Tingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en. och den gamla ordningen bör snarast återställas.

Relevanta dokument
Ökad endomarbehörighet i tvistemål

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Landstinget utser en revisor och en ersättare. Därutöver utser årsmötet två revisorer med ersättare.

En modernare rättegång. Videoinspelning och uppspelning av förhör

PRESENTATIONSBLAD. Utgivningsdatum

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Socialnämndens beslut

Stadgar för Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd

Disciplinstadga. för studenter vid Chalmers tekniska högskola AB

En modernare rättegång några utvecklingsområden

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:13

Remiss: Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49)

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 68/03 Mål nr B 57/03

Tingsrättsorganisationen

Disciplinstadga för studenter vid Chalmers tekniska högskola AB

Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder.

Svensk författningssamling

Hovrättens prövning i familjemål

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Anmälan mot Skatteverket och tjänstemännen Sten Mittermeier, Urban Persson och Karin Hammar Janetzky

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2017:17

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat MA. SAKEN Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om rattfylleri m.m.

GUSTAF ADOLF Lennart Geijer

Svensk författningssamling

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Prövningstillstånd till hovrätterna. I drygt fyra år har vi haft det.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare

Dir nr: Dir. 2005:6 Departement: Justitiedepartementet Beslut vid regeringssammanträde: Rubrik: Äktenskap och partnerskap

Motion från Jonas Lövgren (M) angående barnäktenskap

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

Svensk författningssamling

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Svensk författningssamling

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Kommittédirektiv. Specialisering för skattemål och fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen. Dir. 2013:49

Advokatsamfundet avstyrker förslaget att införa förenklad delgivning i brottmål.

Svensk författningssamling

SvERIGEs ADVOKATSAMFUND

A8-0469/79. Helmut Scholz, Merja Kyllönen, Jiří Maštálka, Patrick Le Hyaric, Paloma López Bermejo för GUE/NGL-gruppen

Stärkt rättssäkerhet i de allmänna förvaltningsdomstolarna

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2011:861]

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Varför slog du mig, Peter?

M a r k - o c h m i l j ö ö v e r d o m s t o l e n MÖD 2015:5

STADGAR för INSAMLINGSSTIFTELSEN BRANDFORSK

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)

Svensk författningssamling

Skattebrottslag (1971:69)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Motion från Jonas Lövgren (M) angående barnäktenskap

OBLIGATORISKA INFORMATIONSSAMTAL I de fall samarbetssamtal hållits så ska något ytterligare informationssamtal inte behövas.

Remissyttrande över Målutredningens betänkande Mål och medel särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol (SOU 2010:44)

R 6634/ Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

YTTRANDE. Yttrande över betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Justitieombudsmannen Lars Lindström

Nämndemannauppdraget SOU Sammanfattning

Yttrande över betänkandet Effektiv och rättssäker PBL-överprövning (SOU 2014:14)

Domstolsverket har inget att erinra i dessa delar.

Samfundet avstyrker vidare förslaget att kravet på svenskt medborgarskap för nämndemän och jurymän skall avskaffas.

Arbetsgrupp. Ordförande: Markku Helin, sekreterare: Laura Määttänen. Betänkanden och utlåtanden Serienummer 40/2010

Bilag 17. Lars Laurin. Rätten till appell från domstol i första instans

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

DOM Meddelad i Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts beslut i mål Ö HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

Varför slog du mig, Peter?

Svensk författningssamling

Lagrum: 48 första stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291); 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman.

Uppgift till Polismyndigheten om dom eller beslut samt om laga kraft lämnas enligt nedanstående bestämmelser, jfr 8 i bilaga 4.

Yttrande över betänkandet Tidiga förhör nya bevisregler i brottmål (SOU 2017:98)

Ur rättegångsbalken. 8 KAP. Om advokater. [Ändringar införda t.o.m. SFS 2017:1024]

REGERINGSRÄTTENS DOM

INDUSTRIELLA RÄTTSSKYDDET I DOMSTOLARNA DE TEKNISKA LEDAMÖTERNA. Advokat Håkan Borgenhäll

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PE. Ombud och målsägandebiträde: Advokat AR

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

meddelad i Stockholm den 28 maj 2003 T Högsta domstolen fastställer hovrättens domslut.

