INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. H, Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser, jämte Sammandrag för åren på Nådigaste befallning utarbetat och utgivet af Statistiska centralbyrån Stockholm, 1863-1912. Täckningsår: 1856/60-1901/05 = N.F., [1]-10. Kungl. Maj:ts befallninghavande i Stockholms stad och i rikets 24 län avger underdåniga femårsberättelser av statistiskt innehåll. Berättelserna består av två avdelningar. Första avdelning består av följande rubriker: 1. Länets indelning och naturbeskaffenhet i allmänhet 2. Innevånare 3. Näringar 4. Kommunikationsanstalter och varubyten 5. Kameralförhållanden 6. Politi. Andra avdelning är en tabellbilaga. Statistiska centralbyrån samlar in och utgiver ett sammandrag för hela riket av samtliga femårsberättelsernas huvudsakliga innehåll. Föregångare: Kongl. maj:ts befallningshafvandes femårsberättelse för åren... Stockholm, 1823-1857. Täckningsår: 1822-1851/55. BISOS H digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2009. Vid digitaliseringen har en innehållsförteckning skapats och lags till. urn:nbn:se:scb-bi-h0-0103_
Innehållsförteckning. Sid. Underdånig berättelse 1-46. 1. Länets indelning och naturliga beskaffenhet 1. 2. Invånare 2. Tab. A. Folkmängdens förändringar i Uppsala län åren 1901-1905 enligt prästerskapets uppgifter 3. Tab. B. Gängse sjukdomar inom Uppsala län åren 1901-1905... 4. Tab. C. Folkmängdstätheten och antalet af de från mantalspenningar befriade inom Uppsala läns särskilda fögderier år 1905. 4. 3. Näringar 8. Tab. D. Uppskattad inkomst åren 1900 och 1905 8. Tab. E. Skördebeloppen i Uppsala län åren 1901-1905.. 9. Tab. F. Mejerihandteringen i Uppsala län åren 1901-1905. 11. Tab. G. Uppgifter angående de större brukens och Örbyhus gods skogar.. 14. Tab. H. Virke från Uppsala akademis skogar utsynadt till akademien och dess arrendatorer samt utstämpladt till försäljning åren 1901-1905... 15. Tab. I. Statens skogsingenjörers arbeten i Uppsala län åren 1901-1904... 16. Tab. K. De större fabrikerna i Uppsala län år 1905. 21. Tab. L. Tillverkningen vid Skutskärs sågverk, Skutskärs trämassefabrik samt Älfkarleö såg och brädgård åren 1901-1905... 21. Tab. M. Brännvinstillverkningen i Uppsala län åren 1901-1905. 22. 4. Kommunikationsanstalter och varuubyten... 23. Tab. N. Till Harnäs och Skutskärs hamnar ankomna och därifrån afgångna fartyg af mer än 10 tons dräktighet åren 1901-1905... 25. Tab. O. Ankomna och afsända varor vid Uppsala hamn åren 1901-1905... 26. Tab. P. Maximi- och minimipris för å marknader och torgdagar inom länet saluhållna varor åren 1903-1905... 27. 5. Kameralförhållanden 28. Tab. Q. Afslutade hemmansklyfningar i Uppsala län åren 1901-1905 28.
Sid. 6. Politi. 29. Tab. R. Å Uppsala länsfängelse förvarade fångar under åren 1901-1905... 34. Tab. S. Försäljning m. m. af brännvin inom Uppsala län försäljningsåren 1900-1905. 34. Tab. T. Sveriges riksbanks, Upplands enskilda banks, Mälareprovinsernas banks och Föreningsbankens i Stockholm verksamhet i Uppsala län åren 1901-1905 36. Tab. U. Bankernas ut- och inlåning i Uppsala län den 31 december 1904. 37. Tab. V. Uppsala läns rotehållares enöreskassas utgifter och behållning åren 1901-1905.. 38. Tab. X. Antal patienter å Akademiska sjukhuset och länslasarettet åren 1901-1905... 39. Tab. Z. Skytteföreningarna i Uppsala län år 1905... 45. Tabellbilagor.. 47-77. Tab. 1. Folkmängden i Uppsala län åren 1901-1905... 47. Tab. 2. Allmänna vägar och skjutsning i Uppsala län åren 1901-1905... 48. Tab. 3. Hemman och lägenheter samt stadsjordar m. m. i Uppsala län år 1905. 50. Tab. 4. Egendomar af fideikommissnatur i Uppsala län år 1905 51. Tab. 5. Egendomar tillhörande inhemska aktiebolag, i Uppsala län år 1905. 52. Tab. 6. Egendomar tillhörande främmande makters undersåtar, i Uppsala län år 1905. 54. Tab. 7. Fromma stiftelser, stipendiefonder, pensionsanstalter, icke registrerade sjukkassor samt därmed jämförliga inrättningar i Uppsala län år 1905. 54.
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. H) Kungl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser. Ny följd. 10. ÅREN 1901 1905. UPPSALA LÄN. 1. Länets indelning och naturliga beskaffenhet. JLänets areal har icke under perioden undergått någon förändring. I länets ecklesiastika, judiciella och administrativa indelning har under perioden icke skett annan förändring, än att Kungl. Maj-.t förordnat dels genom nådigt bref den 21 juni 1902, att de fyra härad, af hvilka Uppsala läns södra domsaga bestode, nämligen Trögds, Åsunda, Håbo och Bro härad, skulle förenas till ett tingslag, med tingsställe i Enköping, dels ock genom nådigt bref den 20 januari 1905 att lotterna n:r 8, 9, 10 och 11 af den så kallade Uppsala hofstalläng skulle från och med år 1906 i administrativt, ecklesiastikt, kommunalt och judiciellt hänseende skiljas från Danmarks socken och församling. Vaksala härad, samma härads länsmansdistrikt, Uppsala läns mellersta fögderi, Tiunda tingslag och Uppsala läns mellersta domsaga samt förläggas till Uppsala stad. Hvad den militära indelningen angår, har genom kungl. förordningen den 12 augusti 1901 bestämts, att Uppsala län skall, i fråga om inskrifning och redovisning af värnpliktige, tillhöra Uppsala inskrifningsområde, hvilket omfattar förutom Uppsala södra rullföringsområde h:r 54 och Uppsala norra rullföringsområde n:r 55 jftmvftl Sala rallföringsömråde n:r 56, det sistnämnda bestående af delar af Västmanlands och Kopparbergs län. Länets indelning i rotar och rusthåll var vid periodens slut oförändrad. Vakantsatta hade blifvit 707 af de på Upplands regemente indelade 957 rotar, 57 af de på Roslags 4:de båtsmanskompani indelade 61 rotar samt 68 af de på Lifregementets dragoner indelade 279 rusthåll. Under perioden hafva utkommit följande arbeten, som beröra länet: Uppsala läns Kungl. Hushållningssällskaps handlingar, h. 83 87 (1901 1905). Uppland, skildring af land och folk, utgifven af Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala genom Axel Erdmann och Karl Hildebrand. Bd 1: 1 4, 2: 1. Uppsala 1901 1905. Bulletin mensuel de l'observatoire météorologique de l'université d'upsal, Vol. 32 36 (1900-1904). Upsal 1900 1905. Malmberg, F. S., Medel vatten stånd i Mälaren och i Saltsjön, hänförda till västra slusströskeln i Stockholm kl. 8 f. m. fr. o. m. år 1894 t. o. m. år 1900. Supplement 1 till»iakttagelser öfver Mälarens vattenstånd insamlade och bearbetade af Kungl. Nautisk-Meteorologiska Byrån» (utgifven 1894). Sthm 1901.,ms /o8. K. Maj:ts Befallnmgthafvandes femårsberåttelser 1901 1905. Upptala län. 1
2 Uppsala län. Skrifter om länet. Klimat. Folkmängd. Nerman, Gr., Om farleden till Uppsala och Fyrisåns reglering (i Ymer, årg. 21, s. 374 387J. Sthm 1901. Nerman, G., Fyrisåns vårflod m. m. under april 1904. Uppsala 1904. Upplands fornminnesförenings tidskrift, utgifven på föreningens bekostnad af Rolf Arpi. H. 22 23. Uppsala 1902 1905. Almgren, O., En egendomlig båtgraf vid Ultuna (i Kungl. Vitterhets-, Historié- och Antikvitets-Akademiens månadsblad, årg. 30 31 (1901 1902), s. 147 162). Sthm 1904- Almgren, O.,»Kung Björns hög och andra fornlämningar vid Haga. På föranstaltande af H. K. H. Prins Gustaf Adolf undersökta 1902 1903. Sthm 1905. Kjellberg, C. M., Uppsala domkyrka. Vägledning för besökande. Uppsala 1903. Ambrosiani, S., Trefaldighetskyrkan i Uppsala (i Svenska fornminnesföreningens tidskrift, bd 11: 2, s. 141 186). Sthm 1901. Ekhoff, E., Om Trefaldighetskyrkan i Uppsala. P. M. (i Kungl. Vitterhets-, Historié- och Antikvitets-Akademiens månadsblad, årg. 30-31 (1901 1902), s. 162 173). Sthm 1904. Eriksson, E. W., Enköpings kyrka jämte dess präster, klockare och organister samt berättelse om stadens kloster och hospital från äldre till närvarande tid. Sthm 1903. Granberg, O., Skoklosters slott. Vägledning för besökande. Sthm 1904. Granberg, O., Skoklosters slott och dess samlingar. Kortfattad beskrifning. Sthm 1904. Hahr, A., Uppsala