SSDF/Dykpraxis 9805 INLEDNING 000:1

SSDF/Dykpraxis 9805 INLEDNING 000:1 För att vi skall kunna bedriva sportdykningen på ett säkert sätt, måste vi följa den dykpraxis som utvecklats genom åren, bl a med hjälp av dykrapporteringen. Att lära av andras misstag kan i samband med dykning ibland betyda skillnaden mellan liv och död. SSDFs Dykpraxis är en pärm fylld av regler och rekommendationer för dykning i nordiska vatten. Den skall fungera som ett uppslagsverk vid utbildning och dykplanering. Dykpraxis skall användas och följas såväl vid all sportdykning som vid grund och vidareutbildning och vara en praktisk handledning vid organiserade dykningar. Denna revidering av 1989 års Dykpraxis är gjord med hjälp av många synpunkter bland annat från landets instruktörer och säkerhetsombud. Nya Dykpraxis skiljer sig inte nämnvärt vad gäller krav och regler för verksamheten. Den är dock betydligt mer informativ med säkerhetsbefrämjande information och råd. Dykplanering har fått en omfattande revidering. En del nya dykmetoder, utrustningsdetaljer och de nya nordiska standardtabellerna har tillkommit. Södertälje, oktober 1993 LarsOlof Johansson SSDFs Tekniska Kommitté Reviderad Slite, maj 1998 Perhenrik Eriksson SSDFs Tekniska Kommitté För säker dykning dyk enligt Dykpraxis Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 000 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 001:1 UTBILDNING 100 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 200 EXTRAUTRUSTNING 300 DYKMETODER 400 DYKMETODER VID TÄVLING 500 DYKPLANERING 600 TABELLER OCH BEGREPP 700 DYKRAPPORTERING 800 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 900 LAGAR 1000 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 000 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0501 VERSIONER AV DYKPRAXIS 002:1 Dok ID Utfört av Version Flik Senast ändrat Status Dykpraxis TK 3 01000 19980507 Fastställd Dykpraxis TK 4 201:1 19990101 Fastställd Dykpraxis TK 4 205:1 19990101 Fastställd Dykpraxis TK 4 205:2 19990101 Fastställd Dykpraxis TK 4 205:3 19990101 Fastställd Dykpraxis TK 4 205:4 19990101 Fastställd Dykpraxis TK 4 205:5 19990101 Fastställd Dykpraxis TK 4 207:1 19990101 Fastställd Dykpraxis TK 4 305:1 19990101 Fastställd Dykpraxis TK 4 702:2 19990101 Fastställd Dykpraxis TK 4 904:1 19990101 Fastställd Dykpraxis TK 4 409:1 19991127 Fastställd Dykpraxis TK 4 501:1 19991127 Fastställd Dykpraxis TK 4 501:2 19991127 Fastställd Dykpraxis TK 5 702 20010101 Fastställd Dykpraxis TK 4 704 20010101 Fastställd Dykpraxis TK 4 706 20010101 Fastställd Dykpraxis TK 4 707 20010101 Fastställd Dykpraxis TK 4 708 20010101 Fastställd Dykpraxis TK 4 712 20010101 Fastställd Dykpraxis TK 4 713 20010101 Fastställd Dykpraxis TK 4 714 20010101 Fastställd Dykpraxis TK 4 715 20010101 Fastställd Dykpraxis TK 5 002:1 20010101 Fastställd Dykpraxis TK 4 801 20010101 Fastställd Dykpraxis TK 4 802 20010101 Fastställd Dykpraxis TK 6 002:1 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 101 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 102 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 103 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 104 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 105 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 106 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 107 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 111 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 115 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 116 20020101 Fastställd Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 8 Flik 000 Senast ändrat: 20050101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0501 VERSIONER AV DYKPRAXIS 002:2 Dykpraxis TK 4 117 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 118 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 208 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 211 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 214 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 215 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 401 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 424 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 504 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 507 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 4 706 20020101 Fastställd Dykpraxis TK 7 002 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 100 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 109 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 110 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 112 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 113 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 5 116 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 5 117 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 5 118 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 5 201 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 5 205 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 300 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 315 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 320 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 1 322 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 400 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 404 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 405 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 407 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 408 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 411 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 413 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 417 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 423 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 600 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 602 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 605 20030123 Fastställd Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 8 Flik 000 Senast ändrat: 20050101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 VERSIONER AV DYKPRAXIS 002:3 Dykpraxis TK 4 609 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 610 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 613 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 614 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 620 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 703 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 704 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 5 801 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 900 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 4 1000 20030123 Fastställd Dykpraxis TK 5 109 20050101 Fastställd Dykpraxis TK 5 110 20050101 Fastställd Dykpraxis TK 4 601:1 20050101 Fastställd Dykpraxis TK 4 000 20060101 Fastställd Dykpraxis TK 6 100 20060101 Fastställd Dykpraxis TK 5 200 20060101 Fastställd Dykpraxis TK 5 300 20060101 Fastställd Dykpraxis TK 5 400 20060101 Fastställd Dykpraxis TK 4 600 20060101 Fastställd Dykpraxis TK 6 900 20060101 Fastställd Dykpraxis TK 4 1000 20060101 Fastställd Dykpraxis TK 9 002:3 20070101 Fastställd Dykpraxis TK 5 300 20070101 Fastställd Dykpraxis TK 5 307 20070101 Fastställd Dykpraxis TK 1 314 20070101 Fastställd Dykpraxis TK 6 100 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 2 106 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 2 107 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 2 108 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 5 116 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 5 117 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 6 121 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 4 130 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 2 132 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 4 133 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 4 315 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 6 400 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 1 423 20080101 Fastställd Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 10 Flik 000 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 VERSIONER AV DYKPRAXIS 002:4 Dykpraxis TK 5 600 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 5 618 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 1 625 20080101 Fastställd Dykpraxis TK 6 904:1 20080101 Fastställd Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 10 Flik 000 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

Feedback Har du hittat fel eller brister i Dykpraxis? Är det något du undrar över? SSDFs Tekniska kommitté vill ha synpunkter på Dykpraxis. Använd detta blad eller skriv på ett löst papper. Adressera brevet till: Svenska Sportdykarförbundet att:tk Idrottens Hus 123 43 Farsta Tack för din medverkan! Tack på förhand! Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 000 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 UTBILDNING 100:1 CMAS/SSDF FRIDYKARCERTIFIKAT STEG 1 101 CMAS/SSDF FRIDYKARCERTIFIKAT STEG 2 102 CMAS/SSDF FRIDYKARCERTIFIKAT STEG 3 103 SSDF VIKING FRIDYKARCERTIFIKAT 104 SSDF LIVRÄDDARPROV 105 SSDF UTOMHUSFRIDYKARCERTIFIKAT STEG 1 106 SSDF UTOMHUSFRIDYKARCERTIFIKAT STEG 2 107 SSDF UTOMHUSFRIDYKARCERTIFIKAT STEG 3 108 SSDF FRIDYKARINSTRUKTÖR STEG 1 109 SSDF FRIDYKARINSTRUKTÖR STEG 2 110 SSDF FRIDYKARINSTRUKTÖR STEG 3 111 CMAS/SSDF ENSTJÄRNIG DYKARE 112 CMAS/SSDF TVÅSTJÄRNIG DYKARE 113 CMAS/SSDF TRESTJÄRNIG DYKARE 114 CMAS/SSDF ENSTJÄRNIG INSTRUKTÖR 115 CMAS/SSDF TVÅSTJÄRNIG INSTRUKTÖR 116 CMAS/SSDF TRESTJÄRNIG INSTRUKTÖR 117 CMAS/SSDF NITROXDYKARE 118 CMAS/SSDF AVANCERAD NITROXDYKARE 119 CMAS/SSDF NITROXINSTRUKTÖR 120 CMAS/SSDF AVANCERAD NITROXINSTRUKTÖR 121 CMAS/SSDF GASBLENDER 122 SSDF MARINARKEOLOGIKURS 123 SSDF MARINBIOLOGIKURS 124 SSDF SÖK & BÄRGNINGSKURS 125 SSDF ISDYKNINGSKURS 126 SSDF DYKSAMARITKURS 127 SSDF SERVICEKURS 128 SSDF DYKLEDARKURS 129 SSDF TORRDRÄKTSKURS 130 SSDF VRAKDYKNINGSKURS 131 SSDF AVANCERAD VRAKDYKNINGSKURS (B) 132 SSDF DIGITAL UVFOTOKURS 133 SSDF KLUBBSÄKERHETSOMBUDSKURS 134 ANDRA ORGANISATIONERS CERTIFIKAT 135 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 6 Flik 100 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 UTBILDNING 101:1 CMAS/SSDF FRIDYKARCERTIFIKAT STEG 1 STEG Grundkurs. KRAV Certifikatet är anpassat för elever som är 10 år och äldre. MÅL För att få detta certifikat skall man klara prover i bassäng, visa prov i simkunnighet och i fridykningsteknik. Du skall även genomgå en teorikurs. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 UTBILDNING 102:1 CMAS/SSDF FRIDYKARCERTIFIKAT STEG 2 STEG Fortbildning i fridykning. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDF Fridykarutbildning steg 1. Certifikatet är anpassat för elever som är 12 år och äldre. MÅL Kunskap inom fridykarteknik, uthållighet, livräddning m.m. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 UTBILDNING 103:1 CMAS/SSDF FRIDYKARCERTIFIKAT STEG 3 STEG Fortbildning i fridykning. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDF Fridykarutbildning steg 2 och ha minst tre dokumenterade fridyk i öppet vatten. Certifikatet är anpassat för elever som är 14 år och äldre. MÅL För att klara prov för detta certifikat krävs mycket träning och utbildning. Proven är omfattande och sker både i bassäng och i öppet vatten. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 UTBILDNING 104:1 SSDF VIKING FRIDYKARCERTIFIKAT STEG Detta certifikat ligger i svårighetsgraden över CMAS/SSDF Fridykarcertifikat steg 3. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDF Fridykarutbildning steg 3 eller motsvarande. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 UTBILDNING 105:1 SSDF LIVRÄDDARPROV STEG Grundkurs. KRAV Certifikatet är anpassat för elever som är 12 år och äldre. Eleven ska inneha CMAS/SSDF fridykarcertifikat steg 2 eller högre. MÅL Fridykare med mycket goda kunskaper i första hjälpen samt mycket goda färdigheter i livräddning med och utan fridykarutrustning. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 1 Flik 100 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 UTBILDNING 106:1 SSDF UTOMHUSFRIDYKARCERTIFIKAT STEG 1 STEG Grundkurs. KRAV Certifikatet är anpassat för elever som är 12 år och äldre. Samtliga prov skall genomföras i öppet vatten, ej inomhus eller i bassäng. MÅL För att få detta certifikat skall man klara prover i simkunnighet och i fridykningsteknik. Du skall även genomgå en teorikurs. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 2 Flik 100 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 UTBILDNING 107:1 SSDF UTOMHUSFRIDYKARCERTIFIKAT STEG 2 STEG Fortbildning i fridykning. KRAV Skall ha genomgått SSDF utomhusfridykarcertifikat steg 1. Eleven ska ha minst 10 dokumenterade fridyk i öppet vatten. Certifikatet är anpassat för elever som är 13 år och äldre. Samtliga prov skall genomföras i öppet vatten, ej inomhus eller i bassäng. MÅL Kunskap inom fridykarteknik, uthållighet, livräddning m.m. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 2 Flik 100 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 UTBILDNING 108:1 SSDF UTOMHUSFRIDYKARCERTIFIKAT STEG 3 STEG Fortbildning i fridykning. KRAV Eleven ska inneha SSDF utomhusfridykarcertifikat steg 2. Eleven ska ha minst 20 dokumenterade fridyk i öppet vatten. Certifikatet är anpassat för elever som är 15 år och äldre. Samtliga prov skall genomföras i öppet vatten, ej inomhus eller i bassäng. MÅL Mycket god kunskap inom fridykarteknik, uthållighet, livräddning m.m. För att klara proven för detta certifikat krävs mycket träning och utbildning. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 2 Flik 100 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 UTBILDNING 109:1 SSDF FRIDYKARINSTRUKTÖR STEG 1 DEFINITION Fridykarinstruktör med goda kunskaper i undervisnings och instruktionsmetodik. Fridykarinstruktören anses kvalificerad att undervisa både i teori och praktik inom fridykarutbildningen. Fridykarinstruktören har rätt att examinera CMAS/SSDF fridykarcertifikat steg 1. KRAV För att kunna söka till kurs för och examineras till fridykarinstruktör steg 1 skall eleven: inneha lägst CMAS/SSDF fridykarcertifikat steg 2. fylla 14 år det år utbildningen påbörjas. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 UTBILDNING 110:1 SSDF FRIDYKARINSTRUKTÖR STEG 2 DEFINITION Fridykarinstruktör som genom erfarenhet och utbildning skaffat sig tillräcklig kunskap för att ansvara för hel fridykarutbildning, leda fridykarinstruktörer steg 1 i utbildningsarbetet och att ansvara för dykövningar i öppet vatten. Fridykarinstruktören anses även behörig att som kursledare hålla i utbildning av SSDF fridykarinstruktör steg 1 efter 2 års erfarenhet som SSDF fridykarinstruktör steg 2 samt efter att ha medverkat som hjälpinstruktör på minst en SSDF fridykarinstruktörskurs steg 1. KRAV För att kunna söka till kurs för och examineras till fridykarinstruktör steg 2 skall eleven: inneha CMAS/SSDF fridykarcertifikat steg 3. vara fridykarinstruktör steg 1. fylla 16 år det år utbildningen påbörjas. efter erhållandet av fridykarinstruktörscertifikat steg 1 ha dokumenterad utbildningserfarenhet av minst 2 fridykarkurser eller aktivt utbildat fridykning under 2 terminer. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 UTBILDNING 111:1 SSDF FRIDYKARINSTRUKTÖR STEG 3 DEFINITION Fridykarinstruktör som genom erfarenhet och utbildning skaffat sig tillräcklig kunskap för att utbilda alla grader av fridykare samt fridykarinstruktör steg 1 och 2. Huvudsyftet med utbildningen är att förbereda eleverna till ungdomsansvariga i klubb, men fridykarinstruktörer steg 3 ska även vara tillgängliga för projektarbete för SSDF (Fridykningskommittén eller med ungdomsfrågor inom annan kommitté) eller arbete inom SDF. KRAV För att kunna söka till kurs för och examineras till fridykarinstruktör steg 3 skall eleven: efter erhållandet av fridykarinstruktörscertifikat steg 2 ha dokumenterad utbildningserfarenhet av minst 4 fridykarkurser eller aktivt utbildat fridykning under 4 terminer. ha fyllt 18 år innan utbildningen påbörjas. ha medverkat på minst en fridykarinstruktörskurs steg 1. under de senaste 12 månaderna genomgått och godkänts vid HLR utbildning. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 UTBILDNING 112:1 CMAS/SSDF ENSTJÄRNIG DYKARE STEG Grundutbildning. KRAV Skall fylla minst 15 år det år utbildningen påbörjas. Skall ha godkänd läkarundersökning enligt SSDFs krav. Skall ha utbildats av en SSDFauktoriserad utbildare. MÅL Dykare som har en dykteknisk utbildning och är kompetent i användandet av dykutrustning samt har kunskaper om vilka risker dykaktivitet medför. Dykaren anses ej ha tillräcklig erfarenhet eller kunskap för att dyka annat än tillsammans med högre utbildad dykare eller under ledning av erfaren dykledare eller instruktör (erfaren = minst 3 års praktisk erfarenhet av dykning). METODER Följande dykmetoder är den enstjärnige dykaren kvalificerad att praktisera: 401406 (405 om dykledaren anser att vraket är lämpligt). Dykning till max 20 meters djup. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 100 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 UTBILDNING 113:1 CMAS/SSDF TVÅSTJÄRNIG DYKARE STEG Fortbildning och utbildning i dykplanering. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDFs enstjärniga eller annan likvärdig utbildning. Dykaren skall vid tiden för certifiering ha minst 20 loggboksförda dyk, varav minst 10 i djupintervallet 1030 meter. Minst hälften av dyken skall vara genomförda i nordiska eller likvärdiga vatten. Dykningarna skall vara loggboksförda. Skall ha godkänd läkarundersökning enligt SSDFs krav. Skall ha utbildats av en SSDFauktoriserad utbildare. MÅL Dykare som efter grundutbildning förvärvat erfarenhet och ytterligare kunskap inom dykning. Dykaren anses kompetent att leda annan dykare med samma utbildning inom ett dykpar. Efter 15 timmars total dyktid kan den tvåstjärnige dykaren även leda en enstjärnig dykare under vattnet. METODER Följande dykmetoder är den tvåstjärnige dykaren kvalificerad att praktisera: 401 416, samt även 417421 om dykaren genomgått speciell utbildning för dykmetoden. Dykning till max 30 meters djup. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 100 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 UTBILDNING 114:1 CMAS/SSDF TRESTJÄRNIG DYKARE STEG Fortbildning och utbildning i dykledning. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDFs tvåstjärniga eller annan likvärdig utbildning. Skall ha genomfört minst totalt 40 dyktimmar, fördelade på 50 dykningar. Dykningarna skall vara loggboksförda och av varierande slag, såsom mörkerdyk, upprepade dyk, vrakdyk och dyk till 30 meter. Plats, sikt och djup skall vara av varierande slag. Minst hälften av minimikravet skall vara från nordiska eller likvärdiga vatten. Skall ha fyllt 18 år innan utbildningen påbörjas. Skall ha godkänd läkarundersökning enligt SSDFs krav. Skall ha utbildats av en SSDFauktoriserad utbildare. MÅL Dykare som behärskar nöduppstigning och livräddning, har full kunskap om dykutrustning och dess användning, har kunskap om navigering under vattnet i triangelbana med hjälp av kompass, navigation, planera och genomföra dyk till maximalt 39 meter med säkerhetsstopp, söka efter ett givet föremål och därefter bärga det till ytan med hjälp av enkla hjälpmedel, assistera dykledare samt leda och kontrollera en grupp dykare under vatten. METODER Den trestjärniga dykaren är kvalificerad att praktisera metod 401418 och 422. För metoderna 419421 och 423425 krävs det även en speciell utbildning. Dykning till max 39 meters djup. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 100 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 UTBILDNING 115:1 CMAS/SSDF ENSTJÄRNIG INSTRUKTÖR Utbildad från och med 2005. STEG Grundläggande instruktörsutbildning. KRAV Skall inneha CMAS/SSDF trestjärnigt certifikat samt vara dykledare. Skall ha minst 80 timmars dokumenterad dykerfarenhet, varav minst 50 timmar i nordiska eller likvärdiga vatten samt fyllt 18 år innan utbildningen påbörjas. Skall ha godkänd läkarundersökning enligt SSDFs krav. MÅL Instruktör med goda kunskaper i undervisnings och instruktionsmetodik. Instruktören anses vara kvalificerad för att undervisa både teori och praktik inom dykutbildningen. Instruktören är behörig att ansvara för hel enstjärnig dykkurs. BEHÖRIGHET Med instruktörsbehörigheten följer rätten att vara instruktör vid en, två och trestjärnig dykkurs. Instruktörsbehörigheten är begränsad och omfattar inte kursledning, kursansvar samt examination av två och trestjärniga dykare. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 100 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 UTBILDNING 115:2 CMAS/SSDF ENSTJÄRNIG INSTRUKTÖR Utbildad före 2005. STEG Grundläggande instruktörsutbildning. KRAV Skall inneha CMAS/SSDF trestjärnigt certifikat samt vara dykledare. Skall ha minst 60 timmars dokumenterad dykerfarenhet, varav minst 40 timmar i nordiska eller likvärdiga vatten samt fyllt 18 år innan utbildningen påbörjas. Skall ha godkänd läkarundersökning enligt SSDFs krav. MÅL Instruktör med goda kunskaper i undervisnings och instruktionsmetodik. Instruktören anses vara kvalificerad för att undervisa både teori och praktik inom dykutbildningen. Instruktören anses inte kvalificerad att ansvara för hel kurs. BEHÖRIGHET Med instruktörsbehörigheten följer rätten att vara instruktör vid en, två och trestjärnig dykkurs. Instruktörsbehörigheten är begränsad och omfattar ej instruktion i fri uppstigning, kursledning och kursansvar, examination av dykare och ledning av utbildningsdyk i öppet vatten. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 UTBILDNING 116:1 CMAS/SSDF TVÅSTJÄRNIG INSTRUKTÖR STEG Fortsättningskurs instruktörsutbildning. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDFs enstjärniga instruktörskurs. Skall ha minst 80 timmar dokumenterad dykerfarenhet, varav minst 50 timmar i nordiska eller motsvarande vatten. Skall fylla 19 år det år som utbildningen sker. Skall efter erhållandet av enstjärnigt instruktörscertifikat, ha dokumenterad utbildningserfarenhet motsvarande en hela enstjärnig och en hel två eller trestjärnig dykkurs. Skall ha godkänd läkarundersökning enligt SSDFs krav. MÅL Instruktör som genom erfarenhet och utbildning skaffat sig tillräcklig kunskap för att ansvara för hel dykkurs, leda en och tvåstjärniga instruktörer i utbildningsarbetet och att ansvara för dykövningar i öppet vatten. Instruktören anses även behörig att som handledare delta i undervisning av en och tvåstjärnig instruktör. BEHÖRIGHET Med instruktörsbehörigheten följer rätten att leda kurs för en, två och trestjärnig dykutbildning arrangerad av auktoriserad utbildare. Vara examinator för en, två och trestjärnigt dykcertifikat, samt vara handledare vid en och tvåstjärniga instruktörskurser. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 100 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 UTBILDNING 117:1 CMAS/SSDF TRESTJÄRNIG INSTRUKTÖR STEG Fortsättningskurs instruktör. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDFs tvåstjärniga instruktörskurs. Skall ha minst 100 timmar dokumenterad dykerfarenhet, varav minst 70 timmar i nordiska eller likvärdiga vatten. Skall fylla minst 20 år det år utbildningen påbörjas. Skall efter erhållandet av tvåstjärnigt instruktörscertifikat ha dokumenterad utbildningserfarenhet motsvarande kursledaransvar för vardera en, två och trestjärniga dykkurser, samt skall ha deltagit i en en eller tvåstjärnig instruktörskurs som handledare. Skall ha godkänd läkarundersökning enligt SSDFs krav. MÅL Instruktör som genom erfarenhet och utbildning skaffat sig tillräcklig kunskap för att utbilda alla grader av dykare och instruktörer. BEHÖRIGHET Med instruktörsbehörigheten följer behörighet att leda kurs för en och tvåstjärniga instruktörer. Rätten att examinera en instruktörskurs kan ges den trestjärniga instruktören som ett förordnande. TK beslutar om förordnanden (så kallad examinator). Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 100 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 UTBILDNING 118:1 CMAS/SSDF NITROXDYKARE STEG CMAS/SSDF specialkurs i nitroxgrunder. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDFs tvåstjärniga dykkurs eller motsvarande samt ha totalt 40 timmar dokumenterad dykerfarenhet fördelade på 50 dykningar, varav 30 från nordiska eller likvärdiga vatten. Godkänd läkarundersökning enligt SSDFs krav. MÅL Dykare skall ha kunskap om nitroxdykning med direktuppstigning, tabellhantering, hypoxi, hyperoxi, utrustning samt planering av nitroxdyk. METODER Efter denna utbildning är dykaren kvalificerad att praktisera metod 418. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 6 Flik 100 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 UTBILDNING 119:1 CMAS/SSDF AVANCERAD NITROXDYKARE STEG CMAS/SSDF specialkurs i avancerad nitroxdykning. