MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, LINKÖPING TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, LINKÖPING TEXTDEL

1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i AB ägs till 100 % av Tekniska Verken i AB. VD 1/1 till 25/11... Mattias Philipsson VD 26/11 till 31/12... Klas Gustafsson Produktionschef 1/1 till 31/3.. Malin Enockson Produktionschef 1/4 till 31/12 Anders Nordenö 1.2 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Vid Biogas sker produktion av biogas genom att organiskt material bryts ned av mesofila mikroorganismer i en anaerob miljö. Figur 1 Översiktsbild över s Biogasanläggning Produktionen sker i tre parallella rötkammare. För att säkerställa att allt material uppfyller hygieniseringskrav från EU-förordning ABP 1069:2009 sker en satsvis hygienisering (minst 70 C, 1 h) innan inpumpning till rötkammare. Biogödseln som produceras i processen är certifierad enligt SPCR 120 och lagras i en biogödselbrunn på anläggningen i väntan på transport till kund.

2 Figur 2 Översiktsbild av gassystemet på s biogasanläggning Rågasen som bildas i rötkammaren leds till gasreningsanläggningar och renas med hjälp av en recirkulerande vattenskrubberteknik (gasrening 3 och 4) och kemisk absorption (gasrening 5). Gasen renas från bland annat koldioxid och uppgraderas till fordonsgaskvalitet. 1.3 PÅVERKAN PÅ MILJÖN OCH MÄNNISKORS HÄLSA Emissionsdeklaration Utsläpp till luft och vatten förekommer i verksamheten. En genomgång av NFS 2006:9 har gjorts. Utsläppsvärdena ligger under tröskelvärdena för en emissionsdeklaration. Utsläpp till luft Utsläpp till luft från anläggningen bedöms vara små. Ventilationsluft från processen leds ut till atmosfären först efter rening i kompostfilter. Exempel på luktande ämnen som reduceras i kompostfiltret är vätesulfid, dimetylsulfid, isopropantiol och etylmetylsulfid. En viss mängd metan passerar till atmosfären via kompostfiltret. Provtagning på luft från kompostfiltret samt metanslippsmätning för hela anläggningen är genomförda under 2011 enligt Avfall Sveriges frivilliga åtagande. Ventilationsluften från matavfallsanläggningen filtreras genom kolfilter innan det når atmosfären. Utsläpp till vatten Utsläpp till vatten från anläggningen bedöms vara små. Kylvatten, vatten från gasreningen och kondensvatten från gassystemet leds via ett fördröjningsmagasin ut till krondike.

3 Spolvatten från alla byggnader återgår till processen. I övrigt sker inga utsläpp till vatten. Allt dagvatten leds via ett tvåkammarbrunnssystem till ett nyrenoverat fördröjningsmagasin. Fördröjningsmagasinet kan vid behov stängas av för sanering. Transporter Till och från anläggningen sker cirka 22 st transporter per dag. Energiförbrukning Alla maskiner inom anläggningen drivs av elektricitet. Uppvärmning sker med fjärrvärme. 2 TILLSTÅND ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN 9 KAP. 6 Länsstyrelsens beslut, 2008-12-19 Dnr 551-1467-08 I beslutet föreskrevs att tillståndet omfattar produktion av biogas och biogödsel ur högst 100 000 ton råvara (substrat). Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts Under 2013 behandlades 94 200 ton material. 3 ANDRA BESLUT, ANMÄLNINGSPLIKTIGA ÄNDRINGAR Beslut Länsstyrelsens beslut, 2012-05-30, Dnr 551-3559-12 Beslut om slutgiltiga villkor efter prövotidsutredningen. Kommentar till hur beslutstexten uppfyllts Kontrollprogram och miljörapport upprättas efter de slutgiltiga villkoren 20-22. 4 ANDRA GÄLLANDE BESLUT ENLIGT MILJÖBALKEN 4.1 KONTROLLPROGRAM Nytt uppdaterat kontrollprogram överlämnat 2013-12-12 i samband med Periodisk besiktning. 5 TILLSYNSMYNDIGHET Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken är Bygg- och miljönämnden s kommun. 6 VERKSAMHETENS OMFATTNING, PRODUKTION Enligt tillståndet Faktisk produktion 2011 100 000 ton organiskt material får behandlas per år Behandling av 94 200 ton organiskt material (ej tillståndsreglerat) Produktion av 9,3 mnm 3 fordonsgas (ej tillståndsreglerat) Produktion av 90 500 ton biogödsel

