REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Arbetspapper 05 Delges: Sammanfattning - gruppdiskussioner Grupperna ombads att identifiera och diskutera biståndets utmaningar, hot och möjligheter för en hållbar utveckling på kort och lång sikt. Inför mötet delades deltagarna in i tio grupper (se deltagarförteckning). Nedan följer en kort uppsummering och slutsatser från respektive grupp. Grupp 1 Det går inte att identifiera några enstaka faktorer som leder till hållbar utveckling. Saker och ting hänger ihop. Samtidigt är ju frågor som jämställdhet, SRHR, demokrati och MR viktiga frågor för svensk del. Inkluderande utveckling/tillväxt viktigt. Frågan är hur detta rent konkret ska hanteras. Noteras att makt, val och resurser utgör viktiga dimensioner i sammanhanget. Viktigt att det nya policyramverket blir kontextspecifikt och har en tydlig koppling till de hållbara utvecklingsmål som ska beslutas i FN:s generalförsamling i september 2015. Det är hela 17 mål se upp så vi inte skapar stuprör! Kopplingen mellan biståndet och andra områden behöver stärkas för ökad samstämmighet. I samstämmighetsarbetet bör aktörssamverkan utvecklas. Vikten av rätten att organisera sig och bygga demokratier lyftes fram av några i gruppen. Utbildning, inte minst läskunskap, särskilt viktigt eftersom det bygger förutsättningar för att kunna agera. Svårt men viktigt: Hur för man dialog med ledare som inte representerar sitt folk? Och där korruptionen flödar. Hur ändrar
Utrikesdepartementet Arbetspapper 2(12) man på sakernas tillstånd där det finns grupper med stor makt som inte tjänar på förändring? Engagemang med civilsamhällets aktörer viktigt. Inte bara en biståndsfråga hänger exempelvis ihop med vad svenska företag ställer för krav. Kopplat till ovan hur kan man verka för långsiktighet där det råder aktiva konflikter? En utmaning är att skapa bättre synergier mellan partistöd och övrigt utvecklingssamarbete. Biståndet har en katalytisk roll, men denna behöver förtydligas. Avslutningsvis rådde oklarhet om huruvida det nya policyramverket skulle vara en skrivelse eller proposition. Vikten av att sända rätt styrsignaler betonades. Grupp 2 Rätten till organisering och civilsamhällets kapacitet och utrymme att verka Sverige måste fortsätta att vara unika i världen med sin syn på att ett levande pluralistiskt samhälle har ett värde i sig. Viktigt att inte instrumentalisera civilsamhället genom att enbart stödja dem för att uppnå ett specifikt resultat. Demokrati och rättstrygghet/rättssäkerhet Stöd till rättsväsendet för att garantera människors rättstrygghet och rättssäkerhet är centralt för demokrati och hållbar utveckling. Biståndet bör i högre utsträckning än idag inriktas på stöd till lokala demokratiska förvaltningar. Privatsektorutveckling/hållbart företagande/inhemsk resursmobilisering Den privata sektorn har en viktig roll i att skapa sysselsättning/ egna inkomster och motverka social oro och radikalisering. Tillgång till globala marknader centralt. Särskilt viktigt att stödja småföretag i arbetet för ekonomiskt, socialt and miljömässigt hållbara investeringar eftersom de sällan har samma resurser för detta arbete som storföretagen som verkar i utvecklingsländer. Strategier från regeringen att motverka skatteflykt efterlyses.
Utrikesdepartementet Arbetspapper 3(12) Religionsfrihet Det talas för lite om religionsfrihetens roll för utveckling. Religiös utveckling kan både vara drivkraft och hinder. Diasporans roll En stor del av de globala finansiella flödena består av remitteringar. Diasporans kunskap, t ex på kulturområdet och som metod för att nå ungdomar, bör tas tillvara. Högre utbildning Stöd till akademisk utbildning är en långsiktig investering. Viktigt i många länder att utbilda morgondagens ledare. PGU Bra att analyser av målkonflikter inom svensk utrikespolitik görs på landnivå. Ibland går stöd till investeringar och MRsituationen i olika riktningar. Bra att sammanföra olika aktörer i det svenska samhället, företrädare för myndigheter, näringsliv och politiker, t ex i en gemensam fältresa. Det ökar kunskap om olika samhällsperspektiv och lägger grunden för ökad samstämmigt agerande gentemot utvecklingsländer. Övrigt Viktigt att knyta an till biståndseffektivitetsagendan. Lokala planer och behov ska vara startpunkten. Långsiktighet i alla åtaganden en kortsiktig resultatagenda kan vara i konflikt till detta. Grupp 3 Urbanisering Korruption Svaga stater Påverkar i sin tur hälsa och klimat. Ställer större krav på jordbruket. Viktigt med en dialog mellan stad och landsbygd. Är kopplat till svaga institutioner. Viktigt därför med institutionsbyggande, långsiktighet och landrättigheter.
