Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport kirurgi,mm / urologi,,,,,,, Sörmland, Uppsala,, 2006-05-18 Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: peter.molin@ltv.se Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kierkegaard E-post: lena.kierkegaard@lthalland.se Tel: 021-12 99 88 / +47 22 41 70 60 Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se
Nyckeltal 2005 Hälso- och sjukvård Delrapport kirurgi,mm / urologi 0. Inledande text sida 2 1. Landstingens kostnader kirurgi,mm/urologi sida 3 2. Vårdkonsumtion kirurgi,mm/urologi sida 10 3. Somatisk sjukvård kirurgi,mm/urologi sida 14 4. Landstingsprofiler kirurgi,mm/urologi sida 36 5. Kvalitetsdata från nationella register sida 46 Tabellbilaga länsnivå Tabellbilaga kliniknivå Sida 1
Nyckeltalssamverkan 2005 För tolfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal används inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. Nysam leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, och där Helseplan också är representerade. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år 2005. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2005 redovisas i en huvudrapport och 24 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH, habilitering och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för Nysam. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. Nysam kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordf), Lena Kierkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) Sida 2
1. Landstingens kostnader I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Statsbidraget för öppenvårdsläkemedel ändrades från 2005 från att vara specialdestinerat till att ingå i det generella statsbidraget. Samtidigt med övertagande av kostnadsansvaret för läkemedel har kriterierna mellan läkemedel på recept respektive rekvisition förändrats i vissa landsting. Vidare har landstingen valt att redovisa läkemedelkostnaderna på olika nivåer inom organisationen. Dessa förändringar innebär svårigheter att göra jämförelser med tidigare år och 2005. För att göra jämförelser med tidigare år så rättvisande som möjligt och för att skapa handlingsutrymme för kommande års jämförelser presenteras diagram såväl med som utan kostnader för läkemedel i delrapport ekonomi. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi. Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politisk verksamhet ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård inklusive läkemedelskostnad per ånare och delområde. År 2005. Totala kostnader hälso- och sjukvård inkl tandvård och politisk verksamhet Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet Tandvård Politisk verksamhet hälso- och sjukvård 19 619 18 853 638 128 18 986 18 313 567 106 19 689 18 978 565 146 19 573 18 882 565 126 16 711 16 111 505 94 19 526 18 723 623 179 17 662 16 944 537 180 17 192 16 562 520 111 18 879 18 204 519 156 17 885 17 200 589 96 Västra Götaland 17 291 16 614 578 100 Örebro 18 103 17 388 580 135 Sida 3
I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politisk verksamhet är fördelat på delområden. Tabell 4: Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad men inklusive läkemedelskostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per ånare, år 2005. Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS exkl tandvård och politisk verksamhet Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS 18 853 10 944 58% 4 262 23% 2 098 11% 1 550 8% 18 313 9 613 52% 5 331 29% 1 775 10% 1 594 9% 18 978 11 928 63% 3 601 19% 1 835 10% 1 614 9% 18 882 10 502 56% 5 256 28% 1 470 8% 1 655 9% 16 111 9 566 59% 4 251 26% 1 193 7% 1 101 7% 18 723 9 836 53% 5 426 29% 1 454 8% 2 007 11% 16 944 10 582 62% 3 448 20% 1 900 11% 1 015 6% 16 562 10 460 63% 3 758 23% 1 607 10% 737 4% 18 204 10 739 59% 4 113 23% 1 783 10% 1 571 9% 17 200 9 775 57% 4 442 26% 1 725 10% 1 259 7% Örebro 17 388 10 332 59% 3 525 20% 1 893 11% 1 637 9% Örebro Nyckeltal 2005 - Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde (exkl tandvård och politisk verksamhet) kronor per ånare 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS Sida 4
I tabell 5 redovisas utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård (inklusive övrigt HoS) exklusive tandvård uppdelat på somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren 2001-2005. Redovisningen är både totalt samt per område. Tabell 5: Utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård ( inkl övrig HoS) uppdelad på områdena somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren 2001-2005. Basår är år 2001. OBS för år 2005 inklusive läkemedelskostnad Ökning i procent 2001-2005 för hälso- och sjukvård (inkl övrig HoS) Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 30% 18% 63% 26% 33% 21% 57% 28% 34% 27% 53% 15% 33% 25% 75% 12% 43% 36% 31% 65% 25% 26% 16% 60% 17% 32% 18% 93% 16% Västra Götaland 28% Örebro 24% 12% 66% 27% Landstingsprofiler Hälso- och sjukvårdskostnader 2005 Total nettokostnad hälso- och sjukvård 2005 (ex tandvård o politisk verksamhet) Avvik i kronor per ånare från Nysam medianvärde (exklusive läkemedelskostnad) -1750-1250 -750-250 250 750 1250 1750 1061 467 1527 1166-1337 -1125-1104 -233 0 Sida 5