4 7 GÄLLANDE VILLKOR Länsstyrelsens beslut, 2008-05-28, Dnr 551-14351-2007 1 Om inte annat föreskrivs i villkoren nedan, ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angivit eller åtagit sig. 2 Verksamhetsområdet ska vara inhägnat. Anläggningen ska vara låst när den är obemannad. 3 Verksamhetsutövaren ska årligen undersöka och dokumentera möjligheterna att minska miljöpåverkan från de externa transporter som bolaget utför i egen regi eller upphandlar. Utredningen ska omfatta bland annat transportsätt, transportsträcka, lastgrad, körsätt och bränsleslag. Resultat och slutsatser från utredningen ska redovisas i den årliga miljörapporten. 4 Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras väl uppmärkta och på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras nederbördsskyddat och vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Förvaringen ska ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Kemiska produkter och farligt avfall innehållande flyktiga organiska föreningar ska förvaras i väl tillslutna behållare så att avdunstningen minimeras. Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska alltid förvaras inom invallat område som är beständigt mot det som förvaras där. Invallningar ska dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10% av övrig lagrad volym. 5 Sådana råvaror (även kallade substrat) som uppfyller kraven i SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts certifieringsregler för biogödsel (SPCR 120) eller ändringar i denna och som finns omnämnda i bilaga 1a i ovannämnda certifieringsregler (eller motsvarande bilaga vid ändring i reglerna) samt etanol och glycerol, får efter kvalitetskontroll tas emot och behandlas vid anläggningen. 6 Andra råvaror (substrat) än de som är tillåtna enligt villkor 5, får endast tas emot och behandlas vid anläggningen efter godkännande från tillsynsmyndigheten. 7 Inkommande råvaror (substrat) ska vägas, klassificeras och journalföras. Redovisning av typ och mängd inkommande råvara (substrat) ska ske i den årliga miljörapporten. 8 Vid lossning av råvaror (substrat) ska portarna till mottagningshallen vara stängda. Infart och utfart ska ske via luftsluss eller genom att undertryck råder i mottagningshallen. Kommentar till hur villkoret uppfyllts Anläggningen är ursprungligen uppförd enligt ansökningshandlingarna och drevs under 2013 i huvudsak enligt dessa. Verksamhetsområdet är inhägnat och anläggningen är låst när den är obemannad. Bevakningsföretag ronderar anläggningen två gg/d. Redovisning av transporter, se bilaga 1. Kemiska produkter och farligt avfall förvaras i separata väl uppmärkta kärl i oljebod samt i kemikalieskåp. Alla flytande kemikalier och farligt avfall förvaras invallat. Alla substrat som tas emot till anläggningen är godkända enligt SPCR 120. Substraten kvalitetssäkras genom stickprov. Inga anmälningar gjorda under 2013. Alla inkommande substrat vägs och registreras i ett vågsystem. Mängd och typ av substrat redovisas i kapitel 9 nedan. Under lossning råder undertryck i mottagningshallen. Portarna stängs automatiskt.

5 9 Råvaror (substrat) ska tillföras bioreaktorerna på ett sådant sätt att en stabil process erhålls. 10 Lämpliga lagringsmöjligheter samt tillräcklig lagringskapacitet ska finnas för råvaror, (substrat) som inte lämpar sig att tillsättas processen omgående. I annat fall får dessa råvaror (substrat) inte tas emot. 11 Produktionen, råvaror (substrat) och rötrest ska uppfylla kraven i SPCR 120, eller ändringar i denna. Om någon sats av rötrest undantagsvis inte kan godkännas som biogödsel enligt SPCR 120 ska bolaget meddela tillsynsmyndigheten. Samråd med tillsynsmyndigheten angående hur rötresten i dessa fall kan användas ska ske. 12 Biogödsel och eventuell övrig rötrest ska hanteras och förvaras på sådant sätt att läckage och spill förhindras och så att olägenhet för människors hälsa och trevnad inte uppkommer. Vid transporter på allmänna vägar ska transportfordonen för biogödsel och eventuell övrig rötrest vara väl rengjorda från sådant material. 13 Förvaring och påfyllning av biogödsel och eventuell övrig rötrest vid den egna anläggningen ska ske under täckning som effektivt minskar lukt och ammoniakförluster. 14 Verksamheten ska bedrivas så att risk för smittspridning inte uppkommer. Eventuell lagring av råvaror (substrat) och biogödsel samt eventuell övrig rötrest ska ske sa att smitta eller annan olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer vid eventuella översvämningar i området. 15 Producerad gas som inte kan nyttiggöras ska facklas av på ett sådant sätt att emissionerna blir så låga som möjligt och ej ger upphov till olägenhet för människors hälsa eller miljön. Facklan ska ha kapacitet att förbränna hela den producerade mängden gas. 16 Verksamheten ska bedrivas så att luktolägenhet förebyggs och begränsas. Om luktolägenhet ändå uppkommer från verksamheten ska åtgärder vidtas i syfte att minimera olägenheterna. 17 Den ekvivalenta ljudnivån från den samlade verksamheten får inte överskrida följande riktvärden, mätta som frifältsvärden vid bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap: Klockslag Evivalent ljudnivå Vardagar 07-18 50 db(a) Lör-,sön-, och helgdagar 07-18 45 db(a) Momentan ljudnivå De organiska syrorna har varierat en del under året, se kapitel 9 nedan. 449 ton järnklorid har doserats för att undvika luktstörningar från svavelföreningar. För de substrat som inte matas direkt in i processen finns separata lagringstankar. Produktion, substrat och rötrest uppfyller kraven i SPCR 120. Resultatet redovisas i kapitel 9 nedan. Biogödseln förvaras i en gödselbrunn. Lastning sker via en tratt med anslutning under svämmtäcket vilket minskar exponeringen för människan. Transportfordonen är väl rengjorda vid transport på allmän väg. Svämmtäcke finns i biogödselbrunnen. Påfyllning av gödsel i brunnen sker under ytan. All lagring av råvaror och biogödsel sker på så sätt att eventuell översvämning av området inte påverkar smittspridningen. All överskottsgas under 2013 facklades av, ca 120 tnm 3 i en högtempererad fackla som ger fullständig förbränning. Under året har det inte förekommit några luktstörningar som har påverkat omgivningen. Bullermätningar har genomförts under 2013 och källan till hög ljudnivå har identifierats till gasrening 5.