Utrikesdepartementet Arbetspapper 4(12) Måste kopplas till FN:s ökade inflytande och fördelningen av naturresurser. Miljö/klimat Globalisering Är inte ett område i sig vilket innebär att det måste integreras i andra områden. Därför behov av ett mer generellt fokus på koherens. Gynnsamt för hållbar utveckling och informationsspridning. Finansiera hållbar utveckling Nya kanaler krävs för biståndet. PGU Mer ambitioner krävs för samordning. Sveriges interna arbete förbättras. Resurser krävs av myndigheter. Grupp 4 Viktigt att notera att svenska universitet och högskolor är en resurs som kan användas i högre utsträckning i syfte att utveckla biståndet. Universitet och dess forskning kan användas för att utvärdera biståndet men också för empirisk forskning och utveckling. Biståndsförvaltningen har krav på sig att redovisa resultat av biståndet, genom att använda forskare för att genomföra effektutvärderingar kan kvaliteten på Sidas utvärderingar stärkas. Det krävs institutionsstärkande på hemmaplan, av UD och Sida, för att skapa en bättre dialog med forskarsamhället. Den framtida biståndspolitiken bör på ett tydligare sätt inkludera ungdomar som en viktig målgrupp. Stödet till stipendier behöver ses över och utvecklas. Idag läggs mycket tid på administration. Sveriges universitet har stor erfarenhet av kapacitetsutveckling inte minst med afrikanska universitet. Det gäller såväl individuellt som institutionellt. Sverige har en internationellt uppskattad modell. Gruppen var ense om att detta borde slås
Utrikesdepartementet Arbetspapper 5(12) vakt om men också utvecklas när det gäller hur forskningsresultat kan användas för mer evidensbaserade reformer nationellt. Grupp 5 Hur biståndet är riggat behöver ses över då dagens uppdelning mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbetet är alltför fyrkantig. Synergier och samverkan mellan de två behöver stärkas. I dag finns ett mellanrum där vi saknar instrument/finansiering. Instrument är inboxade och staten resp. civilsamhällets roll är inlåsta. Civilsamhället kan i vissa fall vara en partner för staten i dess utveckling. Nuvarande regelverk utgår från att organisationers roll är att utkräva ansvar från stater. En större flexibilitet behövs i hur utvecklingssamarbetet ser på olika aktörer. Utvecklingssamarbetet bör även tänka in andra aktörer såsom diasporagrupper. Organisationer kan också vara en partner och ha ett mer proaktivt förhållningssätt till företagsaktörer, en flexibilitet i instrumenten kan här få stora effekter. Utvecklingssamarbetet bör arbeta mer integrerat med de tre perspektiven. Regeringen bör avsätta resurser för att aktörer från civilsamhället ska kunna träffas. Dialog mellan organisationer berikar utveckling av modeller och lärdomar kring hur verksamheten bäst kan utformas. Ansträngningar för att bibehålla svenskarnas höga biståndsvilja behövs. Den utgör bas för det svenska utvecklingssamarbetet. Att bygga sociala kontrakt och tillit mellan olika aktörer och sektorer i samhällen är prioriterat. Arbete på den regionala nivån, t.ex. med regionala skyddsmekanismer, ger möjligheter om stater brister. Även här behövs ett mer flexibelt regelverk, med regionala mekanismer för att aktörer ska kunna arbeta regionalt och/eller över gränserna i regioner med s.k. cross-border conflicts".