universitetshus och dess konstsamlingar. Uppsala 1903. Uppsala sparbank 1830 1905. Uppsala 1905. Svenskt porträttgalleri X: Prästerskapet. H. 1: Konsistorium och ordinarie innehafväre af prästerlig tjänst i Uppsala ärkestift med Stockholms stads prästerskap. Med biografiska uppgifter af Albin Hildebrand. Sthm, H. W. Tullberg, 1901. Pebrsson, P., De till Sverige inflyttade vallonernas religiösa förhållanden. Afhandling för Domkapitlet. Uppsala 1905. Upplands nation vid Universitetet i Uppsala höstterminen 1902. Porträtt och biografiska uppgifter. Sthm 1903. Telefon-katalog för Uppsala stad 1904. Uppsala 1904. Adresskalender för Uppsala stad åren 1902 och 1905. Elofson, A., Redogörelse för verksamheten vid Sveriges utsädes förenings filial vid Ultuna 1901. (I Sveriges utsädesförenings tidskrift för år 1902 samt följande år.) Grip, E., Skuttunge-målets ljudlära. Akademisk afhandling. Sthm 1901. Hesselman, B., Sveamålen och de svenska dialekterna. Uppsala 1905. I afseende å länets klimatiska förhållanden hänvisas till följande, å Uppsala meteorologiska observatoriums bulletiner grundade siffror: 2. Invånare. Tabell 1 utvisar, att länets folkmängd vid periodens utgång den 31 december 1905 utgjorde enligt mantalslängderna 125,842 personer. Samma längder utvisade vid 1900 års utgång ett invånareantal af 123,948 personer. Husförhörslängderna, som vid periodens ingång utvisade ett invånareantal af 123,863 personer, upptogo vid 1905 års utgång antalet af länets invånare till 125,610 personer. Folkmängden har sålunda ökats enligt mantalslängderna med 1,894 personer och enligt husförhörslängderna med 1,747 personer, eller med 1-53 % enligt de förra och med 1-41 % enligt de senare. Folkmängden på länets landsbygd har enligt mantalslängderna minskats med 57 personer, eller 0-06 % af folkmängden vid periodens början. Folkökningen kommer således fortfarande uteslutande på länets städer, där befolkningen enligt mantalslängderna ökats, i Uppsala med 1,513 personer, eller 6-68 % af folkmängden vid periodens början, och i Enköping med 438 personer, eller 10 34 % af folkmängden vid periodens början. Folkmängdstillväxten eller minskningen har enligt mantalslängderna under de senaste trettio åren, uttryckt i procenttal, varit: Folkmängdstillväxten inom länet i dess helhet har således något ökats i förhållande till näst föregående femårsperiod. Tabell A (sid. 3) utvisar den årliga tillväxten eller minskningen af länets folkmängd enligt husförhörslängderna, äfvensom förhållandet emellan länet och riket såväl i af-
Folkmängdsförändringar. Gängse sjukdomar. Uppsala län. 3 seende å folkmängdstillväxten som i afseende å dödlighetsprocenten. Dödligheten inom länet, hvilken under de fyra närmast föregående perioderna utgjort i medeltal, för åren 1881 1885 19-6 /oo, 1886-1890 1765 /oo, 1891 1895 17-01 /oo samt 1896 1900 16-16 /oo, har på sätt framgår af efterföljande tabell, hvilken i likhet med hvad förut skett grundats på uppgifter från förste provinsialläkaren i länet under denna period ytterligare gått tillbaka. En jämförelse mellan perioderna 1881 1885 samt 1901 1905 utvisar en minskning af den årliga dödssiffran från 196 /oo till 14-99 /oo. Denna minskning är dess mera anmärkningsvärd, som under perioden ej blott häftiga epidemier förekommit i länets städer, hvarigenom dödssiffran därstädes för åren 1901 och 1905 nått en afsevärd höjd, utan äfven landsbygden under de senare åren varit hemsökt af scharlakansfeber och difteri. Att dödlighetssiffran detta oaktadt sjunkit, torde bero dels på de för kampen mot smittosamma sjukdomar väsentligt förbättrade hygieniska anordningarna inom städerna, dels ock därpå att det genom landstingets anslag för dylika sjukdomars hämmande blifvit möjligt att äfven på landsbygden, då så synts nödigt, afskilja de smittosjuka i för tillfället anordnade smittosjukhus och därefter smittrena deras hem. Nedanstående tabell visar dödligheten såväl under de särskilda åren af femårsperioden som i medeltal under de närmast föregående perioderna: Efterföljaande tabell utvisar dödligheten under perioden dels på 1,000 invånare och dels bland barn under 1 år, för Uppsala, Enköping samt länets landsbygd: Antalet i farsoter aflidna kan icke meddelas, enär uppgifter däröfver numera icke ingå i läkarnes årsberättelser. Följande tabell B (sid. 4) utvisar de viktigaste sjukdomarnes spridning inom länet. Mässling förekom i ganska stor spridning under åren 1903 och 1904, dock icke i någon anmärkningsvärdt häftig form. Scharlakansfeber, som likaledes haft stor utbredning i synnerhet under åren 1904 (396 fall) och 1905 (618 fall), har varit särdeles elakartad. Tarmtyfus har endast förekommit i spridda härdar och synes i allmänhet icke hafva haft någon anmärkningsvärdt häftig form. Endast några dödsfall äro anmälda. Påssjuka förekom under åren 1901 1903 i trakten kring Uppsala i en särdeles häftig form. Då denna sjukdom numera icke upptages på epidemirapporterna, så kunna icke några tillförlitliga uppgifter lämnas rörande dess utbredning. Dödsfall i epidemisk hjärnfeber skall enligt vederbörande kommunalnämnds uppgifter under perioden hafva förekommit i Älfkarleö. Hos distriktsläkaren har emellertid intet dylikt sjukdomsfall varit anmäldt Kikhosta hade under periodens första tre år större utbredning än under föregående femårsperiod och var särdeles allmän och svårartad. Den synes hafva nått sin höjdpunkt under år 1903, då 573 fall anmäldes. Såsom under föregående femårsperiod företer influensan (4,748 fall) och öfriga katarrala åkommor i andedräktsorga- Tab. A. Folkmängdens förändringar i Uppsala län åren 1901 1905 enligt prästerskapets uppgifter.
4 Uppsala län. Värnpliktige. Mantalsskrifven folkmängd. nen (10,583 fall) den största spridningen bland de förekommande sjukdomarne. Katarrer i tarmarna hafva äfven under åren 1901,1903 och 1904 varit särdeles talrika. Difteri har varit i ständigt tilltagande. Högsta antalet fall, 995, förekom år 1905. Dödssiffran kan icke uppgifvas, men torde icke vara synnerligen hög, då de flesta fall lära blifvit behandlade med difteriserum. Barnsängsfeber synes sällan förekomma, sedan barnmorskorna numera blifvit undervisade i den smittoskyddande behandlingen. Lung- och lungsäcksinflammationer hafva förekommit i tämligen lika antal, 500 600 fall årligen, som under föregående period. Efterföljande tabell utvisar dels antalet af de värnpliktige, som under tiden från och med år 1902, då nu gällande förordning om rikets indelning i inskrifningsområden trädde Tab. B. Gängse sjukdomar inom Uppsala län åren 1901 1905. i kraft, blifvit inom den Uppsala län tillhörande delen af Uppsala inskrifningsområde vid inskrifningsförrättningarna pröfvade, dels ock antalet af dem, som därvid blifvit frikallade från värnpliktens fullgörande. För jämförelse hafva medtagits motsvarande siffror för hela riket äfvensom medeltalen för perioderna 1889 1896, 1897 1900 och 1902 1905. Vid jämförelse bör emellertid observeras, att uppgifterna för förstnämnda perioder, i motsats till de nu för åren 1902 1905 lämnade uppgifter, äfven omfatta vissa inom provinsen Uppland belägna delar af Stockholms län. Häraf torde förklaras, huru antalet af de under nu ifrågavarande år pröfvade värnpliktige kan synas vara betydligt mycket lägre än under föregående perioder. Enligt uppgift från vederbörande regementsläkare har kassationsprocenten inom länets två rullföringsområden under de senaste fyra åren varit ungefär lika. Däremot har antalet af de värnpliktige, som under öfningarnas gång på grund af allmän svaghet förklarats till krigstjänst odugliga, varit ungefär dubbelt så stort inom det södra rullföringsområdet som inom det norra. Folkmängdstätheten inom länets särskilda fögderier, framgår af nedanstående tabell C, hvari lämnats uppgifter jämväl angående de från mantalspenningar befriade å länets landsbygd. Tab. C. Folkmängdstätheten och antalet af de från mantalspenningar befriade inom Uppsala läns särskilda fögderier år 1905.