6 Kvällar 18-22 45 db(a) Nattetid 22-07 40 db(a) 55 db(a) 18 Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska detta i god tid dessförinnan anmälas till tillsynsmyndigheten. Eventuella kemiska produkter och farligt avfall ska tas omhand på sådant satt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Verksamhetsutövaren ska vidare i samråd med tillsynsmyndigheten utreda om verksamheten har givit upphov till föroreningar och i sådant fall också ansvara för att efterbehandling sker. 19 Verksamheten ska kontrolleras enligt ett kontrollprogram. Programmet ska bland annat ange hur utsläppen ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod samt rutiner för kvalitetssäkring av råvara (substrat). Kontrollprogrammet ska även ange hur verksamhetsutövaren avser medverka till en miljömässig godtagbar hantering av biogödsel hos mottagare samt hur tillräckliga spridningsarealer för biogödseln kan säkerställas. Förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft eller vid den senaste tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. 20 Anläggningen ska utformas och verksamheten ska bedrivas så att metanutsläppen begränsas så lång möjligt. 21 Halten svavelväte (H 2 S) efter kolfiltret ska övervakas kontinuerligt. Halten H 2 S får inte överstiga 4 ppm. I det fall värdena överskrider ovanstående nivå ska bolaget, så snart överskridandet konstaterats, meddela tillsynsmyndigheten detta. Vidare ska bolaget inom en vecka redovisa för tillsynsmyndigheten vilka åtgärder som har vidtagits eller avses att vidtas så att villkoret kan innehållas. 22 I utgående processavloppsvatten får halten BOD 7 inte överstiga 10 mg/l och halten TOC får inte överstiga 50 mg/l. Kontroll ska ske genom mätning. Analyser ska ske i enlighet med Svensk Standard eller med jämförbar metod. I det fall värdena överskrider ovanstående nivåer ska bolaget, så snart överskridandet kommit till bolagets kännedom, meddela tillsynsmyndigheten detta. Vidare ska bolaget inom en vecka redovisa för tillsynsmyndigheten vilka åtgärder som har vidtagits eller avses att vidtas så att villkoret kan innehållas. Verksamheten fortgår. Kontrollprogram finns. Metanslippsmätning ej genomförd under 2013. Halten svavelväte har överskridits i maj samt i november, se kapitel 9 nedan. Vattenkvaliteten på utgående vatten framgår av kapitel 9 nedan. 8 UPPGIFTER FÖR ATT BEDÖMA EFTERLEVNAD AV NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Föreskrift SNFS 1990:14 Avloppsanläggningar SNFS 1994:2 Avloppsslam till jordbruk NFS 2001:11 Användning av organiska lösningsmedel NFS 2002:26 Förbränningsanläggningar >50 MW NFS 2002:28 Avfallsförbränning Kommentar Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell Ej aktuell

7 9 RESULTAT AV MÄTNINGAR FÖR BEDÖMNING AV VERKSAMHETENS MILJÖPÅVERKAN Biogödsel Månatliga samlingsprov på biogödseln analyseras med avseende på växtnäringsämnen och metaller specificerade i SPCR 120-regler. Biogödseln mellanlagras i anläggningens gödselbrunn vilket gör att månadsproduktionerna blandas. Leveranser till kund blir därför ett medelvärde av flera månaders produktion. Principen som används för att göra produktbladet för varje enskild kund är att för leveransmånaden göra en medelvärdesberäkning av de fyra föregående månadernas produktion. I tabellen nedan framgår exempel på de leveranser som gjorts under april, juli, september och december enligt ovanstående medelvärdesberäkningar. Biogödseln som levererats till kund uppfyller ställda miljökrav på tungmetaller, smittskydd och synliga föroreningar. Årsmedelvärden baserat på månadssamlingsprover, ses i tabell nedan. Parameter April Juli Sept Dec Årsmedelvärde Synliga föroreningar Gränsvärde SPCR 120 Enhet 0,42 0,18 0,10 0,01 0,18 0,5 % av TS Hg 0,53 0,22 0,1 0,05 0,24 1 mg/kg TS Cd 0,43 0,4 0,42 0,44 0,43 1 mg/kg TS Pb 11 7,8 6,1 6,8 8,0 100 mg/kg TS Cr 5,6 5,9 8,1 9,58 7,6 100 mg/kg TS Ni 5,1 7,0 10,8 17,1 10,4 50 mg/kg TS Cu 44,8 50,8 45,7 43,5 45,4 600 mg/kg TS Zn 148 155 167 152 157 800 mg/kg TS Tabell 1 Årsmedelvärden och exempel på månadssamlingsprover för analyser av biogödseln Mängden synliga föroreningar har ökat med införandet av matavfall som substrat. Åtgärder har satts in under 2013 för att sila rötresten före leverans till lantbrukarna. Vatten För att kontrollera det vatten som släpps ut från gasreningen gjordes analys på stickprov under 2013, se nedan. Provet taget den 25 mars är rapporterat som driftstörning. Datum, vecka Tot. Fosfor [mg/l] Tot. Kväve [mg/l] BOD 7 [mg/l] TOC [mg/l] 25 mars 0,22 590 1050 130 16 maj - 920 28 23 2 juni 0,27 540 50 68 11 september 0,021 44 12 9,1 18 december 0,029 87 10 6,3 Gränsvärde enligt villkor 22 10 50 Tabell 2 Analyserade värden på utgående vatten från gasreningen

8 Substrat För att kunna styra processen mäts torrsubstansen i inkommande substrat från hygieniseringstanken kontinuerligt och följs i styrsystem. Fördelning mellan olika substrat som behandlats under 2013 ses i tabell nedan. Substrat Andel (%) Slakteri 20 Livsmedel 35 Alkohol 0,5 Drank 1,5 Fett 2 Glycerol 1 Matavfall 40 Tabell 3 Fördelning av olika substrat Process För att undvika driftstörningar analyseras halten organiska syror två gånger i veckan, resultat ses i diagram nedan. Figur 3 Organiska syror i respektive rötkammare (mm) Under året har halten organiska syrorna varit låg och stabil och inga driftstörningar har förekommit. I juni och september förekom enstaka höga värden vilket efter extra bevakning kunde kostateras berodde på mätfel.

9 Luft I juli 2013 genomfördes provtagningar på luften från kompostfiltret med avseende på vätesulfid (H 2 S) och metan (CH 4 ). Metanhalten var 0 % och koncentrationen vätesulfid var 1 ppm. Mätvärdena är ett medelvärde av mätning på 3 ställen i kompostfiltret. Koncentrationen vätesulfid i inkommande luft till kompostfiltret var ca 25 ppm. Resultatet visar att kompostfiltret fungerar tillfredställande. Halten H2S i rågasen efter kolfiltret mäts online. Halten H2S får ej överstiga 4 ppm. Under året har två störningar rapporterats till tillsynsmyndigheten, se diagram nedan. Störningen i november berodde på att ingen FeCl doserades till rötkammare 3. Det åtgärdades direkt och värdena sjönk. Figur 4 Halten H2S i rågasen efter kolfiltret 10 ÅTGÄRDER FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH UNDERHÅLL En omlastningsplatta för matavfall har byggts och tagits i drift. Gödselbrunnen har tömts och rengjorts på sediment för att kunna utnyttja hela volymen. Ett kontinuerligt arbete har pågått för att byta till bättre pumptyper på anläggningen. Därigenom har slitage och stilleståndstid minskats.