Utrikesdepartementet Arbetspapper 6(12) Intressant länka upp till nya aktörer och hitta lösningar utanför Europa, hos samarbetspartners i Syd som till exempel Brasilien och Indien, för att dra lärdomar till andra regioner i syd. Grupp 6 Företag har relevant kunskap och gemensamma intressen med biståndet I likhet med biståndet har företag långsiktiga intressen i länder samt stor kunskap, inte minst om lokala förutsättningar och behov. Viktigt att tillvarata företagens kunskap och bygga ömsesidig respekt kring respektive aktörs uppdrag och dialog när behov konkretiseras, t.ex. i samband med konkreta projekt. Viktigt att ta fram goda exempel och hållbara affärsmodeller. Kunskapsutbyte sker bäst genom konkreta projekt/samarbeten. Biståndet har en viktig roll att fylla vad gäller att utveckla fungerande institutioner och stabila samhällen för att underlätta investeringar. Samarbete näringsliv-civilsamhälle, fackliga organisationer Näringslivet centralt för att skapa hållbar tillväxt. Civilsamhället, konsumentorganisationer och fackliga organisationer har haft en viktig roll för att förflytta svenska företag från CSR och hållbar utveckling som en kommunikations- och sponsorfråga till en fråga om att initiera och utveckla nya affärsmöjligheter. Viktigt att stärka möjligheten för civilsamhället och näringslivet att samverka, att visa på möjligheter med samverkan och sprida goda exempel. Viktigt att stärka möjlighet för fackliga organisationer att samverka och föra dialog med näringslivet samt att visa på fördelarna med detta. Offentlig upphandling Offentlig upphandling har haft en central roll i att skapa hållbart företagande i Sverige. En offentlig upphandling av hög kvalitet är viktig för ett kostnadseffektivt bistånd och för att biståndet verkligen ska bidra till hållbar utveckling. Krav måste ställas på och förutsättningar stärkas för att upphandling sker transparent (den som förlorar upphandlingen
Utrikesdepartementet Arbetspapper 7(12) måste kunna förstå varför) och med en livscykelsyn på produkten/tjänsten och dess kostander. Inköp av produkter måste också kopplas till möjlighet att använda och underhålla dem (kunskap/utbildning). Viktigt tänka i system. Viktigt att stärka kunderna/göra dem kapabla. Viktigt med regelverk i FN och multilaterala banker. Immateriella rättigheter Många mindre företag vågar inte göra affärer med/investera i utvecklingsländer eftersom de är osäkra på länders skydd av immateriella rättigheter. En funktion per land som tydliggjorde vilka skydd som finns för immateriella rättigheter skulle underlätta handel och gynna ländernas tillväxt. Yrkesutbildning Yrkesutbildning är ett tydligt exempel på gemensamma intressen mellan företag och biståndet. Hållbarhet utgör här en central del av affärsplanerna. Bristande yrkesutbildning är en central utmaning för utvecklingsländer. Företag är både i behov av anställningsbara individer och av att de produkter företaget tillhandahåller kan underhållas och användas. Hållbarheten stärks om kunskap finns om underhåll och användning, om en systemansats används. Slutligen är svenska företag bra på att ta fram yrkesutbildningar. Stöd till små och stora företag att agera rätt i utmanande miljöer Företag som verkar i svåra miljöer kan behöva hjälp att hitta samarbetspartners. I konfliktländer behövs hjälp med kunskap för att bli en hjälpande och inte en stjälpande part. Viktigt sprida goda exempel, framförallt finns ett behov av detta hos mindre företag. Viktigt att MR-handlingsplanen omsätts i praktiken och att det ansvar företag har blir känt. Viktigt att förhålla sig till att olika företag kommit olika långt vad gäller att bidra till hållbar utveckling.
