INTRODUKTION till om konsten att misslyckas och ändå lyckas utan att fatta hur. Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Anders Jansson, Carina Jingrot och Johan Ehn. Vi är skådespelare i pjäsen SERENDIP om konsten att misslyckas och ändå lyckas utan att fatta hur. Pjäsen handlar om tre bortskämda syskon som skickas ut i världen för att skaffa sig karaktär och vishet. De får också en svår uppgift att lösa. I sin jakt efter lösningen möter de olika udda figurer, de ställs inför kniviga situationer som de får försöka ta sig ur bäst de kan med de egenskaper och kunskaper de har och de möter kärleken på olika sätt. Det blir väl inte riktigt som de tänkt sig. Om de nu hade tänkt nåt över huvud taget... Vi ser fram emot att spela för er! Pressröster om SERENDIP Begåvad absurd saga...mängder av träffsäkra kommentarer om ett förvirrat 2000-tal, många handlar om utbildning och val. Alla roller, från drottning och prinsar till drakar, spelas av trion Carina Jingrot, Johan Ehn och Anders Jansson som delar en lekfull teatralitet och mimisk begåvning. Serendip är en bråkig, kul och lätt absurd mimisk familjesaga med ett budskap. Förmågan att rida på slumpen, att ta tillvara plötsliga möjligheter och tänka kors och tvärs genom logiken. Två lektionstimmar varar uppsättningen som spelas med lustfylld energi och sympatisk charm tätt inpå publiken. Lars Ring, SvD Njutbart fysisk skröna för ungdomar och vuxna. Med sparsam rekvisita växlar Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot rollidentiteter på sekunden. De spelar med varann och mot sig själva Pia Huss, DN Till Läraren Om du vill ha vägledning till hur du kan förbereda eleverna och följa upp teaterföreställningen se dokumenten Inför teaterbesöket och Efter teaterföreställningen liten handledning för samtalsledare. Om du inte redan har fått dem kan du ladda ner dem från Teater Barbaras hemsida under fliken Lärarmaterial (www.teaterbarbara.nu) Serendipitet Serendip är ett gammalt arabiskt namn på Sri Lanka och berättelsen om de tre konungabarnen har gett upphov till begreppet serendipitet. Det betyder att man kan göra lyckosamma upptäckter av en händelse. Som t.ex. när Alexander Flemming ville hitta medicin mot bakterieinfektioner. Han började med att odla bakterier. Men han var slarvig och höll inte rent i sitt laboratorium så det blev mögel i odlingarna. Av en tillfällighet upptäckte han att möglet hade dödat bakterierna. Penicillinet var uppfunnet och Flemming fick Nobelpris. Så även om det inte alltid blir som man tänkt sig, kan det bli rätt bra ändå...
Efter Förslag till diskussionfrågor 1. Serendipitet Gå igenom begreppet serendipitet, dvs förmågan att kunna göra lyckosamma upptäckter av en händelse. Ordet kommer från engelskans serendipity, som myntades av författaren Horace Walpole på 1700-talet. Han hämtade det från sagan om De tre prinsarna från Serendip som skickades ut i världen för att söka någonting värdefullt men fann någon annat, lika värdefullt. (läs mer om serendipitet på www.ne.se och på http://sv.wikipedia.org/wiki/serendipitet). Beskriv verkliga händelser och upptäcker som har kommit till av en slump (t.ex. penicillinet). För att serendipitet ska kunna uppstå krävs att man befinner sig i rörelse fysiskt eller i tanken, att man har ett mål, att man är uppmärksam, att man andvänder sig av sina kunskaper och förmågor. Ofta behöver man flera förmågor som samspelar. Referera till syskonens olika styrkor i pjäsen. Vad gjorde att de lyckades lösa olika problem (beskriva en kamel genom att studera spåren, rädda Kejsaren undan förgiftning, tämja en drake etc)? Låt eleverna fundera på om de har egna erfarenheter av serendipitet, dvs om de någon gång varit med om att det inte blev som de tänkt sig? Blev utgången bättre eller sämre än vad de trott? Upptäckte de något nytt? Vilka av ens egna styrkor och kunskaper blev användbara vid upptäckten? Låt eleverna först samtala i smågrupper (s.k bikupor ) för att sedan ta upp en diskussion i helklass. Diskutera också hur serendipitet kan användas/uppstå i skolan och hur det kan användas i samhället. 2. Empati och vikten av att samarbeta I pjäsen visar det sig att det inte är tillräckligt att bara använda sig av sina egna förmågor. För att lyckas lösa det stora uppdraget behöver syskonen bl.a. lära sig att samarbeta. Och till slut visar det sig vara avgörande att de också kan känna empati med andra människor. Diskutera hur syskonen utvecklas under pjäsens gång, hur de är från början, vad de tycker om varandra, vilka intressen de har, vilka händelser som tvingar dem till samarbete och vilka situationer som väcker deras känslor av kärlek och empati. 3. Att misslyckas och ändå lyckas utan att fatta hur. Diskutera skillnaden mellan att lyckas och att misslyckas. Hur vet man att man har lyckats? Hur vet man att man har misslyckats? Är det bra att alltid lyckas? Är det alltid dåligt att misslyckas? 4. Kunskap Det är inte alltid man kan veta hur eller när man ska få användning av en viss kunskap. Ändå tycker alla att kunskaper är viktigt. Men vad är kunskap? När vet vi att vi har kunskap om något? Vad ska vi ha kunskaper till? Vad är det för skillnad mellan kunskap och en medfödd egenskap? Vad är det för skillnad mellan kunskap och färdigheter? Vilken roll spelar fakta och information för kunskapen? Vilken roll spelar erfarenheten för kunskapen? Det sägs ofta att vi lever i ett kunskapssamhälle. Vad menas med det? Hur kan man mäta kunskap? Hur värderas kunskap? Det sägs också att kunskap är makt. På vilket sätt?