Vem har producerat vården? I tabell 6 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den somatiska vården (exkl primärvård). Redovisningen är i kronor per ånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 6: Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) beroende på vem som har producerat den somatiska vården. Kostnader per ånare år 2005. Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård 9 776 64 1 104 11% 8 345 30 1 238 13% 9 658 249 2 021 19% 8 740 202 1 559 17% 7 409 313 1 845 23% 8 234 128 1 474 16% 8 490 445 1 648 20% 8 785 119 1 556 16% 10 168 298 272 5% 8 286 103 1 385 15% Örebro 9 443 260 629 9% Nyckeltal 2005 - Kostnader Somatik - Kostnader i kronor per ånare (inklusive läkemedelskostnad) fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns Örebro 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns Sida 6
Kostnader per specialitet och specialitetsområde I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden. Kostnaderna redovisas exklusive läkemedel. Detta för att få jämförbarhet mellan landstingen. Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitetsområden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting. Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen. I tabell 9 redovisas nettokostnaderna i kronor per ånare för den somatiska vården fördelad på specialiteter och specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per ånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar kvinnosjukvård, barnmedicin och de övriga aktuella specialiteterna (se tabell 11). Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. Tabell 9: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård (exklusive läkemedelskostnad). Kronor per ånare år 2005. Medicin mm (1) 4 190 4 195 4 866 4 149 3 390 4 288 4 072 4 144 4 583 Barnmedicin 671 594 747 776 648 654 663 675 733 Habilitering 217 369 266 298 155 220 300 205 184 S:a med vård 5 078 5 159 5 880 5 223 4 193 5 161 5 035 5 025 5 500 Andel med vård (%) 51% 56% 57% 58% 49% 57% 54% 56% 59% Kirurgi mm (2) 2 078 1 613 1 694 1 650 1 717 2 509 1 608 1 554 1 783 Ortopedi 1 353 1 085 1 481 942 1 214 773 1 207 1 131 909 Kvinnosjukvård 878 688 720 666 884 0 807 601 686 Ögon 252 301 239 224 211 216 245 232 226 ÖNH (3) 331 343 352 365 325 448 392 380 210 S:a kirurgisk vård 4 893 4 029 4 485 3 847 4 352 3 946 4 259 3 898 3 813 Andel kir vård (%) 49% 44% 43% 42% 51% 43% 46% 44% 41% Somatisk vård totalt 9 970 9 188 10 366 9 069 8 545 9 107 9 294 8 922 9 313 I medicin mm (1) inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, hud, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik. I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi. I ÖNH (3) inkluderas logopedi och audiologi. Sida 7
Nyckeltal 2005 - Kostnader medicinsk vård (exklusive läkemedelskostnad) Kostnader i kronor per medicinsk huvudspecialitet och ånare 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Medicin mm Barnmedicin Habilitering Nyckeltal 2005 - Kostnader kirurgisk vård (exklusive läkemedelskostnad) Kostnader i kronor per kirurgisk huvudspecialitet och ånare KK ingår i Kirurgi mm 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH Sida 8
Kostnader i kronor per ånare 2005 Kirurgi mm 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi. Sida 9
2. Vårdkonsumtion Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård, såväl inom det egna landstinget som i andra landsting, inklusive privat vård. Dock ingår inte den primärkommunala sjukvården. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Under åren 2003-2004 har gruppen genomfört två projekt inom individdata. Projekten har redovisats i rapporter. Detta arbete har fortsatt under 2005. Arbetet i gruppen har präglats av ett stort intresse för utveckling av individdata. På kommunnivå redovisas vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. De tal som levererats från landstingen har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts för ånarna per kommun och landstinget totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 ånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport Vårdkonsumtion. Sida 10
Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2005 totalt Antal VTF per 1000 per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 US US US Uppsala Västra Götaland Örebro Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2005 totalt Antal läkarbesök per 1000 per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 3000 2500 2000 1500 1000 PV 500 0 US US Uppsala Västra Götaland Örebro Sida 11
Vårdkonsumtion 2005 - Kirurgi,mm Antal vårdtillfällen per 1000 Inkl regionsspecialiteter US US Sörmland 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vårdkonsumtion 2005 - Kirurgi, mm Vårdtid i dagar per 1000 Inkl regionsspecialiteter US US Sörmland 0 50 100 150 200 250 Sida 12
Vårdkonsumtion 2005 - Kirurgi,mm Antal läkarbesök per 1000 Inkl regionsspecialiteter US US Sörmland 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Sida 13
