MASTERPROGRAMMET I ARBETSTERAPI/ FOLKHÄLSOVETENSKAP/ FYSIOTERAPI/LOGOPEDI/ MEDICINSK PEDAGOGIK/ OMVÅRDNADSVETENSKAP 120 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00786 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-04-10. Ersätter tidigare Dnr LiU-2014-00407, fastställd 2014-03-06 och Dnr LiU-2008/03612, fastställd 2008-09-29 och reviderad 2010-05-26 och 2013-03-14. 1
Utbildningsplan för Masterprogrammet i arbetsterapi/ folkhälsovetenskap/ fysioterapi/logopedi/ medicinsk pedagogik/omvårdnadsvetenskap 120 högskolepoäng Omfattning och nivå Omfattning: Masterprogrammet omfattar 120 högskolepoäng och fullgjorda kursfordringar leder till Masterexamen (120 högskolepoäng) inom arbetsterapi/medicinsk pedagogik eller Medicine Masterexamen (120 högskolepoäng) inom folkhälsovetenskap/fysioterapi/logopedi/ omvårdnadsvetenskap/. Nivå: Avancerad Allmänna mål för avancerad nivå enligt högskolelagen I Högskolelagen 1 kap 9 (SFS 1992:1434) har följande mål för avancerad nivå fastslagits: Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100, Bilaga 2) Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom respektive huvudområde för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete och - visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Färdighet och förmåga För mastersexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och sytematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade 2
uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete - visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika målgrupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och i utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerade sammanhang Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom huvudområde för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling Självständigt arbete (examensarbete) För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 högskolepoäng, dock minst 15 högskolepoäng, om studenten redan har fullgjort ett självständigt arbete på avancerad nivå om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen eller motsvarande från utländsk utbildning. Lokala mål för masterprogrammet i arbetsterapi/ folkhälsovetenskap/ fysioterapi/logopedi/medicinsk pedagogik/omvårdnadsvetenskap vid Hälsouniversitetet i Linköping Utöver de nationella målen för masterexamen gäller följande mål för masterprogrammet i arbetsterapi/ folkhälsovetenskap/fysioterapi/ logopedi/ medicinsk pedagogik/ omvårdnadsvetenskap/ vid Hälsouniversitetet i Linköping med möjlighet till specifik fördjupning mot respektive huvudområde. Kunskap och förståelse Efter genomgången utbildning skall studenten - ha väsentligt fördjupad kunskap om strategier för kvalitet, förbättring och utvärdering för en evidensbaserad hälsoinriktad hälso-och sjukvård - ha fördjupad förståelse för den egna professionens huvudområde i relation till andra professioners huvudområden Färdighet och förmåga Efter genomgången utbildning skall studenten - kunna planera och med adekvata metoder initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete i såväl patient- som medarbetar- och befolkningsperspektiv samt kunna utvärdera detta arbete - ha professionell och interprofessionell kompetens att utveckla och leda evidensbaserade och resultatinriktade förbättringsprocesser 3
- ha fördjupad förmåga att identifiera och lösa komplexa problem, som kan uppstå inom vård och rehabilitering och/eller i hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter genomgången utbildning skall studenten - med ett kritiskt förhållningssätt ha insikt i sitt eget huvudområde i relation till andra professioners huvudområden Lokala mål för alla utbildningsprogram vid Hälsouniversitet i Linköping Studenten skall efter genomgången utbildning: - ha förmåga att problematisera situationer i hälso- och sjukvården för att kunna motivera och värdera val av handling som professionell yrkesutövare - visa kunskap om och förståelse för faktorer som påverkar hälsan ur ett lokalt och globalt perspektiv - kunna värdera och tillämpa kunskap om evidens och förbättringsarbete - kunna arbeta för en hållbar och hälsofrämjande utveckling för nuvarande och kommande generationer - ha uppnått en interprofessionell kompetens för att kunna arbeta i team med andra yrkesgrupper - visa kunskap om och förståelse för betydelsen av jämlikhet och lika villkor i samhället Undervisning, arbetsformer Inom Hälsouniversitetet utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för, bearbetar och utforskar aktuellt innehåll i utbildningen. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupper utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Utbildningarna är upplagda i ämnesintegrerade teman, i teoretiska och praktiska moment som varvas under hela utbildningen. Hälsouniversitetets utbildningar samverkar i integrationsmoment där interprofessionellt lärande innebär att studenter från flera professioner lär med, om och av varandra. Arbetsformer och integrationsmoment stimulerar och stödjer studentens utveckling till professionell och interprofessionell kompetens samt förbereder studenten för samarbete i kommande yrkesliv. Huvudområden Arbetsterapi: Arbetsterapi är dels benämningen på den yrkesutövning som bedrivs av arbetsterapeuter och dels ett akademiskt ämne. Arbetsterapiämnet är kunskapen och vetenskapen om hur resurser i individen, omgivningen och aktiviteter interagerar och stimulerar till delaktighet i livssituationen. Arbetsterapeuter verkar för att människor med olika svårigheter skall klara sitt dagliga liv. Detta innebär för individen att kunna förbättra sin förmåga att själv bestämma över och kontrollera sin tillvaro i syfte att uppnå en så god livskvalitet som möjligt. Forskning inom arbetsterapi på Hälsouniversitetet omfattar t.ex. relationen mellan aktivitetsgrad och 4
hälsa, människans aktivitetsmönster och möjlighet till delaktighet, utveckling av metoder för utredning och kartläggning av faktorer som påverkar människans aktivitetsförmåga samt människans egna perspektiv på vilka problem olika symtom leder till i det dagliga livet. Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskap (Public Health Science) är ett tvärvetenskapligt ämnesområde. Inom folkhälsovetenskapen studeras samspelet mellan hälsa och samhällsstrukturer, livsvillkor och levnadsvanor. Detta innefattar politikens, lagstiftningens, organisationers, arbetsplatsers och, särskilt, hälso- och sjukvårdssystemens funktion och karaktäristika. Kunskaper om åtgärder i syfte att förebygga sjukdom och främja hälsa ingår i ämnesområdet. För kunskapsbildningen inom ämnesområdet krävs en integration mellan olika discipliner såsom medicin, epidemiologi, statistik, hälsoinformatik, sociologi, historia, psykologi, beteendevetenskap, kommunikationsvetenskap och hälsoekonomi. Fysioterapi Ämnet fysioterapi omfattar kunskaper om och studier av människan i rörelse och aktivitet med avseende på hennes förmåga att uppfatta, ta tillvara, kontrollera och använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt och med hänsyn till de krav som den fysiska och sociala miljön ställer på henne. Forskning kring rörelse och aktivitet avser utveckling av ny kunskap i förhållande till hälsa och ohälsa, attityder och förhållningssätt, kulturella aspekter, rörelse och aktivitet under livscykeln samt historiska och sociala perspektiv på aktivitet och rörelse. Det vetenskapliga underlaget utgörs till väsentlig del av rörelsevetenskap. Den omfattar biomekaniska, fysiologiska och psykologiska faktorer och perspektiv på rörelse, samt de specifika störningar av rörelsefunktionen som orsakas av sjukdom och skada. Interaktion (kommunikation/samspel) och lärande (didaktik/pedagogik) är viktiga komponenter i ämnet. Logopedi Ämnet logopedi är läran om människans kommunikations-, språk-, tal-, röst- och sväljfunktioner, förekommande störningar och behandlingen av dessa. Studier i ämnet logopedi tar sin utgångspunkt i den språkliga kommunikationsförmågans betydelse för människans perception, kognition, kommunikation och sociala samspel. Ämnet beskriver och förklarar olika former av kommunikationssvårigheter på grund av röst-, tal- eller språkstörning (inklusive dyslexi) samt sväljningssvårigheter, hur de bör utredas, bedömas och behandlas samt dess konsekvenser för människans personlighet, hälsa och livskvalitet. Logopedi är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde och för kunskapsbildningen inom ämnet krävs en integration med andra discipliner. Forskningen inom ämnet har pågått sedan slutet av 1970-talet, vilket innebär att ämnet har hunnit etablera sig som ett självständigt forskningsområde med beröringspunkter med andra flera andra forskningsfält. Medicinsk pedagogik Huvudområdet Medicinsk pedagogik behandlar pedagogiska processer i hälso- och sjukvårdens professionsutbildningar, samt de kunskapsbaser och processer som ligger till grund för formandet av professionell identitet och för professionsutövning. Medicinsk pedagogik innefattar även pedagogiska processer i hälso- och sjukvården 5