en resumé till stöd vid uppföljande samtal. Varje gång Drottning Jaija av Serendip föder barn, visar sig en märklig fågel. Serendip drabbas ofta av torka men drottningen får det att blomstra genom att låta bygga dammar och kanaler. Hennes tre barn Balakrama, Vijayo och Rajasingha får en förstklassig utbildning. Men de är så bortskämda att Drottningen skickar dem utomlands för att de ska bli visa och värdiga att härska. De får också i uppdrag att hitta en skriftrulle med ett recept till ett elixir som kan döda alla de drakar och havsmonster som hotar landet. På vägen till havet blir Balakrama kär i Podihamine. Ombord på skeppet från Serendip får syskonen veta att skriftrullen förvaras i en silvercylinder som vaktas av Afoenix, en uråldrig gammal siare som färdas i hundra förklädnader, ibland osynlig. De tvingas slåss mot drakar och havsmonster. När de kliver iland får de en första ledtråd till receptet: Trots att skatten bär sälta i sin sav Finner du den inte i något hav. På väg mot Persien får Balakrama syn på några intressanta kamelspår. Snart möter de en kamelförare vars kamel sprungit bort. När Balakrama beskriver en kamel, som stämmer med kamelförarens, misstänks de för kamelstöld och slängs i fängelse i byn Kuhabad. De får veta att landets Kejsare ska mördas och att Afoenix är i Kuhabad. De får ytterligare en ledtråd: Ofta från vår syn är gömt Det vi i våra önskningar har glömt. Kejsaren kommer till Kuhabad och dömer syskonen till döden. Vijayo räddar Kejsaren från att bli förgiftad och det visar sig att syskonen är oskyldiga. De benådas. Balakrama och Vijayo får berätta om sina unika förmågor och utses till rådgivare. Kejsaren lovar att hjälpa syskonen. Vijayo blir kär i Prinsessan Purandocht. De kan inte finna Afoenix eller skriftrullen. Balakrama och Vijayo vill ge upp och åka hem. Rajasingha vill fortsätta söka och finna ett sätt att utmärka sig. Hon ber Kejsaren om ett uppdrag. De ska hämta Sanningens Spegel hos den indiske drottningen Parvathi. Hennes rike kan inte erövras med våld; bara genom att gifta sig med henne kan man kan få del av makten. Men Drottningen söker någon som älskar henne som hon är och använder Sanningens Spegel för att avslöja giriga friare; den som ljuger inför spegeln slungas nämligen upp i himlen. Men draken Dahak sliter huvudet av drottningens alla friare, friar själv och påstår att han älskar henne. Bara spegeln skyddar henne. Syskonen beger sig till Indien för att eliminera Dahak och återbörda spegeln. När de stannar till vid ett buddhistkloster får de veta att Afoenix också är på väg till Drottning Parvathi. De får en tredje ledtråd: De kan sökas men aldrig lånas Så nära sorg att du förvånas. De finner inte Afoenix men bjuds in i Drottning Parvathis palats. Hon vill inte lämna tillbaka spegeln. Men efter att Rajasingha förolämpat drottningen meddelar hon att de kan få ta spegeln om de dödar draken Dahak. Rajasingha lyckas med list och psykologi få draken att inför spegeln lova att sluta terrorisera Drottning Parvathi. Men när Rajasingha visar hur draken också ska lova att han inte älskar drottningen, slungas Rajasingha upp i himlen. Vijayo hugger av ett drakhuvud. Draken svär att hämnas genom att plåga Serendip. Drottningen berömmer Rajasingha för hur hon behandlade Dahak. Rajasingha erkänner inför spegeln att hon älskar Drottningen. Rajasingha får Drottningen att berätta om sin sorg och sin kidnappade lillasyster. På väg tillbaka till Kejsaren finner de att draken har förstört Kuhabad och nu är på väg mot Serendip. Syskonen drabbas av bybornas situation och gråter en damm av tårar. De vill hjälpa byborna. De finner en gråtande kvinna vid resterna av en sönderbränd människa. Ur askan sticker silvercylindern upp. Men skriftrullen visar sig vara förstörd och syskonen inser att de har misslyckats med sitt uppdrag. Då reser sig en fågel ur akshögen. Den tar silvercylindern och fyller den med syskonens tårar och flyger iväg. Den unga kvinnan visar sig vara Drottning Parvathis kidnappade lillasyster, prinsessan Deliramma. Syskonen återlämnar spegeln. Kejsaren lovar att återuppbygga Kuhabad och hjälpa Deliramma tillbaka till Indien. Vijayo avstår Kejsarens belöning och ber om att få gifta sig med Purandocht. Syskonen återvänder till ett härjat Serendip. Podihamine är svårt brännskadad. Dahak har tagit makten och deras mor är döende. De berättar om sitt misslyckande och att det är deras fel att Dahaks ondska drabbat landet. Hon förlåter dem och visar att hon älskar dem. Dahak provoceras av deras kärlek och kräver att de ska tjäna honom eller dö. Syskonen försöker döda Dahak men misslyckas. Fågeln kommer och släpper tre droppar ur silvercylindern. Dahak försvinner. Fågeln droppar vätskan i landets dammar och kanaler. Alla drakar och havsmonster dör. Serendip är räddat. Syskonen inser att deras egna tårar är elixiret. Fyra bröllop firas; mellan Kejsaren och Deliramma, mellan Vijayo och Purandocht, mellan Rajasingha och Drottning Parvathi och mellan Balakrama och Podihamine. Scenen Pipersgatan 4 Biljetter: 08-668 64 70 info@teaterbarbara.nu www.teaterbarbara.nu