3. Somatisk sjukvård kirurgi,mm / urologi Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I talen finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet. Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter : medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi, mm/urologi, ortopedi, KK, ögon och ÖNH/audiologi/HC. Rapportstruktur på länsnivå: Somatisk sjukvård Medicin mm Onkologi Hud Barn Kirurgi mm Ortopedi KK Ögon ÖNH/Audio Klinikrapporter finns i egna delrapporter inom respektive specialitet. Generellt: Det är utarbetat specifika rapporter för olika specialiteter / servicefunktioner: medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi mm/urologi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH/audiologi/HC, akutmottagning, röntgen, anestesi/iva och operation. Nyckeltal på kliniknivå är produktionsrelaterad. Agrigerade nyckeltal på länsnivå är relaterade till länets befolkning. I övrig personal ingår all personal som är inrapporterat, utom sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under läkare totalt ingår alla läkare, inkl. AT-läkare om inte annat anges. Nyckeltal baserad på personalkostnad eller personalkostnad övrig personal slutenvård (per vårdtillfälle/besök) omfattar all personalkostnad minus 255.000 kr per årstjänst sjukgymnaster/ arbetsterapeuter, delat på respektive talvärde. Detta gör att nyckeltalet inte speglar den reella kostnaden. Nyckeltalet fungerar däremot som ett relationsvärde i jämförelse mellan lika kliniker. Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är i huvudsak relaterade till hela länets befolkning per 2005-12-31, med undantag av barn (antal barn 0-18 år), BUP (antal barn 0-17 år), kvinnosjukvård (antal kvinnor 15 år+) och mammografi (antal kvinnor 40 år+). Sida 14
Gememsamma definitioner Besök. Ett besök är en vårdkontakt inom öppenvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare som dokumenterats i journal. Dagsjukvård. Med dagsjukvård menas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten skall det finnas en upprättad vårdplan. Detta skall gälla oavsett vilken avdelning som avses, alltså inkl. intagningsavdelning, akutvårdsavdelning etc. Vårdtillfälle. Med vårdtillfälle menas vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande). Utskrivning skall ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året. Slutenvård. Med slutenvård menas vård till patient som är inskriven vid en av sjukhusets vårdavdelningar. Kommentarer från utvecklingsgrupperna Det har etablerats utvecklingsgrupper inom de flesta medicinska specialiteterna som per idag ingår i nyckeltalssystemet. I år 2005 s material har både definitioner av basdata och nyckeltalen diskuterats i samtliga grupper. Klinikspecifiktaion kirurgi, mm sjukhuset i Karlskrona och Karlshamn Gemensam länsövergripande kirurgklinik Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej I finns två kirurgkliniker- Falun/Avesta/Ludvika samt Mora. Det föreligger ett länsövergripande samarbete såtillvida att kärlkirurgi, tyreoideakirurgi, obesitaskirurgi och större urologi skickas till Falun medan till Mora skickas gallkirurgi, antirefluxkirurgi, bråckkirurgi i sluten vård samt en del proktologi. Falun Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Mora Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Sida 15
Visby Ett sjukhus Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Nysam Gävle Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Bollnäs Planerade operationer för hela länet - dagkirurgi för södra Hälsingland Jourordning för läkare : nej Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Hudiksvall Viss kirurgi vid Hudiksvalls sjh för länet Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : us Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej 3 sjukhus : Länssjukhuset i Halmstad, Varbergs lasarett och Närsjukvården Kungsbacka. Halmstad kirurgi Pågår strukturutredning, f n ej strukturerat samarbete Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Halmstad urologi Har varit länsklinik, men delad mellan sjukhuset i Varberg och Länssjukhuset i Halmstad sen 2005-01-01. Samarbete inom delar av öppenvårdsverksamheten. Jourordning för läkare : ingen jour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Östersund Ett länssjukhus Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Sida 16
Länets två kirurgkliniker är organiserade under en gemensam sjukhusledning som självständiga kliniker. Vissa specialiteter är koncentrarade till Växjö, exempelvis kärlkirurgiska ingrepp, lever, pancreas ingrepp, stötvågsbehandling av njursten, större urologiska ingrepp såsom cystectomier etc och barnkirurgi. Till Ljungby har microvågsbehandling av benign prostata förstoring förlagts. Växjö För de vanligaste diagnoserna finns en gemensam väntelista Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Ljungby Kirurgiska kliniken i Ljungby är organiserad i fyra sektioner omfattande allmän kirurgi, urologi, ortopedkirurgi samt gynekologi och obstetrik. Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Eskilstuna/Katrineholm kir/uro Kärlkirurgi och bröstcancerkirurgi är koncentrerad till MSE Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Nyköping Endokrin- och obesitaskirurgi är koncentrerad till Nyköping Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Uppsala Det finns ett samarbetsavtal mellan Lasarettet i Enköping och Akademiska sjukhuset. Vad som inkluderas i begreppet länskir är spec i form av sjukdomsgr inom spec kir, ort och uro. Till detta kan även läggas handkirurgi. Avtalet omfattar både sluten och öppenvård och rör ånare i hela länet. Verksamhetsvolymerna är angivna. En länsövergripande styrgrupp finns med repr från de berörda verksamheter där verksamheten regelbundet stäms av inkl disk om planerad utveckling. Samarbete finns även i professionella "tvärgrupper" i vilka man kommer överens om gemensamma bedömningskriterier och behandlingsriktlinjer. Gemensamma väntelistor finns inom några sjukdomsgrupper. Akademiska sjukhuset Uppsala har ej levererat data 2005 Enköping Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Sida 17