i sig. Huvudområdet vilar på en pluralistisk syn på kunskap. Lärandet ses som socialt konstruerat, där interaktionen är viktig för de lärandes meningsskapande. Medicinsk pedagogik som forskningsfält karaktäriseras av en pluralistisk metodsyn, representerande såväl kvantitativa som kvalitativa ansatser. Omvårdnadsvetenskap Inom omvårdnadsvetenskap studeras individens förutsättningar för hälsa, reaktioner på sjukdom och ohälsa samt effekter av vård och behandling. Vidare studeras individens resurser för att bibehålla eller återhämta hälsan eller acceptera förändrad livs- och hälsosituation. Häri ingår primär- och sekundärprevention, symtombehandling, vårdande och rehabiliterande åtgärder. I fokus finns också samspelet vårdare, vårdtagare, närstående i olika sammanhang och miljöer genom hela vårdkedjan. Programmets innehåll och uppläggning Omfattning Masterprogrammet i arbetsterapi/ folkhälsovetenskap/fysioterapi/ logopedi/ medicinsk pedagogik/ omvårdnadsvetenskap/ omfattar fyra terminers heltidsstudier, totalt 120 högskolepoäng. Huvudområdet omfattar 60 högskolepoäng. Gemensamma kunskapsområden omfattar bl.a. vetenskaplig metod, förbättringskunskap och interprofessionell kompetens. I programmet ingår dels generella kurser, dels ämnesspecifika kurser inom respektive huvudområde om 30 högskolepoäng samt ett examensarbete om 30 högskolepoäng inom valt huvudområde för masterexamen. Både obligatoriska och valbara kurser förekommer. Kurser på engelska och webbaserade kurser kan förekomma. Kurser I programmet ingår obligatorisk introduktionskurs, två obligatoriska kurer i vetenskaplig forskningsmetodik samt en obligatorisk kurs i förbättringskunskap valbara generella kurser valbara ämnesspecifika kurser självständigt arbete/examensarbete En individuell studieplan kommer att upprättas för varje student. Obligatoriska kurser 30 högskolepoäng: Hälsa, kvalitet och interprofessionellt lärande 7,5 högskolepoäng Kursen avser att ge kunskap om hälso- och sjukvårdens uppgift, resultat och kvalitetsarbete samt interprofessionell kompetens för teamarbete. Vetenskaplig forskningsmetodik I 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är diskussioner runt det filosofiska och det vetenskapliga målet med forskning, samt kvalitativa och kvantitativa metoder. Vetenskaplig forskningsmetodik II 7,5 högskolepoäng Kursen avser att fördjupa kunskaper inom kvantitativa och kvalitativa metoder. 6
Lära och leda i förbättringsarbete 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är kunskap om hur förbättringskunskap kan tillämpas i praktiken ute i hälso-och sjukvården eller annan verksamhet. Kursdeltagarna får besöka och studera arbetsplatser som arbetar med verksamhetsutveckling och/eller hälsofrämjande förändringsarbeten. Valbara kurser generella kurser 30 högskolepoäng Under det första året, respektive andra året, ges valbara kurser om totalt 15 högskolepoäng vardera. Kurserna som erbjuds kan variera över tid med en viss valbarhet, men de kurser som erbjuds avser att ge en gemensam bas inom hälsofrämjande, kvalitetsarbete, ledarskap samt interprofessionell kompetens för teamarbete. Valbara ämnesspecifika kurser 30 högskolepoäng I programmet ges ämnesspecifika valbara kurser om sammanlagt 30 högskolepoäng. Studenten får genom dessa en möjlighet att fördjupa sig inom sitt huvudområde. Vilka kurser som erbjuds inom respektive huvudområde kan variera över tid. Vissa av kurserna kan vara ämnesspecifika för enbart ett huvudområde medan andra kan vara ämnesövergripande kurser för flera av huvudområdena. För att en kurs ska kunna ges krävs ett visst antal sökande. I annat fall kommer litteraturfördjupning inom kursens område att erbjudas. Examensarbete: 30 högskolepoäng Examensarbetet är ett självständigt arbete som fördjupar teori- och metodkunskaper inom respektive