Stockholm den 13 april KLYS och Copyswedes gemensamma svar på frågorna från Utredningen om vissa civilrättsliga förvaltningsärenden (Ju 2011:15)

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D Till Justitieministeriet

HÖGSTA DOMSTOLENS. KLAGANDE Entreprenadreparationer i Örebro Aktiebolag, Box Örebro

TG./. riksåklagaren ang. grovt försvårande av konkurs m.m.

DOM Meddelad i Stockholm

MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

Utkast till lagrådsremiss

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 25 september 2015 Ö

DOM Stockholm

Transkript:

12 Motion 1984/85: 380 Allan Ekström Antalet nämndemän i tingsrätt och länsrätt Tingsrätt skall vid handläggning av brottmål och familjemål bestå av en lagfaren domare och nämnd. Genom beslut år 1983 sänkte riksdagen antalet nämndemän som skall ingå i tingsrätten från fem till tre (bortsett från visst undantagsfall). Nämndeman utrustades samtidigt med fullständig individuell rösträtt. Beslutet om sänkningen av antalet nämndemän är till skada för rättssäkerhelen och den gamla ordningen bör snarast återställas. Skälen är följande. Nämndemannainstitutionen har uråldriga traditioner i vårt land. Nämnden har blivit en oskiljaktig del av rättskipningen i första instans, från första början vid häradsrätterna men senare - låt vara långt senare - vid rådhusrätterna. Dessa båda typer av underrätt är nu sammansmälta i organisationen tingsrätt. Nämndens uppgifter eller rättare sagt tyngdpunkten i dessa har växlat något under tidernas lopp. Tidigare skulle nämnden framför allt inta rollen av garant för folkfrihet och rättssäkerhet. Denna uppgift, som närmast gällde ett bevakande av yrkesdomaren, hörde samman med äldre tiders politiska förhållanden och har självfallet förlorat all giltighet nu. Tidigare pekade man också på det värde som det kunde ligga i att nämnden tillförde dömandel "orts- och personkännedom,.. Ä ven detta argument har spelat ut sin roll. Domen får nämligen enligt rättegångsbalken icke grundas på annat än det som i båda parters närvaro förekommit i tingssalen. K var står dock hela tiden det argument som kan hämtas ur det stadgande i vår tryckfrihetsförordning som handlar om utseende av jurymedlem. I 12 kap. 5 sägs sålunda bl. a. att "bland jurymännen bör skilda samhällsgrupper och meningsriktningar vara företrädda". Nämndens uppgift är med andra ord att spegla det allmänna rättsmedvetandet på ett allsidigt och representativt sätt. Kravet på allsidighet och representativitet förutsätter emellertid rent matematiskt ett minsta antal. Det är här fråga om samma slag av överväganden som ligger bakom fastställandel av antalet ledamöter i andra nämnder och styrelser efter varje valperiod, t. ex. i byggnadsnämnden och hälsovårdsnämnden. Det torde inte finnas en byggnadsnämnd som består av bara tre ledamöter. Ett antal av fem är således ett oeftergivligt villkor för att uppfylla det sålunda ställda kravet på allsidighet och representativitet. Naturligtvis kan man ställa frågan, om det överhuvudtaget är till fördel för yrkesdomaren att ha tillgång till en någorlunda allsidig och representativ