Umeå kirurgi Traditionell uppdelning mellan läns- och länsdelssjukvård, viss gemensam köverksamhet. Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Umeå urologi Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Umeå Hjärt/thorax ej inrapporterat 2005 Jourordning för läkare : primär+bakjour Umeå Neurokir Länssamarbete via remisser Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Umeå Hand-/plastik Begränsad kirurgi i Lycksele och Skellefteå, övrig länsverksamhet från Umeå Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : nej Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Lycksele Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : - Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Skellefteå Tre kliniker fördelat på tre lasarett. Gemensamma planeringsträffar, chefsträffar och ledningsgruppsträffar. Jourordning för läkare : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : nej Västerås kirurgi Länsklinik Jourordning för läkare : : primär+bakjour Finns lasarettsansluten lt-finansierat hemsjukvård i klinikens upptagsområde : ja Finns onkologisk klinik på sjukhuset som tar hand om kirurgiska patienter : ja Västerås urologi Jourordning för läkare : ja Västerås kärl All verksamhet i Västerås Jourordning för läkare : ja Sida 18
Figurer Kirurgi,mm / urologi länsnivå Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal vårdtillfällen egna lt per 1000 Exkl regionsspecialiteter US 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Nyckeltal Kirurgi/urologi 2001-2005 Antal VTF egna lt / 1000 45 Exkl regionsspecialiteter f.o.m. 2004 40 35 30 25 20 2001 2002 2003 2004 2005 Sida 19
Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal vårddagar egna lt per 1000 Exkl regionsspecialiteter US 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Nyckeltal Kirurgi/urologi 2001-2005 Antal VDG egna lt / 1000 200 190 Exkl regionsspecialiteter f.o.m. 2004 180 170 160 150 140 130 120 110 100 2001 2002 2003 2004 2005 Sida 20
Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal läkarbesök egna lt per 1000 Exkl regionsspecialiteter 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 Nyckeltal Kirurgi/urologi 2001-2005 Antal läkarbesök egna lt / 1000 200 Exkl regionsspecialiteter f.o.m. 2004 150 100 50 0 2001 2002 2003 2004 2005 Sida 21
Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal sköterskebesök per 1000 Exkl regionsspecialiteter 0 10 20 30 40 50 Nyckeltal Kirurgi/urologi 2001-2005 Antal sköterskebesök / 1000 50 Exkl regionsspecialiteter f.o.m. 2004 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2005 Sida 22
Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt per 1000 Exkl regionsspecialiteter 0 5 10 15 20 25 Nyckeltal Kirurgi/urologi 2001-2005 Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / 1000 40 Exkl regionsspecialiteter f.o.m. 2004 35 30 25 20 15 10 2001 2002 2003 2004 2005 Sida 23
Nyckeltal Kirurgi/urologi 2001-2005 Andel op.tillfällen dagkirurgi / op.tillfällen totalt 60% 50% 40% 30% 20% 10% 2001 2002 2003 2004 2005 Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal op tillfällen (slutenvård + öppenvård) per 1000 fördelat på operationskategori OBS! Ej justerat för utomlänspatienter) Exkl regionsspecialiteter 0 5 10 15 20 25 30 35 TURP/TUMT Radikal prostatektomi Övrig urologi Ljumskbråck Kolecystektomi Appendektomi Mastektomi Colonresektion Rektumamputation/-resektion Kärl (öppna + endovask) Varicer Thyreoidea/parathyreoidea Subcutan inj.port Op på hud och subcutan vävnad Annat Sida 24
Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal urologiska operationer per 1000 TURP/TUMT Radikal prostatektomi Övr urolog op 0 1 2 3 4 5 6 7 Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. ljumskbråck per 1000 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 Sida 25
Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. kolecystektomi per 1000 0 0,5 1 1,5 2 Nyckeltal Kirurgi/urologi 2001-2005 Andel laparaskopisk kolecystektomi av kolecystektomi totalt 100% 90% 80% 70% 60% 50% 2001 2002 2003 2004 2005 Sida 26
Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf dagkir laparaskopisk kolecystektomi per 1000 0 0 0 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Andel lap kolecystektomi av kolecystektomi totalt och Andel lap appendektomi av appendektomi totalt Appendektomi Kolecystektomi 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 27
Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. appendektomi per 1000 0 0,25 0,5 0,75 1 1,25 1,5 1,75 Nyckeltal Kirurgi/urologi 2001-2005 Andel laparaskopisk appendektomi av appendektomi totalt 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2001 2002 2003 2004 2005 Sida 28
Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. mastektomi per 1000 kvinnor 15 år+ 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Nyckeltal Kirurgi/urologi 2001-2005 Antal op.tillfällen mastektomi / 1000 totalt 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 0,00 2001 2002 2003 2004 2005 Sida 29
Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. varicer per 1000 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. kärl (öppna + endovask.) per 1000 0 0,5 1 1,5 2 2,5 Sida 30
Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf. colonresektion och rektumamputation/-resektion per 1000 Colonresektion Rektumamputation/-resektion 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal op.tillf thyreoidea / parathyreoidea per 1000 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 Sida 31
Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Personalkostnad per Exkl regionsspecialiteter är ej justerat för utomlänspatienter 0 100 200 300 400 500 600 700 Nyckeltal Kirurgi/urologi 2001-2005 Personalkostnad / 1000 900 Exkl regionsspecialiteter f.o.m. 2004 2004: är ej justerat för utomlänspatienter 800 700 600 500 400 300 2001 2002 2003 2004 2005 Sida 32
Nyckeltal Kirurgi/urologi 2001-2005 Antal årsarb läkare / 100 000 40 Exkl regionsspecialiteter f.o.m. 2004 2004: är ej justerat för utomlänspatienter 30 20 10 2001 2002 2003 2004 2005 Nyckeltal Kirurgi/urologi 2001-2005 Antal årsarb övrig personal / 100 000 175 150 Exkl regionsspecialiteter f.o.m. 2004 2004: är ej justerat för utomlänspatienter 125 100 75 50 2001 2002 2003 2004 2005 Sida 33
Nyckeltal 2005 - Kirurgi, mm länsnivå Antal disp VPL per 100 000 Exkl regionsspecialiteter är ej justerat för utomlänspatienter 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Nyckeltal Kirurgi/urologi 2001-2005 Antal disp vårdplatser / 100 000 60 Exkl regionsspecialiteter f.o.m. 2004 2004: är ej justerat för utomlänspatienter 50 40 30 20 2001 2002 2003 2004 2005 Sida 34
Nyckeltal 2005 Kirurgi,mm länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Antal disp VPL / 100 000 Exkl regionsspecialiteter -45% -35% -25% -15% -5% 5% 15% 25% 35% 45% är ej justerat för utomlänspatienter Nyckeltal 2005 Kirurgi,mm länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Antal VTF per vårdplats Exkl regionsspecialiteter -45% -35% -25% -15% -5% 5% 15% 25% 35% 45% 0% Sida 35
4. Landstingsprofiler kirurgi,mm / urologi Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / 1000-27% Antal VDG / 1000 2% Antal läkarbesök / 1000 1% Antal sköterskebesök / 1000 18% Antal op.tillf (sv+öv) / 1000 0% RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb läkare /100 000 Antal övr personal / 100 000 Antal disp VPL / 100 000 22% 19% 15% 24% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL -39% Antal VTF / årsarbet. läkare -39% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare -7% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 30% Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt 10% Sida 36
Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / 1000 10% Antal VDG / 1000-16% Antal läkarbesök / 1000 Antal sköterskebesök / 1000-29% -29% Antal op.tillf (sv+öv) / 1000 9% RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb läkare /100 000 Antal övr personal / 100 000 Antal disp VPL / 100 000-7% -5% -6% -6% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL 18% Antal VTF / årsarbet. läkare 8% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare -21% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000-30% Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt -15% Sida 37
Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker Resursdata är ej justerat för utomlänspatienter (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / 1000 US Antal VDG / 1000 US Antal läkarbesök / 1000 Antal sköterskebesök / 1000 Antal op.tillf (sv+öv) / 1000-16% -12% -9% RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb läkare /100 000 Antal övr personal / 100 000-2% 16% 62% Antal disp VPL / 100 000 1% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL US Antal VTF / årsarbet. läkare US Antal läkarbesök / årsarbet. läkare -45% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 US Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt -32% Sida 38
Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / 1000-13% Antal VDG / 1000-10% Antal läkarbesök / 1000-1% Antal sköterskebesök / 1000 Antal op.tillf (sv+öv) / 1000 9% 12% RESURSDATA Personalkostnad / -1% Antal årsarb läkare /100 000-10% Antal övr personal / 100 000-1% Antal disp VPL / 100 000-14% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL 5% Antal VTF / årsarbet. läkare -1% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare 17% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000-14% Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt 2% Sida 39
Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / 1000 3% Antal VDG / 1000 4% Antal läkarbesök / 1000 3% Antal sköterskebesök / 1000 12% Antal op.tillf (sv+öv) / 1000 0% RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb läkare /100 000 0% 0% Antal övr personal / 100 000 11% Antal disp VPL / 100 000 4% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL 0% Antal VTF / årsarbet. läkare 2% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare 12% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000-2% Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt 20% Sida 40
Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / 1000 0% Antal VDG / 1000 6% Antal läkarbesök / 1000 Antal sköterskebesök / 1000 11% 171% Antal op.tillf (sv+öv) / 1000 5% RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb läkare /100 000 Antal övr personal / 100 000 Antal disp VPL / 100 000 14% 10% 10% 9% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL -8% Antal VTF / årsarbet. läkare -11% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare 7% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 13% Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt -2% Sida 41
Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / 1000-17% Antal VDG / 1000-10% Antal läkarbesök / 1000 Antal sköterskebesök / 1000 20% 18% Antal op.tillf (sv+öv) / 1000 0% RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb läkare /100 000 Antal övr personal / 100 000-12% -14% -7% Antal disp VPL / 100 000 6% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL -19% Antal VTF / årsarbet. läkare 3% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare 49% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt -11% -12% Sida 42
Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / 1000-17% Antal VDG / 1000-18% Antal läkarbesök / 1000 Antal sköterskebesök / 1000 Antal op.tillf (sv+öv) / 1000-22% -23% -12% RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb läkare /100 000 0% 0% Antal övr personal / 100 000-6% Antal disp VPL / 100 000-16% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL -1% Antal VTF / årsarbet. läkare -22% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare -16% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt 0% 2% Sida 43
Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / 1000 3% Antal VDG / 1000 4% Antal läkarbesök / 1000 Antal sköterskebesök / 1000-55% -15% Antal op.tillf (sv+öv) / 1000-9% RESURSDATA Personalkostnad / 0% Antal årsarb läkare /100 000 Antal övr personal / 100 000 0% 1% Antal disp VPL / 100 000-6% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL 12% Antal VTF / årsarbet. läkare 0% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare -8% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt 4% 5% Sida 44
Nyckeltal 2005 Kirurgi/urologi länsnivå %-avvik medianvärde övriga kliniker (Exkl regionsspecialiteter) Min - värde -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% AKTIVITETSDATA Antal VTF / 1000 27% Antal VDG / 1000 0% Antal läkarbesök / 1000 3% Antal sköterskebesök / 1000-12% Antal op.tillf (sv+öv) / 1000 5% RESURSDATA Personalkostnad / 13% Antal årsarb läkare /100 000 Antal övr personal / 100 000 0% 2% Antal disp VPL / 100 000-1% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL 31% Antal VTF / årsarbet. läkare 23% Antal läkarbesök / årsarbet. läkare 9% MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 0% Andel op.tillf dagkir / op.tillf totalt -20% Sida 45
5. Kvalitetsdata från nationella register kirurgklinikerna i Nysam Administrativa vårdregister kan ge uppgift om verksamheten i form av antal ingrepp, besök, vårddagar, väntetider osv men sällan om medicinsk resultatkvalitet. Det finns ett stort antal nationella kvalitetsregister och kirurgklinikerna medverkar i många sådana register. Där kan man finna uppgift om behandlingsresultat. Det finns flera skäl för kirurgklinikerna att använda medicinska kvalitetsdata. Når kliniken de uppsatta målvärdena? Om man gör det, förmår man vidmakthålla dem över tid? Finns det anledning att på något sätt ändra organisationen inom kliniken för att förbättra de medicinska resultaten? Skall vissa ingrepp koncentreras till vissa kirurger? Skall vissa ingrepp koncentreras till vissa kliniker?? Allt fler register redovisar numera öppet specifika medicinska resultat per namngivet sjukhus. Tre register som gör detta inom kirurgin är Bråckregistret, Cancer-recti-registret och kärlregistret Swedvasc. Här nedan visas exempel ur dessa register för de kliniker som ingår i Nysam. Upgifterna är offentliga men registerhållarna har också medgivit att de publiceras i detta sammanhang. Ljumskbråck Ljumskbråck är en vanlig sjukdom som bäst botas med operation. Ett ökat intresse för teknik och resultat under de senaste 15 åren har lett till standardisering av operationstekniken och betydligt förbättrade resultat. Detta förbättringsarbete har i hög utsträckning initierats av Bråckregistret och de resultat detta redovisat. Väntetid till operation för ljumskbråck 2004 (medel 4,1 månader) 12 10 8 6 4 2 0 Karls-hamn Mora Öster-sund Karls-krona Skellefteå Ljungby Enköping Umeå Falun Lycksele Hudiks-vall Västerås Nyköping Varberg Bollnäs Eskils-tuna Visby Växjö Katrine-holm Gävle Väntetid är inget medicinsk resultatmått men det är givet att lång väntetid ökar risken för komplikationer med inklämning och behov av akutoperation. Endast en minoritet av Nysamklinikerna håller vårdgarantins 3 månaders väntetid. Sida 46
Medicinsk kvalitet kan dock ses i de två mått som visas i nästa diagram. Andelen omoperationer är ett mått på kirurgisk kvalitet på lång sikt. Omopererade patienters föregående operation har ju inte varaktigt botat patientens bråck. För femton år sedan var det inte ovanligt att en femtedel av bråckoperationerna var omoperationer. Det är inte orimligt att kräva ett värde under tio procent som uttryck för god långtidseffekt av tidigare års operationer. Omoperationer efter op för ljumskbråck 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 andel omoperationer risk omop.3 år Karls-hamn Eskils-tuna Ljungby Skellefteå Bollnäs Falun Umeå Mora Karls-krona Öster-sund Nyköping Katrine-holm Varberg Lycksele Hudiks-vall Gävle Visby Enköping Västerås Växjö Bråckregistret redovisar också omoperationsfrekvensen hos de bråck som tidigare bokförts i form av en riskkurva enligt Kaplan-Meier. Risken för omoperation för hela registret är 2,6% inom tre år. Ungefär hälften av nysamklinikerna har en ännu lägre risk. Detaljerad redovisning för varje deltagande sjukhus finns att se på bråckregistrets hemsida: www.svenskbrackregister.se Sida 47