huvudområde. Kursövergripande moment Arbete med portfolio utgör ett kursövergripande moment. Portfolions huvudsyfte är att vara en form av pedagogiskt verktyg för studenten att över tid se sin kunskapsutveckling, dvs. ett instrument för planering av individuella mål och dokumentation och som på ett mångsidigt och ändamålsenligt sätt representerar studentens fördjupning inom sitt huvudområde. Akademisk nivå Masternivå uppnås efter 120 högskolepoäng, varav 90 högskolepoäng på avancerad nivå och minst 60 högskolepoäng med fördjupning inom sitt huvudområde (inklusive 30 högskolepoäng examensarbete). Magisternivå uppnås efter 60 högskolepoäng varav 45 högskolepoäng på avancerad nivå och minst 30 högskolepoäng med fördjupning inom sitt huvudområde, inklusive 15 högskolepoäng examensarbete. Kursplaner För varje kurs inom programmet finns en kursplan. Progression i utbildningen Progressionen i utbildningen beskrivs som ökade krav i lärandemålen. Detta kommer till uttryck i kursplanerna. Kvalitetssäkring 7
En kontinuerlig utvärdering av olika utbildningsmoment sker fortlöpande vilket kan innebära vissa förändringar vad gäller uppläggning och innehåll. Examination Bedömningen sker fortlöpande under utbildningen och grundas på ingående obligatoriska moment. Obligatoriska moment framgår av respektive kursplan. Examination sker huvudsakligen i slutet av varje kurs. Examinationen fungerar som återkoppling till både studenten och utbildningen över uppnådda lärandemål. Resultat av examinationen avgör om studenten bedöms ha inhämtat tillräckliga kunskaper och färdigheter inom det aktuella området. Examination av kunskaper sker individuellt och i grupp. Formerna för examination framgår i kursplanerna. Antal examinationstillfällen Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger. Dvs. student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle. Övriga examinationsformer har studenten rätt att gå igenom ett obegränsat antal gånger. Tidpunkt för omtentamen anges i början av varje termin. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. Byte av examinator Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Omfattning av omtentamen För omtentamen gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination. Anmälan till examination/tentamen Inför varje kurs anges hur anmälan till tentamen skall gå till. I övrigt tillämpas föreskrifter rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings Universitet. Genomgång av termin Student får genomgå samma termin två gånger. Tröskelregler Kursspecifika krav, se respektive kursplan. Betyg Betyg sätts i slutet av varje kurs och grundas på en bedömning huruvida lärandemålen i kursplanen har uppnåtts. Endast betygen Godkänd och Underkänd förekommer. Examensbevis och examensbenämning Student som genomgått utbildningen med godkända betyg i samtliga kurser erhåller examensbevis, beroende på huvudämne, med examensbenämningen Masterexamen (120 högskolepoäng) inom arbetsterapi /medicinsk pedagogik (Degree of Master of Science (120 credits) in Occupational Therapy/Medical Education,) samt Medicine 8
masterexamen (120 högskolepoäng) inom folkhälsovetenskap, fysioterapi, logopedi, omvårdnadsvetenskap/(degree of Master of Medical Science (120 credits) in Public Health/Speech and Language Pathology/ Physiotherapy /Nursing ). På examensbeviset skall framgå att endast betygen Godkänd och Underkänd ges på utbildningen. Föreskrifter om behörighet Kandidatexamen, alternativt yrkesexamen med relevans för det huvudområde som examen kommer att tas ut i; t.ex. arbetsterapeut, logoped, audionom, sjukgymnast, sjuksköterska, folkhälsovetare, läkare, beteendevetare, dietist, psykolog, socionom, tandläkare, om minst 180 hp/120 p inklusive självständigt examensarbete om minst 15 hp (C-uppsats eller motsvarande fördjupningsarbete). Därutöver krävs godkända kunskaper i svenska och engelska enligt bestämmelser för grundläggande behörighet för grundnivå, t.ex. Svenska 3/B och Engelska 6/A. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För övriga föreskrifter om anstånd, studieuppehåll, återkomst, tillgodoräknande etc hänvisas till Linköpings universitets regelsamling samt av Hälsouniversitetets fakultetsstyrelse fastställda studieadministrativa regler för Hälsouniversitetets utbildningar. 9