Utrikesdepartementet Arbetspapper 8(12) Medan ett antal multilaterala företag kommit långt och är pådrivande, finns fortfarande företag - särskild små- och medelstora som inte kommit lika långt. En anledning till detta kan vara att mindre företag saknar resurser och medel för att utveckla hållbarhetsarbetet. Ex. vad avser uppföljning av de investeringar som görs. Viktigt att skapa ett regelverk som gäller globalt för att åstadkomma en långsiktig förändring på svåra markander. Ett exempel är anti-korruptionsfrågan där svenska företag som investerar på svåra marknader i många fall har ett striktare regelverk att förhålla sig till där mutor ej accepteras medan andra konkurrerande företag från andra länder inte har en lika strikt syn i frågan vilket påverkar möjligheterna för svenska företag att t.ex. delta i och vinna en upphandling. Grupp 7 Vi är överens om målet men hur kan vi prioritera och i vilken tågordning? [utmaning] Viktigt att säkerställa att det civila samhället fortsatt är med och agerar tillsammans. Hur kan vi göra skillnad? [utmaning] Skuggrapportering har en viktig funktion [utmaning + möjlighet] Nystarten av PGU en möjlighet att få in andra/nya myndigheter, diaspora, m.fl. [utmaning + möjlighet] Inkludering är centralt men ofta svårt i verkligheten. Detta gäller inte minst olika delar av det civila samhället, inkl. grupper såsom HBTQ-personer, utgör inte en homogen inte grupp med samstämmiga åsikter [utmaning] Sverige ska här stå upp för en bred inkludering av aktörer, som bör identifieras och definieras, och också omfatta fattiga/förmånstagare i utvecklingsländer [utmaning] Angeläget att också få med andra aktörer, t.ex. näringslivet som tenderar att agera enskilt, och hitta bra former för detta [utmaning] Bör så långt som möjligt länka upp med och dra nytta existerande, relevanta ramverk [utmaning + möjlighet]
Utrikesdepartementet Arbetspapper 9(12) Bör lägga ökat fokus på områden där Sverige har komparativa fördelar såsom antibiotikaresistens och sociala trygghetssystem [möjlighet] Vi har svårigheter att tänka nytt [hot] Globala hot såsom Ebola skapar rädsla för globalisering och leder till att det återigen blir vår agenda, vår rädsla [hot] Urbanisering vs landsbygden [hot eller möjlighet] Grupp 8 Konstruktivt samarbete mellan myndigheter och det civila samhället. Viktigt att stärka samarbetet/relationen med myndigheter och civilsamhällsorganisationer. Välkomnar ökat samarbete med det civila samhällhet. Civila samhällhet har en viktig och betydande roll att spela, speciellt i det arbete som sker i fält. Utmaningar är att hitta effektiva arbetsmetoder som gör det enklare att utföra ett bra samarbete i praktiken. Förbättra myndighetsstrukturen. Det behövs en förbättrad dialog mellan myndigheter och utrikesdepartementet. Finns en viss osäkerhet kring regeringens prioriteringar, där Regeringskansliet behöver vara mer tydliga i vad varje enskild myndighet har för ansvar i t.ex. frågor rörande PGU. Svårt för myndigheterna att själva göra den avvägningen. Här är det extra viktigt med stöd från UD och Sida vad det gäller styrning av myndigheter. Pekar också på vikten av förbättrad samordningen mellan myndigheter. Kunskap och resursutnyttjande. Kompetens behöver stärkas bland de som genomför Sveriges utvecklingssamarbete för att öka förståelse och kunskap om inkluderande utveckling. En ökad kunskap behövs också kring katastrofriskreducering (bredare än bara miljö-och klimat) och institutionsbygge. Här nämns vikten av Sendai ramverket (Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015 2030) som ofta saknas i dessa samanhang. Svenska myndigheter har stor erfarenhet och deras resurser borde användas mer. Mer vägledning i vad svenska myndigheter faktiskt kan göra så att all kompetens och resurs användas till fullo.
Utrikesdepartementet Arbetspapper 10(12) Svårigheter i att se hur den svenska agendan kommer att kopplas till EU. Vill se en tydligare koppling mellan svensk biståndspolitik och EU. Grupp 9 Hållbar utveckling. En viktig utmaning är att hitta former för utvecklingsagendan och hållbarhetsagendan att samverka och stärka varandra. Rättighetsperspektivet. Bristande mänskliga och fackliga rättigheter utgör ett hot mot utveckling. Utrymmet för det civila samhället att agera som oberoende aktörer minskar, fackliga rättigheter begränsas. Demokratisk samhällsstyrning och institutionsbyggande. Svenska myndigheter har stor erfarenhet av styrning och förvaltning och kan bidra till att främja demokratisk samhällsstyrning och bygga upp transparenta och hållbara system och