Schismatiska rörelser. Dryckenskap. Brott. Uppsala län. 5 Folkmängdens tillväxt eller minskning enligt mantalslängderna har under periodens olika år utgjort: Till utrikes orter hafva från länet af flyttat år 1901 124 personer, år 1902 212 personer, år 1903 339 personer, år 1904 121 personer och år 1905 131 personer. Till länet hafva från xitrikes orter inflyttat år 1901 19 personer, år 1902 17 personer, år 1903 26 personer, år 1904 28 personer och år 1905 16 personer. Under perioden hafva, enligt uppgifter från magistrater och kronofogdar, inom länet ingåtts 88 civiläktenskap. De schismatiska rörelserna synas icke heller under denna period hafva gjort några större framsteg. Anmärkningsvärdt är, hvad förhållandena å länets landsbygd beträffar, att de religiösa sekternas medlemmar i allmänhet synas lifligt deltaga i de olika sekternas församlingslif, under det att statskyrkans gudstjänster blifva allt fåtaligare besökta och särskildt nattvardsgästernas autal är synnerligen lågt. I länets städer däremot synes förhållandet vara ett annat. Hvad särskildt Uppsala angår torde under perioden ej minst inom statskyrkan en liflig religiös verksamhet hafva utöfvats samt gudstjänsterna varit talrikt besökta. I sammanhang härmed kan påpekas, att en med den socialistiska strömningen jämnlöpande antireligiös och gudsförnekande rörelse otvifvelaktigt vunnit insteg, särskildt bland de yngre industriarbetarne i länet. Denna rörelse har dock icke hittills tagit sig några mera beaktansvärda uttryck. Bruket af starka drycker torde kunna sägas hafva aftagit under perioden. Från Uppsala sprithandelsbolag hafva försålts i medeltal hvarje år 501,569 liter spritvaror mot 521,421 liter dylika varor under nästföregående period. Medeltalen försålda spritvaror från Enköpings spritvarubolag utgöra 197,079 liter för åren 1901 1905 mot 198,095 liter för åren 1896 1900. På sätt vidstående tabell utvisar, har medeltalet af de inom länet årligen för fylleri sakfällde under åren 1900-1904 utgjort 663, mot 666 under åren 1895-1899. De meddelade siffrorna äro anmärkningsvärda särskildt därför, att arbetslönerna under perioden icke obetydligt stigit. Det torde nämligen vara en allmän erfarenhet, att ökadt bruk af spritvaror plägar åtfölja stegrade arbetspriser. Då emellertid bruket af starka drycker oaktadt de höjda arbetslönerna gått tillbaka, torde detta kunna förklaras af en allt mer utbredd kännedom om rasdryckernas skadliga inflytande på hälsan samt af den allt allmännare uppfattningen af det i moraliskt hänseende förkastliga i missbruk af starka drycker. En stor del i detta framsteg torde vara att tillskrifva nykterhetsföreningarna, som energiskt arbetat för nykterhetssaken och som haft att glädja sig åt en allt större tillslutning. Enligt hvad Konungens Befallningshafvande inhämtat från vederbörande magistrater och länsmän, räknade de olika nykterhetsföreningarna inom länet vid periodens slut ej mindre än tillhopa 10,125 medlemmar, eller öfver 8 % af länets dåvarande kyrkoskrifna invånareantal. Närmare redogörelse för nykterhetsföreningarna återfinnes under rubriken Sällskap för allmännyttiga ändamål. Bruket af kaffe har däremot i hög grad tilltagit, i synnerhet bland kvinnorna på landsbygden. Mest skadligt torde kaffet verka, då, såsom fallet ofta är, dess bruk utsträckes till barnen och får för dessa ersätta den närande föda, hvaraf de äro i behof för sin utveckling. Enligt hvad förste provinsialläkaren meddelat, lär det ofta förekomma, att barnen i statarefamiljer såsom frukosträtt erhålla blott så kalladt kaffedopp. Därefter hafva de att vandra den ofta ända till 4 kilometer långa vägen till skolan, hvarifrån de icke kunna vara åter i sina hem förr än efter 4 till 6 timmar, tillbringade under spänd och tröttande uppmärksamhet. Att denna starka andliga och kroppsliga ansträngning under brist på lämplig näring skall verka i hög grad hämmande på den kroppsliga och förslappande på den andliga utvecklingen, synes vara uppenbart och torde, hvad gossarne vidkommer, förklara, att så många vid inskrifningarna kasseras. Medeltalet af för. gröfre brott sakfällde på 100,000 invånare har, på sätt framgår af under rubriken Rättsväsende och fångvård meddelade uppgifter, under perioden 1900 1904 utgjort för länet 41-4, under det att samma medeltal för riket varit 49-0. Dessa medeltal utgjorde föregående femårsperiod för länet 394 och för riket 438. Medeltalen hafva under de senaste fem perioderna, räknade från 1904 års slut, varit: Sakfällde för fylleri i Uppsala län åren 1000 1904.
6 Uppsala län. Oäkta födde. Sociala folkrörelser. Under afdelningen Rättsväsende och fångvård finnes likaledes angifvet det absoluta antalet af de under åren 1900 1904 inom länet för gröfre brott sakfällde, samt antalet af dem bland dessa, som haft sitt hemvist utom länet. I medeltal hafva under ifrågavarande fem år årligen för gröfre brott sakfällts 51-6 personer, hvaribland 13-6 haft hemvist utom länet. Motsvarande medeltal under de närmast föregående femårsperioderna hafva varit: Anmärkningsvärdt är, att den ökning i de gröfre brottens antal, h vilken, enligt hvad de nu meddelade siffrorna gifva vid handen, ägt rum under den senaste femårsperioden, synes bero därpå, att antalet misshandels- och hemfridsbrott samt brott mot offentlig myndighet afsevärdt tilltagit. För dylika brott hafva nämligen under perioden i medeltal 16-2 personer inom länet årligen sakfällts, under det att näst föregående period medeltalet af de för dylika brott sakfällde utgjorde blott 12-8. Samtidigt har medeltalet af de för tjufnadsbrott sakfällde sjunkit från 25-8 till 242. Antalet sakfällde enligt strafflagen och tryckfrihetsförordningen på 100,000 invånare af medelfolkmängden, dels i länet och dels i riket, framgår af en i det följande, likaledes under Rättsväsende och fångvård intagen tabell. Medeltalet åren 1900 1904 har utgjort för länet 784-6 och för riket 1,103-4. Motsvarande medeltal för närmast föregående period utgjorde 7774 och 1,009-8. Hvad det sedliga tillståndet under perioden angår, är att anteckna, att, på sätt framgår af tabell A, antalet födda oäkta barn utgjort 14 9 % af antalet födda äkta barn. Under de närmast föregående femårsperioderna har antalet födda oäkta barn varit i procent af antalet födda äkta barn : åren 1881 1885 12-4 %, åren 1880-1890 124 %, åren 1891-1895 12-2 % samt åren 1896 1900 130 %. Vid ingående af äktenskap torde på landsbygden i ett stort antal fall äktenskapligt umgänge af kontrahenterna öfvas redan före vigseln. Enligt ungefärliga uppgifter, som till 1902 års prästmöte lämnats från prästerskapet i 56 af länets socknar, skulle af de under år 1902 ingångna äktenskapen i medeltal åtminstone 43 % hafva föregåtts af äktenskaplig sammanlefnad. Motsvarande uppgifter för perioden i öfrigt finnas icke för Konungens Befallningshafvande tillgängliga Anledning saknas emellertid antaga, att några säregna omständigheter skulle varit rådande år 1902. Ifrågavarande missförhållande torde äga sin grund i en sedan gammalt nedärfd föreställning om äktenskapslöfte med det därpå följande samlaget såsom det för äktenskaps ingående väsentliga. Antalet genom skiljobref upplösta äktenskap har uppgått år 1901 till 4, år 1902 till 8, år 1903 till 10, år 1904 till 11 och år 1905 till 11. Den stora sociala folkrörelse, hvilken mer än någon annan ger tiden dess prägel, är allt för omfattande för att kunna ägnas annat än ett omnämnande i en berättelse sådan som denna. Rörelsen har under perioden spridt sig i allt vidare kretsar. Äfven de i senaste berättelsen nämnda gamla industricentra i länets norra delar torde numera, åtminstone delvis, ej stå alldeles utom denna rörelse! Utanför den egentliga industriens område torde emellertid rörelsen ännu icke hafva inom detta län nått någon nämnvärd spridning. Rörelsen representeras inom länet såväl af sina mera moderata som af sina till ytterlighet^ gående element. Demonstrationståg pläga här, liksom annorstädes, anordnas årligen den 1 maj. I Uppsala plägar jämväl ett obetydligt antal af den där studerande ungdomen deltaga i dessa demonstrationståg. En del af de vid demonstrationerna hållna tal hafva visserligen varit till tonen tämligen våldsamma, men demonstrationerna hafva eljest försiggått utan några som helst den allmänna ordningen störande uppträden. Bland de folkrörelser, som utmärka tiden, torde dessutom den kooperativa rörelsen förtjäna särskild uppmärksamhet. Kooperation förekommer inom länet på många skilda områden. De flesta kooperativa företag organiseras såsom föreningar för ekonomisk verksamhet; för en del väljes dock aktiebolagsformen. Af de hos Konungens Befallningshafvande vid periodens siat registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet afsågo 8 landtbruket och dess binäringar, 5 (s. k. konsumtionsföreningar) anskaffandet af födoämnen och. andra för lifvets nödtorft nödiga varor och 4 anskaffandet af bostäder. Af de s. k. konsumtionsföreningarna har emellertid hittills blott en arbetat med verklig framgång. Bristande förlagskapital och otillräcklig handelskunskap hafva verkat hämmande på de öfriga konsumtionsföreningarnas utveckling. Till den kooperativa rörelsen torde jämväl vara att hänföra bildandet af begrafningsoch sjukkassor. 