10 11 ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV DRIFTSTÖRNINGAR 2013-03-25 Vid provtagning av processvatten för kvartal 1 överskreds gränsvärdena för TOC och BOD. Orsaken är att gasrening 5 släpper ut betydligt mindre mängd processvatten vilket gör att koncentrationerna blir höga. En utredning angående detta och möjliga lösningar har gjorts under 2013 och det har bestämts att den koncentrerade delen av processvattenflödet ska ledas tillbaka in i processen. 2013-05-03 Det släpptes ut över 30 ppm svavelväte efter kolfiltret. Anledningen var att det togs emot substrat med hög svavelhalt samtidigt som doseringen av FeCl var för låg. För att förebygga detta har en mall tagits fram där dosering av FeCl vid olika driftsfall beräknas. 2013-11-28 Vi överskred riktvärdet på 4 ppm svavelväte i utgående luft från kolfiltret. Anledningen var att ingen FeCl (järnklorid) doserades till rötkammare 3. Det åtgärdades direkt och värden sjönk när effekt uppnåddes. 12 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Arbete med att hitta nya material med ett bättre gasutbyte än de vi har idag fortgår. En värmeväxlare på hygieniseringstank 1 har bytts ut och det har medfört ett stabilare system. 13 KEMISKA PRODUKTER SOM KAN MEDFÖRA RISKER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA En genomgång av de kemikalier som används i verksamheten är genomförd. När det påträffats kemikalier med samma användningsområde har den med minst påverkan på miljö och människa sparats och den andra tagits bort ur sortimentet. Från 2012 har 11 kemikalier tagits bort och under 2013 har 13 nya kemikalier lagts till. Vid genomgången noterades att inga kemikalier innehåller ämnen från PRIOlistan. Det används inte heller kemikalier med ämnen från kandidatlistan.

11 Produkt Leverantör Enhet Årsförbrukning 2012 2013 Agrol Evo Truck Agro Oil l 0 2 Aspen 2t ASPEN PETROLEUM AB l 5 10 Aspen 4t ASPEN PETROLEUM AB l 89 90 CRC Industrial Degreaser aerosol CRC Industries Sweden AB l 4,5 1 CRC Lockspray - Låsspray CRC Industries Sweden AB ml 100 100 CRC Läcksökare Aerosol - AGAs CRC Industries Sweden AB l 1 2,3 DAX Handdesinfektion 60 IPA Opus Health Care AB l 1 1 Kemira BDP-868 (tidigare BDP-822) Kemira Kemi AB ton 577 513 Loctite 148 - Gas,olja och VVS-tätning Henkel Norden AB ml 50 65 Loctite 406 Henkel Norden AB g 0 60 Loctite 2400 50ml Henkel Norden AB ml 0 25 Loctite 8156 Henkel Norden AB g 0 900 Loctite 5926 Blue Henkel Norden AB ml 100 1300 Loctite 7850 Henkel Norden AB l 24 14 Natronlut 5-50% UNIVAR AB l 1500 400 Avfettning OK-Q8 AB l 0 15 OKQ8 Diesel OK-Q8 AB l 0 1356 Hydraulic Oil ISO VG 46 OK-Q8 AB l 0 120 Q8 El Greco 220 OK-Q8 AB l 0 15 OKQ8 Glykol (Koncentrerad) OK-Q8 AB l 1000 2800 Q8 Rembrandt EP 2 & 3 OK-Q8 AB ml 3000 12540 SYLOBEAD MS 514 Grace AB ml 2000 1328 Rocol RTD Liquid G.A. Lindberg AB ml 300 50 Loxeal Trbotec AB ml 0 40 GM 530 NCH Europé Inc kg 0 90 Glycerin 86-99,5% Swed Handling AB kg 0 150 Isopropanol Ikaros SDB Ikaros AB l 0 1 Roto Injekt Fluid Atlas Copco Compressor AB l 0 5 Volvo Coolant ready mixed Volvo l 0 2 WD-40 Multispray Aerosol SEAB AB ml 1600 1300 Tabell 3 Kemikalieförbrukning 2013 14 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA AVFALLSVOLYMER OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET Miljöfarligt avfall omhändertas av Tekniska Verken. Nedan ses avfallstyp och mängd som omhändertogs under 2011, 2012 och 2013. Avfallstyp Mängd (kg) 2011 Mängd (kg) 2012 Mängd (kg) 2013 Spillolja 473 477 Glykol 191 Färg, lim, sprayburk 17 140 47 Oljefilter 14 Elektronikskrot 314 1129 270 Kalibreringsgas 6 Lysrör 40 Torkmedel Sylobead 1368 1328 Klass 3 16 228 Aktivt kol 2940 3760 3200 Batterier 54 Summa 3758 6610 5644

12 Tabell 4 Avfallsmängder Totala mängden farligt avfall har minskat med 15 % sedan 2012. Mängden farligt avfall varierar mycket från år till år beroende på hur många oljebyten och underhållsarbeten som sker i verksamheten. Under 2013 gjordes ett byte av kol i kolfiltret och ett byte av torkmedel i gastorkarna på gasrening 5. Inga specifika åtgärder har vidtagits under året för att minska mängden farligt avfall. 15 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA RISKER FÖR OLÄGENHETER FÖR MILJÖN OCH MÄNNISKORS HÄLSA Skyddsronder har genomförts under året. Inga allvarliga brister har upptäckts. Anläggningen har asfalterats så att sanering och städning underlättas. 16 MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR Den främsta positiva miljöpåverkan är produktionen av ett förnyelsebart fordonsbränsle. Varje kubikmeter såld fordonsgas reducerar mängden fossil koldioxid med ca 2,3 kg. Användningen av biogödsel istället för mineralgödsel reducerar oljeåtgången med 3,9 liter per ton biogödsel. Tillgodoräknad koldioxidbesparing var 31,7 kg CO 2 per ton biogödsel. Totalt är det en reduktion med 24 300 ton fossil CO 2 samt 353 m 3 olja. V