Mot. 1984/85:380 13 nämnd. Svarar man nej på den frågan. och det har man naturligtvis rätt till, borde man verka för ett avskaffande av nämnden som sådan. Antalet tre kan ju inte från denna utgångspunkt vara att föredra framför fem. Tvärtom kan tre nämndemän i vissa situationer ha ett större faktiskt inflytande över utgången i ett mål än fem nämndemän. som bättre balanserar varandra inbördes. Detta argument är förtjänt av särskilt beaktande, nämligen att en nämnd om tre personer kan utgöra en starkare maktfaktor än en nämnd om fem personer. sammansatt på sätt som förordats. Denna uppfattning är många yrkesdomares. Lagen är skriven av människor och skall tillämpas av människor. Lagen är långt ifrån alltid av entydigt innehåll. Den bygger i stor utsträckning på bruket av mer eller mindre vittsyftande generalklausuler. Lagen i sig ger i sådana fall inte svar på den ställda frågan. Det blir nödvändigt att så att säga hämta hjälp från rådande värderingar i samhället. Domstolen får på sätt och vis axla rollen som lagstiftare inom det berörda rättsområdet. Det står i brottsbalken att skyddstillsyn inte får ådömas om en mera ingripande påföljd än skyddstillsyn är påkallad- en ej särskilt uttömmande eller klarläggande definition. När är så fallet? Vad menas med rekvisiten "'stor ekonomisk skada. synnerlig råhet. överhängande allvarlig fara.. i det konkreta fallet? Efter skilsmässa kan make som har svårigheter att försörja sig själv efter ett långvarigt äktenskap få underhållsbidrag livet ut. om det finns synnerliga skäl. När är så fallet? Det bör upprepas att domstolen i de beskrivna situationerna på sätt och vis axlar rollen som lagstiftare inom det berörda rättsom rådet. Det befrämjar då harmoni och enhetlighet i rättsordningen att domstolens avgöranden ligger i linje med de värderingsnormer som kan sägas uttrycka det allmänna rättsmedvetandet. Nämndens sammansättning bör antalsmässigt anpassas härtill. De beskrivna exemplen tar sikte närmast på värderingar och strömningar av mera allmänt innehåll. Men tillgång till erfarenheter och kunskaper inom olika levnadsområden är av värde för yrkesdomaren även i andra situationer såsom vid bedömningen av vittnesmål. Vilken grad av trovärdighet som skall tillmätas ett vittne kan vara avgörande för ett måls utgång. Sex personers bedömning måste genomsnittligt sett vara överlägsen fyra personers. Sammanfattningsvis måste nämnden alltså för att väl fylla sin uppgift vara så allsidigt sammansatt att den har förmåga att på ett representativt sätt spegla olika värderingar och åsikter i samhället men även att tillhandahålla kunskaper om och insikter i olika slags samhällsangelägenheter. Det finns emellertid ännu ett viktigt skäl till förmån för återställande av äldre ordning. Det gäller önskemålen om kontinuitet och likformighet i lagtillämpningen. Detta förutsätter i sin tur att nämndemännen får tjänstgöra förh{lllandevis ofta. helst två gånger i månaden. och att de utses vid olika tidpunkter. J u st denna omständighet - att nämnden förnyas successivt och

Mot. 1984/85:380 14 deltar i rättskipningen någorlunda ofta under en längre tidrymd- brukar vi i Sverige framhäva som något särskilt positivt, då nämnden jämförs med juryinstitutionen utomlands. Alla dessa förhållanden har slutligen bidragit till att förbättra urvalet av nämndemän. Tingsrätterna har hittills ånjutit ett alldeles särskilt stort mått av förtroende och tillit från allmänhetens sida. Mot denna bakgrund är den år 1983 införda ordningen med tre nämndemän synnerligen olycklig. Detta har omvittnats från alla tänkbara håll. Många nämndemän talar tyvärr om att sluta efter pågående period därför att tingsrätten, med nämndemännens egna ord, inte är sig lik längre. Som framgdtt innebär den nyligen genomförda reformen allvarlig risk för skadeverkningar. Det är därför angeläget att reformen snarast upphävs. Med hänvisning till det anförda hemställer jag att riksdagen beslutar att återinföra de regler som gällde före den l juli!983 beträffande antal nämndemän i tingsrätt och länsrätt. Stockholm den 14 januari 1985 ALLAN EKSTRÖM (m)