32 dylika kassor funnos vid periodens utgång registrerade hos Länsstyrelsen. Angelägenheter angående Uppsala universitet och den därstädes studerande ungdomen hafva i allmänhet ansetts ligga utom ramen för Konungens Befallningshafvandes femårsberättelser. I detta sammandrag har Konungens Befallningshafvande emellertid ej velat underlåta att omnämna den kooperativa rörelse, som under perioden tagit sin början bland studenterna för nedbringande af deras lefnadskostnader, särskildt hvad angår mathållningen. År 1904 trädde en förening, benämnd»ambrosia», i verksamhet för detta ändamål. Den har sedermera följts af flera, hvilket synes angifva, att företaget krönts med framgång. Bostadsfrågan är utan tvifvel en af tidens viktigaste frågor, djupt ingripande såväl i etiskt som i hygieniskt hänseende, ej minst för det uppväxande släktet. För hushållningssällskapets verksamhet för beredande af egna hem på landet liksom för egnahemsrörelsen i Uppsala finnes här nedan närmare redogjordt. Vederbörande läkare hafva meddelat, att de bostäder, som på landet upplåtas åt statare och andra med dem jämställda personer, under de senaste åren synas hafva märkbart förbättrats. Förhållandet mellan husbönder och tjänare synes i allmänhet under perioden i synnerhet på landsbygden icke hafva varit det bästa, hvartill anledningen torde vara att
Gamla seder. Idrott. Sockenbibliotek. Den ekonomiska ställningen. Uppsala län. 7 söka i tjänarens allt mera ökade anspråk samt i husböndernas motvilja eller oförmåga att tillmötesgå dessa. Endast en lönestrid af större omfattning har emellertid, såvidt Konungens Befallningshafvande har sig bekant, under perioden ägt rum, nämligen den lockout, som, efter en kortare arbetsinställelse år 1903, den 10 juni 1905 påbjöds af Svenska verkstadsföreningen samt afslutades först den 9 november samma år. I lockouten deltog Tullgarns gjuteri och mekaniska verkstad i Uppsala med omkring 50 arbetare. Hvad den så kallade arbetarerörelsen i öfrigt angår, hänvisas till meddelanden under rubriken Manufakturer och handtverk. ' Klädedräkten är numera nära nog densamma för alla samhällsklasser. Det är endast den så kallade fracken, som ännu håller sig såsom särmärke för en viss klass. Lyxen i kläder har med de ökade arbetslönerna märkbart stigit. Gamla seder, bruk och föreställningar. Ännu kvarstår bland allmogen bruket att på vissa bestämda nätter besöka åtskilliga urgamla så kallade offerkällor. Numera torde dock dessa besök hufvudsakligen hafva karaktär af folkfester. De besökandes antal plägar vara så stort, att Konungens Befallningshafvande nödgas kommendera särskild polisbevakning för ordningens upprätthållande vid dylika tillfällen. I mera undangömda bygder torde ännu mycken vidskepelse kvarlefva, t. ex. tro på»kloka» gubbar och gummor, som uppgifva sig kunna»visa igen» m. m. Särskildt på hälsovårdens område äro de vidskepliga föreställningarna allmänna. Nästan hvarje charlatan, som vet att omgifva sig med ett visst mystiskt skimmer, kan ännu räkna på en god kundkrets.»smorning» af barn för»riset» och andra dylika kurer torde ännu vara rätt vanliga. Folkupplysningsarbetet har här ett vidsträckt fält för sin verksamhet. Såsom karakteristiskt för tiden må särskildt omnämnas intresset för friluftslif och idrott. Detta intresse sprider sig i allt vidare kretsar och har redan nått samhällslager, för hvilka begreppet idrott ännu för ett tiotal år sedan var fullkomligt främmande. Idrottslifvet är naturligen koncentreradt i städerna. Dock hafva äfven på landsbygden, särskildt vid de större industricentra, idrottsföreningar bildats. De idrottsgrenar, som öfvas, äro dels af gammal nationell art, dels spel och lekar af engelskt ursprung. De ofvan omnämnda resultaten vid de årliga inskrifningarna visa, hur stort behofvet särskildt inom detta län är af folkstockens höjande i fysiskt afseende. Härtill torde idrotten kunna kraftigt bidraga. Förste provinsialläkaren har i den af honom till Konungens Befallningshafvande afgifna berättelse såsom ett annat önskemål i samma syftning angifvit förbättring af barnavården, i hvad den angår såväl späda som mera vuxna barn. I samband med idrotten må ock nämnas skytterörelsen, för hvilken närmare redogöres här nedan under rubriken Sällskap för allmännyttiga ändamål. Sockenbibliotek torde enligt uppgifter, som äro för Konungens Befallningshafvande tillgängliga, finnas åtminstone i 45 socknar inom länet. Dessa bibliotek förfoga emellertid i de flesta fall öfver endast små och föga tidsenliga bokförråd, hvarför de också i regel sällan anlitas af allmänheten. Den uppgift, hvarför dessa bibliotek varit afsedda, har man sökt fylla äfven genom andra former af folkupplysning. Så har under perioden i Uppsala ett så kalladt arbetarebibliotek varit under bildande, hvarjämte förslag väckts om inrättande af en läsestuga. På flera af de större arbetsplatserna i länet hafva inrättats läsestugor för arbetare. En dylik läsestuga af synnerligen tilltalande beskaffenhet har äfven inrättats å Upplands regementes mötesplats. I bygderna hafva cirkulerat så kallade vandringsbibliotek, hvilka flitigt anlitats. 1904 års landsting anslog ett belopp af 500 kronor till anskaffande af vandringsbibliotek, afsedda att företrädesvis cirkulera mellan de orter, där bidrag lämnats, uppgående till minst halfva kostnaden för anskaffande af dylikt bibliotek. Angående inom länet verksamma föreläsningsföreningar finnes i största korthet redogjordt här nedan under rubriken Undervisningsväsendet. A landsbygden torde under perioden den ekonomiska ställningen hafva försämrats. Skördarne hafva under tre af periodens år varit dåliga, tjänstehjonens löner hafva alltjämt stigit och räntesatserna hafva varit höga. Allt detta jämte den ökade bristen på dugliga arbetskrafter har gjort landtmännens ställning bekymmersam. För hithörande frågor finnes närmare redogjordt under rubriken Jordbruk med binäringar. Öfver inkomsttaxeringen har Konungens Befallningshafvande låtit för åren 1900 och 1905 uppgöra tabell D (sid. 8), omfattande för jämförelses skull såväl hela riket som länet i dess helhet, samt särskildt länets landsbygd och hvardera af dess städer, utvisande tillika i jämna procenttal den ökning eller minskning i de särskilda slagen af taxerad inkomst, som under femårsperioden ägt rum. Såvidt häraf kan inhämtas, har det starka ekonomiska uppsving, som under den närmast föregående femårsperioden gjorde sig gällande, under tiden 1901 1905 betydligt nedgått. Särskildt gäller detta i fråga om inkomsten af rörelse, däri ökningen för länet endast utgjort 1 % mot 32 % under förra perioden; och för länets landsbygd utvisar denna inkomst till och med en nedgång med 11 % mot en ökning af ej mindre än 46 % under perioden 1896 1900. Nedgången i inkomst af rörelse inom länet faller på bruksdistrikten örbyhus och Olands fögderier och har sin grund i den försämring i konjunkturerna för afsättning af trä och järn, som särskildt år 1904 gjorde sig gällande. Den abnorma ökningen af 80 % i taxerade kapitalinkomsten å länets landsbygd torde icke motsvaras af verklig tillväxt i det rörliga kapitalets afkastning, utan synes till allra väsentligaste del vara föranledd af den under femårsperioden inträdda skyldigheten till inkomstens deklarerande.