13 TRANSPORTPLAN 2013 BILAGA 1 TILL MILJÖRAPPORTEN 2013 17 INLEDNING Generellt gäller att för biogas och ren RME som drivmedel är CO2-belastningen noll. För CO2-beräkningar används kalkylmodellen på Naturvårdsverkets hemsida samt modellen för beräkning av hållbarhetskriterier. 18 PERSONTRANSPORTER Företaget har verksamhet i en region omfattande, Norrköping, Motala, Mjölby och Katrineholm. All personal är anställd i och utgår härifrån när åtgärder ska göras på de andra anläggningarna. 18.1 EGNA FORDON 18.1.1 DAGENS FORDONSINNEHAV I verksamheten finns sex företagsbilar, 11 tjänstebilar och tre tjänstecyklar. Alla bilar drivs med biogas. Sammanställning av alla bilarna finns i dokumentet Transportuppföljning. Redovisning i bilaga 1. Transporterna motsvarar 6,1 ton CO 2 -eq under 2013. 18.1.2 DAGENS ARBETSSÄTT KRING EGNA FORDON Anskaffning av tjänstebilar sker enligt Riktlinjer för förmånsbilar inom Tekniska Verken. Användningen av förmånsbilar i tjänsten dokumenteras i körjournaler och sammanställs en gång per år. Mätarställningen hos företagsbilarna läses av en gång per år och dokumenteras i dokumentet Transportuppföljning. Då biogasbilar startar på bensin antas det motsvara 5 % av körsträckan. Det finns motorvärmaruttag på vissa parkeringsplatser för att minska bränsleförbrukning.

14 18.1.3 FRAMTIDENS FORDONSINNEHAV OCH ARBETSSÄTT KRING EGNA FORDON Verksamheten expanderar fortfarande men endast i närregionen. Tillgängligheten hos anläggningarna blir allt viktigare för att hålla en hög service grad för kunderna. Detta innebär att persontransporterna kommer att ligga på denna nivå i framtiden. Bilar med biogas som fordonsbränsle kommer även i fortsättningen vara det enda alternativet vid val av fordon till verksamheten. 18.2 INKÖPTA PERSONTRANSPORTER De flesta transporterna i den dagliga verksamheten sker med egna persontransporter. 18.2.1 DAGENS TRANSPORTINKÖP Inköp av transporter för personer följer Resereglementet (1865) samt Representations- och resepolicy (7029). Vi inköp ska alltid det mest ekonomiska och miljömässiga alternativet väljas. Resor med taxi, buss, hyrbil, tåg, och flyg redovisas i dokumentet Transportuppföljning. Redovisning i bilaga 2. Transporterna motsvarar 66 ton CO 2 -eq under 2013. 18.2.2 DAGENS ARBETE MED TRANSPORTINKÖP Resor dokumenteras med transportsätt och sträcka av bokande resebyrå. Detta sammanställs en gång per år i dokumentet Transportuppföljning. I första hand väljs tåg som transportmedel. Egna bilar i tjänsten begränsas då tillgången på företagsbilar och tjänstebilar är stor. Telefonkonferenser har använts i större utsträckning än tidigare. 18.2.3 FRAMTIDA TRANSPORTINKÖP OCH ARBETSSÄTT Transportinköpen kommer att minska då teknikutvecklingen med telefon- och videokonferenser utvecklas och blir mer lättillgänglig. 18.3 INDIREKTA PERSONTRANSPORTER 18.3.1 DAGENS INDIREKTA PERSONTRANSPORTER Anställdas resande till och från arbetet undersöks vart tredje år i en enkätundersökning där man svarar på frågorna: Färdmedel Medelsträcka Antalet resor ToR Uppgifterna sammanställs Transportuppföljning, bilaga 3.

15 18.3.2 DAGENS ARBETE MED INDIREKTA PERSONTRANSPORTER I företaget finns ett antal aktiviteter som bidrar till att de anställda kan resa miljövänligt. Erbjudande om tjänstebil, biogasbil Flextid, anpassning till kollektivtrafiken Företagsbilar tillgängliga, biogasbilar Hälsoprojekt som stimulerar fysisk aktivitet, cykla till jobbet Omklädningsmöjligheter 18.3.3 FRAMTIDA INDIREKTA PERSONTRANSPORTER OCH ARBETSSÄTT Resvaneundersökning kommer att fortsätta. Tillgängligheten till anläggningen i kommer att bli bättre genom ny på/avfart från E4:an och ny ringled runt stadskärnan. 19 GODSTRANSPORTER 19.1 EGNA FORDON 19.1.1 DAGENS FORDONSINNEHAV Företaget leasar en lätt lastbil som drivs av biogas, beskrivning i dokumentet Transportuppföljning. Lastbilen används vid service och underhåll av anläggningarna för transport av reservdelar mm. Redovisning i bilaga 1. För att bedriva verksamheten i matavfallsanläggningen används lastmaskin och två truckar. Dieselförbrukningen sammanställs en gång per år och koldioxidekvivalenterna beräknas i redovisningen för hållbarhetskriterierna. Transporterna motsvarar 3,5 ton CO 2 -eq under 2013. 19.1.2 DAGENS ARBETSSÄTT KRING EGNA FORDON Anskaffning av företagsbilar sker enligt Riktlinjer för förmånsbilar inom Tekniska Verken. Mätarställningen hos företagsbilarna läses av en gång per år och dokumenteras i dokumentet Transportuppföljning. Då biogasbilar startar på bensin antas det motsvara 5 % av körsträckan. Vid upphandling av ny lastmaskin ställdes miljökrav. 19.1.3 FRAMTIDA FORDONSINNEHAV OCH ARBETSSÄTT KRING EGNA FORDON Inga förändringar vad gäller fordonsinnehav är planerade.