Ändtarmscancer Tjock-och ändtarmscancer är vanliga tumörformer där den enda säkra boten är en omfattande och inte riskfri operation. Detta gäller särskilt ändtarmscancer där en mycket noggrann och försiktig operationsteknik under senare år avsevärt förbättrat resultaten. Cancer-rectiregistret redovisar öppet sjukhusspecifika data räknade på flera års operationer. Trettiodagarsmortalitet och reoperationer utgår från åren 1998-2003 och lokala återfall från åren 1995-1998. Död i samband med operationen och behov av reoperation kan sägas vara kvalitetsmått på själva genomförandet av operationen medan återfallsfrekvensen anger långtidseffekten vad gäller lokal cancerbot. Det är mycket angeläget att undvika lokalrecidiv eftersom dessa innebär ett plågsamt och eländigt tillstånd för patienten. Det är intressant att två av kvalitetsmåtten samvarierar: Hög reoperationsfrekvens samvarierar med låg risk för lokalrecidiv. Kan det förklaras av att en mer radikal operation ger större risk för blödningar som kräver reoperation samtidigt som chansen till lokal bot ökar? Ca Recti-operationer 1995-2003, procent 25 20 15 10 mort30 reop lokalrec 5 0 Karls-hamn Hudiks-vall Karls-krona Falun Mora Väster-ås Växjö Umeå Halm-stad Gävle Eskils-tuna Nyköping Var-berg Öster-sund Skellef-teå Visby Riksgenomsnitten för mortalitet inom 30 dagar är 2,3%, reoperationsfrekvensen 10% och lokalrecidiv 8,6%. Vissa av nysamklinikerna har värden över snittet för reoperation eller lokalrecidiv medan operationsmortaliteten ligger på låga värden. Registrets hemsida har denna adress: www.oc.umu.se/rekti/rektreg.htm Sida 48
Kärlkirurgi Swedvasc redovisar sedan ett par år öppet vissa medicinska resultatmått för varje deltagande sjukhus. Tre viktiga patientgrupper inom kärlkirurgin är de som har carotisstenos, aortaaneurysm och benartärsjukdom. De två första grupperna opereras förebyggande. Vid carotisstenos (trång halspulsåder) kan hotande slaganfall undvikas genom att kärlförträngningen opereras bort. Aortaaneurysm (pulsåderbråck i buken) kan brista och leda till en livshotande inre blödning. Den risken undanröjes genom att en konstgjord åder ersätter den sjukligt vidgade. Både dessa ingrepp för med sig viss risk för slaganfall och eller död i anslutning till operationen. Man anser att den ej bör överstiga 4% vid carotisoperation och inte 6% vid aortaingrepp. Vid måttlig grad av benartärsjukdom(claudicatio, fönstertittarsjuka ) bör minst 90% vara förbättrade efter operationen. Vid svårare sjukdom (kritisk ischemi, hotande kallbrand) med risk för amputation bör minst 76% vara förbättrade en månad efter ingreppet. Genom att resultatmåtten räknas på de senaste 50 operationerna av varje slag kan man jämföra sjukhus som gör många ingrepp varje år med de som gör färre på ett rättvist sätt. Bra resultat senaste 50 op, procent 120 100 80 60 40 20 Carotis Aortaaneurysm Claudicatio Kritisk ischemi 0 Eskilstuna Halmstad Umeå Västerås Växjö Gävle sjukhuset Falun Östersund Visby Varberg Skellefteå Nyköping De sjukhus i Nysam som har redovisat minst 50 operationer av de olika slagen ses i diagrammet ovan. Komplikationsfria ingrepp för carotisstenos och aortaaneurysm genomförs i hög grad medan några kliniker har en bit kvar innan de når normvärdena för operation av benartärsjukdom. Detaljerad årsrapport för Swedvasc finns på registrets hemsida: www.swedvasc.se (Uppgifterna har sammanställts för Nysams Kirurggrupp av Thomas Troäng) Sida 49
BILAGA: TABELLBILAGA LÄNSNIVÅ TABELLBILAGA KLINIKNIVÅ
4.2.1 Kirurgi / urologi 2005 länsnivå Tabell sid 1 Nysam AKTIVITETSDATA Uppsala 2) Antal VTF egna lt / 1000 22 33 26 31 30 25 25 31 38 Antal VDG egna lt / 1000 167 138 148 171 174 148 135 170 164 Antal läkarbesök egna lt /1000 146 103 121 143 149 160 173 112 123 149 Antal sköterskebesök /1000 20 12 15 19 19 46 20 15 7,7 15 Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / 1000 22 24 20 24 22 23 22 17 20 23 Antal op.tillf. TURP/TUMT / 1000 1,5 0,72 0,77 0,8 0,75 1 1,1 0,58 1,1 1 Antal op.tillf radikal prostatektomi / 1000 0,29 0,16 0,12 0,07 0,39 0,14 0,09 0,25 0,29 0,17 Antal op.tillf övriga urologiska operationer / 1000 3,9 3,3 2,7 3,5 3,3 2 3,1 2,5 3,5 2,8 Antal op.tillf. ljumskbråck / 1000 1,9 1,5 2,4 2,4 2,1 2,7 2,3 2,1 2,3 2,4 Antal op.tillf. kolecystektomi totalt / 1000 1,5 1,6 1,8 1,6 0,97 1,9 1,6 1,3 1,7 1,7 Andel op.tillf. laparaskopisk kolecystektomi av kolecystektomi totalt 79% 71% 80% 69% 78% 87% 75% 82% 63% 91% Antal op.tillf. dagkir laparaskopisk kolecystektomi / 1000 0,01 0 0 0,34 0,05 0 0,52 0,01 0,1 0,77 Andel op.tillf. dagkir laparaskopisk kolecystektomi av laparaskopisk 1,1% 0% 0% 30% 6,4% 0% 43% 0,72% 9,6% 48% Antal op.tillf. appendektomi totalt / 1000 0,82 1 1,5 0,94 1 1,4 1,2 0,87 1,2 0,95 Andel op.tillf. laparaskopisk appendektomi av appendektomi totalt 17% 9,5% 2,3% 3,8% 15% 0,57% 5,2% 34% 1,2% 75% Antal op.tillf. mastektomi / 1000 0,77 1 0,71 0,92 0,95 0,65 0,98 0,87 0,62 0,31 Antal op.tillf. mastektomi / 1000 kv 15+ 1,8 2,5 1,7 2,2 2,3 1,5 2,4 2,1 1,5 