8 Uppsala län. Jordbruket. Odlad ägovidd. Utsäde. A) Jordbruk med binäringar. Angående jordbruket och dess binäringar har genom länets hushållningssällskap lämnats följande framställning: År 1905 beräknades länets åkerareal till 153,317 hektar, eller, till 5,770 hektar mer än vid slutet af föregående femårsperiod. Tillökningen af odlad jord har hufvudsakligen uppkommit på den naturliga ängens bekostnad. Den odlade ägoviddens användning har däremot icke undergått någon afsevärd förändring under denna femårsperiod, hvilket framgår af följande tabell: Af dessa siffror kan man sluta, att de extensiva växtföljderna fortfarande äro de mest brukliga inom länet. 2- och 3-skiftesbruket finnes ännu kvar i en hel del mindre jordbruk, och för öfrigt råder 6- och 7-skiftesbruk. Ett intensivt jordbruk förutsätter en grundlig af dikning. I mycket stora delar af länet, och särskildt i Fyrisåns vattenområde, återstår ännu att utföra afdikningar, oaktadt en Tab. D. Uppskattad inkomst åren 1900 och 1905. 3. Näringar. betydlig mängd vattenaflednings- och dräneringsarbeten fullbordats äfven denna femårsperiod. Rörande mera anmärkningsvärda vattenafledningsföretag redogöres här nedan. Afdiknings- och dräneringsplaner hafva utom af statens landtbruksingenjör äfven uppgjorts af den i hushållningssällskapets tjänst anställde länsagronomen. Hushållningssällskapet har äfven aflönat en s. k. dikningsförman, hvars hufvuduppgift varit att leda utförandet af dikningsarbeten. Allt mer hafva landtmännen kommit till insikt om betydelsen af den naturliga gödselns tillvaratagande och omsorgsfulla skötsel. Under denna femårsperiod har länsagronomen uppgjort ritningar och kostnadsförslag till ett betydligt antal moderna gödselstäder, och för ändamålet särskildt utbildade arbeteförmän hafva utfört anläggningarna. Användningen af torfströ i ladugårdarne har äfven ökats högst afsevärdt, och nya torfströfabriker hafva uppstått i länet. Förbrukningen af artificiella gödselmedel har tilltagit. Hushållningssällskapet har äfven i detta hänseende varit verksamt och genom s. k. lokala fältförsök, anordnade af Landtbruksakademien, genom anlitande af Mosskulturföreningens ingenjörer och genom lämplig litteratur sökt bibringa allmogen nödigt vetande i gödslingsfrågor. Beträffande jordens brukning äro framstegen fullt tydliga. Moderna redskap af olika slag förekomma allmänt. Äfven åt utsädet ägnas allt större omsorg. Med anledning däraf att år 1902 vårsäden icke mognade, erbjöd sig hushållningssällskapets förvaltningsutskott i cirkulärskrivelse till kommunalstämmoordförandena i länets socknar att utan beräkning af någon som helst vinst tillhandahålla länets landtbrukare korn, hafre, vicker och ärter till utsäde våren 1903. Följden af denna skrifvelse blef, att 38 socknar och 60 enskilda personer hos hushållningssällskapet rekvirerade ej mindre än 1,878,400 kg. utsädesspannmål. Inköpspriset härför jämte omkostnader uppgingo till 357,397 kronor 37 öre. Spannmålen köptes hufvudsakligen från södra Sverige. Denna import af utsäde till länet hade ej blott det goda med sig, att landtmännen förhjälptes ur sin tillfälliga förlägenhet, utan medförde äfven den fördelen, att länet tillfördes en afsevärd mängd godt utsäde. Härigenom kommo landtmännen mera allmänt till insikt om betydelsen af utsädets beskaffenhet, hvilket visat sig bland annat i en stegrad efterfrågan efter Svalöfs välkända 8ädesstammar. Sveriges utsädesförening i Svalöf har årligen erhållit anslag af hushållningssällskapet, mot det att minst 15 mindre jordbrukare inom länet på vissa lindriga villkor erhållit hvar och en 100 kg. utsädesspannmål. Inom länet har äfven denna period en frökontrollanstalt i Uppsala med understöd af medel från staten och hushållningssällskapet utöfvat en mycket gagnande verksamhet. Föregående period anordnade hushållningssällskapet årligen fröutställning i Uppsala, men under denna period hafva dessa utställningar på grund af klena skördar inställts åren 1904 och 1905.
Skörd. Kreatursstock. Uppsala län. 9 Skördarnes storlek under periodens olika år framgår af följande tabell, upptagande de i Arsväxtberättelserna för länet beräknade korntalsuppgifter. Beträffande afkastningen af stråfoder och rotfrukter (utom potatis) hafva afgifvits följande omdömen: Om skördebeloppen af hvarje särskildt sädesslag upplyser nedanstående tabell E. 1901 års skörd var den sämsta under perioden, beroende på en synnerligen torr sommar. Äfven höstsäden, som i allmänhet går bäst till inom länet, kunde ej motstå torkans ogynnsamma inverkan. På vårsäd, hö och potatis blef så godt som missväxt. Den skörd, som erhölls, blef dock välbärgad. Under 1902 års sommar rådde äfven ogynnsamma väderleksförhållanden. Såväl hö- som sädesbärgning försvårades af ett ständigt regnande, och ännu i november stodo sädesfält oskurna. En stor del af potatisen frös fast i jorden och kvarlämnades. Frosten skadade för öfrigt nästan all säd och gjorde särskildt vårsäden oduglig till utsäde. Hvetet härjades dessutom af rost. Hagelskada inträffade på flera ställen inom länet, såsom inom Asunda, Hagunda samt Vaksala härad. Äfven sommaren 1903 rådde särdeles ogynnsamt bärgningsväder. Frost förekom däremot knappast, och hagelskada iakttogs endast i Tierps socken. Växtsjnkdomar voro ock sällsynta med undantag af röta, hvaraf potatisen pä mångla ställen redan vid upptagandet var angripen. Ar 1904 utfördes höbärgningen inom hela länet under en för detta arbete synnerligen gynnsam väderlek. Bärgningen af säden måste däremot verkställas under ogynnsamma väderleksförhållanden. Höstsäden skadades mycket af regn. Frosten härjade ganska svårt, och hagelskada inträffade på flera platser inom länet. Kornet skadades dessutom på enstaka platser af den s. k. hessiska flugan, som förr knappast varit känd inom länet. 1905 års väderlek var ej heller den bästa för bärgningen. Hö och vårsäd skadades föga af regn, men höstsäden grodde mångenstädes i axen. Mycket svår hagelskada förekom i Ekeby socken. Frostskada förekom hufvudsakligen pä våren och var äfven då obetydlig. Växtsjukdomar voro sällsynta. Följande tabell angifver sädens vikt i kilogram pr hektoliter: Länets kreatursstock har ej ökats under denna femårsperiod, emedan fodertillgången varit ovanligt knapp. 1901 års missväxt föranledde en betydlig reduktion af kreatursantalet, som sedan dess visserligen ökats, men dock ej nämn - Tab. E. Skördebeloppen i Uppsala län åren 1901 1905. 19M /os, K. ifaj.-u Btfallnrngthafoandes femånberätteuer 1901 1905. Uppsala län. 2
10 Uppsala län. Hästafvel. Nötboskap. värdt öfverskridit antalet vid föregående periods slut, hvilket äfven framgår af nedanstående af hushållningssällskapet insamlade uppgifter rörande kreatursstocken vid periodens början och vid dess slut: Hästafveln bar utan tvifvel gått mycket framåt äfven under denna femårsperiod. Uppsala läns hästafvelsförening har fortsatt sin verksamhet, hvars ändamål är att söka inom länet frambringa en kraftig varmblodig häststam. Denna förening, som förr nöjt sig med de hingstar, Strömsholms hingstdepå utstationerar inom länet, inköpte år 1905 för egen räkning 3 framstående hingstar af anglonormandisk ras. Äfven på annat sätt, såsom t. ex. genom att utdela frisedlar och föra stambok, sörjer föreningen för, att länets lättare hästafvel ledes i rätt riktning. För att tillvarataga länets landthäst, tillhörande det nordsvenska hästslaget, har inom länet bildats Aktiebolaget Upplands landthäst, hvilket söker att vinna sitt ändamål genom att utdela frisedlar, utstationera hingstar o. s. v. En tredje hästras, passande för länet, är ardennerhästen. Hushållningssällskapet har därför årligen lämnat bidrag till Stamboksföreningen för svenska ardennerhästar, hvilken förenings syftemål är»att genom rationell stamboksföring tillvarataga och tillgodogöra det inom landet befintliga och för afvelsändamål lämpliga hästmaterial af ren eller öfvervägande ardennerras samt af god ensartad typ». Hushållningssällskapet har äfven genom andra penningeanslag uppmuntrat länets hästafvel. Årligen hafva medel beviljats till Uppsala läns hästafvelsförening, till räntefria lån för inköp af hingstar af kallblodigt och om medlen därtill lämnat tillgång af gröfre varmblodigt slag samt ej minst till den med statsmedel understödda hästpremieringen. Hvad premieringen uträttat under femårsperioden, framgår af följande tabell, upptagande antalet af de bland uppvisade hingstar, fölston och unghästar dels premierade och dels icke godkända: Beträffande nötboskapen kan visserligen ej något egentligt framsteg i anseende till antalet påvisas, men i kvalitativt hänseende har en afsevärd förbättring ägt rum. Allt intresse rörande nötkreatursafveln har koncentrerats på två för länet särskildt lämpliga raser, nämligen ayrshirerasen och rödbrokig svensk boskap. Försök att intressera hushållningssällskapet för landtrasens tillvaratagande har strandat, och den svartbrokiga låglandsboskapen har ej kunnat bestå i konkurrensen med de båda förstnämnda raserna, särskildt sedan bestämmelsen om treprocentig minimifetthalt i mjölken infördes för Stockholm. Synnerligen dyrbara tjurar af såväl rödbrokig svensk boskap som ayrshireras hafva inköpts till, länet af enskilda större godsägare. Bland hushållningssällskapets