16 19.2 INKÖPTA GODSTRANSPORTER 19.2.1 DAGENS TRANSPORTINKÖP 19.2.1.1 TRANSPORT AV BIOGÖDSEL OCH SUBSTRAT Transporterna upphandlas med längre avtal, 3+1 år. Transporterna sker med tankbilar som kan lasta från 8 ton till 35 ton. Bilarna har miljöklass EURO 5 och drivs av RME alternativt biogas. Chaufförerna har gått utbildning i sparsam körning. Redovisning i bilaga 3. Transporterna av biogödsel motsvarar 48 ton CO 2 -eq under 2013. Detta motsvarar 0,005 ton CO 2 /ton biogödsel. 60% av biogödseltransporterna körs med RME vilket inte bidrar till något koldioxidutsläpp. Transporterna av substrat är oftast en indirekt transport, endast 796 ton sker med inköpta godstransporter. Transporterna av substrat motsvarar 5,4 ton CO 2 -eq under 2013. 19.2.1.2 TRANSPORT AV GASFLAK Till tankstationer som inte är ledningsbundna transporteras gas i speciellt utformade containerflak. Transporterna upphandlas med längre avtal, 3+1 år. Transporterna sker med lastväxlarbilar med släp. Bilarna har miljöklass EURO 5 och drivs av diesel. Chaufförerna har gått utbildning i sparsam körning. Redovisning i bilaga 3. Transporterna motsvarar 171 ton CO 2 -eq under 2013. Detta motsvarar 0,08 ton CO 2 /ton rengas. 19.2.2 DAGENS ARBETE MED TRANSPORTINKÖP Vid substrat/biogödseltransporter samordnas leveranserna så att returtransporter möjliggörs. Vid upphandling av transporter ställs krav enligt följande: Miljöklass Bränsletyp Lastningsmöjlighet Utbildning i sparsam körning Upphandling sker enligt LOU och i dagsläget är två transportörer kontrakterade. Transportören redovisar månadsvis körda km och bränsletyp. Sammanställning sker i dokumentet Transportuppföljning och substrattransporterna redovisas i enlighet med Hållbarhetskriterierna för biodrivmedel. 19.2.3 FRAMTIDA TRANSPORTINKÖP OCH ARBETSSÄTT Produktionen kommer att öka de närmaste åren och därmed även antalet transporter. Regionen för försäljning av biogödsel blir också större vilket ökar transportavstånden. Nya upphandlingar av transporter har skett 2013.

17 19.3 INDIREKTA GODSTRANSPORTER 19.3.1 DAGENS INDIREKTA GODSTRANSPORTER De flesta substraten levereras fritt anläggningarna det vill säga kunden står för transporten. Redovisning i bilaga 4. Transporterna motsvarar 829 ton CO 2 -eq under 2013. Detta motsvarar 10 kg CO 2 /ton substrat. 19.3.2 DAGENS ARBETE MED INDIREKTA GODSTRANSPORTER Transportören redovisar årsvis körda km och bränsletyp. Sammanställning sker i dokumentet Transportuppföljning och substrattransporterna redovisas i enlighet med Hållbarhetskriterierna för biodrivmedel. 19.3.3 FRAMTIDA INDIREKTA GODSTRANSPORTER OCH ARBETSSÄTT Hållbarhetskriterierna kommer vara begränsande för hur långt man kan transportera inkommande substrat. Utvecklingen av tunga fordon går framåt och finns snart på marknaden. 20 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Transporterna motsvarade totalt 1 143 ton CO 2 -eq under 2013. Under 2013 har 10,8 mnm 3 fordonsgas producerats på anläggningen och transporterna bidrar med 0,1 kg CO 2 /Nm 3 fordonsgas.