0,75 Antal op.tillf. colonresektion / 1000 0,5 0,66 0,68 0,78 0,6 0,42 0,3 0,45 0,57 0,31 Antal op.tillf. rektumamputation/-resektion / 1000 0,23 0,16 0,16 0,16 0,22 0,17 0,18 0,24 0,23 0,17 Antal op.tillf. kärl (öppna + endovask) / 1000 1,1 1,4 1,5 1,3 2,1 1,3 2,4 1,2 1,9 1,5 Antal op.tillf. varicer / 1000 0,21 1,3 0,68 0,37 0,54 1,2 1,8 0,21 0,78 2,6 Antal op.tillf thyreoidea/parathyreoidea / 1000 0,3 0,28 0,1 0,31 0,28 0,17 0,39 0,26 0,26 0,46 RESURSDATA Personalkostnad / 1) 619 469 586 503 507 579 448 507 506 572 Personalkostnad läkare / 1) 254 163 291 205 179 210 176 210 182 238 Antal årsarb. läkare totalt /100 000 1) 25 20 34 19 21 23 18 21 21 21 Antal övrig personal / 100 000 1) 88 72 75 76 85 84 71 72 77 78 Antal övrig personal / årsarbet. läkare 3,6 3,6 2,2 4,4 4,2 3,8 4,4 3,4 3,7 3,8 Antal disp VPL / 100 000 1) 49 37 40 34 41 43 42 33 37 39 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård 45 87 78 74 68 60 73 83 97 Antal VTF / årsarbet. läkare 92 162 149 153 133 155 117 150 185 Antal läkarbesök / årsarbet. läkare 587 503 351 742 712 682 946 535 581 694 MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 73 39 48 55 63 50 56 58 56 Antal op.tillf. slutenvård / VTF 0,53 0,46 0,53 0,36 0,44 0,56 0,4 0,41 0,42 Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt 45% 35% 28% 42% 49% 40% 36% 42% 43% 33% UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarbet. läkare tot 62% 49% 48% 53% 49% 54% 66% 54% 57% 56% Andel SSK av sum ssk+usk+bitr 66% 50% 57% 63% 61% 71% 58% 59% 57% 59% 1) : Ej justerat för utomlänspatienter 2) Endast Enköping inrapporterat
4.2.1.1 Kirurgi, mm 2005 kliniknivå Tabell sid 2 Nysam FAKTAUPPGIFTER BLS Karlskrona Kirurgi BLS Karlshamn Kirurgi Falun Kirurgi Mora Kirurgi Visby Kirurgi Gävle Kirurgi Bollnäs Kirurgi Hudiksvall Kirurgi Priv spec Kirurgi Gävle Antal vårdtillfällen (VTF) 2 455 1 034 6 300 3 196 4 454 545 2 656 4 230 Antal vårddagar (VDG) 18 082 7 653 24 992 14 164 26 194 1 321 15 158 23 174 Antal läkarbesök 11 232 9 413 23 164 6 258 6 976 18 102 3 958 10 496 6 646 15 337 Antal operationstillfällen totalt (sv+dagkir) 1 864 1 496 5 142 1 597 1 127 3 805 1 212 1 922 3 008 Halmstad Kirurgi KOSTNADSDATA Pers.kostnad läkare / VTF 10 506 11 528 5 236 4 512 6 887 6 332 7 295 4 722 Pers.kostnad övr pers sv / VDG 1 632 1 615 1 764 1 548 1 514 1 217 1 597 1 676 Pers.kostnad läkare / läkarbesök 2 296 1 266 1 424 2 304 2 402 1 694 872 1 846 867 1 302 Antal övriga personal / årsarbet. läkare tot 3,4 4,2 4,2 2,6 2,2 4,6 4,5 4,1 4,8 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård 44 49 81 103 72 176 80 72 Antal VDG / disp VPL slutenvård 323 364 322 457 422 426 455 393 Antal VTF / årsarbet. läkare tot 91 95 176 140 158 172 133 164 Antal läkarbesök / årsarbet. läkare tot 418 861 648 275 351 642 1 249 527 2 215 596 Antal op.tillf. (sv+dagkir) / årsarbet. läkare exkl AT-läkare 77 162 195 93 79 175 412 118 151 MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF 55% 82% 71% 61% 72% 0,55% 84% 53% Antal vårddagar per vårdtillfälle 7,4 7,4 4 4,4 5,9 2,4 5,7 5,5 Andelen vårddagar till med. ferdigbehandlade pat. 0% 7,0% 0,51% 0% 1,4% Antal läkarbesök / VTF 4,6 9,1 3,7 2 4,1 7,3 4 3,6 Antal op.tillf. slutenvård / VTF 0,48 0,64 0,52 0,35 0,49 1,1 0,47 0,32 Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt 37% 56% 36% 30% 28% 42% 52% 35% 54% UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarbet. läkare tot 55% 75% 58% 35% 48% 52% 72% 42% 100% 34% Andel ssk av sum ssk+usk+bitr 68% 61% 46% 60% 57% 68% 77% 54% 63%
4.2.1.1 Kirurgi, mm 2005 kliniknivå Tabell sid 3 Nysam FAKTAUPPGIFTER Antal vårdtillfällen (VTF) Antal vårddagar (VDG) Antal läkarbesök Antal operationstillfällen totalt (sv+dagkir) KOSTNADSDATA Pers.kostnad läkare / VTF Pers.kostnad övr pers sv / VDG Pers.kostnad läkare / läkarbesök Antal övriga personal / årsarbet. läkare tot PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VDG / disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarbet. läkare tot Antal läkarbesök / årsarbet. läkare tot Antal op.tillf. (sv+dagkir) / årsarbet. läkare exkl AT-läkare MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF Antal vårddagar per vårdtillfälle Andelen vårddagar till med. ferdigbehandlade pat. Antal läkarbesök / VTF Antal op.tillf. slutenvård / VTF Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt UTBILDNINGSNIVÅ Andel specialister av årsarbet. läkare tot Andel ssk av sum ssk+usk+bitr Kungsbacka Kirurgi Varberg Kirurgi Priv spec Östersund Kirurgi Kirurgi Växjö Kirurgi Ljungby Eskilstuna/ Kirurgi Katrineholm Privat spec Kirurgi Nyköping Kirurgi Kirurgi/ Urologi Kirurgi privat Eskilstuna 29 4 213 3 993 3 508 1 290 4 167 2 496 60 23 210 22 860 21 076 6 571 22 986 13 025 2 282 15 933 5 107 19 865 16 012 8 020 8 100 19 346 11 071 57 261 2 591 2 913 2 924 1 280 3 020 1 623 36 172 5 783 6 788 6 175 6 361 9 132 7 610 0 1 416 1 338 1 333 1 515 1 513 1 580 460 1 529 501 1 364 1 353 1 023 487 1 967 1 716 557 2,6 4 3,8 4,5 4,3 3,4 3,4 77 68 57 73 74 73 422 391 340 371 407 380 30 157 133 152 163 121 111 2 356 593 2 554 662 695 1 013 2 700 563 491 2 866 269 117 118 144 192 109 115 66% 77% 69% 54% 68% 72% 2,1 5,5 5,7 6 5,1 5,5 5,2 0,35% 0,92% 5,1% 2,2% 79 3,8 5 4,6 6,2 4,6 4,4 1 0,37 0,44 0,55 0,6 0,41 0,4 89% 40% 40% 34% 40% 44% 39% 100% 46% 100% 53% 68% 47% 100% 57% 47% 100% 62% 60% 71% 58% 59% 62% 55%