åtgärder för främjande af nötboskapsafveln förtjänar nämnas, att sällskapet beviljat anslag till en länsagronom hvars hufvudsakliga verksamhet består uti att meddela råd rörande boskapsafvel, rationell uppfödning och utfodring af kreatur samt mejerihandtering utgifvit lån till inköp af tjurar och bidrag till inköp af kalfvar samt lämnat understöd till Afvelsföreningen för rödbrokig svensk boskap, till Svenska ayrshireföreningen, till nötboskapspremiering, till koskötareskolan vid Ultuna, till mjölkkontrollföreningar och dessas centralstyrelse för länet m. m. Nötboskapspremieringsdistriktet har äfven denna femårsperiod varit indeladt i tre underdistrikt, men beslut har fattats, att dessa från och med 1906 skola blifva endast två, nämligen norra och södra underdistrikten. Af följande sifferuppgifter rörande premieringen framgår, att intresset för densamma tilltagit i hög grad samt att nötkreatursstammen i länet förbättrats. Antalet anmälda och godkända djur har nämligen ökats betydligt sedan föregående period, och detta oaktadt premieringsnämndens fordringar stegrats med hvarje år, som gått. Särskildt har nämnden skärpt fordringarna beträffande djurens»mjölkhärstamning» för att så småningom få fram en i ekonomiskt afseende verkligt framstående nötkreatursstock inom länet. Vid nötboskapspremieringen äro följande antal kreatur dels anmälda, dels godkända: Utom dessa uppvisningar af nötkreatur för premieringsnämnden har hushållningssällskapet anordnat hela länet omfattande kreatursutställningar i Uppsala år 1901, i Enköping år 1903 och i Tierp år 1905. Dessa utställningar, särskildt den i Tierp, vittnade om relativt storartad framgång inom länets boskapsafvel. Det i föregående femårsberättelse omnämnda kontrollföreningsväsendet inom länet har ytterligare utvecklats under denna femårsperiod, vid hvars slut ej mindre än 15 dylika
Mejerier. Fårskötsel m. m. Trädgårdsskötsel. Löner. Uppsala län. 11 föreningar voro i verksamhet. Dessa föreningar hafva i hög grad bidragit att sprida kunskap om en rationell husdjursafvel inom länet. Föreningarnas ledning handhafves af en centralstyrelse med säte i Uppsala, hvilken består af ordförandena i de olika föreningarna äfvensom länsagronomen som själfskrifven sekreterare. Centralstyrelsen fördelar anslagen från hushållningssällskapet, fastställer utfodringsnormer och sammanfattar föreningarnas årsberättelser m. m. Mejerihandteringens utveckling inom länet belyses af siffrorna i nedanstående tabell F. Af de vid periodens slut existerande mejerierna voro 19 fullständiga separatorsmejerier, 2 radiatorsmejerier och 13 ismejerier. Mjölktillgången i mejerierna var knapp under femårsperiodens två första år, men ökades sedan normalt. Till anläggandet af mejerier beviljar hushållningssällskapet billiga lån, hvaraf under denna period en andelsmejeriförening begagnat sig. Äfven den s. k. hushållsmejerihandteringen uppmuntras af hushållningssällskapet genom premieringar, föredrag och broschyrer m. m. Till svenska smörprofningarna, till svensk smörnotering och till en mjölkkontrollanstalt i Uppsala har likaledes hushållningssällskapet lämnat anslag. Fårskötseln har fortfarande försummats inom länet. Till förädling af landtrasen användas här och där baggar af oxforddown- och shropshireras, men i allmänhet nöjer man sig med oförädlade djur. I norra delen af länet har man med framgång försökt skotska hedfåret och cheviotrasen. Svinskötseln har däremot gått framåt. Som förädlingsmaterial användes allmänt den stora hvita engelska rasen, för hvilken flera mycket goda afvelscentra finnas inom länet. Större svingårdar finnas vid ett par mejerier, och en ny sådan är under anläggning vid Uppsala stads renhållningsverk. Fjäderfäskötseln har denna femårsperiod fått många vänner och intresserade idkare inom länet. Uppsala läns fjäderfäafvelsförening har gått i spetsen och främjat denna binäring på många sätt, såsom genom utdelning af afvelsägg, genom föredrag samt genom spridning af populär litteratur m. m. Biskötseln står ungefär på samma ståndpunkt som vid slutet af föregående period. För biskötselns höjande inom länet hafva två af hushållningssällskapet aflönade länsbiskötare utvecklat en liflig verksamhet och därvid anordnat undervisningskurser, hvarjftmte biskötareföreningarne utlyst diskussionsmöten för dryftande af för biskötseln viktiga frågor. Det synes emellertid ej vara lätt att hålla intresset för denna näring vid makt. Trädgårdsskötseln har ej heller denna period gjort några större framsteg inom länet, oaktadt såväl den af hushållningssällskapet aflönade länsträdgårdsmästaren som Uppsala trädgårdssällskap med intresse verkat för denna näringsgrens förkofran. Länsträdgårdsmästaren har haft sin hufvudsakliga verksamhet bland de mindre jordbrukarne, och trädgårdssällskapet har verkat genom diskussionsmöten, genom kurser för folkskollärare och folkskollärarinnor samt genom utdelning af fruktträd och bärbuskar. Äfven hushållningssällskapet har utdelat fruktträd och bärbuskar till mindre jordbrukare och folkskolor. Som en nyhet inom länets trädgårdsskötsel kan meddelas, att s. k. trädgårdsodlareföreningar bildats efter mönster från Östergötland vid österby bruk, Dannemora grufvor och i Alunda socken. Den fortsatta prisstegringen å mänsklig arbetskraft har såsom ofvan nämnts, utgjort ett svårt bekymmer för landtmännen. Länets jordbruk torde, oaktadt allt hvad soin gjorts för dess utveckling, stå för lågt för att tåla den åderlåtning, som en dylik prisstegring förorsakar. Följande medeltal å de under denna och de närmast föregående perioderna rådande löner och dagsverkspris visa dessas höjning: Tab. F. Mejerihandteringen i Uppsala län åren 1901 1905.
12 Uppsala län. Sädespris. Egnahemslån. Vattenafledningar. Landtmannaprodukterna hafva näppeligen betalats högre än under föregående period. Medelpriset å säd, per 100 kilogram, i Uppsala stad under åren 1901 1905 anföres i nedanstående tabell: I hög grad ägnade att upphjälpa länets mindre jordbruk äro statens och hushållningssällskapets åtgärder att anordna studieresor och att premiera välsmtta mindre landtbruk. För detta ändamål användes år 1905 öfver 4,000 kronor. Föreningsväsendet bland länets landtmän har utvecklats rätt betydligt under denna femårsperiod. Inköpsföreningar, tjurföreningar, andelsmejeriföreningar m. fl. hafva förberedts och äfven färdigbildats. Egnahemslånerörelsen har under perioden vunnit ökad tillslutning. För år 1905 beviljades för Uppsala län som lån från staten 75,000 kronor. Utaf dessa medel beslöt hushållningssällskapets förvaltningsutskott att till 24 af 29 sökande utlåna 39,200 kronor, däraf 16 lån å tillsammans 31,000 kronor för jordbrukslägenheter och 8 lån å tillsammans 8,200 kronor för bostadslägenheter. Att på detta sätt förskaffa dugliga, nyktra och sträfsamma kroppsarbetare egna hem på länets landsbygd torde vara en välbetänkt åtgärd, om man vill förhindra emigrationen och den allt för stora benägenheten för industriarbete och för inflyttning till städerna. En stor svårighet vid ifrågavarande låneförmedling, hvarvid hushållningssällskapet gifvetvis måste söka att skydda sig för allt för stora förluster, är den knappa tillgången på för egnahemslägenheter lämplig och gravationsfri jord; men med god vilja torde denna svårighet dock kunna öfvervinnas. Bland de vattenaflednings- och odlingsföretag, som under perioden kommit till utförande, intages främsta rummet af den redan under föregående period planlagda, i Konungens Befallningshafvandes senaste femårsberättelse omförmälda torrläggning af de vidsträckta s. k. Bälingemossarne jämte omgifvande vattenskadad mark i Bälinge, Skuttunge, Åkerby och Björklinge socknar. Redan under år 1896 ingingo åtskilliga ägare till mark, tillhörande de egentliga Bälinge mossar, till Konungens Befallningshafvande med begäran om förordnande för landtbruksingenjör att för påtänkt utdikning af mossarne och åtskilliga därtill gränsande marker förrätta syn i enlighet med gällande lag om dikning m. m. Sedan med anledning häraf under år 1897 extra landtbruksingenjören Axel Palm förordnats att verkställa sådan syn, framställde ägarne till åtskillig nedanför mossarne utmed den s. k. Björklingeån belägen mark begäran, att syneförrättningen måtte utsträckas jämväl till denna mark. Så skedde ock. Under förrättningens lopp befanns emellertid lämpligast, att torrläggningen af den mark, som sålunda var föremål för syn, verkställdes genom två särskilda företag, afseende det ena torrläggning af själfva Bälinge mossar med därtill hörande mark och det andra sänkning af Björklingeån mellan Vilsåker och Ramsjö kvarn. Båda dessa företag, det förra vanligen bepämndt»det öfre företaget» och det senare»det nedre företaget», hafva, hvart för sig, kommit till utförande under perioden. Det >öfre företaget», som är det mest omfattande, afser att torrlägga ej mindre än tillhopa 859 hektar åker, 1,272 hektar äng och odlingsmark samt 537 hektar oduglig mark och impediment. Den jordförbättring, som företaget anses medföra, bar värderats till 384,124 kr. 90 öre. Den detta företag afseende syn hade redan år 1898 afslutats och vunnit laga kraft. Men först sedan det därefter lyckats att för företaget vinna Uppsala universitet, Skytteanska