18 Bilagor Sammanställning fordon för person- och godstransport i egen regi Transportplan Bilaga 1 Biogasbilar startar på bensin, nedan antas 5 % bensinförbrukning. Personbilar Förbrukning Mätarställning Antal körda mil i Bensin % av CO 2 beräknin g 2013 Reg.nr Typ Period Förare Årsmodell Bränsletyp (Nm 3 /mil) (km) 2013-12-31 tjänsten 2013 körsträckan (kg) NTL 801 VW Touran 2011 Företagsbil Biogas 0,72 60 808 1 915 96 196 LFD 298 VW Touran 2011 Företagsbil Biogas 0,72 78 470 1 817 91 186 MHM 325 VW Touran 2012 Företagsbil Biogas 0,72 42 110 2 367 118 240 JYA 073 VW Caddy 2010 Företagsbil Biogas 0,88 72 000 1 693 85 173 HTF VW Passat 1/4-31/12 2012 Företagsb Biogas 0,67 42 110 860 43 88 HTF VW Passat 1/1-31/3 Malin 2012 Förmånsbil Biogas 0,67 728 36 73 VW Touran 1/4-31/12 Anders 2014 Förmånsbil Biogas 0,72 740 37 76 RUF VW Passat 1/1-30/9 Robert 2010 Förmånsbil Biogas 0,67 991 50 102 LLR 662 VW Passat 1/1-30/11 Håkan 2010 Förmånsbil Biogas 0,67 2 587 129 263 WMY 211 VW Passat 1/1-31/10 Carl-Johan 2010 Förmånsbil Biogas 0,67 669 33 67 LDG 102 VW Touran 1/1-31/10 Kent 2011 Förmånsbil Biogas 0,72 1 353 68 139 JST 090 VW Touran Cross Peter L 2011 Förmånsbil Biogas 0,72 3 608 180 367 LUM 116 VW Touran Cross Helena 2011 Förmånsbil Biogas 0,72 1 329 66 134 OXM 762 VW Touran 1/1-30/11 Annelie 2011 Förmånsbil Biogas 0,72 887 44 89 LFG 870 VW Touran Hans-Ove 2011 Förmånsbil Biogas 0,72 390 20 41 LGJ 654 SAAB 1/1-30/11 Dusan 2011 Förmånsbil Biogas 0,7 1 933 97 198 NGC 132 Subaru Mattias 2013 Förmånsbil Biogas 0,73 950 48 98 Bilar för godstransport CYR 125 VW Caravelle 2010 Företagsbil Biogas 1,12 32 000 595 30 61 Lastmaskin JCB Diesel 875 Lastmaskin Volvo L50 Diesel 2 500 Truck Diesel 120 Truck med svingel El 0 Summa 6 086 Inköpta persontransporter Transportplan Bilaga 2 CO2-utsläppen enligt underlag från Resia. Flygresor CO 2 -utsläpp Tågresor CO 2 -utsläpp Flygsträcka Sträcka i km (ton) Tågsträcka Sträcka i km (ton) < 500 km Alla 10347 0,02 > 500 km 510 63,77 Summa 510 63,77 Summa 10347 0,02 Bussresor Bussträcka, vart Sträcka i km Taxi/hyrbilresor CO 2 -utsläpp CO 2 -utsläpp (ton) Bilsträcka, vart Sträcka i km (ton) Flygtaxi 9 2,25 Summa 0 0 Summa 9 2,25 Sammanställning CO 2 -utsläpp Resor Total sträcka (ton) Flyg 510 63,77 Tåg 10 347 0,02 Buss 0 0 Taxi/hyrbil 40 2,25 Summa 10 897 66,04

19 Indirekta persontransporter Transportplan Bilaga 3 Enkätsvar från 2013 Sammanställning Anställd Bil Tåg Buss Cykel Går Färdmedel Total sträcka/år CO 2 - beräkning Drivmedel Avstånd CO 2 - beräkning Avstånd CO 2 - beräkning Avstånd CO 2 - beräkning Avstånd Avstånd [km] [ton] [km] [kg] [km] [kg] [km] [kg] [km] [km] Bil 219 391 17 1 Biogas 15 400 0 Tåg 23 600 0 2 Biogas 13 200 0 Buss 2 100 0,13 3 Biogas 14 100 0 Cykel 13 480 0 4 Biogas 4 560 0 720 Går 2 780 0 5 Biogas 2 800 0 150 9 2 800 Summa 261 351 17 6 Biogas 4 080 0 3 400 7 Biogas 1 960 0 800 48 2 200 600 8 Biogas 11 000 0 9 Biogas 19 800 0 10 Biogas 4 500 0 11 Biogas 4 400 0 12 Diesel 3 000 480 13 Diesel 14 000 2 240 14 Biogas 21 115 0 15 Diesel 1 000 160 1 000 60 500 500 16 Diesel 11 200 1 792 17 Diesel 1 920 307 18 Bensin 7 200 1 368 19 Bensin 360 68 1 600 0 150 9 250 20 Biogas 6 680 0 21 Diesel 1 050 168 20 22 Besnin 2 250 428 23 Bensin 1 800 342 200 24 Bensin 15 500 2 945 25 Bensin 3 180 604 710 26 Bensin 4 800 912 27 Bensin 600 114 28 Bensin 3 400 646 600 29 Bensin 216 41 900 30 Bensin 24 000 4 560 31 22 000 0 1 430 1 430 32 Etanol 320 12 Summa 219 391 17 188 23 600 0 2 100 126 13 480 2 780