institutioner. Arbetsmarknad. Viktigt att skapa stabila och fungerande arbetsmarknader. Kunskap och förståelse. Stärk civila samhällets betydelse och roll. Hitta kunskap lokalt och identifiera förändringsaktörer. Kompetens behöver stärkas bland de som genomför Sveriges utvecklingssamarbete för att öka förståelse och kunskap om inkluderande utveckling. En ökad kunskap behövs kring fattigdomens bakomliggande orsaker. En ökad lyhördhet till lokala aktörer och diskurser, problembeskrivningar, och lösningar. Kultur och folkbildning är fundament i demokratin. Kan gälla såväl främjande av individens möjlighet att uttrycka sig som bibliotek och läsfrämjande. Ett stärkande av kultursektorernas infrastruktur, så att en kreativ industri kan uppstå, bör inkluderas i biståndsmålen. Här har Sverige har en styrka i sin långa erfarenhet av oberoende förändringsaktörer, folkbildning, tekniskt kunnande och institutionsbyggande. Mångfald och multikulturalism. Diasporagrupper och civilsamhälle innehar stor kunskap. Engagemanget och
Utrikesdepartementet Arbetspapper 11(12) mångfalden i samhället bör tillvaratas. Antidemokratiska strömningar i samhället hotar utvecklingssamarbetet. Det är viktigt upprätthålla vilja att bidra till hållbar och inkluderande tillväxt. Migration som utmaning och möjlighet. Migrationsfrågor behöver problematiseras. Arbetskraftsmigration är en viktig drivkraft för utveckling. Byråkrati. Undvik individbaserat bistånd som fokuserar på kortsiktiga resultat. Krångliga system och höga rapporteringskrav i genomförandet av utvecklingsprojekt utgör ett hinder för organisationer och andra aktörer att verka. Svenska utlandsmyndigheter ägnar mycket tid åt att koordinera med andra givare, istället för att stödja och koordinera lokala aktörer. 1 % målet är för lätt att urholka med avskrivningar och andra kostnader såsom flyktingmottagande på hemmaplan som inkluderas i biståndet. Grupp 10 Gruppen fokuserade framförallt på möjligheter framåt då utmaningar och hot var relativt väl beskrivna i inledningen och den efterföljande paneldiskussionen. Sammanfattningsvis fördes följande fram: En förhoppning var att Sidas roll gentemot övriga svenska myndigheter kunde tydliggöras i ett nytt ramverk. Möjligheten till en direkt finansiering från biståndsanslaget där myndigheternas internationella verksamhet inte behövde finansieras via Sida efterfrågades. Långa handläggningstider och ibland oklara prioriteringar och avvägningar nämndes i sammanhanget. Det skulle innebära effektivitetsvinster och ökat ägarskap hos myndigheterna. Styrningen via landstrategier finns redan idag och ytterligare regelverk skulle kunna utarbetas (t.ex. där samråd med ambassad på plats ingår). Myndigheterna framhölls som en outnyttjad resurs som kunde användas bättre. Den svenska förvaltningsmodellen hade mycket att bidra med och en hel del myndigheter med sina specifika
Utrikesdepartementet Arbetspapper 12(12) mandat och verksamhetsområden var mycket efterfrågade internationellt. Även myndigheternas roll behövde förtydligas, avseende bl.a. på vilket sätt det internationella samarbetet är viktigt i relation till det nationella uppdraget? Detta gällde även möjligheterna till myndighetssamverkan inom EU-biståndet, där rådande regelverk är problematiskt för svenska myndigheter. T.ex. kunde inte regeln om full kostnadstäckning nås inom EU-twinning, men även kopplingar till de nya hållbarhetsmålen och politiken för global utveckling framhölls. Flexibilitetet när det gällde myndigheternas relation till Sida efterfrågades, bland annat möjligheten att kunna genomföra mindre projekt. Det var ofta fokus på stora volymer inom det svenska biståndet vilket medförde att myndighetssamverkan ibland sågs som mindre intressant eftersom dessa projekt ofta hade en mindre budget. Även samarbete mellan sektorer kunde vara en möjlighet. En väg framåt kunde också vara samarbeten mellan olika myndigheter i s.k. kluster. Myndigheterna hade själva tagit fram intressanta idéer med en sådan inriktning. Behovet att många gånger förbättra styrningen av tjänsteexporten genom instruktioner och regleringsbrev lyftes fram. Bland annat noterades att en ökad flexibilitet i uppstarten av ny verksamhet ibland var nödvändig I svårare sammanhang, t.ex. i konfliktmiljöer var det viktigt att myndigheter som genomförare utrustades med rätt verktyg. Om regeringens ambition var att myndigheter i större utstäckning ska vara aktiva i sådana sammanhang med nya och innovativa metoder behövde detta också framgå i styrningen av svenska myndigheters roll och medverkan i svenskt utvecklingssamarbete.