stiftelsen, innehafvaren af Kipplingebergs fideikommiss och några andra större jordägare, hvilkas mark däraf berördes, och sedan Kungl. Maj:t, på därom gjord framställning, nr 1902 års odlingslånefond anvisat ett lånebidrag af 177,000 kronor till utförande af företaget enligt den utarbetade arbetsplanen, hvilken i sammanhang därmed fastställdes, kunde år 1904 definitivt beslut om arbetets utförande fattas. Samtidigt antogos stadgar och utsågs en af sju personer bestående arbetsstyrelse. Själfva arbetet påbörjades sistnämnda år och har sedan dess fortgått samt väntas under år 1908 vara färdigt till afsyning. Till bestridande af kostnaden, som beräknats uppgå till 177,200 kronor, har, enligt särskilda beslut af Kungl. Majtt, utaf det från 1902 års odlingsfond anvisade lånebidrag utbetalats tillhopa 155,200 kronor. Medel till gäldande af återstående 22,000 kronor anses kunna erhållas genom försäljning af mark, som jämlikt 76 dikningslagen, efter arbetets af slutande skall utbrytas af jord tillhörig jordägare, h vilka af sagt sig båtnad af företaget. H vad angår det»nedre företaget», fattades redan år 1897 bestämdt beslut om dess utförande enligt det af landtbruksingenjören Palm upprättade förslag. Arbetet påbörjades år 1903 och har sedermera, med understöd af statsmedel å 25,000 kronor, fortgått, samt afslutats år 1906. Ledningen af arbetet har omhänderhafts af en arbetsstyrelse om 5 personer. Genom detta företag hafva för en kostnad af 55,820 kronor torrlagts 153 hektar åker och äng. Värdet af jordförbättringen beräknas till 45,642 kr. 90 öre. Under perioden har fråga väckts jämväl om afdikande af åtskilliga frostförande, till odling odugliga mossmarker, belägna invid den i det s. k. öfre företaget ingående jord. Till sådan afdikning har af landtbruksingenjören Palm uppgjorts förslag, omfattande en areal af 327 hektar. Kostnaden har beräknats till 26,594 kronor. Företagets förverkligande är beroende på, huruvida statslån kan erhållas. Bland öfriga vattenaflednings- och odlingsföretag, som under perioden kommit till utförande, äro enligt vederbörande landtbruksingenjör särskildt att anmärka: sänkning af Läby-Vängeån med sidogren genom Ålands och Skogs-Tible socknar till en sammanlagd längd af inemot 2 nymil, hvilket företag, understödt med lån af statsmedel, genomförts under loppet af tre år för en kostnad af 56,000 kronor. Oberäknadt ökad foderfångst å bottnarne till Ekebysjö, har vattensänkningen medfört, att 412 hektar mark, till större delen traktens värdefullaste jord, blifvit fullstän-
Vattenafledningar. Allmänna och enskilda skogar. Uppsala län. 13 digt torrlagd för odlidg och djupkultur. Kostnaden för företaget måste visserligen i förhållande till arealen af de torrlagda ägorna anses betydande, men den förut fortgående uppdämning af årännan och därmed sammanhängande försämring af kringliggande jord torde halva nödvändiggjort arbetets utförande äfven till högt pris; uppgräfning af Långängesbäcken inom Sparrsätra och Vårfrukyrka' socknar, som medfört fullständig torrläggning af 340 hektar åker, mestadels af första gradens jordnatur» tillhörande Valla säteri samt Karkesta, Lönsåker, Brunna med flera byar. Kostnaden för företagets utförande har uppgått till 9,500 kronor; reglering af Fäiandaån inom Öster-Löfsta socken, hvarigenom mossägor och odlingar till Elinge by och hemmanet Kalfsbo samt Fälandbo marker, sammanlagdt 120 hektar jord, torrlagts; utdikning af 300 hektar ängskärr, mossar och odlingar, tillhörande Kärfven, Vafd, Ensbo med flera byar inom Hållnäs socken, hvilket företag, som understödts med lån af statsmedel, beräknats draga en kostnad af 19,000 kronor. Företaget anses vara af stor betydelse såväl i klimatiskt hänseende som för jordbruket i orten; ett liknande företag, berörande Muskarbo ängar, Söder Munga odlingar och Norr Munga inägor, sammanlagdt 170 hektar jord af bördig beskaffenhet inom Tierps socken; samt utdikning af sammanlagdt 184 hektar frostmossar inom Bredsjö egendom och östfora gård i Järlåsa socken, hvilket företag betingat en kostnad af 16,000 kronor. En mängd smärre företag, afseende hvartdera torrläggning af 50 60 hektar mark, hafva därjämte under perioden kommit till utförande. Mossodlingsarbetena vid Tobo bruk hafva äfven under denna femårsperiod fortgått. Ytterligare 200 hektar nyodlingar hafva tillagts den öppna ägoarealen, som nu uppgår till öfver 700 hektar. Sedan ett mindre område utlagts till skog, återstå ännu 60 à 70 hektar obruten mark på brukets ägoskiften. Då de omfattande odlingsarbetena hittills icke medgifvit arbete med jordbrukets ordnande och byggnaders uppförande m. m., lära de ännu återstående nyodlingsarbetena icke komma att påskyndas. I hufvudsak och till sin yttre form kan emellertid detta stora företag redan anses vara fullbordadt. I sammanhang härmed förtjänar omnämnas, att å de s. k. Grissjömossarne på Hagunda härads allmänning i Järlåsa socken, af hvilka år 1890 ett område af 330 hektar torrlades, sedermera med framgång bedrifvits odlingsarbete, så att numera i det närmaste tre fjärdedelar af det torrlagda området äro uppodlade. En stor del af detta arbete har verkställts under ifrågavarande femårsperiod. Under perioden har planlagts ett större företag, afseende reglering af Strömarån å en längd af 4,300 meter, hvarigenom 217 hektar jord skulle förberedas till torrläggning. Kostnaden har beräknats till 20,000 kronor. Ansökning om statslån var vid periodens slut beroende på vederbörande myndigheters pröfning. I detta sammanhang förtjänar nämnas, att under denna period ytterligare behandlats redan väckt fråga om vidtagande af åtgärder för reglering af Mälarens vattenstånd. Olika förslag hafva utarbetats, utan att frågan hittills kunnat definitivt lösas. Under hittills varande förhållanden har emellertid Mälarens hvarje vår höga vattenstånd så godt som årligen förorsakat öfversvämningar, som medfört kännbara förluster för strandägarne kring sjön. Så har ock skett under denna period. Våren 1904 steg vattnet, enligt hvad Konungens Befallningshafvande inhämtat från vederbörande länsmän, på sina ställen ända till 1-30 meter öfver den vanliga höjden, öfversvämningen, som sistnämnda år började redan i midten af april månad och fullständigt upphörde först i slutet af juli månad, berörde inom Uppsala län ej mindre än 1,495 hektar jord samt förorsakade en skada, som ansetts kunna uppskattas sammanlagdt till åtminstone 74,000 kronor. B) Skogshushållning. Angående skogshushållningen under perioden har skogsvårdsstyrelsen i länet meddelat följande. Arealen af utmarken, innefattande skog och hagmark, inom länet utgör i sin helhet enligt den utredning, som verkställts genom den af Kungl. Maj:t den 6 oktober 1896 tillsatta skogskommitté, 327,464 hektar, eller mer än 61 % af länets hela ägovidd. Någon senare utredning härom har icke förekommit. Naturligt är, att utmarksarealen varierar något för hvarje år på grund af uppodlingar eller utläggning af inägor till utmark, men dessa förändringar, som äro omöjliga att vid en bestämd tidpunkt exakt anglfva, äro icke af den omfattning, att de afsevärdt kunna förändra den här angifna arealsiffran. Arealen af de allmänna skogarne inom länet utgjorde enligt den officiella statistiken vid 1900 års slut 47,665-15 hektar, hvartill kommo städernas skogar med 42238 hektar, så att slutsumman då uppgick till 48,087-53 hektar. Vid 1905 års slut utgjorde motsvarande summa 47,10037 hektar. Skillnaden beror hufvudsakligen därpå, att en del mindre boställsskogar blifvit försålda samt för öfrigt i någon män på uppodlingar och ägoutbyten. Sistnämnda areal är fördelad sålunda: Kronoparker äro Äsen och Sunnersta i Ulleråkers härad, Ramningshult i Olands, Högskogen i Bälinge och Tierps kronopark i Örbyhus härad. Någon tillökning i dessas areal har under femårsperioden icke ägt rum. Hit hör äfven Lilla Djurgården i Vaksala härad, hvilken disponeras af Ultuna landtbruksinstitut. Uppsala akademi äger en utmarksareal af 9,616-78 hektar, som här inräknats uti allmänna inrättningars hemmans utmarksareal. Arealen af de enskilda skogarne inom länet utgör 280,363-63 hektar eller 85 6 % af länets hela utmarksareal