20 Inköpta godstransporter 2012 Inköpta godstransporter 2013 Transportplan Bilaga 4 Utsläppsvärde (kg CO2/km) tas från Naturvårdsverket Utsläppsvärde (kg CO2/km) tas från Naturvårdsverket Gasflakstransporter Gasflakstransporter Månad 2012 2013 Körsträcka ToR Producerad rengas Producerad rengas CO 2 - beräkning Månad Körsträcka ToR Producerad rengas Producerad rengas [km] [Nm 3 ] [ton] [km/nm 3 ] [ton] [km] [Nm 3 ] [ton] [km/nm 3 ] [ton] Januari 12 940 252 266 180 0,05 12,9 Januari 14 502 255 187 182 0,06 14,5 Februari 11 502 233 227 167 0,05 11,5 Februari 13 684 240 008 171 0,06 13,7 Mars 11 548 206 327 147 0,06 11,5 Mars 13 179 256 681 183 0,05 13,2 April 11 396 202 797 145 0,06 11,4 April 14 356 254 941 182 0,06 14,4 Maj 13 012 219 349 157 0,06 13,0 Maj 15 412 256 042 183 0,06 15,4 Juni 15 612 279 750 200 0,06 15,6 Juni 15 255 228 462 163 0,07 15,3 Juli 17 236 287 832 206 0,06 17,2 Juli 15 522 230 202 164 0,07 15,5 Augusti 17 236 291 754 208 0,06 17,2 Augusti 15 560 262 542 188 0,06 15,6 September 18 044 359 046 256 0,05 18,0 September 15 408 255 467 182 0,06 15,4 Oktober 20 126 339 435 242 0,06 20,1 Oktober 13 844 267 460 191 0,05 13,8 November 17 380 355 109 254 0,05 17,4 November 12 514 257 608 184 0,05 12,5 December 15 526 286 109 204 0,05 15,5 December 11 892 245 078 175 0,05 11,9 Summa 181 558 3 313 001 2 366 182 Summa 171 128 3 009 678 2 150 171 CO 2 /ton rengas 0,08 CO 2 /ton rengas 0,08 CO 2 - beräkning Jämfört med 2012 4% Biogödseltransporter Biogödseltransporter 2012 2013 Månad Körsträcka Mängd levererad Antal CO 2 - Månad Körsträcka Mängd levererad CO 2 - biogödsel transporter Medeltransport beräkning biogödsel Antal transporter Medeltransport beräkning [km] [m 3 ] [st] [km/st] [ton] [km] [m 3 ] [st] [km/st] [ton] Januari 4 439 4 166 119 37 2 Januari 12 746 9 264 265 48 6 Februari 4 196 5 138 147 29 2 Februari 9 885 7 493 214 46 5 Mars 7 577 8 453 242 31 4 Mars 8 750 7 150 204 43 4 April 3 342 5 015 143 23 2 April 8 430 7 199 206 41 4 Maj 7 225 9 070 259 28 3 Maj 7 349 11 464 328 22 4 Juni 10 072 7 512 215 47 5 Juni 5 731 6 419 183 31 3 Juli 5 991 5 407 154 39 3 Juli 6 811 5 291 151 45 3 Augusti 4 405 7 162 205 22 2 Augusti 8 121 7 698 220 37 4 September 4 960 6 445 184 27 2 September 8 501 6 439 184 46 4 Oktober 11 216 9 645 276 41 5 Oktober 11 909 9 230 264 45 6 November 7 183 8 131 232 31 3 November 6 534 6 266 179 36 3 December 7 126 8 096 231 31 3 December 5 028 6 582 188 27 2 Summa 77 732 84 240 2 407 32 37 Summa 99 795 90 495 2 586 39 48 CO 2 /ton gödsel 0,00 CO 2 /ton gödsel 0,0005 Jämfört med 2012 20% Substrattransporter Substrattransporter 2012 2013 Månad Körsträcka Körsträcka Volym Månad Volym ToR CO 2 -beräkning ToR CO 2 -beräkning [km] [m 3 ] [km/m 3 ] [ton] [km] [m 3 ] [km/m 3 ] [ton] Januari 1 030 75 14 0,5 Januari 824 62 13 0,4 Februari 1 030 74 14 0,5 Februari 1 030 73 14 0,5 Mars 1 030 79 13 0,5 Mars 824 61 14 0,4 April 1 030 69 15 0,5 April 1 030 74 14 0,5 Maj 824 64 13 0,4 Maj 1 030 82 13 0,5 Juni 1 236 77 16 0,6 Juni 824 65 13 0,4 Juli 1 030 64 16 0,5 Juli 1 030 66 16 0,5 Augusti 1 030 75 14 0,5 Augusti 1 030 69 15 0,5 September 1 030 79 13 0,5 September 824 54 15 0,4 Oktober 824 53 16 0,4 Oktober 1 236 85 15 0,6 November 1 030 78 13 0,5 November 824 49 17 0,4 December 824 54 15 0,4 December 824 56 15 0,4 Summa 11 948 841 14 5,7 Summa 11 330 796 14 5,4 CO 2 /ton 0,007 CO 2 /ton 0,007 Jämfört med 2012 0%

21 Indirekta godstransporter 2013 Transportplan Bilaga 5 Underlag från redovisning enligt Hållbarhetskriterierna. Substrattyp Mängd Avstånd enkel Fordon Bränsletyp Returfrakt CO 2 - beräkning [ton] [km] [ton] Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 7266 502 Lastbil med släp Diesel, liter Ja 149,0 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 4368 536 Lastbil med släp Diesel, liter Ja 95,5 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 3352 500 Lastbil med släp Diesel, liter Ja 68,4 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 1377 513 Lastbil med släp Diesel, liter Ja 28,8 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 197 533 Lastbil med släp Diesel, liter Ja 4,3 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 2802 97 Lastbil med släp Diesel, liter Nej 16,7 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 6056 120 Lastbil med släp Diesel, liter Nej 44,7 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 7503 1 Lastbil utan släp Diesel, liter Ja 0,4 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 4726 50 Lastbil med släp Diesel, liter Nej 14,5 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 73 27 Lastbil med släp Diesel, liter Nej 0,2 Källsorterat matavfall från hushåll och verksamheter (fast form) 262 100 Lastbil utan släp Diesel, liter Nej 2,3 Källsorterat matavfall (kvarnat och spätt) 18567 188 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 214,7 Fettavskiljareslam och fett från restauranger och storkök 86 5 Tankbil utan släp Biogas, Nm3 Nej 0,0 Fettavskiljareslam och fett från restauranger och storkök 1481 50 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 4,6 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 11 40 Tankbil utan släp Diesel, liter Nej 0,0 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 636 40 Tankbil utan släp Diesel, liter Nej 2,3 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 147 20 Tankbil utan släp Biogas, Nm3 Nej 0,1 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 667 5 Tankbil utan släp Biogas, Nm3 Nej 0,1 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 65 71 Tankbil med släp Biodiesel, liter Nej 0,1 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 208 50 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 0,6 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 795 99 Tankbil med släp Biodiesel, liter Nej 1,5 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 24948 3 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 4,6 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 53 40 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 0,2 Flytande avfall från livsmedelsindustri och handel 167 3 Tankbil utan släp Diesel, liter Nej 0,0 Avfall från slakteri 130 70 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 0,2 Avfall från slakteri 971 380 Tankbil med släp Diesel, liter Ja 15,1 Avfall från slakteri 325 96 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 1,9 Avfall från slakteri 14163 3 Tankbil med släp Biodiesel, liter Nej 0,8 Avfall från slakteri 3716 400 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 91,4 Glycerol, oraffinerad 1011 930 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 57,8 Glycerol, oraffinerad 185 302 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 3,4 Glycerol, oraffinerad 71 903 Tankbil med släp Diesel, liter Nej 3,9 Drank från etanoltillverkning 1094 50 Tankbil med släp Biodiesel, liter Nej 1,0 Drank från etanoltillverkning 145 35 Tankbil med släp Biodiesel, liter Nej 0,1 Summa 107 624 829,2 CO 2/ton 0,01