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDFs tvåstjärniga dykkurs eller motsvarande och genomgått CMAS/SSDFs nitroxdykarkurs eller motsvarande. Ha totalt 100 timmar dokumenterad dykerfarenhet fördelade på 120 dykningar varav 80 från nordiska eller likvärdiga vatten, varav 40 dyk djupare än 24 meter i nordiska vatten. Ha genomfört 10 nitroxdykningar samt minst 4 dyk senaste 8 veckorna. Godkänd läkarundersökning enligt SSDF krav. MÅL Dykare skall ha kunskap om avancerad nitroxdykning med såväl direktuppstigning som etappuppstigning, avancerad tabellhantering, dekompression med upp till 100 % syrgas samt planering av dessa dyk. METODER Efter denna utbildning är dykaren kvalificerad att praktisera metod 419. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 6 Flik 100 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 UTBILDNING 120:1 CMAS/SSDF NITROXINSTRUKTÖR STEG Grundläggande instruktörskurs i nitroxdykning. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDFs tvåstjärniga instruktörskurs, ha genomgått CMAS/SSDFs avancerad nitroxdykare samt ha deltagit i minst en CMAS/ SSDFs nitroxdykare som biträdande instruktör. Skall ha fyllt 19 år innan utbildningen påbörjats samt ha genomfört minst 20 nitroxdyk. MÅL Instruktör som genom erfarenhet och utbildning skaffat sig tillräcklig kunskap för att ansvara för utbildning av elever till nitroxdykare. BEHÖRIGHET Med instruktörsbehörigheten följer rätten att leda kurs för nitroxdykare arrangerad av auktoriserad utbildare. Vara examinator för nitroxdykarcertifikat. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 100 Senast ändrat: 20030101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 UTBILDNING 121:1 CMAS/SSDF AVANCERAD NITROXINSTRUKTÖR STEG Fortsättningskurs instruktörsutbildning i avancerad nitroxdykning. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDFs nitroxinstruktörskurs samt ha deltagit i minst två CMAS/ SSDFs avancerad nitroxdykarkurs som biträdande instruktör. Skall ha fyllt 19 år innan utbildningen påbörjats samt ha genomfört minst 30 nitroxdyk. MÅL Instruktör som genom erfarenhet och utbildning skaffat sig tillräcklig kunskap för att ansvara för utbildning av elever till avancerad nitroxdykare samt nitroxinstruktörer och även kunna leda blivande nitroxinstruktörer i utbildningsarbetet. BEHÖRIGHET Med instruktörsbehörigheten följer rätten att leda kurs för avancerad nitroxdykare samt nitroxinstruktörskurs arrangerad av auktoriserad utbildare. Vara examinator för avancerad nitroxdykarcertifikat och nitroxinstruktörscertifikat. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 6 Flik 100 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 UTBILDNING 122:1 CMAS/SSDF GASBLENDER STEG Specialkurs i gasblandning och fyllning av gasblandningar. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDFs nitroxkurs eller annan likvärdig utbildning. MÅL Eleverna skall ha goda kunskaper i gasblandning, så väl teoretiskt som praktiskt. De skall känna till de lagar som berör området. BEHÖRIGHET Efter genomgången godkänd kurs följer behörighet att blanda och fylla gasblandningar. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 UTBILDNING 123:1 SSDF MARINARKEOLOGIKURS STEG Studiecirkel i marinarkeologi. KRAV Man behöver ej vara dykare för att läsa denna kurs. Naturligtvis måste man ha dykcertifikat om man genomför de praktiska övningarna. MÅL Ge ökad kunskap om marinarkeologiska lämningar som man kan hitta under vattnet. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 100 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 UTBILDNING 124:1 SSDF MARINBIOLOGIKURS STEG Studiecirkel i marinbiologi. KRAV Man behöver ej vara dykare för att läsa denna kurs. Naturligtvis måste man ha dykcertifikat om man genomför de praktiska övningarna. MÅL Ge ökad kunskap om havets fauna och flora samt dess ekosystem. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 100 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 UTBILDNING 125:1 SSDF SÖK & BÄRGNINGSKURS STEG Specialkurs i sök och bärgning. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDFs tvåstjärniga eller annan likvärdig utbildning. Skall ha genomfört minst totalt 20 dyktimmar fördelade på 30 dykningar, varav två skall vara utförda inom de två veckorna närmast för kursstarten. Dykningarna skall vara loggboksförda och av varierande slag. Skall ha godkänd läkarundersökning enligt SSDFs krav. MÅL Efter genomförd kurs skall eleven kunna: Förklara och presentera en bra sök och bärgningsplan, förberedelser och metoder till denna, samt ha vetskap om vissa speciella sökmetoder. Förklara och presentera ett bra sätt att knopa och rigga upp föremål före lyft. Identifiera speciella problem och risker sammankopplade med metoderna samt veta hur man undviker dessa. Demonstrera och förklara hur man använder och sköter specialutrustning för sök och bärgningsmetoder. Demonstrera tekniker för undervattensnavigation. Presentera god avvägningsförmåga under dykning. Demonstrera förmågan att använda buddysystemet före, under och efter sök och bärgningsaktiviteter. METODER Efter denna utbildning är dykaren kvalificerad att praktisera metod 417. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 UTBILDNING 126:1 SSDF ISDYKNINGSKURS STEG Specialkurs i isdykning. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDFs tvåstjärniga eller annan likvärdig utbildning. Skall ha genomfört minst totalt 20 dyktimmar fördelade på 30 dykningar. Dykningarna skall vara loggboksförda och av varierande slag. Skall ha godkänd läkarundersökning enligt SSDFs krav. MÅL Dykare skall ha kunskap om isvett, hypotermi, planering av is dyk, i ordningställande av dykplats samt dykning under is. METODER Efter denna utbildning är dykaren kvalificerad att praktisera metod 411. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 UTBILDNING 127:1 SSDF DYKSAMARITKURS STEG Specialkurs i dykmedicin och första hjälpen. KRAV Man behöver ej vara dykare för att gå denna kurs. MÅL Ge ökad kunskap inom dykmedicin och första hjälpen. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 100 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 UTBILDNING 128:1 SSDF SERVICEKURS STEG Specialkurs i dykutrustning. KRAV Man behöver ej vara dykare för att gå denna kurs. MÅL Ge kunskap om dykutrustningens olika delar, skötsel samt enklare service och reparationer av den. Kursen ger ej behörighet att utföra arbeten som kräver speciell utbildning av tillverkaren. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 UTBILDNING 129:1 SSDF DYKLEDARKURS STEG Specialkurs i dykledning. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDFs tvåstjärniga dykkurs eller annan likvärdig utbildning. Skall ha fyllt 18 år innan utbildningen på börjas. Skall ha minst totalt 30 dyktimmar, fördelade på 40 dykningar. Dykningarna skall vara loggboksförda och av varierande slag, såsom mörkerdykning, upprepade dyk, vrakdyk och dyk till 30 meter. Även plats, djup och sikt skall vara av varierande slag. Minst hälften av minimikravet på dyktid skall vara från nordiska eller likvärdiga vatten. Skall ha godkänd läkarundersökning enligt SSDFs krav. MÅL Eleven skall efter genomgången utbildning kunna agera som dykledare. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 UTBILDNING 130:1 SSDF TORRDRÄKTSKURS STEG Denna kurs skall ge ägare eller blivande torrdräktsägare kunskap i hur man använder en torrdräkt på land och i vattnet. Kursen kan ingå som en naturlig del i dykutbildningen. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDFs enstjärniga dykkurs eller motsvarande. Motsvarande innebär dykcertifikat och minst fyra dyk i öppet vatten. Om kursen körs i samband med enstjärnig dykkurs utgår detta förkrav. MÅL Kursen skall ge insikt i vilka typer av dräkter som finns på marknaden och vad som skiljer dessa åt avseende konstruktion, typer, skötsel, reparation och dykteknik. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 UTBILDNING 131:1 SSDF VRAKDYKNINGSKURS STEG Specialkurs i vrakdykning. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDFs tvåstjärniga dykkurs eller annan likvärdig utbildning. MÅL Kursen skall ge insikt i marinarkeologi samt vilka faror som vrakdykning kan medföra. Eleven skall efter genomgången kurs kunna genomföra säkra vrakdyk. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 100 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 UTBILDNING 132:1 SSDF AVANCERAD VRAKDYKNINGSKURS (B) STEG Specialkurs i vrakdykning. KRAV Skall ha genomgått CMAS/SSDF avancerad nitrox. Skall ha fyllt 20 år innan utbildningen påbörjas. Dykaren skall ha totalt 100 timmar dokumenterad dykerfarenhet, fördelad på 130 dykningar varav 100 från nordiska eller likvärdiga vatten. Dyken skall omfatta minst 20 vrak A dyk, minst 30 mörkerdyk, minst 10 avancerade nitroxdyk med minst en dekogas, minst 20 dyk till 30 meters djup och minst 5 dyk till 39 meters djup. Dykaren ska inom en tvåmånadersperiod innan kursstart ha genomfört minst åtta dyk. MÅL Dykaren skall efter genomgången kurs kunna genomföra säker vrakpenetrering till max EAD djup 30 meter och ett max PO 2 1,4 bar. Dykaren skall ha mycket goda kunskaper om, förståelse för och färdigheter i planering, riskanalys, stress och stresshantering, dekompressionsteorier/planering och genomförande av dekompression. Dykaren skall ha mycket goda färdigheter i problemlösning i den miljö som vraket erbjuder. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 2 Flik 100 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 UTBILDNING 133:1 SSDF DIGITAL UVFOTOKURS STEG Specialkurs i undervattensfotografering. KRAV Man behöver ej vara dykare för att läsa denna kurs. Naturligtvis måste man ha dykcertifikat om man genomför praktiska dykövningar. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 UTBILDNING 134:1 SSDF KLUBBSÄKERHETSOMBUDSKURS STEG Denna kurs riktar sig till personer som skall vara aktiva som klubbsäkerhetsombud. KRAV Bör ha genomgått minst CMAS/SSDF tvåstjärnig dykkurs eller annan likvärdig utbildning. MÅL Deltagarna skall efter kursen veta hur man tar reda på de regler som gäller klubbsäkerhetsombudet och vilken väg denne kan få hjälp i sitt arbete vid konflikter. Kursen skall ge goda kunskaper i de ämnen man kommer i kontakt med som klubbsäkerhetsombud samt ge kunskap om de uppgifter klubbsäkerhetsombudet bör ha. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 100 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 UTBILDNING 135:1 ANDRA ORGANISATIONERS CERTIFIKAT CMAS/SSDF PADI NAUI SSI CMAS/SSDF Open Water Diver Adv. Scuba Diver Open Water Diver enstjärnig Adv. Open Water dykare Adv. Open Water Plus CMAS/SSDF Rescue Diver Master Scuba Diver Adv. Open Water + 4 tvåstjärnig speciality dykare (Deep dive skall ingå) CMAS/SSDF Divemaster Divemaster Master Diver + 5 speciality trestjärnig (Deep dive och Stress and dykare rescue skall ingå) CMAS IANTD TDI Basic Nitrox Diver EANx Diver Nitrox Diver Advanced Nitrox Diver EANx Advanced Diver Basic Nitrox Instructor EANx Instructor Nitrox Instructor Det skall påpekas att tabellen endast utgör bas vid jämförelse och för tillträde till kurser. En CMAS/SSDF enstjärnig dykare kan inte kräva att få ut ett PADI Advanced Open water plus certifikat, men har däremot rätt att börja en Rescue Diver kurs (om övriga krav uppfyllts). På samma sätt krävs att en IANTD EANx Diver inte kan kräva att få ett CMAS Basic Nitrox Diver, men har rätt att börja en CMAS Advanced Nitrox Diver (om övriga krav uppfyllts). För att få börja en instruktörskurs krävs att dykaren har det högsta beviset inom det egna systemet. En CMAS/SSDF trestjärnig dykare har inte rätt att börja en PADI instruktörskurs utan att först gå Divemasterutbildningen och omvänt. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 100 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 200:1 APPARATDYKNING 201 AVVÄGNINGSVÄST 202 DJUPMÄTARE 203 DRÄKT 204 DYKAPPARAT 205 DYKARUR 206 DYKARSKÄRM 207 FRIDYKNING 208 KNIV 209 LIVLINA 210 MASK 211 MELLANLINA 212 FENOR 213 SNORKEL 214 VÅRD/SERVICE 215 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 200 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 201:1 APPARATDYKNING KRAV Följande utrustning skall finnas vid apparatdykning. A. Mask/Helmask Se blad 211/309 B. Simfenor Se blad 214 C. Avvägningsväst Se blad 202 D. Dykapparat Se blad 205 E. Kniv Se blad 209 F. Dykarur Se blad 206 G. Djupmätare Se blad 203 H. Mellanlina/Livlina Se blad 212/210 A C D F G E B OBS! Läs mer om varje punkt under respektive blad. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 200 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 202:1 VÄST Ger flytkraft i ytan och möjliggör en neutral avvägning under dyket. Väst kan vara jacka, vinge eller frontväst. VOLYM Västen skall kunna lyfta en dykare med dräkt, fylld apparat och övrig utrustning från största djup. KRAV Västen skall ge flytläge i ytan med dykarens ansikte ovanför vattenytan. Följande detaljer skall finnas på västen: A. Inflator med munstycke B. Övertrycksventil C. Dumpningsventil D. Visselpipa E. Justerbart remställ SEPARATA FYLLNINGSSYSTEM För att öka säkerheten rekommenderas en extra påfyllningsanordning från separat luftflaska. Med denna kan påfyllning ske även vid luftstopp från dykapparaten. För miniflaskan gäller samma regler som för dykapparaten, se flik 205. KOMBINERAD DOSERING/INFLATOR Inflator och extra doseringsventil (octopus) kan hos vissa fabrikat kombineras. På så vis minskas antalet slangar från rediseringsventilen. Tänk på att en sådan kombination kräver samma service som vanliga doseringsventiler. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 200 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 203:1 DJUPMÄTARE Dykdjupet kan mätas antingen med en analog eller digital djupmätare, en klocka kombinerad med djupmätare eller med en dykdator. KRAV En gradering till minimum 45 meter. Lättavläst skala. Släpvisare eller digital mätare med minne rekommenderas för att största djup under dyket skall kunna registreras. Djupmätaren är ett precisionsinstrument och skall behandlas med varsamhet. De fl esta djupmätare bör transporteras trycksäkert vid fl ygfärd. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 200 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 204:1 DRÄKT VÅTDRÄKT Vid dykning i nordiska vatten bör dräktmaterialet vara tjockare än 6 mm. Dessutom bör dräkten ha manschetter på armar och ben som förhindrar vattnet att cirkulera, sk semidry. Dräkten skall ha en bra passform. Dragkedja och knappar skall vara av så god kvalitet att de inte öppnar sig under dyket. TORRDRÄKT Torrdräkten skall ha en vatten och gastät dragkedja. Tätningar runt hals, armleder skall ha så bra passform att vatten inte läcker in. Torrdräkten får inte ha för långa ben eller armar, eftersom det kan medföra att fenor eller handskar kan åka av, dock ska dräkten rymma ett tillräckligt underställ samt ej hindra rörligheten. Torrdräkten skall ha en påfyllningsventil för luft och en dumpningsventil.ventilerna skall vara placerade så att de inte kommer under någon annan ut rustning och så att de är lätt åtkomliga under dyket. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 200 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 205:1 DYKAPPARAT ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Luftflaskorna är gjorda för att klara ett arbetstryck på 200 eller 300 bar. Det handlar alltså om mycket höga tryck och därför gäller speciella och viktiga regler för tryckluftsflaskor. Flaskan måste vara typgodkänd i Sverige och enligt Arbetsmiljöverket (AFS 2001:4) ha följande instämplingar: A. Tillverkarens namn och serienummer B. Benämningen LUFT C. Provtryck angivet i bar D. Besiktningsdatum månad/år E. Besiktningsmannens märke F. Rymd i liter G. Tomvikt i kilogram H. EUkontrollmärke I. Fyllningstryck i bar (Besiktningsår/månad) XX 0301 08 XX (Nästa besiktningsår) (Besiktningsmannens märke) Instämplingarna får ej på något vis döljas! ÅTERKOMMANDE KONTROLL Återkommande kontroll skall ske vart femte år hos auktoriserat företag. (Gäller både stål och aluminium flaskor.) ARBETSTRYCK Det tryck som luftflaskan är avsedd att fyllas till, t ex 200, 232 eller 300 bar. Arbetstrycket får aldrig överskridas. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 6 Flik 200 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 205:2 REGULATORN Regulatorns delar skall vara CEmärkta och anpassade för nordiska vatten.delar från olika tillverkare skall ej blandas. Regulatorn skall bestå av reduceringsventil, doseringsventil och octopus. Octupus kan ersättas av annan alternativ luftkälla. MANOMETERN Manometern för en 200 bars flaska skall vara godkänd till 300 bar. För 300 bars flaska gäller 450 bar. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 6 Flik 200 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 205:3 KRAV Dykapparaten skall vara försedd med följande detaljer : A. Flaska B. Ventil (ventiler) C. Remställ (Jacka, se blad 202) D. Reduceringsventil E. Doseringsventil F. Manometer G. Octopus eller alternativ luftkälla. VARNINGSSKYLT Varningsskylt för tryckluftsflaska skall finnas uppsatt utanför dörren till lokal där tryckluftsflaska förvaras och invid den plats där den står, om den är uppställd så att den inte är lätt synlig. Nytt märke efter gällande SIS GASflaskor förs i säkerhet vid brandfara Gammalt märke men gällande GASflaskor förs i säkerhet vid brandfara Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 6 Flik 200 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 206:1 DYKARUR TIDMÄTNING Tiden kan mätas med analogt eller digitalt visande klocka, bottomtimer eller en dykdator. KRAV Dykaruret skall ha en garanterad täthet till 200 meter. Dyktiden skall klart framgå på dykaruret under dyket. Auktoriserad urmakare skall reparera och provtrycka dykaruret efter skada eller batteribyte. Ytintervallet måste kunna beräknas. REKOMMENDATION Analoga klockor bör ha gängad krona. Ur med tidring skall ha ringen spärrad medurs och vara hanterlig även med dyk handskar. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 200 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9901 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 207:1 DYKARSKÄRM När dykare är nere i vattnet skall, på plats där den bäst syns, den internationella Signalflagga A föras. När den förs som skärm innebär detta att det finns dykare i vattnet. Signalflaggan är en blå och vit tvåtungad flagga. Minimimåtten är 1,2 x 1 meter. (Som skärm är den stadgad upptill och nedtill med genomgående lattor [ribbor], med minst en meters sidor). 48 cm 32 cm 40 cm 100 cm Signalflagga A, förd som skärm, informerar annalkande fartyg om att dykare finns i vattnet. Fartyget skall minska farten och passera med stort avstånd. Maskindrivet fartyg skall om möjligt passera med stoppad propeller (gäller förstås också fri tidsbåtar). Enligt Sjötrafikkungörelsen 2 kap 3. Hänsyn skall också fungera omvänt: när dykaren väl är uppe ur vattnet skall dykar skärmen tas ner. Mer om signaler i samband med dykning under fl iken Dykplanering. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 200 Senast ändrat: 19990101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 208:1 FRIDYKNING REKOMMENDATION Följande utrustning rekommenderas vid fridykning i öppet vatten. A. Mask Se blad 211 B. Snorkel Se blad 215 C. Fenor Se blad 214 D. Kniv Se blad 209 E. Viktbälte (vid behov) Se blad 320 F. Dräkt (vid behov) Se blad 204 A B F E D C OBS! Läs mer om varje punkt under respektive blad. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 200 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 209:1 KNIV MATERIAL De delar som hör till kniven skall vara av korrosionsbeständigt material, t ex rostfritt stål respektive gummi eller plast. Materialet skall vara slagtåligt. UTFORMNING Knivens handtag skall ha parerskydd och vara så utformat att det ger bra grepp även när man bär dykarhandskar. Bladet skall ha en vass egg och en del av bladet skall vara tandad. Längden på eggen bör vara tillräckligt lång för att man snabbt skall kunna skära sig loss. Slidan skall vara utformad så att kniven lätt kan tas ur och sättas i med grova hands kar. Något slags enkel låsning av kniven i slidan skall också finnas. Det är bra om slidans övre del är bred för att skydda dräkten mot stickhål när man för in kniven i slidan. Remmarna till knivens slida bör vara av gummi, eller annat elastiskt material, så att den sitter väl fast när dräktens volym ändras. PLACERING Så länge kniven är lätt åtkomlig under dyket, avgör dykaren själv placeringen. Den bör dock inte placeras på utsidan av benet. Det skulle medföra risken att viktbältet fastnar i kniven om det måste dumpas. Det är även viktigt att veta var parkamraten har sin kniv. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 200 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 210:1 LIVLINA (Signallina) METOD Används vid t ex isdykning, metod 411. UTFORMNING Livlinan bör ha en grovlek av minimum 8 mm. Materialet bör vara flytande, typ polyesterull eller liknande. Längden får inte överstiga 60 meter, och markeringar bör finnas på linan så att lin skötaren kan avgöra hur mycket lina som är ute. Ett sätt att markera var femte meter är att göra en markering vid 5 meter, två markeringar vid 10 meter osv (se bild). Markeringarna multipliceras helt enkelt med 5 för att få den totala längden. KNOPAR Vid fastsättning av livlinan på dykaren, används först en råbandsknop, vilken sedan säkras med en pålstek (se bilden). Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 200 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 211:1 MASK GLASET Glaset skall vara av härdat plant glas. Sådant glas är ofta märkt Tempered glass eller T. Glaset kan även vara av plast. KORREKTION Om man har synfel, finns möjlighet att korrigera det på två olika sätt t ex genom att använda kontaktlinser och vanlig mask, eller genom att använda en mask med slipade glas. En del synfel kan kompenseras redan av att man dyker med mask på grund av ljusbrytningen mellan glaset och vattnet. MATERIAL Masken skall vara tillverkad av ett mjukt och smidigt material som kan bevara smi dighet, form och tätande funktion vid varierande temperaturer (10 till +60 C). Alla delar som ingår i masken skall vara av korrosionsbeständiga material. TRYCKUTJÄMNING Masken skall innesluta näsan, men ej munnen. Den skall ge möjlighet att blockera näsöppningarna så att man kan tryckutjämna mask och mellanöra. NACKBAND Bandet skall vara justerbart men kunna fixeras och låsas i ett bestämt läge. Lås ningen skall bestå vid normal av och påtagning. Ett baktill delat nackband är att föredra eller ett av neopren, eftersom det inte glider av huvudet så lätt. PASSFORM Håll masken löst framför ansiktet, utan att använda nackbandet och andas in genom näsan. Sugs masken fast utan att du behöver trycka den på plats är oftast pass formen korrekt. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 200 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 212:1 MELLANLINA (Parlina) METOD Används vid apparatdykning, metod 403. UTFORMNING Mellanlinans längd får vara max 3 meter (beroende på sikt och metod). Den skall kunna fästas vid dykaren så att den på inga villkor kan lossa oavsiktligt. Den får heller inte sitta för hårt fast, utan dykaren skall med ett enkelt grepp snabbt kunna göra sig fri, om så behövs. Linan skall vara försedd med en flytkropp som håller linan flytande över botten. MELLANLINA Flytkropp Ögla Max 3 meter MATERIAL Linan bör vara tillverkad av mjuk polyesterull 35 mm i väl synlig färg. Det måste alltid gå att lösgöra sig snabbt från mellanlinan. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 200 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 213:1 FENOR MATERIAL Fenornas fotdel bör vara av mjukt material och sitta bra utan att klämma. Mjuka blad på fenorna gör dem lättsimmade. Styva fenor ger högre fart, men kräver i stället god benstyrka och regelbunden simträning för att inte ge kramp i vaderna. Mate rialet skall vara av sådan kvalitet att det bevarar smidighet och form vid varie rande temperaturer (10 till +60 C). FORMEN Fenorna bör vara vinklade. Då underlättas bensparken eftersom dyka ren inte behöver sträcka på vristen lika mycket. Om fenorna har hälrem skall fixe ringen och låsningen av hälremmen bestå vid normal av och påtagning. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 200 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 214:1 SNORKEL MATERIAL Bitmunstycket skall vara av mjukt och böjligt material, och ha en utformning som inte är skadlig för munnen samt vara av sådan kvalitet att det bevarar smidighet och form vid varierande temperaturer (10 till +60 C). Snorkelröret skall vara styvt men elastiskt. Det skall återgå till ursprunglig form efter måttlig deformation. Det får ej vara tillverkat av hårt, sprött material. Rörets övre del bör vara markerat med ett reflexband med en väl synlig färg. UTFORMNING Längd: Högst 400 mm för seniorer, 300 mm för juniorer. Volym: Högst 2.0 dl, för juniorer 1.2 dl. Diameter: Minst 18 mm för seniorer, minst 15 mm för juniorer. Med junior avses här person under 50 kg (kroppsvikt). Snorkeln skall ha en 3 cm bred reflex längst upp. längd Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 200 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 215:1 VÅRD/SERVICE VÅRD AV DYKUTRUSTNING Det är ytterst viktigt att vårda sin utrustning väl. Det har stor betydelse för din sä kerhet vid dykning, då ditt eller dina kamraters liv kan stå på spel. Du förlänger dessutom livslängden på din utrustning. Om du inte vårdar din utrustning väl, kan du inte heller vänta dig att den skall uppfylla de krav du ställer på den. Praktiskt sett kan du dela in skötseln av din utrustning i fyra intervaller: A. Efter varje dyk. B. Översyn med regelbundna mellanrum. C. Årlig kontroll och service. D. 5 årsservice. EFTER VARJE DYK Kontrollera direkt efter dyket att inget fel uppstått på utrustningen. Åtgärda i så fall, om möjligt omedelbart. I varje fall måste felet åtgärdas före nästa dyk. Det är viktigt att skölja hela utrustningen i rent sötvatten efter varje dyk. Det gäller även om du använt utrustningen i bassäng. Klorerat vatten har nämligen, precis som salt vatten, en nedbrytande effekt på dykutrustningen. Efter sköljningen torkas dykut rustningen genom att hängas luftigt på t ex linor eller krokar. Undvik helst att torka utrustningen i direkt solljus, eftersom det ultravioletta ljuset är starkt ned brytande för gummi, neopren och silikon. Går det inte att undvika, bör utrustningen packas ned i bagen så snart den blivit torr. Vissa delar av utrustningen som är tillverkade av latex (tunt gummi) mår bäst av att bli intalkade efter varje dyk. Se även till verkarens rekommendationer. ÖVERSYN MED REGELBUNDNA MELLANRUM Dykutrustningen måste också ses över utöver den vanliga kontroll du gör i sam band med dykning. Dyker du regelbundet över hela säsongen, bör du göra över syn med 23 månaders mellanrum (beroende på hur mycket som dyks). Dyker du oftare under vissa perioder, till exempel på semesterns dykresor, bör du dessutom se över din utrustning både före och efter dessa dykperioder. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 200 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 215:2 DRÄKT Kontrollera att det inte uppstått hål och revor i skarvar eller material. Kontrollera ventilernas funktion (torrdräkt), syna och smörj dragkedjan. VÄST Kontrollera ventiler, spännen och material. Blås upp västen och kontrollera tätheten. DYKAPPARAT Kontrollera sömmar och snabbspännen på remstället. Kontrollera flaskventilerna, dessa skall gå lätt att öppna och stänga. Kontrollera att slangar sitter väl fast i sina fästen, och att de inte är skadade. Prova snabbkopplingarna till väst och ev. torrdräkt. VIKTBÄLTET Kontrollera att bältets sömmar är oskadade. Snabbspännet skall gå att öppna lätt. KNIVEN Kontrollera remmar, knivlåsningen och slida så att sprickor inte uppkommit i gum mit. Har kniven någon annan fastlåsningsmekanism, kontrollera den noggrant så att denna är tillförlitlig. Se till att eggen är vass. MASK, FENOR OCH SNORKEL Kontrollera att remmar och fästen är i gott skick. DYKLAMPAN Se över din dyklampa, smörj oringarna och byt dåliga. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 200 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 MINIMIKRAV PÅ DYKUTRUSTNING 215:3 ÅRLIG KONTROLL OCH SERVICE Sköter du din dykutrustning väl, minskar du risken för att större reparationer be höver göras vid den årliga kontrollen. Det arbete som skall göras vid denna kon troll skall göras av en auktoriserad fackman. Kontrollera att fackmannen du anlitar är auktoriserad att utföra service på just ditt fabrikat. TORRDRÄKTEN Tillverkarnas anvisningar för kontroll och service gäller. Det är först och främst dräktens ventiler och dragkedja som kräver en fackmannamässig besiktning och service. Har man ej dessa kunskaper skall dräkten lämnas in hos auktoriserad fackman på årlig kontroll och service. VÄST Tillverkarnas anvisningar för kontroll och service gäller. Det är först och främst västens ventiler och luftpåfyllningsanordningar som kräver en fackmannamässig besiktning och service. Har man ej dessa kunskaper bör västen lämnas in hos auk toriserad fackman på årlig kontroll och service. DYKAPPARATEN Kontrollera om flaskan skall lämnas på återkommande kontroll. Flaskventilerna bör lämpligen servas i samband med återkommande kontroll, eftersom de ändå skruvas bort då. För övrigt gäller tillverkarnas anvisningar för kontroll och service. Det är först och främst regulatorn med reduceringsventil och doseringsventil, extra doseringsventil (OBS! kan sitta på västen och skall tas med), manometer och slangar som kräver en årlig fackmannamässig besikt ning och service. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 200 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 EXTRAUTRUSTNING 300:1 BENVIKTER 301 DEKOMPRESSIONSBOJ 302 DEKOMPRESSIONSFLASKA 303 DYKDATOR 304 EXTRAFLASKA/PONY BOTTLE 305 KOMPASS 306 DYKLAMPA 307 LINRULLE LEDLINA 308 LYFTSÄCK 309 NITROXFLASKA 310 NITROXREGULATOR 311 VIKTBÄLTE 312 YTMARKERINGSBOJ 313 SKÄRVERKTYG 314 KOMPRESSOR 315 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 6 Flik 300 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 EXTRAUTRUSTNING 301:1 BENVIKTER ALLMÄNT För att avlasta midjan, underlätta simning med torrdräkt och minska risken för uppflytning av benen kan man använda benvikter. Benvikterna bör tillsammans inte väga över 2 kg, eftersom de är svåra att dumpa i en nödsituation. Viktbältet kring midjan skall dock vara så tungt att man får tillräcklig lyftkraft vid dumpning i en kritisk situation. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 EXTRAUTRUSTNING 302:1 DEKOMPRESSIONSBOJ ALLMÄNT Dekompressionsboj skall medföras vid all dykning med dekompression. ANVÄNDNING Dekompressionsbojen används för att märka ut att dykparet ligger på dekompression. Om dykarna har missat uppstigningslinan kan de hänga fritt i vattnet med hjälp av dekompressionsbojen och utföra sin dekompression eller säkerhetsstopp. Bojen bör placeras på utrustningen så att risken för att fastna i vrak eller linor minimeras, men den skall ändå vara lättåtkomlig. UTFORMNING Det finns dekompressionsbojar som är öppna eller slutna nedtill. Den slutna modellen rekommenderas eftersom den inte riskerar att kollapsa på ytan. Det finns de som man fyller manuellt och de som har en liten luftflaska. De skall ha en väl synlig färg och gärna en reflex eller lampa/lysstav/blixtlampa i toppen. De flesta bojar är avsedda att användas tillsammans med separat linrulle (Se flik 308) men det finns även de med fast monterad lina. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 EXTRAUTRUSTNING 303:1 DEKOMPRESSIONSFLASKA ALLMÄNT En flaska för dekompression som kan innehålla luft eller en dekompressionsgas (vanligen en fet nitroxblandning eller oxygen). ANVÄNDNING Den får endast användas under dekompression på etapperna. Om den innehåller nitrox eller oxygen får man absolut inte använda den på större djup än vad som är angivet på etiketten. KRAV Kraven på dekompressionsflaskan är detsamma som för en nitroxflaska. Flaskan skall vara tydligt uppmärkt med bl a innehåll och MOD. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 EXTRAUTRUSTNING 304:1 DYKDATOR (Dekompressionsmätare) Det är rimligt att anta att registrering av dykdata och kontroll av dekompressionsförloppet allt oftare kommer att ske med hjälp av en mikroprocessorstyrd utrustning. Det kan gälla dykdatorer som dykaren själv bär och anpassar dyket efter eller det kan vara online utrustning med anslutning till dykledaren.det faktum att dykdatorer mer exakt beräknar kvävebelastningen med hänsyn till dyktid kan tolkas som att dykdatorer skulle vara säkrare, men så är inte fallet. Vid okritisk användning kan det tvärtom vara en lömsk fälla. Det är så att gasutvädringsbehovet inte låter sig räknas ut av exakta tider och djup eller av andra konkreta mätbara värden. Oavsett beräkningar och parametrar som ingår i en tabell, eller i en dykdators räkneprogram, kommer svaret endast att vara en erfarenhetsmässig anpassning till en gräns som egentligen inte existerar. För att bl a. kompensera detta förhållande, är de flesta dykdatorer baserade på en beräkningsmodell som är något mer återhållsam än den som tabellerna beräknas efter. Det gör de flesta av dagens dykdatorer väl lämpade under givna förutsättningar nämligen att de inte används vid upprepade dyk och att de inte används vid stora och snabba variationer i djup. Vad som menas med detta framgår av nedanstående figurer. Dyk 1 Dyk 2 Dyk 1 och 2 representerar två tillfälliga och oberoende dykprofiler. Det förutsätter att en dykdator använts och att dyken avslutades när datorn visade att den längsta dyktiden för direktuppstigning var ute. För dyket i fig. 1 antas att säkerheten mot tryckfallssjuka är god, även om dyktiden och dykdjupet är utnyttjade så lång som möjligt. För dyket i fig. 2 ser vi att dykaren vid två korta tillfällen varit vid ytan. Även om också detta dyk avslutas inom den längsta dyktiden för direktuppstigning, måste man här anta att risken ökat betydligt för tryckfallssjuka. Att besöken vid ytan skedde mot slutet av dyket, och att uppstigningarna gjordes relativt snabbt bidrar väsentligt till att öka risken. Den beräkningsmodell som de flesta av dagens dykdatorer arbetar efter ger full bonus för de korta besöken vid ytan. Den räknar med att kroppen vädrar ut kvävet under dessa perioder. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 EXTRAUTRUSTNING 304:2 Detta sker till viss grad, men i stället kommer mikrobubblor ( silent bubbels ) att bildas i kroppen. När denna process upprepas flera gånger ökar bubblornas antal och storlek. Därmed ökar risken för tryckfallssjuka betydligt. Det samma sker vid upprepade dyk. Dykdatorn räknar med att kroppen vädrar ut kvävet efter samma principer som upptaget skett efter. Detta skulle vara riktigt om kvävet hela tiden var upplöst i blodet (i vätskefas) och om cirkulationen i kroppen inte ändrades. Eftersom en stor del av kvävet frigörs som gasbubblor blir inte utvädringen så effektiv som dykdatorn räknar med. På så vis ackumuleras en växande mängd fri gas i kroppen för varje upprepat dyk. Dykdatorer baserade på denna typ av programmering bör därför inte användas vid upprepat dyk. Generellt kan man säga att ju kortare tid som går från det ena dyket till det andra och ju fler upprepade dyk som görs, desto större blir risken för tryckfallssjuka när dykdatorn används. ALLMÄNT En dykdator kan ge en mängd information. Under dyket: Dyktid, dykdjup, max dykdjup, kvarvarande dyktid, temperatur och partialtryck för syret mm. Efter dyket: Loggförda dyk, tider, max och medeldjup, tider och djup för upprepad dykning, tider för flygning, min och medeltemperatur, OTUpoäng, CNSprocent mm. En dykdator kan vara ett bra hjälpmedel vid planläggning, genomförande och rekonstruktion av ett dyk. Detta utesluter dock inte att ett dyk alltid skall planeras i förväg med hjälp av tabell och att planen hålles. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 EXTRAUTRUSTNING 305:1 EXTRAFLASKA/PONY BOTTLE ALLMÄNT En extraflaska är en mycket säker alternativ luftkälla som består av en mindre reservflaska med en egen reducerings och doseringsventil. ANVÄNDNING Extraflaskan kan användas som enda alternativ luftkälla eller tillsammans med t ex en octopus på huvudluftförrådet. Extraflaskan skall användas till nöduppstigning t ex när huvudluftförrådet tömts under en frysning eller att en slang gått sönder samt om parkamraten måste ha luft. Extraflaskan skall inte användas som decoflaska eller uppstigningsflaska. Extraflaskan bör fästas på sidan av huvudluftförrådet vid användning av enkelflaska och mellan flaskorna baktill på ett dubbelpaket. KRAV Kraven på en extraflaska är samma som för en vanlig dykflaska. Den minsta mängden luft en extraflaska får innehålla är 600 liter. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 300 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 EXTRAUTRUSTNING 306:1 KOMPASS DYKKOMPASS Dykkompassen är en speciell kompass som fästs runt armen på samma sätt som djupmätaren eller i konsolen. ORIENTERINGSKOMPASSEN En vanlig orienteringskompass med vätskefyllt kompasshus går bra att använda. Dock kan vissa delar korrodera (rosta) bort. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0701 EXTRAUTRUSTNING 307:1 DYKLAMPA ALLMÄNT Används främst vid mörker/nattdyk eller vid nedsatta ljusförhållanden, men kan även användas på dagen för att förhöja dykupplevelsen. Dyklampor kan förekomma i olika typer och former, t ex handlampa och kanisterlampa. Vid vrakpenetration bör dykaren ha en huvudlampa och minst två reservlampor. Huvudlampan bör bestå av en separat batterikanister/pack med separat lamphus försett med sladd. Denna bör placeras så att den ej kan fastna och så att den kan justeras eller tas bort under dyket. Reservlamporna placeras efter samm princip som huvudlampan, exempelvis med pistolhakar i Dringar över bröstet på remstället och nedhållet av gummilina. Vid bortfall av huvudlampan ska de enkelt kunna tändas innan de kopplas loss. Huvudlampans brinntid bör motsvara den planerade bottentiden multiplicerat med 1,5 och respektive reservlampa en brinntid motsvarande den planerade bottentiden. Lamporna bör ha ett smalt fokus för att underlätta signalering /kommunikation i dykparet. UTFORMNING En dyklampa skall vara tillverkad i robust och slagtåligt, icke korroderande material som plast, aluminium eller rostfritt, syrafast stål. Dyklampan skall med god marginal vara trycksäker till det aktuella dykdjupet. Dyklampan skall vara utrustad med möjlighet att fästa lampan på utrustningen eller på dykaren. KRAV Strömställaren bör säkras med en transportsäkring, eller vara så utformad att dyklampan ej tänds oavsiktligt under transport. Vid vissa typ av dyk krävs flera lampor, dvs huvudlampa och reservlampa/lampor. SÄKERHET Om man skall fästa dyklampan i utrustningen bör den ej fästas i viktbältet. Vid tillbud kanske man måste dumpa viktbältet och då förlorar man även dyklampan som kan vara en del i säkerhetsutrustningen. exempel på huvudlampa exempel på reservlampa Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 300 Senast ändrat: 20070101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 EXTRAUTRUSTNING 308:1 LINRULLE LEDLINA ALLMÄNT Ledlina läggs som referens vid dykning med förväntad mycket dålig sikt och/eller där det endast finns en väg ut till ytan. Linan läggs spänd och ska garantera alla dykare som följer den att komma tillbaka utanför eventuella restriktioner eller hinder för fri väg till ytan. Den kan också användas till dekoboj. UTFORMNING Linrullen kan utformas som en spole med linan rullad i en öppen konstruktion. Används som back up/reserv och/eller som jump reel/hopprulle mellan andra fasta ledlinor. Linrullen kan också utformas med handtag, låsskruv, karbinhake och fäste att hålla i när man rullar in linan. Denna typ av rulle används som ordinarie linrulle. Handtaget är till för att lätt kunna hålla rullen och låta linan löpa ut, varefter man bromsar rullen med fingrarna. Låsskruven används för att låsa rullen och för att undvika att den ofrivilligt rullar ut lina. Karbinhaken är till för att kunna fästa linrullen i utrustningen. Beroende på ändamål kan rullen innehålla olika längd, allt från ca 25m till flera hundra m. De mest användarvänliga ordinarie linrullarna bör omfatta ungefär 3080m. Linans tjocklek varierar också men bör inte understiga 2mm. Den bör också vara slitstark och kunna utstå både drag och vassa föremål. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 EXTRAUTRUSTNING 309:1 LYFTSÄCK ALLMÄNT Lyftsäcken används för att lyfta föremål under vattnet. Utan kunskaper kan lyftsäcken bli ett farligt verktyg för både dykaren och det tilltänkta lyftobjektet. UTFORMNING OCH MATERIAL Lyftsäckar finns i olika volymer och materialet kan vara plast eller gummi. Lyftsäcken fungerar enligt Archimedes princip och bör ha den form som visas på skissen nedan. Lyftsäcken bör vara utrustad med utlopps eller säkerhetsventil. SÄKERHET Då dykarens egen dräkt och väst aldrig skall användas för att lyfta eller flytta tunga föremål under vattnet, är lyftsäcken ett oumbärligt verktyg vid övningar då lyft från båt eller flotte ej är genomförbart. Vid fyllning från egen dosering var uppmärksam på risken för frysning och intrassling i linor eller föremålet som skall lyftas. Fyll helst från land vid större lyft. Lyftsäcken får aldrig fästas direkt i lyftobjektet. Det skall alltid finnas en mellanliggande tamp som kan kapas. Helst skall ingen dykare finnas i vattnet vid lyft. Kan inte detta arrangeras skall endast det antal dykare finnas i vattnet som krävs för arbetet. Använd alltid flera mindre säckar, hellre än en stor. Gör alltid stegvisa lyft, om bottenförhållanden medger detta. Dykare får ej simma eller befinna sig under eller över ett hängande föremål. Dykarna skall alltid vara snett ovan föremålet eller ur vattnet. Detta gäller också en uppankrad dykbåt eller dykplattform. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 EXTRAUTRUSTNING 310:1 NITROXFLASKA ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Blandgasflaskor är gjorda för att klara ett arbetstryck på 200 eller 300 bar. Det handlar alltså om mycket höga tryck och därför gäller speciella och mycket viktiga regler för blandgasflaskor. Flaskan måste vara typgodkänd i Sverige och enligt Arbetarskyddsstyrelsen ha följande instämplingar: A. Tillverkarens namn och serienummer B. Benämningen NITROX, BLANDGAS eller N O 2 C. Provtryck angivet i bar D. Besiktningsdatum månad/år E. Besiktningsmannens märke F. Rymd i liter G. Tomvikt i kilogram H. Fyllningstryck i bar 2 (Besiktningsår/månad) XX 0301 XX 08 (Nästa besiktningsår) (Besiktningsmannens märke) Instämplingarna får ej på något vis döljas! REVISIONSBESIKTNING Revisionsbesiktning skall ske vart femte år hos auktoriserat företag. ARBETSTRYCK Det tryck som luftflaskan är avsedd att fyllas till, t ex 200 eller 300 bar. Arbetstrycket får aldrig överskridas. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20030123 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 EXTRAUTRUSTNING 311:1 NITROXREGULATOR ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Regulatorer som kommer i kontakt med NITROX (luft med ökat oxygeninnehåll) skall uppfylla samma fodringar som för ren, dvs 100 % oxygen. (Se AFS 1993:57) MANOMETERN Manometern skall också vara avsedd för ren, dvs 100 % oxygen. Manometern för en 200 bars flaska skall vara godkänd till 300 bar, samt för 300 bars flaska till 450 bar. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 EXTRAUTRUSTNING 312:1 VIKTBÄLTE KRAV Viktbältet skall bestå av bälte, snabbspänne och vikter. Snabbspännet skall lätt gå att öppna med en hand i en nödsituation men det är lika viktigt att viktbältet inte kan gå förlorat ofrivilligt. Bältet skall sättas så på kroppen att det inte kan glida runt och spännet bli oåtkomligt. Vikterna skall fixeras på bältet så att dessa inte blockerar spännet. Man bör vara försiktig om man fäster krokar eller verktyg på viktbältet. De får absolut inte vara gjorda eller sitta så att bältet kan fastna i något om man måste dumpa det i en kritisk situation. MJUKT VIKTBÄLTE Viktbältet skall vara så konstruerat att haglen inte ramlar ur eller nöter hål på bältet. INTEGRERAT VIKTBÄLTE/VIKTBÄLTE MED HÄNGSLEN Vikter integrerade i västen eller viktbälten med hängslen kan användas om vikterna enkelt kan dumpas vid en nödsituation. Var noga med att informera parkamraten om dumpningsmekanismen om du har integrerade vikter. Vid vissa dykmetoder som avancerad vrakdykning, dekompressionsdykning, dykning under is och grottdykning rekommenderas extra åtgärder för att viktbältet ej skall gå förlorat. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 300 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 EXTRAUTRUSTNING 313:1 YTMARKERINGSBOJ ALLMÄNT I många dyksituationer är det underlättande, om inte nödvändigt, att använda en ytmarkeringsboj för att dykledaren skall kunna ha kontroll på parets position. UTFORMNING Bojen skall vara tillräckligt stor för att lätt kunna stanna kvar på ytan och vara färgstark och stor nog för att synas på minst 200 meters avstånd. Linan som är fäst vid bojen skall vara stark nog för att aldrig gå av under ett dyk med extrema förhållanden. En 3 mm lina är normalt tillräckligt (beroende på vilket material det är). En flätad lina trasslar sig minst och en flytlina fastnar inte i botten, men man skall ändå inte släppa ut mer än djupet + 10 %. En linrulle kan vara praktisk att koppla till bojen. Viktigt att komma ihåg är att linan snabbt skall gå att lossa i en nödsituation. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0701 EXTRAUTRUSTNING 314:1 SKÄRVERKTYG ALLMÄNT Skärverktyg kan användas istället för kniv eller som komplement till kniv. ANVÄNDNING Vid t ex vrakpenetrering är det viktigt att snabbt kunna komma åt kniv/linkapare/sax för att ta sig loss om man fastnat i t ex lina eller nät. Placering av skärverktyg sker med hänsyn till åtkomlighet (på överkroppen för att nå med båda händerna i händelse av att den ena är upptagen samt i trånga utrymmen) och strömlinjeformat (för att inte riskera att fastna i linor, nät eller kablar). Öppningen till eggen på en linkapare skall vara anpassad för att kunna fånga upp en lina eller tjockare rep, men inte riskera att kapa slangar på sin egen utrustning. Exempel på linkapare Exempel på sax Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 1 Flik 300 Senast ändrat: 20070101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 EXTRAUTRUSTNING 315:1 KOMPRESSOR Anvisningarna är utformade med utgångspunkt från en mobil förbränningsmotordriven kompressor men kan i tillämpliga delar även användas på fast installerade kompressorer. ALLMÄNT Som kompressorskötare lyder du under en rad lagar och förordningar. Ur arbetarskyddssynpunkt görs ingen skillnad på ideell verksamhet och yrkesverksamhet. Bekanta dig med kompressorn i god tid innan du skall använda den. Följ noga fabrikantens anvisningar. För alltid journal över drifttid, antal fyllda flaskor, filterbyte, uppkomna fel etc. I synnerhet om ni är flera användare är det viktigt att alltid föra journal. Kvaliteten på luften är direkt avhängig av hur väl filterbyten och serviceintervaller sköts. Se till att du är medveten om de krav som ställs på dig som maskinskötare. Eventuella olyckor vid fyllning hålls du ansvarig för. Gör en enkel översyn innan avresan (kontrollera drifttid, filterbyte, oljenivå och hela plomberingar på säkerhetsventilerna etc). En bruten plombering är detsamma som felaktig säkerhetsventil och innebär omedelbart nyttjandeförbud. För flaskor med fyllnadstryck 300 bar finns sedan en tid en ny och längre anslutning. Som regel läcker en gammal rattkoppling vid anslutning mot ny flaska. Omvänt brukar det dock gå att få tätt, men rattkopplingen kommer att vara fäst med alldeles för få gängor och risken för olyckor är mycket stor. Enda sättet att vara säker är att skaffa sig en övergångskoppling. Från år 2002 får det endast vara den nya rattkopplingen enligt lag. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 EXTRAUTRUSTNING 315:2 UPPSTÄLLNING Kompressorn skall alltid ställas upp plant och väl ventilerat. Ställ aldrig upp den i en klippskreva eller gryta. Luftintaget skall vara minst 2 meter över mark och vara riktat mot vinden. Avgaserna ska blåsa från kompressorn. FYLLNING Följ fabrikantens anvisningar i första hand. Kontrollera olja, säkerhetsventiler, filter, etc. Kontrollera att flaskorna som skall fyllas är godkända (provtryckta). Anslut flaskorna. OBS! Att reserven skall vara dragen. Öppna dräneringar till mellanstegen. Starta kompressorn. Stäng dräneringarna när oljetrycket hunnit upp (ca 30 sek). Öppna ventilen till rampen. Öppna fyllningsventilerna på rampen. Obs! Trycksatta fyllnadsslangar får ej hänga löst, de skall vara anslutna till flaska eller parkeringsplint. Låt kompressorn gå tills säkerhetsventilen för 200 bar öppnar. Om 300 bars fyllning skall ske stäng 200 barssidan, upprepa funktionstesten för 300 barssidan. Kontrollera att öppningstrycket överensstämmer med det instämplade värdet. Öppna flaskventilen. Dränera filter enligt fabrikantens anvisningar (oftast med 1520 min intervall). När flaskorna är fulla, stäng flaskventilen. Stäng av kompressorn. Stäng rampventilen. Avlufta fyllningsslangen. Lossa flaskorna. Sänk/avlufta filtren till under 200/100 bar. Fyll i gångtid, antal flaskor och eventuella fel i journalen. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 EXTRAUTRUSTNING 315:3 SKÖTSEL Överskrid aldrig fabrikantens intervaller för filterbyte. Tänk även på att hög luftfuktighet och saltmättnad i luften minskar filterkapaciteten. Kör du ofta under sådana förhållanden skall du byta oftare. Kör du för länge leder det direkt till en ökad mängd vatten i dina flaskor. Byt olja och filter minst en gång om året oavsett drifttid. Håll maskinen ren och snygg. En gång om året skall en täthetskontroll göras på alla rör, kranar, filter, säkerhetsventiler etc. Byt ut torra och spruckna oringar. Om plomberingen på en säkerhetsventil är bruten skall maskinen ej användas förrän en yrkesman kontrollerat den. Justera aldrig själv en säkerhetsventil. Du blir själv ansvarig för olyckor som orsakats av felaktigt ingrepp. Det finns mycket noggranna föreskrifter om hur en säkerhetsventil skall vara justerad. Gör inga ingrepp om du inte är absolut säker på vad du gör. Din leverantör hjälper dig gärna med råd och anvisningar. LAGAR, FÖRORDNINGAR OCH REKOMMENDATIONER Som kompressorskötare lyder du under en rad lagar och förordningar. Ur arbetarskyddssynpunkt görs ingen skillnad på ideell och yrkesverksamhet. Som maskinskötare är det din skyldighet att känna till dessa regler och att efterleva dem. Huvudman för kompressorer är Arbetarskyddsstyrelsen. Olycka eller tillbud skall alltid rapporteras till dem och om personskada uppstår skall även polisen kontaktas. Här följer ett sammandrag av de viktigaste föreskrifterna som berör kompressorn och fyllningsplatsen. Författningssamlingarna revideras med jämna mellanrum. Inom parentes anges den utgåva som det refereras till. MASKINER OCH VISSA ANDRA TEKNISKA ANORDNINGAR (AFS 1993:10, 1994:48, 2000:38) Tar upp skyddsaspekter, t ex krav på beröringsskydd (remskydd etc) och sprängskydd (säkerhetsventiler). ENKLA TRYCKKÄRL (AFS 1994:53) Tar upp kraven för godkännande av filter. Se till att du fått med en kopia på typgodkännandet av filtret från kompressorleverantören. Filter som inte är monterade på maskinen skall revisionsbesiktigas med jämna intervall enligt anvisning från tillsynsmyndigheten. Här tas även upp kraven på säkerhetsventilen avseende dimensionering och inställning av tryck. (Öppningstrycket för säkerhetsventilen får inte överstiga tryckkärlets arbetstryck, felmarginal på max 10 % tillåts). Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 EXTRAUTRUSTNING 315:4 GASFLASKOR (AFS 2001:04, SRVFS 2000:4) Här tar man upp vilka krav som ställs för att man skall få ansluta en flaska till fyllningsanläggning, typgodkännande, återkommande kontroll etc. Man tar även upp ordningskrav enligt följande: Fyllningsplatsen skall vara väl avgränsad (Ingen passage genom området, endast den som har en uppgift att fylla skall vistas inom området). Vidare skall flaskorna vara ordnade så att fyllda och tomma flaskor hålls separerade. Det skall även vara lätt att komma åt maskinen utan risk för att snubbla eller halka. ANDNINGSLUFTNORMEN SSEN 12021 Genom luftanalys ska luften från kompressorn kontrolleras var 100:e drifttimme, dock minst en gång vartannat år, med avseende på förekomst av kolmonoxid, olja och vatten. De viktigaste kraven på renhet av luften anges här i sammandrag: Fyllnadstryck Olja* Vatten Kolmonoxid Koldioxid Oxygen 200 bar 0,5 mg/m3 50 mg/m3 15 ppm 500 ppm 21 +/ 1 % ** 300 bar 0,5 mg/m3 50 mg/m3 15 ppm 500 ppm 21 +/ 1 % ** * 0,5 mg/m3 gäller mineralolja. För syntetolja se punkt 6.2.1 i SSEN 12021. ** Gäller torr luft. Om föroreningarna inte specificerats på annat sätt skall de hållas så låga som möjligt. För andningsluft är det viktigt att kolmonoxidhalten är låg. Hittills har gränsvärdet 15 ppm gällt. ALLMÄNT Om flaska och filter har olika arbetstryck skall säkerhetsventil som är anpassad till det lägsta trycket finnas. Många av dessa regler är lagstiftade och passar under flik 1000 LAGAR, men vi har valt att ta upp dessa här. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 300 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 DYKMETODER 400:1 FRIDYKNING 401 DYKMETODERNA NEDAN KRÄVER CMAS/SSDF ENSTJÄRNIGT CERTIFIKAT ELLER MOTSVARANDE: AVROSTNINGSDYK 402 APPARATDYKNING 403 UPPREPAD DYKNING 404 VRAKDYKNING A 405 DYKNING VID KALL VÄDERLEK 406 DYKNING MED SÄKERHETSSTOPP 407 DYKMETODERNA NEDAN KRÄVER CMAS/SSDF TVÅSTJÄRNIGT CERTIFIKAT ELLER MOTSVARANDE: DYKNING TILL STÖRRE DJUP ÄN 20, MEN MINDRE ÄN 30 METER 408 DYKNING MED LIVLINA 409 MÖRKER/NATTDYKNING 410 DYKNING UNDER IS 411 UNDERVATTENSFOTOGRAFERING/FILMNING 412 DYKNING PÅ HÖG HÖJD 413 STRÖMDYK 414 SÖKMETODER 415 DYKNING MED UVMOPED 416 DYKMETODERNA NEDAN KRÄVER DESSUTOM SPECIELL UTBILDNING: DYKNING MED SÖKDRAKE/SKÄRPLAN 417 NITROXDYKNING 418 AVANCERAD NITROXDYKNING 419 AVANCERAD VRAKDYKNING 420 GROTTDYKNING 421 DYKMETODERNA NEDAN KRÄVER CMAS/SSDF TRESTJÄRNIGT CERTIFIKAT ELLER MOTSVARANDE: DYKNING TILL STÖRRE DJUP ÄN 30, MEN MINDRE ÄN 39 METER 422 DYKNING UTAN PARLINA 423 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 6 Flik 400 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 DYKMETODER 401:1 FRIDYKNING Fridykning är all dykning där inte komprimerad andningsgas används. UTBILDNING För att få deltaga i klubbaktiviteter, eller fridykarläger, krävs ofta någon typ av fridykar eller sportdykarcertifikat (se flik 100) eller att man är under utbildning. UTRUSTNING Minimikrav på fridykarutrustningen enligt flik 200. EJ TILLÅTEN UTRUSTNING Öronproppar (trumhinnan kan skadas), näsklämma (det ger problem med tryckutjämning av masken). SÄKERHET Minimiutrustning vid fridykning utomhus och vid läger är: Signalflagga A. Första förbandsutrustning. Sambandsmedel (telefon, komradio el dyl). Transportmedel. Tänk på att: Aldrig dyka ensam. Hyperventilering ( flåsandning ) före dykningen är förenad med livsfara (syrebrist). Man bör hålla sig i närheten av strand eller båt. Tryckutjämna ofta. Tryckutjämna även masken. Simma alltid rakt upp (efter ett neddyk utan uppehåll). Väljer man en flack bana kan syrebrist uppstå. Håll en knuten hand över huvudet, titta uppåt och rotera för att kunna se åt alla håll att ytan är fri. Vid ytan skall man ha positiv flytkraft. Dyk inom dina begränsningar. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 400 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 402:1 AVROSTNINGSDYK Det är alltid en särskild säkerhetsrisk med att dyka efter ett längre uppehåll. Därför skall noggrann planering av dykningen göras. UTBILDNING/ERFARENHET Alla kategorier av dykare kommer i situationer där de dyker efter längre uppehåll. Dykare som har ett längre uppehåll efter avslutad grundutbildning är utsatt för en mycket hög säkerhetsrisk under detta dyk. Det är dykaren själv som avgör om han känner sig ringrostig inför dyket. UTRUSTNING Kontrollera utrustningen enligt Dykkontrollen. SÄKERHET Det är viktigt att dykledningen redan i planeringsstadiet får vetskap om att det förekommer dykare som har haft ett längre uppehåll från föregående dykning. Börja alltid dyket på grunt vatten där dykarna bottnar. Där har dykarna lättare för att utföra Dykkontrollen på ett betryggande sätt. Gör vattentillvänjning, blöt hela ansiktet och smaka på vattnet (saltvatten kan vara obehagligt om man inte är van saltvattensdykare). Gör masktömning. Gör ned och uppstigningsövning till ca 10 meters djup efter botten. Dykarna skall vara avvägda hela tiden. Gör ned och uppstigningsövning med hjälp av en nedstigningslina. Dykaren skall vara avvägd utan att simma vid ca 1 meter över botten och vid ett säkerhetsstopp på 3 meter. Utför livräddning från ca 5 meters djup, innehållande upptagning och bogsering till strand eller båt. Repetion av HLR i samband med avrostningsdyket rekommenderas. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 403:1 APPARATDYKNING Apparatdykning sker parvis och man andas medförd komprimerad andningsgas. UTBILDNING Apparatdykaren skall minst inneha CMAS/SSDF enstjärnigt certifikat eller motsvarande. En i paret skall minst inneha CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat eller också ska dyket ske under ledning av erfaren dykledare eller instruktör (erfaren = minst 3 års praktisk erfarenhet av dykledning). UTRUSTNING Minimikrav på grundutrustningen enligt flik 200. SÄKERHET Beroende på storleken på gruppen, skall dyket planeras noga av en dykledare eller en minst CMAS/SSDF tvåstjärnig dykare, enligt flik 600. CMAS/SSDF enstjärniga dykare dyker till max 20 meter, tvåstjärniga dykare till max 30 meter och trestjärniga dykare till max 39 meter. Vid alla dykmetoder där djupet överstiger 20 meter respektive 30 meter skall även metod 407, 408 respektive 422 beaktas. DYKPARENS SÄKERHET Dykarna skall vara i god fysisk och psykisk form. Dykning under påverkan av stimulerande medel, t ex alkohol eller tabletter får inte förekomma. Läkarundersökning enligt SSDFs formulär skall ske vart 5:e år. Läkarundersökning skall ske före fortsatt dykning av dem som råkat ut för sjukdom eller olycksfall som kan medföra ökad risk för ohälsa eller olycksfall vid dykning. Dykparet skall ha god kännedom om sin utrustning och den skall alltid vara i gott skick. Dykningen skall avbrytas om medicinska eller tekniska problem uppstår. Dykparet skall alltid genomföra dykkontrollen. Mellanlina skall användas vid all pardykning med undantag för dykning med dekompression eller vid penetreringsdykning. Förlorar en dykare kontakten med parkamraten under dyket skall han/hon omgående återvända till ytan. Max dyktid skall alltid anges. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 403:2 SIGNALER Handsignaler enligt SSDFs bestämmelser på blad 612. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 404:1 UPPREPAD DYKNING Med upprepad dykning menas dykning som företas mer än 10 minuter och mindre än 12 timmar efter närmaste föregående dykning. UTBILDNING Dykaren skall ha lägst CMAS/SSDF enstjärnigt certifikat eller motsvarande. SÄKERHET Upprepat dyk betyder i en del fall att man dyker med dykapparat som inte är fylld till maximalt arbetstryck. Med tanke på tid och djup skall hänsyn tas till detta vid planering av dyket. Starta inte en dykning djupare än 20 meter om inte luftflaskan är fylld till maximalt arbetstryck. Är man osäker på tid eller djup från föregående dyk, vänta 12 timmar till nästa dyk. Stor noggrannhet skall iakttagas när man planerar ett upprepat dyk efter ett kallt eller arbetsamt dyk. Öka på gruppbeteckningen. Vid intensiva dykningar under en vecka (dykvecka/läger) bör 24timmars dykfritt intervall läggas in efter var tredje dag. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 405:1 VRAKDYKNING A En dykmetod jämförbar med apparatdykning, men med den skillnaden att risken att fastna eller att skada utrustningen är större. UTBILDNING Dykare som dyker inom område A skall ha minst CMAS/SSDF enstjärnigt certifikat eller motsvarande. Dykledaren skall ha goda erfarenheter av vraket. EXTRAUTRUSTNING För dyk i område A gäller grundutrustning enligt blad 200. Område A För dykning i område A gäller samma regler som vid apparatdykning, men risken är större att man fastnar eller skadar utrustningen. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 406:1 DYKNING VID KALL VÄDERLEK Denna metod kompletterar alla metoder när vattentemperaturen vid ytan är lägre än 5 C, eller lufttemperaturen lägre än 1 C. UTBILDNING Dykare som dyker under dessa förhållanden skall minst ha CMAS/SSDF enstjärnigt certifikat eller motsvarande. EXTRA UTRUSTNING Regulatorn skall förses med frysskydd om inte tillverkaren anger annat. Vid isdykning skall dykaren ha livlina till ytan. Extra värmeisolering rekommenderas. SÄKERHET Dykning under dessa förhållanden skall alltid planeras ytterst noggrant. Det finns risk för frysning, vilket kan kräva fri uppstigning. P g a temperaturen ökar risken för tryckfallssjuka. Därför skall man av säkerhetsskäl alltid öka ett steg extra i tabellerna för djup och dyktid. Andas inte i doseringsmunstycket på land eller i ytan, utan först sedan du kommit under vattenytan. Avbryt dyket innan du förlorar känsel i läppar eller fingrar. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 407:1 DYKNING MED SÄKERHETSSTOPP Denna metod skall användas vid dyk till större djup än 20 meter. UTBILDNING Dykaren skall minst ha CMAS/SSDF enstjärnigt certifikat eller motsvarande. EXTRA UTRUSTNING Om man planerar att göra ett säkerhetsstopp finns det några saker som kan underlätta det. Används en nedstigningslina så är det lättare att hålla sig på samma djup under stoppet. För att göra det ännu lättare kan man fästa en ribba i en eller två bojar på 3 meters djup. Där kan man sedan hänga och ta det lugnt under stoppet. Om det inte finns det någon nedstigningslina skall man försöka gå upp efter botten så att man har någon referens mer än djupmätaren. SÄKERHET För att höja säkerheten kan man på ribban fästa en eller flera extra flaskor om man (mot alla odds och planeringar) får slut på luft. Meddela dykledaren för dyket att ni kommer att göra ett säkerhetsstopp. Att gå upp i öppet vatten utan några referenspunkter är endast för de dykare som har mycket stor erfarenhet. Ett säkerhetsstopp kan läggas in vid alla typer av dykning, räkna då in säkerhetsstoppet i din totala dyktid. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 408:1 DYKNING TILL STÖRRE DJUP ÄN 20, MEN MINDRE ÄN 30 METER Denna metod kompletterar alla övriga metoder när djupet är större än 20 meter. UTBILDNING Dykare som dyker djupare än 20 meter skall ha minst CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat eller motsvarande. SÄKERHET De flesta dykare drabbas av symptom på djupberusning när dykdjupet närmar sig 30 meter. Dyk efter direktuppstigningstabellen. Dyk inte till stora djup direkt efter längre dykuppehåll. Avbryt dyket då du har minst 500 liter fri luft kvar. Starta inte en dykning djupare än 20 meter om inte luftflaskan är fylld till maximalt arbetstryck. Stanna alltid i 35 minuter på 35 meters djup för att minska kväveöverskottet. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 409:1 DYKNING MED LIVLINA Dykmetod i vilken dykaren har förbindelse med en linskötare på land genom en signal/ livlina. UTBILDNING Dykaren och linskötaren skall minst ha CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat eller motsvarande. EXTRA UTRUSTNING Förutom grundutrustningen skall dykaren ha en signallina/livlina. Villkoren för linans utformning finns på blad 210. Linan knopas runt midjan av dykaren själv. Använd råbandsknop säkrad med en pålstek. Linan skall tas på före annan utrustning (dykapparat, viktbälte etc). Dykaren skall hålla linan i handen under dykningen. Dykaren skall inte samla upp slack i linan. LINSKÖTAREN Linskötaren säkrar sin ände av livlinan vid något fast föremål eller runt midjan. Linskötaren skall alltid hålla linan sträckt utan att hindra dykaren. Linskötaren skall alltid ha flytväst eller dykdräkt (påtagen så att lyftkraft medges i vattnet). SÄKERHET Vid lindykning skall det på land finnas dykledare, linskötare och en reservdykare. Dykledaren kan vara linskötare åt reservdykaren. Dykning med livlina bör ske från brygga, båt eller liknande, så att linan kan hållas klar från botten. Dykning med lina från flacka stränder kan vara farligt. Dykkniven skall vara så vass att linan lätt kan kapas. Stor försiktighet måste iakttagas så att inte dykaren trasslar in sig i linan. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 409:2 SIGNALER Linsignaler utväxlas kontinuerligt med högst två minuters mellanrum. Alla signaler skall besvaras med samma signal som bekräftelse. Svarar inte dykaren på en signal skall signalen upprepas. Kommer inte något svar andra gången heller skall dykaren omedelbart halas upp och en reservdykare samtidigt skickas ned längs linan. Om dykaren inte får svar från linskötaren på signaler skall han återvända längs linan och samtidigt samla upp den. SÄKERHETSSIGNALER Betydelse Signal Till dykaren Från dykaren 1 ryck Är allt väl? Allt väl! Fortsätt! (efter Fira! (Mera slang stå! nedan) och/eller lina!) 2 ryck Stå! Stå! Botten! Klart! 3 ryck Kom upp! Ta hem! 4 ryck eller NÖDSIGNAL flera Söksignaler, se blad 415. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 410:1 MÖRKER/NATTDYKNING Som mörker/nattdykning avses all dykning med begränsad sikt och då det naturliga ljuset inte räcker till för att se t ex parkamraten, instrument eller bottenformationer. UTBILDNING Dykare som dyker under dessa förhållanden skall ha CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat eller motsvarande. Dykledaren skall vara en van nattdykare. EXTRA UTRUSTNING Förutom grundutrustningen skall dykaren ha lampa och kompass. I utrustningen skall också finnas lampor för upplysning av dykskärmen. SÄKERHET Vid denna typ av dykning fordras en effektiv organisation på land. Det är viktigt att bevara mörkerseendet eftersom det kan ta upp till 30 minuter innan man återvinner fullt mörkerseende efter att t ex ha bländats av en lampa eller fotoblixt. Sträva efter att inte behöva tända någon lampa på land (utom för att lysa upp dykskärmen). Använd gärna en transparent ytmarkeringsboj med en lysstav i för att markera dykparen. PÅ LAND Besök helst den aktuella platsen och dyk där på dagtid för att orientera dig. Var aktsam så att du inte bländar andra med starkt ljussken. Landstigningsplatsen skall kunna belysas om så behövs. Max dyktid skall alltid anges. I VATTNET Markera alltid dina handsignaler genom att belysa handen med lampa. Rikta lampan med jämna mellanrum mot vattenytan för att markera din position för dykledaren. Använd inte dyklampan ovan vattenytan, det kan missuppfattas som en nödsignal. Båda dykarna i paret skall ha minst var sin dyklampa. Öka säkerheten genom att markera dykparen med lysstavar. Stavarna placeras lämpligen under maskens nackband eller bak på flaskorna. Informera gärna Sjöräddningen i förväg om en planerad mörker/nattdykning. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 411:1 DYKNING UNDER IS Denna metod kompletterar alla metoder vid dykning under is. UTBILDNING Dykare som dyker under dessa förhållanden skall minst ha CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat eller motsvarande. EXTRA UTRUSTNING Regulatorn skall förses med frysskydd om inte tillverkaren anger annat. Vid isdykning skall dykaren ha livlina till ytan. Extra värmeisolering rekommenderas. LINSKÖTAREN Flytväst, kniv/isdubbar och broddar. SÄKERHET Dykning under dessa förhållanden skall alltid planeras ytterst noggrant. Det finns risk för frysning, vilket kan kräva fri uppstigning. P g a temperaturen ökar risken för tryckfallssjuka. Därför skall man av säkerhetsskäl alltid öka ett steg extra i tabellerna för djup och dyktid. Andas inte i doseringsmunstycket på land eller i ytan, utan först sedan du kommit under vattenytan. Avbryt dyket innan du förlorar känsel i läppar och fingrar. DYKNING UNDER IS Dykning under is får endast ske när isen är fast, inte när den består av lösa flak. Öppningen i vaken skall ha en sida på minst 1,5 meter och ha lämplig form (se figur). Isklumpar som bildats när vaken sågades upp skall tas upp och inte petas in under isen. För att underlätta orientering och ljusgenomsläpp för dykarna skall ett siktfönster skottas kring vaken. Sanda gärna kring vaken. Endast ett dykpar dyker i varje vak. Vid pardykning skall livlina användas. Den skall vara knopad på en av dykarna. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 411:2 Mellanlinan skall knopas runt midjan på samma vis som livlinan (extra lång mellanlina krävs i detta fall). Dykare får endast simma ut med max 30 meters lina. Reservdykarens livlina skall vara 60 meter. Extra åtgärder skall vidtagas så att inte viktbältet kan förloras av misstag. Om dykaren förlorar kontakten genom att livlinan går av skall denne omedelbart simma upp under isen och simma till vaken om det går att se den. Reservdykare simmar ut med max linlängd och simmar sedan runt i en cirkel för att fånga in dykaren. DJUPKONSEKVENSER VID ISDYKNING Grunda dyk: Om linskötaren tappar förbindelsen med dykaren, kan dykaren befinna sig långtifrån vaken. Se figur till höger. Linan har lättare för att fastna i bottenformationer eller annat bråte. Djupa dyk: Högre kväveupptagning vid kalla och djupa dyk. Ökad frysrisk p g a. stort flöde i förstasteget. Djupberusning (med tanke på att isdykning är en avancerad dykmetod som kräver full koncentration). Markera alltid vaken med käppar eller liknande efter dyket. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER 412:1 UNDERVATTENSFOTOGRAFERING/FILMNING Dykning där huvudändamålet är fotografering. UTBILDNING UVfotografen skall minst ha CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat eller motsvarande och vara väl förtrogen med den fotoutrustning som skall användas. EXTRA UTRUSTNING Förutom den fotografiska utrustningen rekommenderas även extra värmeisolering eftersom UVfotografering kan innebär mycket stillaliggande. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 400 Senast ändrat: 19980501 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER 413:1 DYKNING PÅ HÖG HÖJD Som dykning på hög höjd anses dykning på en höjd av 250 meter eller mer över havsnivån. UTBILDNING Dykare som dyker på hög höjd skall minst ha CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat eller motsvarande. EXTRA UTRUSTNING Djupmätaren skall vara konstruerad så att den kan nollställas för det omgivande atmosfärstryck som råder. Lodlina är användbar, likaså en dykdator. SÄKERHET Dykning på hög höjd är avancerad dykning. För att den skall kunna genomföras på ett säkert sätt krävs stora kunskaper om tabellhantering. Uppstigningstiden blir längre ju högre upp man kommer. Dykning som sker inom 12 timmar efter ankomsten till den aktuella dykhöjden räknas som upprepad dykning. Genomför aldrig två dykningar på olika höjd med mindre än att det gått 24 timmar mellan dem. Utgå ifrån att du kommer från havsnivå om du skall dyka inom 12 timmar ifrån det du lämnade utgångspunkten. Det lägre atmosfärstrycket innebär att luften vid ytan innehåller mindre oxygen än vi är vana vid. Det kan få obehagliga konsekvenser om dykaren är trött och skall genomföra en jobbig hemsimning. Omräkningstabell för dykning på hög höjd finns under flik 700 tabeller. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 400 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER 414:1 STRÖMDYK Strömdyk är en metod där dykaren förflyttar sig med vattenströmmen och inte har möjlighet att simma emot den. UTBILDNING Dykaren skall minst ha CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat eller motsvarande. SÄKERHET Strömdyk är en avancerad dykform som kräver god vana och grundlig planering. Notera att undervattensströmmar kan ändra riktning i vertikalled. Följebåt skall alltid finnas på plats. Kontrollera noga strömhastighet och riktning. Undersök lämplig uppstigningsplats. Undersök eventuella hinder i strömriktningen. Håll noga kontroll över djupmätaren. SÄKERHETSREGLER FÖR SPORTDYKNING VID VATTENKRAFTSTATIONER Följande regler är skrivna av Vattenfall AB region Norrbotten. Andra regler kan gälla för andra regioner. Kontakta Vattenfall AB. Avstånd och regler är beräknade ur säkerhetssynpunkt för dykarna och eventuella följebåtar i händelse av normala plötsliga frånslag samt för normal drift av anläggningen. SÄKERHETSAVSTÅND Uppströms dammen 300 meter Anm: Avståndet gäller hela älvens bredd och från dammen. För Vittjärv kraftstation gäller en gräns uppströms holmarna i älven ca 500 meter från dammen. Nedströms kraftstationen 100 meter Anm:Avståndet mäts från nedströmssidan av anläggningens yttersta tekniska anordning, såsom betong eller mekaniska konstruktioner. Det är absolut FÖRBJUDET att dyka i tunnlar och smala kanaler. Kontrollera med kraftbolaget eller länsstyrelsen vid osäkerhet. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 400 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 415:1 SÖKMETODER Dykmetoderna 403 och 409 används till följande sökmetoder: Djupkurve, cirkel, rut och linsökning. UTBILDNING Dykaren skall minst ha CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat eller motsvarande. Dykledaren skall ha god kännedom om sökmetoder. EXTRA UTRUSTNING Söklinor för cirkelsökning. DJUPKURVESÖKNING Starta alltid djupast och simma uppåt. Vid dyk djupare än 20 meter gäller även metod 407. CIRKELSÖKNING Metoden är olämplig i strömt vatten på grund av att dykaren då har svårt att avgöra om söklinan är ordentligt uppsträckt. Cirkelsökning är olämplig om det finns stora stenar eller föremål som sticker upp från botten eftersom söklinan lätt kan fastna i dessa. Vid cirkelsökning är risken stor för insnärjning i sökmaterielen. RUTSÖKNING Rutsökning är olämplig där bottnen sluttar kraftigt. Ett alternativ är då djupkurvesökning. Vid rutsökning är risken stor för insnärjning i sökmaterielen. STRÅKSÖKNING Se metod Dykning med sökdrake/skärplan 417 och UVmoped 416. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 415:2 LINSÖKNING Med tanke på risken för insnärjning av livlinan vilar ett stort ansvar på linskötaren, eftersom det är han/hon som styr dykaren. Söksignaler skall utväxlas kontinuerligt med högst två minuters mellanrum. Söksignaler, se nedan. SÖKSIGNALER Övergång från säkerhetssignaler och omvänt sker med ristningar (minst fyra små korta ryck). Betydelse Signal Till dykaren Från dykaren Ristningar Övergå till söksignaler! Besvaras med två Slut på söksignaler ryck 1 ryck Gå i linans förlängning! Besvaras med två Om slack ej erhålles: ryck gå mot skötaren! 