14 Uppsala län. Skogstillgång. Skogsstaten. mot 279,564 hektar under nästföregående femårsperiod, ökningen beror däraf, att en del mindre boställen med sin utmark öfvergått i enskild ägo. Länets hela utmarksareal skulle sålunda till 14-4 % upptagas af allmänna skogar och till 85 6 % af enskilda skogar. Af de enskilda skogarne innehafvas enligt en under år 1901 på Domänstyrelsens föranstaltande verkställd utredning 41,331-59 hektar under fideikommissrätt, fördelade på sätt förra femårsberättelsen angifver. Angående de större brukens och egendomarnes skogstillgång lämnas upplysning uti tabell G, grundad på uppgifter, som af vederbörande själfva lämnats. Någon utredning angående skogstillgången inom länet i dess helhet finnes icke. Densamma är emellertid, hvad de enskilda skogarne beträffar, mycket mindre, än hvad den med en ändamålsenlig hushållning kunde vara. På brukens och några af de större egendomarnes skogar sker afverkningen vanligen under ledning af forstligt bildade personer, hvarför hushållningen där i allmänhet är ändamålsenligt ordnad, så att de lämna en afkastning, som närmar sig det normala, ehuru i allmänhet öfverafverkning i mer eller mindre grad torde förekomma. A allmogens skogar är det vida sämre ställdt. Afkastningen å dessa skogar torde icke uppgå till stort mer än hälften af hvad den borde vara, emedan afverkningen i allmänhet företages utan hänsyn till skogens afkastningsförmåga och blifvande återväxt. Under det sista tiotalet år har rofhygget utbredt sig uti oroväckande grad. Skogen på det ena hemmanet efter det andra sköflas af skogshandlare, hvarvid icke minsta hänsyn tages till återväxten genom kvarlämnande af fröträd eller på annat sätt. Tvärtom hafva bestämmelserna i afverkningskontrakten ofta varit ägnade att på allt sätt fördärfva markens reproduktionsförmåga. Äfven vid afverkning for eget husbehof begås ofta svåra missgrepp genom fördärfliga afverkmngsmetoder, såsom uthuggning af de växtligaste ämnesträden, under det att de gamla utvuxna träden få kvarstå. Detta gäller till och med afverkningen för bränsle. Skogsmarkens fördelning inom länets olika härad är ganska ojämn och växlar från 27 % till 63 % af totalarealen. Minsta skogsmarken har Asunda, därnäst Trögds, Lagunda, Vaksala, Bälinge, Bro och Håbo härad. Största skogstillgången har Olands härad, särskildt Hållnäs socken, som till 70 /, af sin ytvidd är skogbeväxt. Inom länet anses icke mindre än 345 5 /» mantal sakna skog, under det att l,407 I3 /i6 mantal hafva någon, ehuru otillräcklig, skogstillgång. Detta missförhållande är likväl mindre kännbart, enär virkesbehofvet ännu torde kunna fyllas från de ganska omfattande allmänna skogarne. I förvaltningen af de allmänna skogarne skedde under år 1901 en reglering på det sätt, att till Örbyhus revir från Olands revir öfverflyttades Bälinge härad, af Olands härad Tegelsmora, Films, Dannemora och Morkarla socknar samt af Rasbo härad de områden, som tillhöra Dannemora södra grufveallmänning, under det att till den kvarvarande delen af Olands revir från Stockholms läns revir öfverflyttades Lyhundra, Frösåkers och Närdingbundra härad samt Bro och Vätö skeppslag, hvarefter sistnämnda revir benämnes Norra Roslags revir. Reviren äro sålunda fortfarande till antalet tre. Örbyhus revir omfattar numera örbyhus, Bälinge och Norunda härad samt ofvannämnda socknar och delar af Olands och Rasbo härad. Norra Roslags revir omfattar inom Uppsala län återstående delen af Olands och Rasbo härad samt Vaksala härad. Enköpings revir är oförändradt. Utom de inom dessa revir anställde 3 ordinarie jägmästare hafva vid förvaltningen varit anställde 2 extra jägmästare såsom assistenter på örbyhus och Enköpings revir; för bevakningen 8 kronojägare, 5 extra oaflönade kronojägare samt 19 kronoskogvaktare. För skötseln af de Uppsala akademi tillhöriga skogar har varit anställd samma personal, som omförmäles i föregående berättelse. Vid de större bruken och egendomarne inom länet äro, förutom skogvaktare, i allmänhet anställde forstligt bildade skogsförvaltare för skogens skötsel. De flesta skogar, som stå under skogsstatens förvaltning och kontroll, äro till ordnad hushållning indelade. Af dessa omfatta de indelade följande areal: Tab. G. Uppgifter angående de större brukens och Örbyhus gods skogar.
Afverkning och återvåxt. Virkespris. Uppsala län. 15 De flesta skogarne tillhörande Uppsala akademi samt en del större egendomars och bruks skogar äro indelade till ordnad hushållning. De under skogsstatens förvaltning och vård stående skogarne afverkas i allmänhet genom trakthuggning, dock har på de senare åren traktblädning börjat införas, synnerligast på en del skogar i Enköpings revir, där det till följd af jordmånens lerhaltiga beskaffenhet och däraf följande benägenhet för uppfrysning och stark gräsväxt visat sig vara förenadt med stora svårigheter att erhålla återväxt. Genom skogens afverkning i mindre luckor i stället för i stora sammanhängande hyggen har återväxten i afsevärd grad underlättats i dessa trakter. Virket från de allmänna skogarne försälj es i allmänhet å offentlig auktion eller, då virkesbeloppet är mindre, under hand. Nedanstående tabell visar afverkningsbeloppen under de sista fem åren å de under skogsstatens förvaltning stående skogarne: Återväxten å de allmänna skogarne har befordrats företrädesvis genom kvarlämnande af fröträd å trakthyggena, hvarjämte såväl fullständig skogsodling som hjälpkultur företagits, där så befunnits nödigt. Nedanstående tabell utvisar omfattningen af de genom skogsstatens försorg verkställda skogsodlingar under femårsperioden: Ä Uppsala akademis skogar har återväxten likaledes i första hand befordrats genom fröträd. Den å dessa skogar under femårsperioden verkställda skogsodling inhämtas af följande tabell: Virkespriserna varit följande: under den gångna femårsperioden hafva Tab. H. Virke från Uppsala akademis skogar utsynadt till akademien och dess arrendatorer samt utstämpladt till försäljning åren 1901 1905. Inkomsten af mulbete och slätter har under perioden varit: Afverkningen och virkesförsäljningen «Uppsala akademis skogar under perioden inhämtas af efterföljande tabell H. Anm. Timrets lägsta brösthöjdsdiameter motsvarar 25 cm. Försåldt virke utgör tillsammans 12,775 kbm. med värde nf 47,857 kronor. Medelpriset per kbm. för utstämpladt virke utgör under femårsperioden för timmerträd 6'59 kr., för ved och stängselvirke 239 kr. saint för torr och vindfälld skog 1'57 kr.
16 Uppsala län. Skogsingenjörer. Jakt. Den del af kronoparken Åsen, som ligger närmast Uppsala stad och som utgör «n fortsättning af den höjdsträckning, hvarå Uppsala slott är beläget, har under årens lopp allt mer inkräktats af det där befintliga stora sandtaget. Under perioden har ifrigt agiterats för hejdande af denna inkräktning. Höjdens jämnande med jorden skulle utan tvifvel, särskildt för Uppsala stad, innebära en afsevärd förlust i många afseenden. A andra sidan har emellertid framhållits nödvändigheten för Uppsala stad och kringliggande landsbygd att fortfarande få begagna sandtäkten för tillgodoseende af det alltjämt växande behofvet af byggnadsoch väggrus. Frågan var vid periodens utgådg ännu oafgjord. Med år 1905 har ett nytt skede inträdt i de svenska skogarnes historia, i det att med nämnda års ingång lagen angående vård af enskildes skogar af den 24 juli 1903 trädt i kraft, till stäfjande af den allt mer öfverhandtagande skogssköningen. För att öfvervaka efterlefnaden af denna lag har inom länet tillsatts en skogsvårdsstyrelse, bestående af 3 ledamöter, samt en länsjägmästare och en länsskogvaktare, hvarförutom uti de flesta socknar utsetts skogsvårdskommittéer för att biträda skogsvårdsstyrelsen i dess verksamhet. För att uppmuntra allmänheten till skogsodling tillhandahåller skogsvårdsstyrelsen, likasom förut hushållningssällskapets skogskommitté, plantor och skogsfrö på mycket billiga villkor, åt folkskolor och mindre hemmansägare till och med afgiftsfritt, äfvensom biträde af plantörer till kulturernas utförande. Intill början af år 1905, då på grund af ofvannämnda lag länets skogsvårdsstyrelse började sin verksamhet, har hushållningssällskapet under femårsperioden på samma sätt som under de närmast föregående uppmuntrat till skogsodling å afverkade och af gammalt kala skogsmarker genom tillhandahållande af skogsplantor och frö samt plantörsbiträde gratis eller till nedsatt pris. Omfattningen af denna verksamhet, som efter ingången af år 1905 fortsatts af länets skogsvårdsstyrelse, inhämtas af följande tabell : skogsodlingens befrämjande 1,700 kr., hvarförutom i skogsvårdsafgifter levererades från Statskontoret 1,806 kr. Hushållningssällskapets bidrag för samma år utgjorde 2,000 kr. förutom från föregående år besparade 3,273 98 kr. Dessutom fick skogsvårdsstyrelsen af hushållningssällskapet öfvertaga dess förråd af skogsodlingsredskap och de i plantskolorna kvarvarande plantorna. C) Jakt. Uppsala läns jaktvårdsförening har fortfarande varit verksam för höjande af jaktvården inom länet och därvid under hvarje år insamlat uppgifter angående fälldt villebråd och tillgången å vildt i länets skilda delar, äfvensom utbetalt premier för angifvelser af brott mot jaktlagarne, för vårdande af rapphöns vintertid samt för dödande af fjällugglor. Efterföljande tabeller hafva meddelats af jaktvårdsföreningen. Den första tabellen utgör ett sammandrag af de till föreningen från vissa bestämda uppgiftsställen insända skottlistor och lämnar på grund häraf ej några absoluta tal för allt under perioden inom länet fälldt vildt utan afser blott att åskådliggöra tillgången på de olika slagen af vildt under periodens olika år: Beträffande inom länet i dess helhet dödade älgar hafva vederbörande skogsstatstjänstemän lämnat årliga uppgifter, som sammanförts i följande tabell. De meddelade siffrorna torde emellertid för att kunna betraktas såsom absoluta uppgifter, böra höjas med omkring 10 % för djur, som stupat i löndom: Tab. I. Statens skogsingenjörers arbeten i Uppsala län åren 1901 1904. Med utgången af år 1904 hafva skogsingenjörstjänsterna blifvit indragna samt ersatts med en länsjägmästaretjänst. För skogsingenjörernas arbeten inom länet under åren 1901 1904 lämnas redogörelse i vidstående tabell I. Till uppehållande af skogsvårdsstyrelsens verksamhet lämnade staten för år 1905 ett anslag af 4,000 kr. och till