2 ryck Sök på stället! Besvaras med två ryck 3 ryck Gå till höger! (sett från Besvaras med två skötaren och med ryck sträckt lina) 4 ryck Gå till vänster! (sett Besvaras med två från skötaren och med ryck sträckt lina) 4 ryck eller flera NÖDSIGNAL Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 416:1 DYKNING MED UVMOPED En dykmetod där dykarna förs fram under vattnet med något hjälpmedel typ UVmoped. UVmopeden ökar dykarens aktionsradie avsevärt och är ett ypperligt redskap vid sökning där siktförhållandet så medger. UTBILDNING Dykarna skall minst ha CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat eller motsvarande och dykmetoden sorterar under metod 403 apparatdykning. UTRUSTNING UVmopeden eller UVscootern är en av plast eller metallskyddad batteridriven elmotor som driver en propeller. Propellern är skyddad av ett galler och dysa för att ej skada dykaren.uvmopederna finns i ett flertal olika fabrikat på marknaden och i olika prisklasser. UVmopederna kan vara försedda med strålkastare, djupmätare och kompass. De laddningsbara batterierna är inbyggda tillsammans med elmotorn och aktionsradien varierar med typ av batterier, motor och vattentemperatur etc. SÄKERHET Dykning med UVmoped genomförs som vanlig pardykning säkerhetsmässigt. Siktförhållanden bör vara goda ca 510 meter. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER 417:1 DYKNING MED SÖKDRAKE/SKÄRPLAN En dykmetod där dykaren förs fram under vattnet med hjälp av något som är drivet från ytan. UTBILDNING Dykaren skall ha minst CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat eller motsvarande samt ha deltagit i specialutbildning för stråksökning (SSDF Sök & bärgningskurs). Dykledaren skall vara van med metoden. SÄKERHET Studera sjökort noga. Är djupvariationerna stora, med branta stigningar och många grund, är området olämpligt för stråksökning med sökdrake och skärplan. Övriga förutsättningar för stråksökning är att sikten i vattnet skall vara mer än 2 meter. Dykaren kontrollerar detta även under dyket med hjälp av markeringen (se bild). Tillräckligt med utrymme skall finnas för manövrering av söksläpet och störande båttrafik får inte förekomma. Vid dykning med sökdrake skall dykaren ej bära viktbälte. Djupmätaren skall vara monterad så att den är väl synlig under hela dyket. Dykaren får inte knopas fast i sökdraken/skärplanet. Dyktiden skall beräknas efter direktuppstigning från största dykdjup inom området. Om flera dykare samtidigt bogseras måste säkerhetsbåt finnas för att snabbt kunna bärga uppfluten dykare. Reservdykare skall även finnas i denna. Vid ihopp från båt, eller uppgång till båt, skall propellern vara stoppad. Dykaren skall vid stråksökning andas ut kraftigt vid undanmanöver uppåt. Plana ut på varannan meter i ca 10 sekunder vid uppstigning till ytan. Dragbåten skall bogsera dykaren med en fart av ca 14 knop. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 400 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER 417:2 SÖKDRAKE Max 2 meter SKÄRPLAN SIGNALER Vid stråksökning skall dykarskärm och klot föras enligt bild. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 400 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER 418:1 NITROXDYKNING Denna metod kompletterar övriga metoder när nitrox används som andningsgas. UTBILDNING Dykaren skall minst ha CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat eller motsvarande och specialkurs CMAS/SSDF nitroxdykare eller motsvarande. UTRUSTNING Utrustningen skall vara anpassad och avsedd för nitroxdykning. SÄKERHET Dykning med nitrox fordrar en noggrann planering. Planera alltid dyken för direktuppstigning. Analysera alltid gasen före dykning. Överskrid inte partialtrycksgränsen. Överskrid inte 80 % CNS. Dyk alltid med ytorganisation. Planera alltid in ett säkerhetsstopp. Dyk endast med gaser som du har utbildning för. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 400 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 419:1 AVANCERAD NITROXDYKNING Denna metod kompletterar övriga metoder när nitrox används som andningsgas samt vid dekompression med nitroxblandningar upp till 100 % oxygen. UTBILDNING Dykaren skall minst ha CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat eller motsvarande och specialkurs CMAS/SSDF avancerad nitroxdykare eller motsvarande. UTRUSTNING Utrustningen skall vara anpassad och avsedd för nitroxdykning. SÄKERHET Dykning med nitrox fordrar en noggrann planering. Analysera alltid gaserna före dykning. Överskrid inte partialtrycksgränsen. Överskrid inte CNS. Dyk alltid med ytorganisation som är anpassad efter förutsättningarna och metoden. Beräkna gasförrådet efter förbrukning och planerad dyktid. Dyk endast med gaser som du har utbildning för. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 420:1 AVANCERAD VRAKDYKNING UTBILDNING Dykare som dyker i område B skall ha minst CMAS/SSDF tvåstärnigt certifikat, CMAS/ SSDF avancerad nitroxkurs och deltagit i SSDFs specialutbildning för vrakpenetrationsdykning (Vrak B kurs) eller motsvarande. UTRUSTNING Utrustning skall vara anpassad och avsedd för vrakpenetration. SÄKERHET Vid dykning i område B skall noggrann riskanalys, dyk och dekompressionsplanering genomföras. Vid dykning i område B kan ofrivilligt längre bottentider uppstå varför dekoflaskor och lämplig gas bör användas. Penetreringar skall planeras enligt tredjedelsregeln. Kontakt mellan dykarna sköts med hjälp av tecken, lampsignaler och/eller kroppskontakt. Ej mellanlina. Ledlina (linrulle eller fast lina) används för orientering inne i vraket. Ledlinan fästes utanför Vrak B området. Undvik att röra upp slam och var medveten om att luften frigör sediment och rost från vraket. Räkna med nollsikt. Avbryt dyket genast om något verkar vara fel eller om det känns olustigt. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 421:1 GROTTDYKNING Som grottdykning anses all dykning där man befinner sig i sådan bottenformation att vägen till ytan inte är fri. Metoden är framtagen av Sveriges Speleologförbund SSF. Metoden är inte lämplig för sportdykning. UTBILDNING Dykaren och dykledaren skall minst ha CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat eller motsvarande och dessutom speciell grottdykarutbildning. EXTRA UTRUSTNING Normal grundutrustning kan bara användas i en grottas mynningszon, d v s så långt in som dagsljuset når och där det dessutom är gott om plats. Utöver grundutrustning skall dykaren vid grottdykning alltid ha en obruten ledlina från grottans ingång. Längre in, eller där det är trångt, krävs dubbla, separat avstängningsbara luftförråd med varsin regulator. Dykaggregatet bör bäras i ett bälte. Tre av varandra oberoende ljuskällor skall medföras. Grottdykare bör bära hjälm. SÄKERHET För att inte riskera fatala missöden skall en grottdykare redan ha skaffat sig en mycket god vana vid att röra sig i torrlagda trånga grottor. Planera alltid minutiöst. Ha alltid en nedstigningslina från ytan till grottans ingång. Ha alltid en obruten ledlina med in i grottan hela vägen från ingången. Mängden reservluft skall vara 2/3 av fylld apparat. Detta avläses med manometer och när trycket har sjunkit till 2/3 av det ursprungliga i apparaten hos någon av grottdykarna skall alla bege sig ut ur grottan. Viktbältet bör bäras under overallen så att det inte kan tappas. Dyk aldrig djupt i en grotta. Undvik panik. God grottvana är bästa medlet mot panik. Undvik att röra upp slam. Räkna med nollsikt. Räkna inte med att någon kan rädda dig om en olycka inträffar. Avbryt genast dyket om något verkar vara fel eller om du känner olust. Undvik nedkylning. Även en trasig dräkt skall kunna värma när den är vattenfylld. Låt det aldrig gå prestige i grottdykning! Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKMETODER 422:1 DYKNING TILL STÖRRE DJUP ÄN 30, MEN MINDRE ÄN 39 METER Denna metod kompletterar alla övriga metoder när djupet är större än 30 meter. UTBILDNING Dykare som dyker djupare än 30 meter skall minst ha CMAS/SSDF trestjärnigt certifikat eller motsvarande eller specialutbildning. SÄKERHET Dykning till djup större än 30 meter fordrar noggrann planering om den korta tid som är tillgänglig skall kunna utnyttjas. De flesta dykare drabbas av symptom på djupberusning vid dyk djupare än 30 meter. Max dykdjup är 39 meter. Dyk efter direktuppstigningstabellen. Vänj dig successivt vid dykning till dessa djup. Dyk inte till stora djup direkt efter ett längre dykuppehåll. Avbryt dyket då du har minst 600 liter fri luft kvar. Starta inte en dykning till dessa djup om inte luftflaskan är fylld till maximalt arbetstryck. Om nedstigningslina används skall du inte avlägsna dig längre ifrån den än att du lätt hittar tillbaka. Stanna alltid 35 minuter på 35 meters djup för att minska kväveöverskottet. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 400 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 DYKMETODER 423:1 DYKNING UTAN PARLINA Svenska Sportdykarförbundet rekommenderar att parlina används vid dykning i nordiska vatten pga att siktförhållandena oftast är begränsade. UTBILDNING Dykare som dyker utan parlina bör ha genomgått särskild utbildning i detta. SÄKERHET Om parlina inte används ställs högre krav på dykarna att hålla god kontakt. God kontakt upprätthålls genom att ligga nära varandra, visuell kontakt t ex lampa och ögonkontakt eller med ljudsignaler. Dyksituationer där man behöver vara särskild uppmärksam är vid mörkerdyk, dyk vid nedsatt sikt och strömdyk. Dykning utan parlina medför en ökad risk för separation. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 1 Flik 400 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER VID TÄVLING 500:1 APPARATSIM 501 DYKORIENTERING 502 FENSIM 503 UVFOTO 504 UVHOCKEY 505 UVJAKT 506 UVRUGBY 507 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 500 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0001 DYKMETODER VID TÄVLING 501:1 APPARATSIM En tävlings och träningsmetod i bassäng där det råder extra yt och dyksäkerhetsarrangemang för att dykaren skall kunna avvika från gällande Dykpraxis. UTBILDNING Fensimmaren skall ha genomgått läkarundersökning och lungröntgen enligt CMAS/SSDFs krav före påbörjad utbildning samt vara godkänd efter genomgången apparatsimutbildning. Annat dykcertifikat ger inte automatiskt intyg för apparatsim. UTRUSTNING Vid apparatsim kan fensimmaren ha mask eller simglasögon samt bifenor eller monofena, näsklämma och tåhättor samt luftflaska med regulator och dosering. REGLER FÖR APPARATSIM Vissa ministorlekar gäller för tävling vid olika distanser: För 100 meter gäller 0,5 l flaskvolym För 400 meter gäller 3,0 l flaskvolym För 800 meter gäller 7,0 l flaskvolym Max fyllnadstryck får vara 200 bar. Tävlande får inte byta bana under simningen. Utrustning som används i träning och tävling skall överensstämma med de gällande säkerhetsföreskrifterna. Dykapparaten får ej vid något tillfälle vidröra simbassängens väggar eller målplattan. Utrustning får ej bytas ut under tävling. Hela sträckan skall fullgöras utan att simmaren någon gång visar ansiktet ovanför vattenytan. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 500 Senast ändrat: 19991127 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0001 DYKMETODER VID TÄVLING 501:2 SÄKERHET Träning får endast ske under tränare som är godkänd samt väl förtrogen med apparatteknik. All träning skall inställas om problem att tryckutjämna öron och bihålor föreligger. Luftflaskan skall vara godkänd enligt CMAS Sports normer, dvs provtryckt inom en tvåårsperiod. Flaskan skall ha en stämpel som utvisar senaste datum för provtryckning och behörig provtryckare. Regulator och dosering skall vara avsedda att användas i kombination med varandra och ge ett bra flöde. Fensimmaren skall av tränaren anses mogen och mycket duktig på fensim innan hon/han får påbörja apparatsimutbildningen. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 500 Senast ändrat: 19991127 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER VID TÄVLING 502:1 DYKORIENTERING En tävlings och träningsmetod där det råder extra yt och dyksäkerhetsarrangemang för att dykaren skall kunna avvika från gällande Dykpraxis. UTBILDNING Dykaren, dykledaren och tränaren skall ha minst CMAS/SSDF enstjärnigt certifikat samt ha goda kunskaper om metoden. EXTRA UTRUSTNING Dykaren Dykaren skall alltid vara utrustad med en säkerhetsboj i ytan. Bojen skall ha en lyftkraft på minst 8 kg. Bojen skall vara väl synlig i gul, röd eller orange färg. Bojen skall vara fäst vid dykaren med ca 5 meter lång lina, som skall ha en draghållfasthet på minst 30 kg. Vid parorientering skall mellanlinan, längd högst 2,5 meter från handled till handled, ha minst samma draghållfasthet som bojlinan. Dykaren skall vara försedd med en kniv med minst 10 cm långt blad, som utan besvär kan kapa en 8 mm lina. Vid vattentemperaturer under +14 C är dräkt med huva obligatorisk. Luftflaskan skall vara provtryckt inom föreskriven period, och får bara fyllas till godkänt arbetstryck med vanlig ren andningsluft. Den tävlande ansvarar själv för sin utrustning. DYKORGANISATION Dykaren skall vara övervakad av tränare eller träningskamrater vid träning. Vid tävling är dykaren övervakad av tidtagare och kontrollanter, vilka slår larm om dykaren agerar onormalt. Vid tävling upprättas en i förhållande till tävlingens storlek lämplig säkerhetsorganisation med räddningsbåt, eller följebåt, som kan ingripa om något onormalt sker, eller om den tävlande avlägsnar sig från tävlingsområdet och behöver dras upp. En omklädd och insatsberedd dykare, utsedd till räddningsdykare, bör finnas till hand. Vid mindre tävlingar kan omklädda startberedda eller i tävlingen klara medtävlare agera räddningsdykare. Vid större tävlingar bör en sjukvårdskunnig person finnas på platsen. Telefon, eller annan larmväg (radio), skall lätt kunna nås för alarmering. Oxygenterapiutrustning bör ingå i säkerhetsutrustningen. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 500 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER VID TÄVLING 502:2 SÄKERHET Tävling och träning sker i skyddade vatten, företrädesvis insjöar, som ej i nämnvärd grad påverkas av väder och vindförhållanden. Orienteringsbanor får inte läggas i eller intill farled, eller där stark båttrafik äger rum. Tävlingsområdet märks ut med signalflagga A förd som skärm. Om den tävlande tappar sin följeboj skall han genast återta bojen eller gå till ytan och avbryta tävlingen. Om de två tävlande vid parorientering kommer isär skall de avbryta tävlingen och gå till ytan. Den utrustning som den tävlande använder bör inte ha vassa eller skarpa hörn eller spetsar som kan skada medtävlare. Dykaren skall vara i god fysisk och psykisk form och bör ha genomgått en allmän hälsokontroll under den senaste tolvmånadersperioden. Dykaren får inte använda medel som är av RF listade som dopingpreparat. Normalt dykdjup/simdjup är 1 3 meter eftersom kontrollerna ligger mellan ytan och ner till ca 3 meters djup. Dykaren skall vara så neutralt avvägd att denne inte drar ner följebojen om hon/han slutar simma. Innan start får ske skall en säkerhetskontrollant undersöka om den tävlande är korrekt utrustad med avseende på följeboj och lina, kniv och eventuell mellanlina. SIGNALER Linsignaler kan utväxlas via säkerhetsboj och lina. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 500 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER VID TÄVLING 503:1 FENSIM En tävlings och träningsmetod i bassäng och öppet vatten. UTBILDNING Inga särskilda förkunskaper krävs, simvana kan vara att föredra. UTRUSTNING Vid fensim kan fensimmaren använda mask eller simglasögon samt bifenor eller monofena, näsklämma och frontsnorkel eller sidosnorkel och badbyxor/baddräkt. REGLER FÖR FENSIM Fenor (eller monofena) utan några restriktioner vad gäller dimension och material. Skall endast bestå av fenbladet och simfoten som är fastsatt på bladet. Simglasögon och mask får endast tjäna till att skydda ögonen och förbättra synen i vattnet. Endast runda snorklar med en max innerdiameter av 23 mm och max total längd av 48 cm är tillåtna. Avvikande form är förbjuden. Snorkelns ände kan vara snett skuren men längden räknas från högsta punkt. Den tävlande skall uppträda i sportdräkt som inte strider mot moral eller anständighet. För män badbyxor och kvinnor baddräkt. Badkläderna får inte påverka den naturliga flytförmågan och vattendynamiken hos de tävlande. Lagledare/laglednings skyldighet: Denne är ansvarig för sina lagmedlemmars disciplin och för att de anländer på plats i tid. Lagledaren skall fungera som en förmedlare mellan organisationskommittén, tävlingsledningen och de deltagande. Hon/han bevistar vid kallelse tävlingsledningens möten och informerar sina lagmedlemmar om organisationskommittén tillkännagivande och beslut. De tävlande som deltager i tävlingen skall: Kunna de allmänna reglerna för fensimstävlingar och de lokala bestämmelserna för tävlingen som de deltager i, iaktta säkerhetsbestämmelser under träning och tävlingar, följa anvisningar givna av organisationskommittén och/eller tävlingsledningen, personligen se till att deras utrustning är komplett och i gott skick samt tilltala kommittéledamöter eller tävlingsledningen endast genom sin lagledare Mer om regler finns beskrivet i regelpärmen för Fensim/DykOT, som kan köpas från Svenska Sportdykarförbundets förlag. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 500 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER VID TÄVLING 503:2 SÄKERHET Träning skall ledas av en tränare. Träning skall inställas för aktiv som känner sig sjuk. Fensimmaren skall ansvara för att egen utrustning är i bra skick. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 500 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 DYKMETODER VID TÄVLING 504:1 UVFOTO En tävlingsmetod där det råder extra yt och säkerhetsarrangemang för att dykare skall kunna avvika från gällande Dykpraxis. TÄVLANDE Tävlande och parkamrat skall uppvisa giltigt dykcertifikat. Det är bara tillåtet att använda luft som andningsgas (nitrox/trimix/rebreathers är ej tillåtet). EXTRA UTRUSTNING Dykarna skall alltid använda avvägnings/räddningsväst. Octopus eller alternativ luftkälla är obligatorisk. DYKORGANISATION Vid tävling upprättas en i förhållande till tävlingens storlek och val av plats lämplig säkerhetsorganisation med räddningsbåt som kan ingripa om något onormalt sker eller fara uppstår vid nalkande av andra båtar i dykområdet. En omklädd och insatsberedd dykare som utsetts till räddningsdykare skall finnas till hands. På platsen skall det finnas en larmkunnig person, som är speciellt avdelad till att sköta larmrutinerna vid en eventuell dykolycka och därmed hålla kontakt med räddningstjänsten. Tävlingsledningen skall innan tävlingen ha tagit kontakt med SOS Alarmering, närmaste tryckkammare och Sjöräddningen i det område där tävlingen kommer att ske. Telefon, VHF samt någon typ av kommunikationsradio skall finnas för larmning och kommunikation mellan tävlingsledning, dykledare, räddningsbåt och dykbas i land. Oxygenterapiutrustning skall finnas på plats för snabb insats vid olycka. Dykorganisationen skall tillhandahålla en extra parkamrat till tävlande utan sådan, så att ingen dyker ensam. Tävlingsledare från SSDF, tävlingsledare från arrangör, dykledare och sekretariat skall finnas. Signalflagga A skall föras på räddningsbåt samt på skärm från land. Tävlingstiden får ej överskridas. Om tävlingsfilmen ej är inlämnad vid tävlingstidens slut, diskvalificeras deltagaren direkt. Kompletterande tävlingsregler ges ut för varje tävling. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 500 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER VID TÄVLING 505:1 UVHOCKEY En tävlings och träningsmetod i bassäng där det råder extra yt och dyksäkerhetsarrangemang för att dykaren skall kunna avvika från gällande Dykpraxis. UTBILDNING Inga särskilda förkunskaper krävs, vattenvana är att föredra. UTRUSTNING Vid UVhockey skall spelaren vara utrustad med mask, fenor, snorkel, handskydd samt hockeyklubba. Alla spelare skall bära badbyxor/baddräkt och mössa med öronskydd. Knäoch armbågsskydd av mjukt material är tillåtna. REGLER FÖR UNDERVATTENSHOCKEY Fenor: Mjuka fridykarfenor rekommenderas. Inga restriktioner finns beträffande längden på fenorna. Fenor av glasfibermaterial eller med metallbeslag (insticks) får ej användas. Monofenor får ej användas. Snorkel: Snorkeln skall vara mjuk och böjlig utan några metalldetaljer. Längd: Högst 400 mm för seniorer, 300 mm för juniorer. Diameter: Minst 18 mm för seniorer, 15 mm för juniorer. Volym: Högst 2,0 dl för senior, 1,2 dl för juniorer. Med junior avses här en person under 50 kg (kroppsvikt). Mask: Glaset skall vara av härdat plant glas. Märkt Tempered glass eller bara T (Tempered = härdat). Handske: Handske till skydd för spelhanden får ej innehålla hårda eller skarpa förstärkningsmaterial. Vanligtvis en grövre trädgårdshandske som täcks med aquaseallim eller liknande. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 500 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER VID TÄVLING 505:2 Hockeyklubba: Hockeyklubban består av två delar, spelsidan och handtaget. Klubban är tillverkad av trä, plywood, eller annat homogent material som flyter horisontellt i vattnet. Maximalt avstånd mellan två punkter av spelsidan är 220 mm. Maximalt indrag i någon del av spelsidan mätt vinkelrätt mot en rak linje som rör valfria två punkter är 15 mm. Minimum radie på hörnor i kanterna på klubbans omkrets är 10 mm (b). Minimum kantradie på alla korsande ytor är 2 mm. Minimum bredd på markeringslinjen i kontrasterande färg mellan spelsidan och handtaget är 10 mm. Klubbans spelsida skall vara svart eller vit. Klubbans handtag får ej sticka ut längre än 25 mm från handleden. Klubban får fästas vid spelhanden med snodd eller tejp. Klubban får ha valfri form eller design inom de fastställda minimum och maximum dimensionerna. Knoppar eller handtag på klubban är tillåtna. Klubban skall ej vara gjord så att den kan omgärda, innesluta eller låsa pucken mot sidan genom att ha hål, inbuktningar e.dyl. Pucken: Pucken skall ha en diameter om 80 mm plus/minus 4 mm, en tjocklek om 30 mm plus 4 mm eller minus 2 mm. Detta är utsidans dimensioner som inkluderar puck och skyddande hölje. Puckens radie skall vara 3 mm till 10 mm med eller utan hölje. Puckens vikt skall vara 1,3 kg plus/minus 0,2 kg. Pucken är gjord av bly och täckt med teflonmaterial för att snabbt kunna glida längs bassängbotten utan att repa denna. Pucken bör ha ett färgat hölje så den är lätt urskiljbar mot bassängbotten. Badkläder/mössa: Alla spelare skall bära badbyxor/baddräkter och numrerade mössor i samma färg med öronskydd. Mål med öppna sidor: Målet skall vara tillverkat av galvaniserat eller rostfritt material (minimum 2 mm tjock planmetall) eller liknande och ramarna skall ha alla skarpa hörn borttagna eller skyddstäckta. Målet skall vara 3 meter långt och vara placerat i mitten av mållinjerna och med säkrad position. Målets baksida skall ha två vertikala linjer som markerar 3 meters begränsning för målets yta. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 500 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER VID TÄVLING 505:3 Spelplanen: Spelplanen skall vara 1215 meter bred och 2125 meter lång under förutsättning att den totala spelplansytan är 300 kvadratmeter. Bassängens botten skall vara plan eller sakta sluttande med en maximumskillnad av 120. Vattendjupet skall vara mellan 2 meter och 3,65 meter med en plus/minus 10 % tillåten avvikelse efter tillstånd. Detta gäller speciellt om djupet är under 2 meter, då den först måste bedömas som snabb och säker av ledningen. Spelplanens kanter måste vara fasta, t.ex. bassängväggarna. En av sidorna kan vara endera bassängvägg eller en stadig barriär eller en markeringslinje på bassängbotten. Inga flytande markeringslinjer får finnas då de stör spelarna. En stadig barriär måste vara minimum 300 mm hög. Vid varje kortsida av spelplanen, centrerad mittmarkering vid spelplanens kant, skall en straffpunkt markeras med en streckad linje på bassängbotten som visar en halvcirkel med 3 meters radie. Lagsammansättning: Ett lag består av maximalt 12 spelare (6 i vattnet, 4 avbytare och 2 reserver). Avbytare i varje lag sitter på avbytarbänken placerad vid kortsidan av sitt eget lags spelhalva. En avbytare kan fritt bytas ut mot vilken spelare som helst i vattnet genom flygande byte. En avbytare får inte gå i vattnet förrän den spelare som ersätts helt har lämnat vattnet och finns i sitt lags avbytarområde. En avbytare får endast hoppa i vattnet inom avbytarzonen. Speltiden är totalt 33 minuter, två 15 minuters spelperioder och 3 minuters halvtidsvila. All utrustning skall om möjligt vara sådan att övriga spelare ej kan skadas av utstående/vassa kanter och spännen. SÄKERHET Träning skall ledas av en tränare. Träning skall inställas för aktiv som känner sig sjuk. UVhockeyspelaren skall ansvara för att egen utrustning är i bra skick. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 500 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER VID TÄVLING 506:1 UVJAKT Harpunvapen samt bestämmelser angående harpunvapen. UTBILDNING Dykaren skall ha minst CMAS/SSDF tvåstjärnigt certifikat samt vara väl förtrogen med vapnet på land. Specialkurser finns ej. UTRUSTNING Harpunvapen omfattas av vapenlagen och betraktas således som ett skjutvapen. Typ av harpunvapen 1. Harpunvapen där harpunen drivs ut med explosiva ämnen (krut eller dylikt). 2. Harpunvapen där harpunen drivs ut med komprimerad koldioxid. 3. Harpunvapen där harpunen drivs ut med komprimerad luft. 4. Harpunvapen där harpunen drivs ut med spiralfjäder. 5. Harpunvapen där harpunen drivs ut med gummikabel/kablar. Ovan beskrivna typer av harpungevär kräver licens och är tillståndspliktiga, utom vapen under punkt 5 ovan. Som en följd av 5 andra stycket i vapenlagen är harpunvapen under punkt 5 tillståndsfria om de är avsedda för endast en gummikabel och där måttet enligt silhuettbilden är mindre än 50 cm. OBS! åldersgräns 18 år. 50 cm Enligt Vapenlagen får inte någon inneha skjutvapen utan tillstånd, införa skjutvapen eller ammunition till Sverige eller driva handel med skjutvapen. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 500 Senast ändrat: 19980807 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKMETODER VID TÄVLING 506:2 UVJAKT Målskjutning sker på UVmålbana på särskild övningsplats. Tillstånd för målskjutning skall sökas genom lokal polismyndighet. Målskjutningen skall ske i SSDFs regi. TILLSTÅND TILL MÅLSKJUTNING (ENLIGT VAPENLAGEN): Tillstånd till målskjutning med harpunvapen i Sverige bör inte medges i annat fall än där skjutning skall äga rum i regi av sportfiske eller sportdykarorganisationer och på deras övningsplatser. FISKE MED SKJUTVAPEN (ENLIGT VAPENLAGEN): Fiske med skjutvapen får inte bedrivas i Sverige utan tillstånd av Fiskeristyrelsen. I vissa länder (t ex Danmark) är dock fiske med harpunvapen tillåtet och det förekommer att i Sverige bosatta personer utövar sådant fiske utomlands. Vid prövning av ansökan om tillstånd att få inneha harpunvapen för fiske bör dessa förhållanden beaktas. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 500 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 DYKMETODER VID TÄVLING 507:1 UVRUGBY ALLMÄNT UVrugby spelas i den djupa delen av simbassängen (3,55 meter djup). Spelet går ut på att placera bollen i motståndarnas målkorg. Målkorgarna liknar en stor korg och står på botten vid spelplanens kortsidor. Bollen är ungefär lika stor som en handboll och fylld med saltvatten för att sjunka. I och med att spelet sker under vattnet och att spelarna inte kan prata med varandra under spelet, samt att bollen och spelarna kan röra sig i tre dimensioner gör att spelets taktik är viktig. Ett lag med fungerande taktik kan mycket väl spela ut ett fysiskt starkare lag. LAGUPPSTÄLLNING Ett lag består av som max 11 spelare och 4 reserver. 6 av dessa spelare är i vattnet med en laguppställning liknande ishockey: en målvakt, två backar och tre yttrar (vänster/center/ höger). UTRUSTNING Varje spelare har en utrustning bestående av: Baddräkt/badbyxor Simfenor Snorkel (ofta avkortad för att inte vara i vägen) Mask (ofta med fast nackrem för att sitta fast vid närkamper) Mössa (med öronskydd för att skydda trumhinnan om man skulle få ett slag eller liknande mot örat) MATCH En match består av två perioder på vardera 15 min. Varje match döms av tre domare; en landdomare (huvuddomare), en domare som har dykapparat, och en tredje som fridyker. REGLER Några regler ur regelboken: Alla spelare i ett lag ska ha numrerade mössor och simkläder i samma färg. Vid matchstart och vid halvtid placeras bollen på botten i mitten av spelplanen. Mål räknas när bollen är helt under målkorgens kant. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 500 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 DYKMETODER VID TÄVLING 507:2 REGELBROTT Det är förbjudet att: Attackera motståndarens utrustning. Avsiktligt sparka eller slå en motståndare. Använda halsgrepp. Attackera icke bollförande spelare. Föra eller kasta bollen ovanför vattenytan. Hålla fast målkorgen med händer eller fötter. Regelbrott bestraffas med friboll, utvisning, eller straff. SÄKERHET Träning skall ledas av en tränare. Träning skall inställas för aktiv som känner sig sjuk. UVrugbyspelaren skall ansvara för att egen utrustning är i bra skick. ÖVRIGT I UVrugby är det tillåtet med både damer och herrar i samma lag. Det finns nationella seriespel med flera divisioner och Sverige har internationell representation för dam, herr och juniorer. UVrugbyn används även som vinterhobby av apparatdykare för att öka på vattenvanan. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 500 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 DYKPLANERING 600:1 DYKLEDARE 601 ASSISTERANDE DYKLEDARE 602 RÄDDNINGSDYKARE 603 DYKLEDARENS MORALISKA OCH JURIDISKA ANSVAR 604 DYKLEDARENS PLANERING 605 DYKARE 606 DYKARE SOM INTE BÖR DYKA 607 DYKNING OCH GRAVIDITET 608 DYKLEDARE FÖR GRUPPER OM 24 DYKPAR 609 DYKLEDARE FÖR GRUPPER OM MER ÄN 4 DYKPAR 610 DYKKONTROLLEN 611 HANDSIGNALER 612 DYKNING FRÅN STRAND 613 DYKNING FRÅN BÅT 614 SÄKERHETSUTRUSTNING 615 OXYGENTERAPIUTRUSTNING 616 UPPKALLNINGSSIGNAL 617 SAMHÄLLETS SÄKERHETSORGANISATION 618 TRYCKKAMMARFÖRTECKNING 619 DYKFÖRBUD 620 SJÖVETT 621 SKYLTAR FÖR DJURSKYDDSOMRÅDEN 622 VÄDERDISTRIKTEN 623 VÄDERFÖRHÅLLANDEN 624 ljud OCH LJUSSIGNALER 625 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0501 DYKPLANERING 601:1 DYKLEDARE ALLMÄNT En dykledare är en person med dykledarutbildning som åtagit sig att planera och leda dyk eller i sitt arbete på ett dykcenter fungerar som dykledare. Dykledarutbildningen omfattar följande: Lagar och krav Dykledning Säkerhetsutrustning Larmrutiner Olycksfallsvård Dykskador HLR Oxygenterapi Datorer och tabeller Ledarskap och stress Sjömanskap och navigation Dykmetoder för dykledaren Grupparbeten Praktisk dykledning Förbandsläggning KRAV För att vara behörig sökande till dykledarkursen skall personen minst uppfylla följande: Eleven skll ha genomgått CMAS/SSDF tvåstjärnig utbildning eller annan likvärdig utbildning. Skall ha fyllt 18 år innan utbildningen påbörjas. Skall ha minst totalt 30 dyktimmar, fördelade på 40 dykningar. Dykningarna skall vara loggboksförda. Eleven skall minst ha erfarenhet av tre följande dykmetoder i nordiska vatten: mörkerdyk, upprepade dyk, vrakdyk och dyk till 30 meter. Även plats, djup och sikt skall vara av varierande slag. Dyktid på föregående kurser får räknas in i den totala dyktidserfarenheten. Minst hälften av minimikravet på dyktid skall vara från nordiska eller likvärdiga vatten. Skall ha godkänd läkarundersökning enligt SSDFs krav, se vidare SSDFs läkarundersökningsrekommendationer. Utbildningen skall ske hos en utbildare auktoriserad av SSDF. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20050101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 601:2 ÖVRIGT En dykledares kompetens kan ökas bla med följande kurser och erfarenheter: Navigationsutbildning VHFradiokurs Praktiska kunskaper i att manövrera båtar Meteorologikurser Specialutbildning och praktik från specifika dykmetoder Marinbiologi Marinarkeologi UVfoto Erfarenhet från andra dykorganisationer Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 DYKPLANERING 602:1 ASSISTERANDE DYKLEDARE KRAV Assisterande dykledare skall inneha lägst CMAS/SSDFs trestjärniga certifikat eller vara utbildad dykledare. När det finns mer än fyra dykpar i vattnet skall det finnas minst en assisterande dykledare. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20030123 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 603:1 RÄDDNINGSDYKARE Reservdykare/ytbärgare ALLMÄNT Vid en organiserad dykning skall det alltid finnas minst en eller flera räddningsdykare. De måste ha förmågan att rätt hantera en incident, varför dykledaren och övriga deltagare skall ha gått igenom rutinerna för en räddningsaktion. KRAV En räddningsdykare skall vara tränad för livräddning i vatten (enligt CMAS/SSDFs tvåstjärniga dykkurs) och ha lämplig storlek i förhållande till de deltagande dykarna. Reservdykare skall ej ha för stor kvävebelastning. RESERVDYKARE Reservdykarna kan agera både vid ytan och under, för sökning efter en saknad dykare. När dykningen är ytbegränsad och nödsignal kan fås från djupet skall alltid reservdykare finnas (t ex vrakdykning B, dykning under is eller lindykning). Eftersom detta kräver komplett utrustning kan reservdykarna jämfört med ytbärgaren bli lite klumpiga vid ytan. En lina kan vara kopplad till reservdykarna för att underlätta hembogsering. YTBÄRGARE Ytbärgaren är den mest effektiva räddningsdykaren. Ytbärgaren skall snabbt komma till den nödställde. Med hjälp av hemdragningslina går bogseringen till land snabbt. Ytbärgarens utrustning är densamma som fridykarens, men kan vara kompletterad med en liten smidig dykapparat för ett grunt dyk. Ytbärgare är alltid lämpliga, även vid dyk som kräver reservdykare. (Ytbärgaren kan då assistera reservdykaren vid ytan.) Om dykare kan väntas komma upp längre än 100150 meter ifrån utgångsplatsen är det mer lämpligt med räddningsbåt för snabb insats. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 603:2 SÄKERHETSUTRUSTNING Räddningsdykaren bör vara kopplad till en s k hemdragningslina (se bild), för att underlätta hembogsering. Linan skall vara väl dimensionerad för ändamålet. låsskruv 150 m flytande hemdragningslina karbinhake En Hansalina kan många gånger vara tillräcklig om de nödställda befinner sig i närheten. Räddningsdykarens säkerhet får aldrig äventyras! Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 604:1 DYKLEDARENS MORALISKA OCH JURIDISKA ANSVAR Detta är endast en liten tankeställare om det juridiska ansvar som en deltagare vid ett dyktillfälle kan komma att ställas inför. För mer och utförligare information hänvisas till dykledarkursens material om Dykledarens juridiska ansvar av Rickard Bauhn. SÄKERHETEN Man kan jämföra två olika dyktillfällen, ett organiserat, och ett icke organiserat: A. Vid det organiserade tillfället har gruppen utsett en dykledare som planerar och leder dyket efter rådande dykpraxis, dykarnas utbildning och erfarenhet. B. Vid det icke organiserade tillfället dyker gruppen utan att någon speciell ledning, planering och hänsyn har tagits till deltagarnas utbildning och erfarenhet. Om en dykare skadas eller råkar ut för en dykolycka kan man ifrågasätta kamraternas agerande vid dyktillfället. I ovanstående två exemplen har man vid fall A gjort allt för att gagna säkerheten medan man i fall B ej har vidtagit åtgärder för att tillfredsställa säkerheten. DYKLEDARENS UPPGIFT Innan dykledarens juridiska ansvar diskuteras bör man ha slagit fast vilka uppgifter dykledaren får anses ha tagit på sig. I dykledarutbildningen talar man om PLUMSA, varmed förstås de punkter dykledaren har att fundera igenom vid uppläggning av dyket, nämligen Platsen, Luften, Utrustningen, Människan, Säkerheten och Ansvar. Dessa punkter bör ses som en vägledning för dykledaren, då de innefattar etablerad praxis enligt Dykpraxis. Skall således dykledaren vara användbar i säkerhetsbefrämjande syfte bör han eller hon rätta sig efter den etablerade dykpraxisen, som därmed också får anses visa på de uppgifter hon/ han eller hon efter bästa förmåga har att ta hand om. Dykledaren i sportdykarsammanhang har sin förebild från det dykledarskap som förekommer vid arbete under vatten. Kravet enligt Arbetsmiljöverket AFS 1993:57 dykeriarbete är att dykledare skall finnas då dykeriarbete utförs. Vilka dykledarens uppgifter är vid undervattensarbete framgår av 30 31, nämnda AFS. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 604:2 Svenska Sportdykarförbundet har samlat regler och anvisningar i en särskild säkerhetspärm, Dykpraxis, som innehåller bl a rekommenderad dykpraxis. Denna förmedlas i dykutbildningen. Den nuvarande sportdykarutbildningen håller en så hög standard att man genom deltagande i denna, efter godkänt teoriprov, har fått klart för sig vari riskerna består och hur man skall undvika dessa. Man har således efter utbildning klart för sig vad det är man ger sig in på. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 604:3 DYKLEDARENS JURIDISKA ANSVARSSTÄLLNING Ansvaret för den person som åtar sig att vara dykledare går inte att exakt avgränsa i brist på lagar eller förordningar härom. Frågan är således öppen huruvida en dykledare i ett visst fall kan ställas till ansvar straffrättsligt och/eller skadeståndsmässigt. För att kunna bilda sig en uppfattning om hur domstolar kommer att resonera i ansvarsfrågan, måste man ta del av tidigare avgöranden i så snarlika mål som möjligt. Beträffande sportdykning finns inte något domstolsutslag som berör dykledaransvaret, varför man är hänvisad till andra områden än sportdykning, där frågor behandlats som kan vara avgörande vid en prövning av dykledarskapets ansvarsplacering. I första hand kan man studera högsta domstolens domar, vilka skall vara vägledande för rättstillämpningen. De brott som i första hand kan bli aktuella är: 1. Vållande till annans död Brottsbalken (Brb) 3 kap 7 2. Vållande till kroppsskada eller sjukdom Brb 3 kap 8 3. Framkallande av fara för annan Brb 3 kap 9 För att någon skall bli ansvarig för vållande till annans död krävs det att handlandet varit oaktsamt i förhållande till den dödliga utgången. Ansvarig kan man också bli om man genom en föregående handling åstadkommer en risk för dödsolycka och sedan underlåter att avvärja risken och en dödsolycka inträffar på grund av detta. Beträffande vållande till kroppsskada eller sjukdom kan ett analogt resonemang föras enligt ovan. För att ansvar skall inträda krävs det emellertid att skadan inte varit ringa. Angående brottet framkallande av fara för annan krävs det inte att någon effekt inträffat och inte ens att någon effekt är åsyftad. Det är tillräckligt med grov oaktsamhet. Det räcker inte att handlingen till sin karaktär betecknas som en farlig handling. Någon skall verkligen i det särskilda fallet ha blivit utsatt för fara varvid det är tillräckligt att denne någon sedermera kommer i farozonen. Att någon verkligen skall bli utsatt för fara innebär därför, att den som framkallat faran skall gå fri från ansvar om han undanröjer faran innan någon kommit i farozonen. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 604:4 I vissa situationer kan riskåtagandet framstå som en nödvändighet för att ge innehåll åt den tänkta handlingen. T ex vrakdyken innehåller många gånger inslag av risktagande, såsom etappuppstigning, osäkerhet om vrakets kondition etc. När ett omdömesgillt risktagande övergår i hänsynslöshet måste bli en bedömning från fall till fall. Ett klandervärt beteende kan bestå av att man inte observerat eller skaffat sig kännedom om att ens handlingssätt innebär fara för deltagarna. Den som vållat annans död, kroppsskada eller sjukdom kan gå fri från ansvar om den drabbade väsentligen i lika mån deltagit i det riskfyllda förehavandet och i samma grad borde ha insett faran. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 DYKPLANERING 605:1 DYKLEDARENS PLANERING INNAN DYK 1. DYKLEDARE Dykledaren skall ha utbildning och erfarenhet av den sorts dykning som planeras. * Har jag tillräcklig utbildning och erfarenhet för att genomföra detta dyk rätt? 2. DYKDEFINITION Definiera dykningen så att dess ändamål klart framgår. * Har dykarna den utbildning och erfarenhet som krävs för detta dyk? PÅ DYKPLATSEN 3. SAMLA OCH ANALYSERA DATA OM DYKPLATSEN Ytförhållanden, bottenförhållanden, strömförhållanden, båttrafik, väderleksförhållanden, assistans, hjälpmöjligheter och larmmöjligheter. * Är dykplatsen lämplig? 4. INFORMATION Informera om dykplatsen, dykordningen, säkerhetsorganistationen och om regler för dykningen. * Är alla överens? 5. DYKPROTKOLLET Skriv in dykparet/dykparen i protokollet och meddela parnummer. * Max tid och djup! 6. RÄDDNINGSDYKARE * Har räddningsdykaren goda förutsättningar att lyckas? 7. OXYGENTERAPIUTRUSTNING * Vet alla i dykorganisationen exakt hur den fungerar? 8. KONTROLL AV DYKARE OCH DYKUTRUSTNING * Har alla erforderlig utrustning? 9. DYKSKÄRM * Är den väl synlig? UNDER DYKET 10. DYKKONTROLLEN (se blad 611) * Har dykarna gjort dykkontrollen? 11. UPPSIKT ÖVER DYKARNA OCH DYKOMRÅDET * Klarar jag av att övervaka dyket ensam? Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20030123 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 DYKPLANERING 605:2 EFTER DYKET 12. HAR ALLA KOMMIT UPP? * Räkna över samtliga dykpar. 13. DYKSKÄRM * Är samtliga skärmar nedtagna? 14. EFTERKONTROLLEN * Mår alla bra? 15. STÄDA DYKPLATSEN * Är dykplatsen återställd? 16. UTVÄRDERA DYKET * Är det något som kan planeras bättre till nästa dyk? Gör klart redan vid inbjudan till dyket vad ni som dykledare kommer att kräva av dykarna. Om inbjudan är av mer allmän karaktär utan specificerade dyk, skall dyket planeras efter dykmetoder som passar alla dykkategorier. INBJUDAN TILL DYKDAGEN DYK SDK Dykprofilerna inbjuder alla dykare till en dykdag på Utskär. DYK 1 Vrakdykning vid skäret, dykdjup 27 m DYK 2 Dykning vid stora undervattenshällan DYK 3 Vrakdykning vid uddens fyr, dykdjup 14 m DYK 4 Nattdykning vid stora undervattenshällan Dykutrustning och metoder enligt Dykpraxis. Observera att alla dykare ska ha varsin dyklampa vid nattdyket. Deltagare vid dyk 1 och 4 ska inneha lägst CMAS/ SSDF tvåstjärnigt certifikat eller likvärdigt. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20030123 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 606:1 DYKARE ALLMÄNT Ett dyk kan variera på många olika sätt, allt från grunda grönsaksdyk i varma och ljusa sommarvatten till kalla och djupare dyk med sämre sikt och speciella dykmetoder. De olika dyken ställer olika krav på deltagaren. Därför varierar också kraven på deltagaren vid olika dyktillfällen. METODER/CERTIFIKAT CMAS/SSDFs dykutbildningsplan är uppdelad på tre olika nivåer. Ett högre certifikat medför att man är utbildad för att praktisera fler dykmetoder. ERFARENHET/LOGGBOK Med utbildning skaffar man sig kunskaper och med praktik erfarenhet. Den erfarenhet man får av praktiken kan loggföras i dykarens loggbok. DYKPLANERING Dykledaren skall planera dyken med tanke på deltagarnas utbildning och erfarenhet och välja passande dykmetoder. Om dykledaren planerar att använda speciella dykmetoder som kräver ett högre certifikat skall denne också annonsera detta vid kallelsen till dyket. Dykledaren kan då slippa att avvisa dykare från dykplatsen vid dessa dyktillfällen. DYKARENS UPPTRÄDANDE Att förutse en olycksrisk Före dyket: Nervositet Lynnig, ändring i humör Upptagen av triviala problem Kontaktsvårigheter Pratar snabbt, osammanhängande eller ingenting alls Instängd Fryser Stora stirrande ögon Snabb andning Bakfull Drogpåverkad Fumlighet, mer än normalt Inte dykt på länge Tidigare dyk, kvävebelastad Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 606:2 Efter dyket: Snabb andning Stirrande ögon Ryckiga rörelser Dålig orientering Problem med avvägningen Kraftigt trampande vatten Svarar inte på signaler Fryser Under dyket: Tyst, svår att kontakta Långsam Nervös Ligger och vilar Tecken på tryckfallssjuka Tecken på lungskador När man bedömer dykarens lämplighet skall även blad 604 iakttas. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 607:1 DYKARE SOM INTE BÖR DYKA ALLMÄNT I vissa situationer skall en dykledare avråda dykare från att dyka. Dykledarens eget omdöme får avgöra detta. Några synpunkter att beakta följer nedan. MEDICINSKT Dykare som visar symptom på att vara påverkad av mediciner, alkohol eller liknande skall absolut inte dyka. Likaså skall dykledaren beakta om dykaren har eller har haft någon allvarligare sjukdom såsom lunginflammation eller liknande. DYKPRAXIS/LAGAR Dykare som inte följer SSDFs Dykpraxis vad gäller utrustning och dykmetoder skall tillrättavisas eller avvisas från dykningen. Dykare som inte respekterar de av samhällets lagar och förordningar som speciellt berör oss dykare skall tillrättavisas eller avvisas från dykningen. UTBILDNING Dykare som inte på något sätt kan bevisa sin dykutbildning eller som har certifikat/bevis utfärdat av okänd organisation, skall inte delta i dykningen. Ett sådant certifikat bör först konverteras till något av CMAScertifikaten enligt gällande konverteringsregler. Dykare som saknar det certifikat som krävs för en viss dykmetod skall inte heller deltaga i denna dykning. ERFARENHET I loggboken kan dykledaren kontrollera om dykaren har den erfarenhet och rutin som är nödvändig för den aktuella dykningen. METODER Olika dykmetoder kräver mer av dykaren än andra studera dykmetoderna och bedöm. Som dykledare, eller företrädare för en sportdykarklubb, bör man inte enbart avvisa dykare från en viss aktivitet. Man bör samtidigt se till att dykaren får det stöd och den utbildning som behövs för fortsatt dykning! Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 608:1 DYKNING OCH GRAVIDITET Några klara och entydiga forskningsrapporter som talar mot rekreationsdykning under graviditet finns inte. Om man dyker till stora djup och med långa dyktider kan dock både förhöjt oxygenpartialtryck och förhöjda mängder nitrogen i kroppen utgöra risker för fostret. Mot bakgrund av det vi vet i dag finns det emellertid ingen anledning att avbryta en graviditet på grund av ängslan för missbildning om man dykt under en tidig graviditet utan att man känt till att man varit gravid. Detta på grund av att en eventuell fosterskada i tidig graviditet vanligtvis blir så omfattande att den leder till mycket tidigt missfall. Många dykläkare ger rådet att avstå från dykning under graviditet av samma skäl som man avråder från även små mängder av alkohol och rökning, det vill säga man bör undvika allt som inte ingår i den normala fysiologin. Om man trots rådet att avstå från dykning väljer att dyka bör man hålla sig grundare än 15 meter, hålla god marginal till tabellgränserna, alltid göra säkerhetsstopp på 3 5 meter i 3 5 minuter och aldrig göra upprepade dykningar eftersom man anser att fostret har en ökad risk för tryckfallssjuka. Under graviditetens senare del ställer fostret större krav på blodförsörjning varför ansträngande lyft, kraftig fysisk aktivitet och slag mot buken bör undvikas. Under denna del av graviditeten är den växande magen ett så stort hinder vid dykning att mycket få kvinnor fortsätter att dyka och rådet att man skall avstå från dykning under de sista tre månaderna av graviditeten följs därför vanligen av alla. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 DYKPLANERING 609:1 DYKLEDARE FÖR GRUPPER OM 24 DYKPAR ALLMÄNT All dykning skall ske organiserat. Om gruppen består av 24 dykpar organiseras dykledningen på detta sätt: En i gruppen skall vara utbildad dykledare. Dykorganisationen skall under hela dyket ledas av samma dykledare. KRAV Dykarna skall minst inneha CMAS/SSDF enstjärnigt certifikat eller motsvarande. PLANERING Alla dyk skall planeras noga i förhållande till deltagarnas utbildning och erfarenhet enligt blad 605 Dykledarens planering. PERSONAL Dykledare och räddningsdykare skall alltid finnas. SÄKERHETSUTRUSTNING Dykskärm, dykprotokoll, oxygenterapiutrustning, första hjälpen, alarmeringsmöjlighet, transportmöjligheter och hemdragningslina eller räddningsbåt. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20030123 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 610:1 DYKLEDARE FÖR GRUPPER MED MER ÄN 4 DYKPAR ALLMÄNT Dykplanering för grupper med mer än 4 dykpar skall göras av en dykledare tillsammans med assisterande dykledare. Förekommer fler än 8 dykpar skall ytterligare en assisterande dykledare finnas. Dykorganisationen skall under hela dyket ledas av samma dykledare. KRAV Dykledaren skall ha utbildning enligt blad 601 och ha erfarenhet av dykmetoden som tillämpas. Assisterande dykledaren ska ha utbildning enligt blad 602. PLANERING Alla dyk skall planeras noga i förhållande till deltagarnas utbildning och erfarenheter, enligt blad 605 Dykledarens planering. PERSONAL Dykledare, assisterande dykledare och räddningsdykare skall alltid finnas. SÄKERHETSUTRUSTNING Dykskärm, dykprotokoll, oxygenterapiutrustning, första hjälpen, alarmeringsmöjlighet, transportmöjligheter, hemdragningslina eller räddningsbåt. Därutöver behövs extra säkerhetsutrustning för vissa dykmetoder. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 611:1 DYKKONTROLLEN PÅ LAND Kranen öppnas fullt och stängs ett halvt varv. Kontrollera flaskans tryck. Lyssna efter läckage. Andas i doseringsventilen (octopus och pony bottle) och smaka på luften. Kontrollera att västflaskan är fylld. Fyll (ej från västflaskan) och kontrollera funktion/täthet på väst och övertrycksventil. Kontrollera dumpningsventilens funktion. Kontrollera att reservanordning går att justera och att den är i startläge om sådan finns. Stäng inte flaskventilen igen. Genomgång med parkamraten om dykets planering och tecken osv. PARKONTROLL Att kontrollera på parkamrat Luften påskruvad. Reservstång, att den kan nås och att den fungerar om sådan finns. Slangars läge, ingenting i kläm. Doseringsventil, fungerar och luften smakar bra. Octopus, fungerar och är lättåtkomlig. Manometer, hur mycket luft finns. Väst, remmar och spännen sitter fast. Väst, inflator och dumpningsventiler fungerar. Dräkt, inflator och dumpningsventil fungerar. Dragkedjan är stängd. Viktbälte, sitter fast och hur det kan lossas. Djupmätare, minst en per par. Klocka, minst en per par. YTKONTROLL Koppla mellanlinan. Kontrollera att du når viktbältets spänne och reservstång om sådan finns. Gör ansiktstillvänjning (blöt ansiktet). Ställ in klocka, starta dator osv. Efter OK med parkamrat och anmält dykparsnummer till dykledare, börja dyket. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 611:2 DYKKONTROLL Kontrollera att du når viktbältets spänne och reservstången om sådan finns. Kontrollera att du kan justera din avvägning. Om du dyker med någon du inte känner, pröva de alternativa andningsmetoderna. Dyk lugnt och ha aldrig bråttom. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 612:1 HANDSIGNALER Enligt SSDFs Bestämmelser 1. Fara, omedelbar hjälp 11. Nivå, djup 2. OK, ja, positivt 12. Där, du, jag (pekar på sig själv) 3. Upp 13. Gå i den riktningen 4. Ner 14. Kom 5. Har öppnat reserven 15. Stopp 6. Kan inte öppna reserven 16. Långsamt, lite (handen föres 7. Något fel, osäker långsamt upp och ned) 8. Jag vill växelandas 17. OK (på ytan vid långa avstånd) 9. Syn, sikt 18. OK (en hand upptagen) 10. Hörsel, öronbesvär Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 DYKPLANERING 613:1 DYKNING FRÅN STRAND Dykning som företas från strand. Säkerhetsbåtar kan förekomma. Dessa kan också användas för kortare transporter inom dykområdet. DYKLEDNING Dykledningen består av dykledare och ev assisterande dykledare enligt blad 601 och 602. Dykledaren bör hålla sig på en bestämd plats under dykningens genomförande om det är fler än 4 dykpar. Det är bra om personer som ingår i dykledningen bär något markerande på sig, exempelvis en skärmmössa i väl synlig färg. Antalet biträdande dykledare kan variera beroende på terrängen vid dykplatsen. DYKOMRÅDET Vid planeringen utser man ett dykområde. Dykaren måste kunna känna igen detta område även under vattnet. Detta kan ske genom att man väljer tydliga orienteringsmärken som djupkurvor, klippväggar eller undervattensformationer. Är dykområdet svårorienterat pga flacka stränder kombinerat med sand eller lerbotten kan områdesbegränsningen bli svårmarkerad. Dykledningen får då lita till dykarens kunnighet i undervattensnavigering. I vissa fall kan linor eller andra markeringar läggas ut. I OCH UPPGÅNG Platsen för i och uppgång skall vara väl utvald, bl a med tanke på väder och vind. Man skall eliminera risken för personskada och slitage på utrustningen. Platsen kan vid behov kompletteras med rep, provisorisk ledstång, trappa eller stege. Det är bra om det finns alternativa uppgångsplatser. Vid nattdykning bör dessa platser vara upplysta med ett svagt sken (för att inte förstöra mörkerseendet för dykaren eller dykledningen). SÄKERHET Området skall vara utmärkt med dykarskärm (signalskärm A) väl synlig från alla håll där båtrafik kan tänkas komma. Dykledningens räddningsdykare skall ha möjlighet att agera i hela området. Är området stort, dvs att ytbärgare har svårt att nå nödställd dykare snabbt, bör säkerhetsbåt finnas på platsen. Dykparen bör också vara markerade med ytmarkeringsbojar. Övriga upplysningar se den dykmetod som skall praktiseras. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20030123 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 DYKPLANERING 614:1 DYKNING FRÅN BÅT Dykning som företas från båt då dykorganisationen är stationerad på båten. BÅTTRANSPORTER Det är viktigt att man skiljer på ansvarsområden när man skall arrangera båtdykning. Ansvarig för båtresan, packning av båten och för passagerare under båtresan är skepparen för båten. Det är även vanligt att skepparen ingår i dykledningen. Dykledningen tar över när båten är uppankrad och motorn avstängd. När alla dykare är uppe och dykflaggan tagits ned, avslutar dykledaren dyket och skepparen tar över igen. DYKLEDNING Dykledningen består av dykledare och ev assisterande dykledare enligt blad 601 och 602. Det är bra om personer som ingår i dykledningen bär något markerande på sig, exempelvis en skärmmössa i väl synlig färg. DYKOMRÅDET Vid planeringen utser man ett dykområde. Det vanligaste är att man dyker på vrak eller vid någon typ av upphöjning av botten. Dykområdet bestäms med utgångspunkt från detta. I OCH UPPGÅNG Innan dykarna går i vattnet skall båten vara uppankrad och motorn avstängd. Igång ifrån båt varierar naturligtvis beroende på båttyp och dess fribordshöjd. Vid låga fribord är det lättast att rulla i baklänges eller kliva i vattnet. Vid uppgång tar man av sig utrustningen och klättrar eller häver sig upp på förbestämd plats. Vid större båtar med höga fribord används dykstegen för i och uppgång. Hoppa aldrig ifrån högre höjd än en meter då detta kan medföra problem med utrustningen. Uppgångsplatsen kan utrustas med en lina som är fäst vid stegen eller den plats där uppgång skall ske. Linan är till för att dykare som ligger och väntar på sin tur till stegen inte skall driva bort från uppstigningsplatsen. Då en dykare befinner sig på stegen bör ingen vistas under denne, pga risken för nedfallande utrustning. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20030123 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 614:2 DYKSTEGE Dykstege Uppsamlingslina SÄKERHET Området skall vara utmärkt med dykarskärm (signalskärm A), väl synlig runt hela horisonten. Dykledningens räddningsdykare skall ha möjlighet att agera i hela området. Nedstigningslina skall finnas. Det kan antingen vara en separat nedstigningslina, ankarlinan eller en fast förankrad lina med boj som man förtöjer båten i. Det är viktigt att det klart framgår hur man skall förfara om båten måste flyttas under dyket. För att varna dykare i vattnet kan motorn startas och sedan gå upp i varv ett par gånger innan drivläget läggs i. Dykning från båt kan variera lite beroende på båtens storlek och manövreringsförmåga. Det är därför svårt att utforma entydiga rekommendationer som gäller generellt. SJÖSJUKA Se flik 900. Övriga upplysningar, se den dykmetod som skall praktiseras. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 615:1 SÄKERHETSUTRUSTNING Sammanställning av säkerhetsutrustning ALARMERING Telefon NMT (nordisk mobiltelefon) GSM (global system mobile phone) VHF (radiotelefonstation för maritim trafik i VHFbandet) HJÄLPMEDEL FÖR DYKORGANISATIONEN Dykpraxis Dykprotokoll Megafon Kikare Kommunikationsradio Sjökort Lodlina FM radio Dykskärm Flytväst Visselpipa Kniv Syftkompass Ficklampa MATERIAL FÖR ATT UNDERLÄTTA DYKNING Söklinor Nedstigningslina Ledlina Söklina Cyalumstavar Ytmarkeringsboj Fyndmarkeringsboj Lampa MATERIAL FÖR ATT UNDERLÄTTA LIVRÄDDNING Räddningsbåt Hansalina Hemdragningslina Uppkallningsanordning OMHÄNDERTAGANDE AV DYKOLYCKSFALL Första hjälpen box Nödfilt Oxygenterapiutrustning ANNAT Detta är en sammanställning av säkerhetsutrustning. Dykledaren väljer ut den utrustning som är nödvändig med hänsyn till dykmetoden.. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 616:1 OXYGENTERAPIUTRUSTNING (Ibland kan oxygen benämnas syrgas.) ALLMÄNT Oxygenterapiutrustningen är en portabel räddningsutrustning för oxygenterapi. Den är avsedd att användas vid omhändertagande av en skadad dykare som kan ha drabbats av drunkningsskador, dekompressionssjuka eller luftemboli (lungbristning). Ibland är den utformad även för konstgjord andning. KRAV Det är angeläget att någon typ av oxygenterapiutrustning ingår i utrustningen hos klubbar och organisationer som bedriver dykverksamhet. Om en dykare drabbas av dekompressionssjuka eller luftemboli och behandlas med oxygen i tidigt skede blir ofta resultatet av en påföljande medicinsk behandling mycket bättre. Tänk på att det ofta tar lång tid innan dykaren kan behandlas i tryckkammare. Den skadade bör andas oxygen under hela transporten till läkare. BEHANDLING Vid oxygenterapi i samband med dykeriolycksfall är det viktigt att den drabbade får så hög oxygenhalt som möjligt. Man bör eftersträva 100 % oxygen i inandningsluften för att nå optimal behandling redan på skadeplatsen. Skälet är att en större partialtrycksgradient mellan kvävet i vävnad och lungluft medför snabbare utvädring av kvävgasen. Ett högt partialtryck för oxygen i blodet ökar även oxygeneringen i det drabbade vävnadsområdet genom ökad oxygendiffusion från angränsande område. UTRUSTNINGEN Det finns ett antal utföranden av oxygenterapiutrustningar. Av dessa är det få som ger 100 % oxygen i inandningsluften. Oxygenterapiutrustningens 5 liters oxygenflaska är lämplig för behandling av dykaren. Den bör ge 100 % oxygen och den skall vara lätt att använda. Likaså bör den vara konstruerad för den miljö vid dykare vistas i. Den bör vara utrustad med en sk demandventil. Ventilens fördelar är 100 % oxygen, inget onödigt oxygenutsläpp (oxygenförrådet räcker längre) och den tillför alltid önskad oxygenmängd (behovsstyrd). Ge endast apparatdykare oxygen! Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 617:1 UPPKALLNINGSSIGNAL Upprepade ljudstötar om tre som kan vara slag med metallhammare på metallföremål nedsänkta i vatten. Denna metod har en begränsad räckvidd beroende på vatten och bottenförhållanden. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 DYKPLANERING 618:1 SAMHÄLLETS SÄKERHETSORGANISATION SAMHÄLLETS SÄKERHETSORGANISATION Vid organiserad dykning delas ansvaret mellan dykparet, dykledaren och samhällets säkerhetsorganisation. Säkerhetsorganisationen är en omfattande apparat som har stora resurser med många möjligheter. Säkerhetsorganisationen är organiserad under SOS Alarmering. Som dykledare skall du alltid kunna nå SOS Alarmering. SOS Alarmering i alla nödsituationer 112: Ambulans, Brand, Polis, Sjöräddning, Tull (narkotikatips), läkare, flygräddning, giftinformation, kustbevakningen, jourhavande specialister (t ex dykerimedicin/tryckkammare). SJÖRÄDDNING Sjöräddningens syfte är att rädda människoliv till sjöss. Arbetsfältet är havet kring våra kuster såväl inom som utomskärs samt Vänern, Vättern och Mälaren. Sjöräddningen sköts av MRCC ( Maritime Rescue Coordination Centre ) och består av: Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Luftfartsverket. Sjöfartsverket är ansvarigt för att den svenska sjöräddningstjänsten arbetar enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778), förordningen om skydd mot olyckor (2003:789) och bestämmelser om samarbete enligt den internationella sjöfartsorganisationens (IMO) sjöräddningskonvention. Sjöfartsverket samarbetar i första hand med andra myndigheter, Sjöräddningssällskapet och de kommunala räddningskårerna (brandkårerna). Myndigheterna samt räddningstjänstens resurser utgörs av: * Räddningstjänst Båtar, vattendykare (dyker till max 40 m) i vissa kommuner. * Kustbevakningen fartyg, båtar, bilar och flygplan. * Försvarsmakten Båtar, fartyg, helikoptrar, flygplan, radarbevakning, dykare samt tryckkammare. * Luftfartsverket flygräddningscentral. * Rikspolisstyrelsen båtar, bilar och mindre helikoptrar. * Sjöfartsverket Båtar, fartyg, Sjöräddningscentralen i Göteborg (MRCC). Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 600 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 619:1 TRYCKKAMMARFÖRTECKNING Tryckkammare i Sverige kan delas in i två kategorier: CIVILA TRYCKKAMMARE Ett flertal civila tryckkammare finns i regel på sjukhus. Karolinska Sjukhuset Stockholm, Uddevalla lasarett, Östra Sjukhuset Göteborg, Helsingborg, Boden samt Härnösand sjukhus. Vissa av de civila tryckkammarna har inte jourverksamhet längre. MILITÄRA TRYCKKAMMARE Dessa finns på många förband, men är i första hand avsedda för den egna verksamheten, och jourverksamhet förekommer ej. Vid olycksfall skall kontakt med tryckkammare alltid ske via 112! Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 DYKPLANERING 620:1 DYKFÖRBUD ALLMÄNT På vissa platser, bl a i skärgården, råder speciella regler för dykning och vistelse. Det kan t o m vara förbjudet att dyka på vissa platser. Dessa platser finns utmärkta på sjökorten. Det är generellt dykförbud i hamnar och farleder. I kort 1 (beteckningar och förkortningar i svenska sjökort) kan man finna följande sjökortsmarkeringar som visar dessa områden. GRÄNSER Varning för dykning, dykning förbjuden, gräns för skjutområde, varning för bottenaktiviteter och förbud mot bottenaktiviteter. HAMNAR Tillstånd behövs för hamndyk. Kontakta Hamnmyndigheten på orten före dykning. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20030123 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 DYKPLANERING 620:2 DJUPKURVOR (Eftersom vi sätter gränser för hur djupt vi dyker.) DJUPKURVOR UTGIVNA 19151962 DJUPKURVOR UTGIVNA 1963 3 6 10 15 20 50 100 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20030123 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 621:1 SJÖVETT Som dykare och dykledare vistas man av naturliga skäl på sjön. Båttransporter är vanliga. Båten kan också fungera som dykplats och bostad. Dykare och dykledare bör därför vara kunnig i säkerhet ombord. UTBILDNINGSFORMER: SJÖVETTSDIPLOM Den enklaste formen av grundläggande utbildning är riktad till barn och ungdom. För att erhålla ett Sjövettsdiplom måste man kunna simma, visa att man kan hantera en mindre båt eller kanot, kunna slå och använda de enklaste knoparna, känna till de viktigaste väjningsreglerna på sjön, känna till sjösäkerhetsrådets De tio sjövettsreglerna, kunna 20 av de vanligaste sjötermerna samt känna till hur man uppträder i naturen samt något om allemansrätten. FÖRARINTYG Förarintyg för fritidsbåtar är ett intyg om att innehavaren vid prövning visat sig ha teoretiska kunskaper om sjövägsregler, navigation, båtlivskunskap mm, för att föra fritidsbåt inomskärs och i skyddade vatten. Förarintyg medför inte behörighet för innehavaren att utöva befäl på svenskt handelsfartyg eller att föra fritidsfartyg som avses i kungörelse (1970:344) om kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar. DE TIO SJÖVETTS REGLERNA 1. Se till att båten är sjöduglig och att god ordning råder ombord. 2. Ha alltid nödvändig säkerhetsutrustning med ombord. Kom ihåg: flytväst åt envar ombord. Och den skall vara på! 3. Ge Dig inte ut på större vatten än båten är lämpad för! 4. Tala alltid om ditt färdmål och studera noga färdvägen. Om du ändrar färdmål, meddela hem! 5. Det är Din plikt att känna till de regler som gäller på sjön. Alkohol och båtliv hör inte ihop. 6. Överlasta inte båten, och sitt i båten! 7. Håll alltid god utkik! Var försiktig med farten! 8. Lyssna på väderleksutsikterna. Är de dåliga, stanna hemma. Är Du redan till sjöss, sök lä eller närmaste hamn! 9. Om båten kantrar men flyter, stanna kvar vid den! Du är säkrare där än om Du simmar mot land! 10. Skräpa inte ner, varken på land eller på sjön. Tag med skräpet hem eller lämna det vid uppsamlingsplats. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 621:2 KUSTSKEPPARINTYG Kustskepparintyg är ett intyg om att innehavaren vid prövning visat sig ha sådana teoretiska kunskaper om sjövägsregler, navigation, båtlivskunskap mm, som erfordras för att framföra ett fritidsfartyg i dagsljus, mörker och nedsatt sikt. Kustskepparinyg medför behörighet att föra fritidsskepp ( 12x4 m ), enligt kungörelse (1970:344) om kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar, men inte behörighet att utöva befäl på svenska handelsfartyg. UTSJÖSKEPPARINTYG Utsjöskepparintyg är ett intyg om att innehavaren vid prövning visat sig ha sådana teoretiska kunskaper och färdigheter om navigering, planering, meteorologi, säkerhet, sjömanskap m.m. som erfordras för att genomföra en längre resa med fritidsfartyg utmed kontinenter och på europeiska inre vattenvägar. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 621:3 ALARMERING VID SJÖNÖD Om Du råkar i sjönöd kan Du lita på sjöräddningen men Du måste göra Dig hörd eller sedd. Dessutom måste man känna till att alla på sjön oavsett den egna båtens storlek och typ enligt sjölagen är skyldiga att hjälpa nödställda. Råkar man in i en nödsituation till sjöss finns tre säkerhetsreserver som man i första hand bör försöka nyttja i följande ordning: egen utrustning båtar i närheten den organiserade sjöräddningstjänsten LARMA SJÖRÄDDNINGEN via VHF; Vid alarmering med VHFradio används kanal 16. Då kommer MRCC (Maritime Rescue Coordination Center) svara med Sweden Rescue därifrån sköts sjöräddningen. Alla räddningsinsatser som är på statligt vatten, dvs vattnen runt Sveriges kust, Vänern, Vättern och Mälaren, sköts av MRCC. När du svarat på SOSalarms frågor tar MRCC över räddningsoperationen. Är du på kommunal mark eller vatten (insjöar och hamnar) så är det SOSalarm och berörda myndigheter som sköter räddningen. En fördel med att larma via VHF kan vara att andra båtar i närheten kan höra ditt larm. På VHF sägs MAYDAY (uttalas mä jdä j) tre gånger följt av båtens namn, position och orsak till sjönöd. Kanalen är 16. När dykbåten Saltön 7SY3467 (anropssignalen bokstaveras efter den internationella bokstaveringstabellen) anropar Sweden rescue över Torö kanal 24 för att bli vidarekopplad till SOSalarmering kan det låta så här: MAYDAY MAYDAY MAYDAY Sweden rescue Sweden rescue Sweden rescue här kallar Saltön Saltön Saltön sju Sierra Yankee tre fyra sex sju, kom! Efter anropet inväntar fartyget svar från kustradiostationen och meddelar sedan vad som inträffat. Tala om position och vad som hänt. Kunskap i sjösäkerhet är den bästa skyddsutrustningen! Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 DYKPLANERING 621:4 Vid alarmering med mobiltelefon: slå 112 och begär sjöräddningen. Tala om position och vad som hänt. För att påkalla uppmärksamhet vid nödsituation kan man även: använda optiska signalmedel t ex nödraketer, handbloss eller röksignaler. Saknas sådana kan man försöka med något brinnande föremål. med ljus eller ljud sända tre korta, tre långa, tre korta signaler SOS. i övrigt använda vilka medel som helst för att göra nödsituationen känd. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 600 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 622:1 SKYLTAR FÖR DJURSKYDDSOMRÅDEN ALLMÄNT För att skydda säl och fågel har länsstyrelserna i flera län infört fågel och sälskyddsområden där det råder landstigningsförbud eller förbud att färdas nära öar under olika tider under året. Fågelskyddsområdena är fastställda med hänsyn till skyddade fågelarters häckningsperioder. Detaljerad information kan fås från länsstyrelsernas naturvårdsenheter. SJÖKORT Observera att områdena inte är markerade på sjökorten och inte heller alltid på båtsportskorten. SKYLTAR Följande skyltar är uppsatta på öar och skär i de aktuella områdena: Landstigningsförbud och förbud att varaktigt uppehålla sig invid ön/öarna på ett sätt som stör fågellivet under tiden 1/4 15/7. Landstigningsförbud samt förbud att befara vattenområdet 100 meter från stranden under tiden 1/4 31/7. Landstigningsförbud samt förbud att befara angivet vattenområde minst 100 meter från stranden under tiden 1/2 15/8. Skyltar för djurskyddsområden kan gälla fågel, säl eller andra djur. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 623:1 VÄDERDISTRIKTEN A Södra Götaland, B Västkustområdet, C Vänerområdet, D Nordöstra Götaland, E Östra Svealand, F Bergslagsområdet, G Nordvästra Svealand, H Södra Norrlands kustland, I Södra Norrlands inland, J Södra Norrlands fjälltrakter, K Norra Norrlands kustland, L Norra Norrlands inland, M Norra Norrlands fjälltrakter B1 Bottenviken, B2 Norra kvarken, B3 Bottenhavet, B4 Ålandshav och skärgårdshavet, B7 Norra Östersjön, B8 Mellersta Östersjön, B9 Sydöstra Östersjön, B10 Södra Östersjön, B11 Sydvästra Östersjön, B12 Öresund och Bälten, B13 Kattegatt, B14 Skagerack, B15 Vänern Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKPLANERING 624:1 VÄDERFÖRHÅLLANDEN Jfr Vindtabellen med sjörapporten och avgör lämpligheten av att dyka vid öppet hav. Sjörapportens Vind Lämp Vindens verkningar på öppna havet benämning hast lighet m/s att dyka BRIS 0 A Spegelblank sjö 1 A Små fiskfjällsliknande krusningar 23 A Korta, men utpräglade småvågor 45 B Vågkammarna börjar synas 67 C Längre vågor, en del vita skumkammar 810 D Vågor med långa, vita skumkammar 1113 D Större vågberg, vita skumkammar breder ut sig över större ytor KULING 1417 D Sjön tornar upp sig och bryter, skum i strimlor i vindriktningen 1824 D Vågbergens längd och höjd betydande, skum i täta strimlor STORM 2528 D Höga vågberg med långa brottsjöar, havsytan verkar i stort sett vit av skum, i sikte befintliga fartyg försvinner bakom vågbergen ORKAN 33 och D Hela havet täckt av vitt skum, som även över uppfyller luften så att sikten försämras A = Bra dykväder. B = Dykning bör ske i lä av land. C = Dykning endast i lä av land. Dykningen ska vara noga planerad för vädret. D = Olämpligt dykväder Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 600 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 DYKPLANERING 625:1 LJUD OCH LJUSSIGNALER LJUDSIGNALER Ljudsignaler med grupper om två slag/knallar/ljud i vattnet (......) betyder oklart på ytan, stanna på botten eller nivån. Signalen avgives så länge hindret kvarstår. Ljudsignaler med grupper om tre slag/knallar/ljud i vattnet (.........) betyder kom upp. Ljudsignaler om flera slag/knallar/ljud betyder nöd eller nödsignal från dykaren. LJUSSIGNALER OK = Teckna en cirkel med din dyklampa under/framför parkamraten. Signalen besvaras på samma sätt. Uppmärksamhet = Teckna en linje vågrätt fram och tillbaka med lugna rörelser i parkamratens synfält. Hjälp/Fara = Tecknar snabba lodräta streck med lampan. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 1 Flik 600 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 TABELLER OCH BEGREPP 700:1 BEGREPP 701 NORDISK STANDARDTABELL 702 GRUPPBETECKNING EFTER YTINTERVALL 703 JUSTERING FÖR DYKPLATSENS HÖJD ÖVER HAVET 704 TRANSPORT PÅ HÖG HÖJD EFTER DYKNING 705 NORDISK STANDARDTABELL I MINIFORMAT 706 OXYGEN PARTIALTRYCKSTABELL 707 LUFTEKVIVALENT DJUP (EAD) 708 NOAA OXYGENDOSTABELL 709 OXYGENDOSENS ANHOPNINGSHASTIGHETSTABELL (CNS%MIN) 710 OTU TABELLER 711 NITROXTABELL EAN 28 712 NITROXTABELL EAN 32 713 NITROXTABELL EAN 36 714 NITROXTABELL EAN 40 715 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 700 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 TABELLER OCH BEGREPP 701:1 BEGREPP DYKNING Vistelse i vatten under förhöjt tryck. DYKDJUP Det största djup som någon del av kroppen befunnit sig på under en dykning. DYKTID Den tid som förflyter från det att dykaren lämnar vattenytan och börjar dykningen, till dess att dykaren börjar uppstigningen. UPPSTIGNINGSTID Den tid det tar dykaren att komma från dykdjupet till ytan, inklusive uppehåll på eventuellt etappdjup. ETAPPDJUP De djup som anges i tabellerna för etappuppstigning på vilka uppehåll görs under en etappuppstigning. Djupet mäts i brösthöjd. ETAPPTID Den tid som dykaren tar sig till och befinner sig på etappdjup. TOTAL DYKTID Summan av dyktid och uppstigningstid. DIREKTUPPSTIGNING Dykare förflyttar sig direkt till ytan, utan uppehåll, med en hastighet av 10 m/min. ETAPPUPPSTIGNING Dykaren stannar under uppstigning på de djup som anges i tabellerna för etappuppstigning. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 700 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 TABELLER OCH BEGREPP 701:2 YTINTERVALL Tiden som man vistas vid normalt atmosfärstryck ( vid ytan ) mellan två dykningar. UPPREPAD DYKNING Dykning som företas mer än 10 minuter, men mindre än 12 timmar efter föregående dykning. GRUPPBETECKNING En kodbeteckning för hur stort kväveöverskott det finns i kroppen efter en dykning eller efter ett ytintervall. Kväveöverskottet anges med bokstavsbeteckningarna AO. I etappuppstigningstabellerna finns även beteckningen Z. FÖRBRUKAD DYKTID Den tid, som på grund av kvarvarande kväveöverskott i kroppen från föregående dykning, medför att den tillgängliga tiden vid upprepad dykning minskar. TILLGÄNGLIG DYKTID Den maximala dyktid som är tillgänglig för en upprepad dykning på ett visst djup, efter reduktion med den i direktuppstigningstabellerna angivna förbrukade dyktiden för det aktuella djupet. SÄKERHETSSTOPP Säkerhetsstopp skall alltid göras vid dykningar till större djup än 20 meter. Säkerhetsstoppet utgörs av ett stopp på 35 meter i 25 minuter. KOMPRESSION Tryckökning. DEKOMPRESSION Trycksänkning. REKOMPRESSION Tryckökning efter trycksänkning. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 700 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 702:1 NORDISK STANDARDTABELL Dykdjup Max dyktid Grupp efter dykning 15 A 30 B 6 meter 60 80 120 150 C D E F Inget dekompressionsstopp 200 G 270 H 400 I över 400 J Gruppbeteckning efter ytintervall och tillägg för förbrukad dyktid vid upprepat dyk till max 6 meter. A 10 B 20 C 25 D 40 E 50 F 60 G 75 H 90 I 105 J 120 K 140 L 165 M 190 N 215 O 245 Z 260 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 702:2 Dykdjup Max dyktid Grupp efter dykning 10 A 20 B 9 meter 30 50 60 80 C D E F Inget dekompressionsstopp 100 G 120 H 150 I 180 J 225 K 270 L 330 M 450 N över 450 O Gruppbeteckning efter ytintervall och tillägg för förbrukad dyktid vid upprepat dyk till max 9 meter. A 10 B 20 C 25 D 40 E 50 F 60 G 75 H 90 I 105 J 120 K 140 L 165 M 190 N 215 O 245 Z 260 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 702:3 Dykdjup 12 meter Max dyktid 15 25 35 45 60 70 80 100 120 Tid på etappdjupet 15 m 12 m 9 m 6 m 3 m Tot. etapptid (min) Grupp efter dykning 135 K 165 5 5 M B C D E F G H I J Gruppbeteckning efter ytintervall och tillägg för förbrukad dyktid vid upprepat dyk till max 12 meter. A 10 B 20 C 25 D 40 E 50 F 60 G 75 H 90 I 105 J 120 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 702:4 Dykdjup 15 meter Max dyktid 10 20 25 35 45 55 65 75 85 Tid på etappdjupet 15 m 12 m 9 m 6 m 3 m Tot. etapptid (min) Grupp efter dykning 105 5 5 L B C D E F G H I J Gruppbeteckning efter ytintervall och tillägg för förbrukad dyktid vid upprepat dyk till max 15 meter. A 10 B 15 C 25 D 30 E 40 F 50 G 60 H 70 I 80 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 702:5 Dykdjup 18 meter Max dyktid 10 15 20 30 35 45 50 60 Tid på etappdjupet 15 m 12 m 9 m 6 m 3 m Tot. etapptid (min) Grupp efter dykning 70 5 5 J B C D E F G H I Gruppbeteckning efter ytintervall och tillägg för förbrukad dyktid vid upprepat dyk till max 18 meter. A 5 B 15 C 20 D 25 E 30 F 40 G 45 H 55 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 702:6 Dykdjup 21 meter Max dyktid 10 20 25 30 35 40 Tid på etappdjupet 15 m 12 m 9 m 6 m 3 m Tot. etapptid (min) Grupp efter dykning 50 5 5 I C D E F G H Gruppbeteckning efter ytintervall och tillägg för förbrukad dyktid vid upprepat dyk till max 21 meter. A 5 B 10 C 15 D 20 E 30 F 35 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 702:7 Dykdjup 24 meter Max dyktid 10 15 20 25 30 Tid på etappdjupet 15 m 12 m 9 m 6 m 3 m Tot. etapptid (min) Grupp efter dykning 40 5 5 I C D E F G Gruppbeteckning efter ytintervall och tillägg för förbrukad dyktid vid upprepat dyk till max 24 meter. A 5 B 10 C 15 D 20 E 25 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 702:8 Dykdjup Max dyktid Tid på etappdjupet 15 m 12 m 9 m 6 m 3 m Tot. etapptid (min) Grupp efter dykning 10 C 27 meter 15 20 25 30 5 5 E F G H Gruppbeteckning efter ytintervall och tillägg för förbrukad dyktid vid upprepat dyk till max 27 meter. A 5 B 10 C 15 D 20 E 20 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 702:9 Dykdjup Max dyktid Tid på etappdjupet 15 m 12 m 9 m 6 m 3 m Tot. etapptid (min) Grupp efter dykning 30 meter 10 15 20 25 5 5 D E F H Gruppbeteckning efter ytintervall och tillägg för förbrukad dyktid vid upprepat dyk till max 30 meter. A 5 B 10 C 10 D 15 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 702:10 Dykdjup 33 meter Max dyktid 10 15 20 Tid på etappdjupet 15 m 12 m 9 m 6 m 3 m 5 Tot. etapptid (min) 5 Grupp efter dykning D E G Gruppbeteckning efter ytintervall och tillägg för förbrukad dyktid vid upprepat dyk till max 33 meter. A 5 B 10 C 10 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 702:11 Dykdjup 36 Max dyktid 10 15 Tid på etappdjupet 15 m 12 m 9 m 6 m 3 m 5 Tot. etapptid (min) 5 Grupp efter dykning D F Gruppbeteckning efter ytintervall och tillägg för förbrukad dyktid vid upprepat dyk till max 36 meter. A 5 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 702:12 Dykdjup 39 Max dyktid 10 15 Tid på etappdjupet 15 m 12 m 9 m 6 m 3 m 5 Tot. etapptid (min) 5 Grupp efter dykning E F Gruppbeteckning efter ytintervall och tillägg för förbrukad dyktid vid upprepat dyk till max 39 meter. A 5 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 702:13 Dykdjup 42 Max dyktid Tid på etappdjupet 15 m 12 m 9 m 6 m 3 m Tot. etapptid (min) Grupp efter dykning 10 5 5 E Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 TABELLER OCH BEGREPP 703:1 GRUPPBETECKNING EFTER YTINTERVALL L K Gruppbeteckning efter ytintervall J 00:10 00:30 L I 00:10 00:35 00:31 01:00 K H 00:10 00:35 00:36 01:00 01:01 01:20 J G 00:10 00:40 00:36 01:10 01:01 01:30 01:21 01:50 I F 00:41 01:10 01:11 01:40 01:31 02:00 01:51 02:20 H E 00:10 00:50 00:10 00:46 00:45 01:20 01:11 01:50 01:41 02:10 02:01 02:30 02:21 02:50 G D 00:10 01:00 00:51 01:30 01:21 02:10 Gruppbeteckning efter avslutat dyk 01:51 02:30 02:11 03:00 02:31 03:20 02:51 03:40 F C 00:10 01:10 01:01 01:50 01:31 02:30 02:11 03:00 02:31 03:30 03:01 03:50 03:21 04:10 03:41 04:30 E B 00:10 01:30 01:11 02:20 01:51 03:10 02:31 03:40 03:01 04:10 03:31 04:40 03:51 05:00 04:11 05:30 04:31 05:50 D A 00:10 02:10 01:31 03:20 02:21 04:10 03:11 05:00 03:41 05:30 04:11 06:00 04:41 06:30 05:01 06:50 05:31 07:20 05:51 07:40 C 00:10 04:10 02:11 06:00 03:21 07:20 04:11 08:10 05:01 08:50 05:31 09:30 06:01 10:00 06:31 10:30 06:51 10:50 07:21 11:10 07:41 11:30 B 00:10 12:00 04:11 12:00 06:01 12:00 07:21 12:00 08:11 12:00 08:51 12:00 09:31 12:00 10:01 12:00 10:31 12:00 10:51 12:00 11:11 12:00 11:31 12:00 A Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 700 Senast ändrat: 20030123 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 TABELLER OCH BEGREPP 704:1 JUSTERING FÖR DYKPLATSENS HÖJD ÖVER HAVET Tillägg till djup i meter 1 2 3 4 5 6 Höjd över havet i meter 1250 1500 C 1000 1250 C 750 1000 B 500 750 B 250 500 A 5 10 15 20 25 30 6 12 18 24 30 7 15 23 31 10 21 31 16 32 Grp bet före dyk Max lodat djup i meter Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20030123 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 TABELLER OCH BEGREPP 705:1 TRANSPORT PÅ HÖG HÖJD EFTER DYKNING FLYGNING EFTER DYKNING 1. Man skall undvika att flyga de närmaste 12 timmarna efter dykning. 2. Vid lång dyktid, djupa, kalla eller arbetssamma dyk, upprepad dykning, dykning med extrema dyktider eller dykning med etappstopp skall man undvika att flyga de närmaste 24 timmarna efter dykning. 3. Efter oxygen eller tryckkammarbehandlingn skall man undvika att flyga de närmaste 48 timmarna (rådgör med behandlande läkare) efter behandlingen. 4. Om dykaren ingår i besättningen på ett flygplan skall tiden ökas med 12 timmar. DYKOLYCKSFALL Vid transport av person skadad vid en dykolycka bör flygning undvikas eller ske med helikopter på låg höjd. TRANSPORT MED MARKBUNDET FORDON ÖVER HÖG HÖJD Transport med markbundet fordon från dyknivå till 500 meter kan påbörjas direkt efter dykning. Där transport företas på högre nivåskillnad än 500 meter efter dykning gäller det samma som för flygning efter dykning. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 700 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0201 TABELLER OCH BEGREPP 706:1 NORDISK STANDARDTABELL I MINIFORMAT De följande två sidorna innehåller en sammanställning av den viktigaste informationen ur den Nordiska standardtabellen. Denna tabell går att beställa i plastat utförande från SSDFs förlag. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 700 Senast ändrat: 20020101 Status: Fastställd

Dyk djup 6 meter Dyk djup 12 meter A 10 Dyk djup A 10 B 20 15 meter B 15 Max dyktid 15 30 60 80 120 150 200 270 400 >400 Max dyktid 15 25 35 45 60 70 80 100 120 135 C 25 D 40 Grp bet A B C D E F G H I J E 50 Dyk djup 9 meter Tid på etappdjup 6 m 3 m F 60 Max dyktid 10 20 30 50 60 80 100 120 150 180 225 270 330 450 >450 Tot etapp Tid (min) H 90 I 105 Grp bet A B C D E F G H I J K L M N O Grp bet B C D E F G 165 5 5 M Max dyktid 10 20 25 35 45 55 65 75 Tid på etappdjup 6 m 3 m Tot etapp Tid (min) H I J 120 Grp bet B C D E F G 85 J 105 5 5 L C 25 D 30 E 40 F 50 G 75 G 60 H 70 I 80 J K H I Dyk djup 18 meter A 5 Dyk djup A 5 Dyk djup 24 meter A 5 Dyk djup 27 meter A 5 B 15 21 meter B 10 B 10 B 10 Standardtabell Max dyktid 10 15 20 30 35 45 50 60 70 C 20 Max dyktid 10 20 25 30 C 15 Max dyktid 10 15 20 25 30 40 C 15 Max dyktid 10 15 20 25 C 15 D 25 D 20 D 20 D 20 Tid på etappdjup 6 m 3 m E 30 E 30 Tid på etappdjup 6 m 3 m E 25 Tid på etappdjup 6 m 3 m E 20 F 40 Tid på etappdjup 6 m 3 m F 35 5 5 Tot etapp Tid (min) 5 5 G 45 H 55 Tot etapp Tid (min) 35 40 50 5 5 30 Tot etapp Tid (min) 5 Tot etapp Tid (min) 5 Grp bet B C D E F G H I J Grp bet C D E F G H I Grp bet C D E F G I Grp bet C E F G H Dyk djup 30 meter A 5 Dyk djup Tillägg till djup i meter 1 2 3 4 5 6 Max dyktid 33 10 15 20 A 5 B 10 B 10 Max dyktid 10 15 20 F 25 5 5 H C 10 C 10 Höjd över havet i meter 1250 1500 C 1000 1250 C 750 1000 B 500 750 B 5 10 15 20 25 30 D 15 L Tid på etappdjup 6 m 3 m Tid på etappdjup 6 m 3 m 6 12 18 24 30 K Gruppbeteckning efter ytintervall 5 7 15 23 31 J 00:10 00:30 L Tot etapp Tid (min) Tot etapp Tid (min) I 5 10 21 31 00:10 00:35 00:31 01:00 K H 00:10 00:35 00:36 01:00 01:01 01:20 J Grp bet C E Grp bet D E G 250 500 A 16 32 G Grp bet före dyk Max lodat djup i meter 00:10 00:45 00:10 00:41 00:40 01:10 00:36 01:10 01:01 01:30 01:21 01:50 I Dyk djup 42 Max dyktid Tid på etappdjup Tot etapp Tid (min) Grp bet 6 m 3 m 36 10 D 15 5 5 F A 5 Dyk djup Dyk djup Max dyktid Max dyktid Tid på etappdjup Tid på etappdjup 6 m 3 m Tot etapp Tid (min) Tot etapp Tid (min) Grp bet 6 m 3 m 39 10 E 15 5 5 F A 5 F 01:11 01:40 Gruppbeteckning efter avslutat dyk 01:31 02:00 01:51 02:20 H E 00:10 00:50 00:46 01:20 01:11 01:50 01:41 02:10 02:01 02:30 02:21 02:50 G Grp bet 10 5 5 E D 00:10 01:00 00:51 01:30 01:21 02:10 01:51 02:30 02:11 03:00 02:31 03:20 02:51 03:40 F C 00:10 01:10 01:01 01:50 01:31 02:30 02:11 03:00 02:31 03:30 03:01 03:50 03:21 04:10 03:41 04:30 E B 00:10 01:30 01:11 02:20 01:51 03:10 02:31 03:40 03:01 04:10 03:31 04:40 03:51 05:00 04:11 05:30 04:31 05:50 D A 00:10 02:10 01:31 03:20 02:21 04:10 03:11 05:00 03:41 05:30 04:11 06:00 04:41 06:30 05:01 06:50 05:31 07:20 05:51 07:40 C 00:10 04:10 02:11 06:00 03:21 07:20 04:11 08:10 05:01 08:50 05:31 09:30 06:01 10:00 06:31 10:30 06:51 10:50 07:21 11:10 07:41 11:30 B 00:10 12:00 04:11 12:00 06:01 12:00 07:21 12:00 08:11 12:00 08:51 12:00 09:31 12:00 10:01 12:00 10:31 12:00 10:51 12:00 11:11 12:00 11:31 12:00 A Version 20050101

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 707:1 OXYGEN PARTIALTRYCKSTABELL OXYGEN ANDEL I% 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 D 11 0,44 0,46 0,48 0,50 0,53 0,55 0,57 0,59 0,61 0,63 0,65 0,67 0,69 0,71 0,74 0,76 0,78 0,80 0,82 0,84 J 12 0,46 0,48 0,51 0,53 0,55 0,57 0,59 0,62 0,64 0,66 0,68 0,70 0,73 0,75 0,77 0,79 0,81 0,84 0,86 0,88 U 13 0,48 0,51 0,53 0,55 0,58 0,60 0,62 0,64 0,67 0,69 0,71 0,74 0,76 0,78 0,81 0,83 0,85 0,87 0,90 0,92 P 14 0,50 0,53 0,55 0,58 0,60 0,62 0,65 0,67 0,70 0,72 0,74 0,77 0,79 0,82 0,84 0,86 0,89 0,91 0,94 0,96 15 0,53 0,55 0,58 0,60 0,63 0,65 0,68 0,70 0,73 0,75 0,78 0,80 0,83 0,85 0,88 0,90 0,93 0,95 0,98 1,00 I 16 0,55 0,57 0,60 0,62 0,65 0,68 0,70 0,73 0,75 0,78 0,81 0,83 0,86 0,88 0,91 0,94 0,96 0,99 1,01 1,04 17 0,57 0,59 0,62 0,65 0,68 0,70 0,73 0,76 0,78 0,81 0,84 0,86 0,89 0,92 0,95 0,97 1,00 1,03 1,05 1,08 M 18 0,59 0,62 0,64 0,67 0,70 0,73 0,76 0,78 0,81 0,84 0,87 0,90 0,92 0,95 0,98 1,01 1,04 1,06 1,09 1,12 E 19 0,61 0,64 0,67 0,70 0,73 0,75 0,78 0,81 0,84 0,87 0,90 0,93 0,96 0,99 1,02 1,04 1,07 1,10 1,13 1,16 T 20 0,63 0,66 0,69 0,72 0,75 0,78 0,81 0,84 0,87 0,90 0,93 0,96 0,99 1,02 1,05 1,08 1,11 1,14 1,17 1,20 E 21 0,65 0,68 0,71 0,74 0,78 0,81 0,84 0,87 0,90 0,93 0,96 0,99 1,02 1,05 1,09 1,12 1,15 1,18 1,21 1,24 R 22 0,67 0,70 0,74 0,77 0,80 0,83 0,86 0,90 0,93 0,96 0,99 1,02 1,06 1,09 1,12 1,15 1,18 1,22 1,25 1,28 23 0,69 0,73 0,76 0,79 0,83 0,86 0,89 0,92 0,96 0,99 1,02 1,06 1,09 1,12 1,16 1,19 1,22 1,25 1,29 1,32 24 0,71 0,75 0,78 0,82 0,85 0,88 0,92 0,95 0,99 1,02 1,05 1,09 1,12 1,16 1,19 1,22 1,26 1,29 1,33 1,36 25 0,74 0,77 0,81 0,84 0,88 0,91 0,95 0,98 1,02 1,05 1,09 1,12 1,16 1,19 1,23 1,26 1,30 1,33 1,37 1,4 26 0,76 0,79 0,83 0,86 0,90 0,94 0,97 1,01 1,04 1,08 1,12 1,15 1,19 1,22 1,26 1,30 1,33 1,37 1,4 1,44 27 0,78 0,81 0,85 0,89 0,93 0,96 1,00 1,04 1,07 1,11 1,15 1,18 1,22 1,26 1,30 1,33 1,37 1,4 1,44 1,48 28 0,80 0,84 0,87 0,91 0,95 0,99 1,03 1,06 1,10 1,14 1,18 1,22 1,25 1,29 1,33 1,37 1,4 1,44 1,48 1,52 29 0,82 0,86 0,90 0,94 0,98 1,01 1,05 1,09 1,13 1,17 1,21 1,25 1,29 1,33 1,37 1,4 1,44 1,48 1,52 1,56 30 0,84 0,88 0,92 0,96 1,00 1,04 1,08 1,12 1,16 1,20 1,24 1,28 1,32 1,36 1,4 1,44 1,48 1,52 1,56 1,60 31 0,86 0,90 0,94 0,98 1,03 1,07 1,11 1,15 1,19 1,23 1,27 1,31 1,35 1,4 1,44 1,48 1,52 1,56 1,60 32 0,88 0,92 0,97 1,01 1,05 1,09 1,13 1,18 1,22 1,26 1,30 1,34 1,4 1,43 1,47 1,51 1,55 1,60 33 0,90 0,95 0,99 1,03 1,08 1,12 1,16 1,20 1,25 1,29 1,33 1,38 1,42 1,46 1,51 1,55 1,59 34 0,92 0,97 1,01 1,06 1,10 1,14 1,19 1,23 1,28 1,32 1,36 1,4 1,45 1,50 1,54 1,58 1,63 35 0,95 0,99 1,04 1,08 1,13 1,17 1,22 1,26 1,31 1,35 1,4 1,44 1,49 1,53 1,58 1,62 36 0,97 1,01 1,06 1,10 1,15 1,20 1,24 1,29 1,33 1,4 1,43 1,47 1,52 1,56 1,61 37 0,99 1,03 1,08 1,13 1,18 1,22 1,27 1,32 1,36 1,41 1,46 1,50 1,55 1,60 38 1,01 1,06 1,10 1,15 1,20 1,25 1,30 1,34 1,4 1,44 1,49 1,54 1,58 39 1,03 1,08 1,13 1,18 1,23 1,27 1,32 1,37 1,42 1,47 1,52 1,57 1,62 40 1,05 1,1 1,15 1,20 1,25 1,30 1,35 1,4 1,45 1,50 1,55 1,60 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 708:1 LUFTEKVIVALENT DJUP (EAD) OXYGEN ANDEL I% 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 D 11 11 11 10 10 10 10 9 9 9 9 8 8 8 8 7 7 7 6 6 6 J 12 12 12 11 11 11 11 10 10 10 9 9 9 9 8 8 8 8 7 7 7 U 13 13 13 12 12 12 12 11 11 11 10 10 10 10 9 9 9 8 8 8 7 P 14 14 14 13 13 13 12 12 12 12 11 11 11 10 10 10 9 9 9 9 8 15 15 15 14 14 14 13 13 13 12 12 12 12 11 11 11 10 10 10 9 9 I 16 16 16 15 15 15 14 14 14 13 13 13 12 12 12 11 11 11 10 10 10 17 17 17 16 16 16 15 15 15 14 14 14 13 13 13 12 12 12 11 11 11 M 18 18 18 17 17 17 16 16 16 15 15 14 14 14 13 13 13 12 12 12 11 E 19 19 19 18 18 18 17 17 16 16 16 15 15 15 14 14 13 13 13 12 12 T 20 20 20 19 19 18 18 18 17 17 17 16 16 15 15 15 14 14 14 13 13 E 21 21 21 20 20 19 19 19 18 18 17 17 17 16 16 16 15 15 14 14 14 R 22 22 22 21 21 20 20 20 19 19 18 18 18 17 17 16 16 16 15 15 14 23 23 23 22 22 21 21 20 20 20 19 19 18 18 18 17 17 16 16 15 15 24 24 24 23 23 22 22 21 21 21 20 20 19 19 18 18 18 17 17 16 16 25 25 25 24 24 23 23 22 22 21 21 21 20 20 19 19 18 18 17 17 17 26 26 26 25 25 24 24 23 23 22 22 21 21 21 20 20 19 19 18 18 17 27 27 27 26 26 25 25 24 24 23 23 22 22 21 21 20 20 20 19 19 18 28 28 28 27 27 26 26 25 25 24 24 23 23 22 22 21 21 20 20 19 19 29 29 29 28 28 27 27 26 26 25 25 24 24 23 23 22 22 21 21 20 20 30 30 29 29 28 28 27 27 26 26 25 25 24 24 23 23 22 22 21 21 20 31 31 30 30 29 29 28 28 27 27 26 26 25 25 24 24 23 23 22 22 32 32 31 31 30 30 29 29 28 28 27 27 26 26 25 25 24 23 23 33 33 32 32 31 31 30 30 29 29 28 28 27 26 26 25 25 24 34 34 33 33 32 32 31 31 30 30 29 28 28 27 27 26 26 25 35 35 34 34 33 33 32 32 31 30 30 29 29 28 28 27 26 36 36 35 35 34 34 33 33 32 31 31 30 30 29 28 28 37 37 36 36 35 35 34 33 33 32 32 31 30 30 29 38 38 37 37 36 36 35 34 34 33 33 32 31 31 39 39 38 38 37 37 36 35 35 34 33 33 32 32 40 40 39 39 38 37 37 36 36 35 34 34 33 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 TABELLER OCH BEGREPP 709:1 NOAA OXYGENDOSTABELL NOAA OXYGENDOSTABELL Oxygenets partial Gräns för enstaka Maximal exposition tryck PO2 (bar) exposition (min) under 24 timmar (min) 1,6 45 150 1,5 120 180 1,4 150 180 1,3 180 210 1,2 210 240 1,1 240 270 1,0 300 300 0,9 360 360 0,8 450 450 0,7 570 570 0,6 720 720 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 700 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 TABELLER OCH BEGREPP 710:1 OXYGENDOSENS ANHOPNINGSTABELL (CNS%/MIN) PO 2 CNS% PO 2 CNS% PO 2 CNS% min min min 0,60 0,14 1,04 0,36 1,44 0,71 0,62 0,14 1,06 0,38 1,46 0,74 0,64 0,15 1,08 0,40 1,48 0,78 0,66 0,16 1,10 0,42 1,50 0,83 0,70 0,17 1,12 0,43 1,52 0,93 0,72 0,18 1,14 0,43 1,54 1,04 0,74 0,19 1,16 0,44 1,56 1,19 0,76 0,20 1,18 0,46 1,58 1,47 0,78 0,21 1,20 0,47 1,60 2,22 0,80 0,22 1,22 0,48 1,62 4,00 0,82 0,23 1,24 0,51 1,65 6,25 0,84 0,24 1,26 0,52 1,67 7,69 0,86 0,25 1,28 0,54 1,70 10,00 0,88 0,26 1,30 0,56 1,72 12,50 0,90 0,28 1,32 0,57 1,74 20,00 0,92 0,29 1,34 0,60 1,77 25,00 0,94 0,30 1,36 0,62 1,78 31,25 0,96 0,31 1,38 0,63 1,80 50,00 0,98 0,32 1,40 0,65 1,82 100,00 1,02 0,35 1,42 0,68 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 700 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 TABELLER OCH BEGREPP 711:1 OTU TABELLER Maximalt tillåten oxygendos (OTU) Antal nitrox OTU/dag Dykdagar i följd 1 850 2 700 3 620 4 525 5 460 6 420 7 380 8 350 9 330 10 310 1130 300 OTU per tidsenhet vid olika oxygenpartialtryck (PO 2 ) PO 2 OTU/min OTU/tim (kpa) 60 0,265 16 70 0,47 28 80 0,65 39 90 0,83 50 100 1,00 60 110 1,16 70 120 1,32 79 130 1,48 89 140 1,63 98 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 700 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 712:1 NITROXTABELL EAN 28 Dykdjup Luftekvivalentdjup Använd tabell för PO 2 Max dyktid CNS%/Min 1 0,03 6 0,308 400 0,14 2 0,94 6 0,336 400 0,14 3 1,85 6 0,364 400 0,14 4 2,76 6 0,392 400 0,14 5 3,67 6 0,420 400 0,14 6 4,58 6 0,448 400 0,14 7 5,49 6 0,476 400 0,14 8 6,41 9 0,504 450 0,14 9 7,32 9 0,532 450 0,14 10 8,23 9 0,560 450 0,14 11 9,14 12 0,588 135 0,14 12 10,05 12 0,616 135 0,14 13 10,96 12 0,644 135 0,16 14 11,87 12 0,672 135 0,16 15 12,78 15 0,700 85 0,17 16 13,70 15 0,728 85 0,19 17 14,61 15 0,756 85 0,20 18 15,52 18 0,784 60 0,22 19 16,43 18 0,812 60 0,23 20 17,34 18 0,840 60 0,24 21 18,25 21 0,868 40 0,26 22 19,16 21 0,896 40 0,28 23 20,08 21 0,924 40 0,30 24 20,99 21 0,952 40 0,31 25 21,90 24 0,980 30 0,32 26 22,81 24 1,008 30 0,35 27 23,72 24 1,036 30 0,36 28 24,63 27 1,064 25 0,40 29 25,54 27 1,092 25 0,42 30 26,46 27 1,120 25 0,43 31 27,37 30 1,148 20 0,44 32 28,28 30 1,176 20 0,46 33 29,19 30 1,204 20 0,48 34 30,10 33 1,232 15 0,51 35 31,01 33 1,260 15 0,52 36 31,92 33 1,288 15 0,56 37 32,84 33 1,316 15 0,57 38 33,75 36 1,344 10 0,62 39 34,66 36 1,372 10 0,63 40 35,57 36 1,400 10 0,68 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 713:1 NITROXTABELL EAN 32 Dykdjup Luftekvivalentdjup Använd tabell för PO 2 Max dyktid CNS%/Min 1 0,53 6 0,352 400 0,14 2 0,33 6 0,384 400 0,14 3 1,19 6 0,416 400 0,14 4 2,05 6 0,448 400 0,14 5 2,91 6 0,480 400 0,14 6 3,77 6 0,512 400 0,14 7 4,63 6 0,544 400 0,14 8 5,49 6 0,576 400 0,14 9 6,35 9 0,608 450 0,14 10 7,22 9 0,640 450 0,15 11 8,08 9 0,672 450 0,17 12 8,94 9 0,704 450 0,18 13 9,80 12 0,736 135 0,19 14 10,66 12 0,768 135 0,21 15 11,52 12 0,800 135 0,22 16 12,38 15 0,832 85 0,24 17 13,24 15 0,864 85 0,26 18 14,10 15 0,896 85 0,28 19 14,96 15 0,928 85 0,30 20 15,82 18 0,960 60 0,31 21 16,68 18 0,992 60 0,35 22 17,54 18 1,024 60 0,36 23 18,41 21 1,056 40 0,38 24 19,27 21 1,088 40 0,42 25 20,13 21 1,120 40 0,43 26 20,99 21 1,152 40 0,44 27 21,85 24 1,184 30 0,47 28 22,71 24 1,216 30 0,48 29 23,57 24 1,248 30 0,52 30 24,43 27 1,280 25 0,54 31 25,29 27 1,312 25 0,57 32 26,15 27 1,344 25 0,62 33 27,01 30 1,376 20 0,63 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 714:1 NITROXTABELL EAN 36 Dykdjup Luftekvivalentdjup Använd tabell för PO 2 Max dyktid CNS%/Min 1 1,09 6 0,396 400 0,14 2 0,28 6 0,432 400 0,14 3 0,53 6 0,468 400 0,14 4 1,34 6 0,504 400 0,14 5 2,15 6 0,540 400 0,14 6 2,96 6 0,576 400 0,14 7 3,77 6 0,612 400 0,14 8 4,58 6 0,648 400 0,16 9 5,39 6 0,684 400 0,17 10 6,20 9 0,720 450 0,18 11 7,01 9 0,756 450 0,20 12 7,82 9 0,792 450 0,22 13 8,63 9 0,828 450 0,24 14 9,44 12 0,864 135 0,26 15 10,25 12 0,900 135 0,28 16 11,06 12 0,936 135 0,30 17 11,87 12 0,972 135 0,32 18 12,68 15 1,008 85 0,35 19 13,49 15 1,044 85 0,38 20 14,30 15 1,080 85 0,40 21 15,11 18 1,116 60 0,43 22 15,92 18 1,152 60 0,44 23 16,73 18 1,188 60 0,47 24 17,54 18 1,224 60 0,51 25 18,35 21 1,260 40 0,52 26 19,16 21 1,296 40 0,56 27 19,97 21 1,332 40 0,60 28 20,78 21 1,368 40 0,63 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 TABELLER OCH BEGREPP 715:1 NITROXTABELL EAN 40 Dykdjup Luftekvivalentdjup Använd tabell för PO 2 Max dyktid CNS%/Min 1 1,65 6 0,440 400 0,14 2 0,89 6 0,480 400 0,14 3 0,13 6 0,520 400 0,14 4 0,63 6 0,560 400 0,14 5 1,39 6 0,600 400 0,14 6 2,15 6 0,640 400 0,15 7 2,91 6 0,680 400 0,17 8 3,67 6 0,720 400 0,18 9 4,43 6 0,760 400 0,20 10 5,19 6 0,800 400 0,22 11 5,95 6 0,840 400 0,24 12 6,71 9 0,880 450 0,26 13 7,47 9 0,920 450 0,29 14 8,23 9 0,960 450 0,31 15 8,99 9 1,000 450 0,35 16 9,75 12 1,040 135 0,36 17 10,51 12 1,080 135 0,40 18 11,27 12 1,120 135 0,43 19 12,03 15 1,160 85 0,44 20 12,78 15 1,200 85 0,47 21 13,54 15 1,240 85 0,51 22 14,30 15 1,280 85 0,54 23 15,06 18 1,320 60 0,57 24 15,82 18 1,360 60 0,62 25 16,58 18 1,400 60 0,65 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 700 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 DYKRAPPORTERING 800:1 DYKRAPPORTERING 801 BESTÄMMELSER FÖR SSDFs DUMPNINGSFOND 80 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 800 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0303 DYKRAPPORTERING 801:1 DYKRAPPORTERING Så fort en sportdykare upplever något oförutsett, är det önskvärt att vederbörande så snart som möjligt fyller i en Dykrapport och sänder denna till SSDFs kansli (portofritt). Detta som en stor tjänst åt andra dykare och blivande dykare! Bland det viktigaste inom sportdykning är god utbildning, bra materiel och ett säkert beteende. För att upprätthålla detta krävs en noggrann uppföljning av utvecklingen. Den största och säkraste källan för detta ändamål är alla sportdykare. Vi måste lära oss av varandra. Många utbildas varje år och marknadens förekommande utrustning kommer till användning under de mest skiftande förhållanden. Så snart Du upplever en oförutsedd händelse eller gör något oplanerat före, under eller efter dykning fyller du i en dykrapport fullständigt och sänder denna till SSDF. Inom ca en månad kommer du att höra av ditt distrikts säkerhetsombud (DS0), dels för att kvittera mottagandet och dels för eventuell komplettering av uppgifter. Detta är även en feedback till rapportlämnaren. Därefter skrivs rapporten in i en databas, som mot årets slut ligger till grund för: a) Incidentlistan, som är en sammanställning av de vanligaste och/eller allvarligaste grundorsakerna till de inträffade händelserna. b) Vidtagande av åtgärder mot dålig dykmateriel. c) Justering av utbildningen. d) Justering av Dykpraxis. OBS! Alla uppgifter som lämnas ut är avpersonifierade. Informationen lämnas även i dyktidningar. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 800 Senast ändrat: 20030123 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 DYKRAPPORTERING 801:2 KOMMENTARER TILL FÖRSTA SIDAN PÅ DYKRAPPORTEN Utformningen av denna blankett är ett resultat av flera års erfarenhet av rapporthanteringen, diskussioner vid säkerhets och instruktörsträffar och av personliga intervjuer. Det är nödvändigt att blanketten fylls i fullständigt eftersom den är intimt knuten till databasen som vi utnyttjar. Bearbetningen av rapporterna görs för att kunna få en så komplett bild som möjligt av vem som dyker, vilken utbildning vederbörande har och vad som inträffar. Dykrapporten finns dels som papperskopia (beställs från kansliet) eller via SSDFs hemsida. Dykrapporten laddas ner till den egna datorn. Det är önskvärt att Dykrapporten finns tillgänglig på klubbens dator! Dykrapporten sänds in till SSDF på dykrapport@ssdf.se. Denna adress är även till för synpunkter eller önskemål om tillägg på Dykrapporten. I den elektroniska formen finns det 17 rullningslister (i dessa finns det flera olika val i varje ruta, till). Det är dessa olika val som har ersatt kryssrutorna på den tidigare versionen av blanketten. Kom ihåg: Ju oftare du fyller i och sänder in en rapport, desto mera kan vi lära av varandra och desto behagligare och säkrare dyker vi. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 800 Senast ändrat: 20030123 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 DYKRAPPORTERING 801:3 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 800 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 DYKRAPPORTERING 802:1 BESTÄMMELSER FÖR SSDFs DUMPNINGSFOND Förbundets utredningar i samband med dykolycksfall har visat att dykare ofta tvekar inför valet att dumpa sin utrustning i ett nödläge. En av orsakerna kan givetvis vara att utrustningen är dyrbar och att en förlust därför skulle vara ekonomisk kännbar för de flesta. För att främja säkerheten vill därför SSDF erbjuda medlemmar i de klubbar, som är anslutna till förbundet, en möjlighet att få ersättning för utrustning som dumpats eller skadats i samband med nödläge. Följande förutsättningar gäller för rätt till ersättning: 1. Dykning skall ha skett i enlighet med SSDFs Dykpraxis, Instruktörsanvisningar och Normer och krav. 2. Försök att rädda den dumpade utrustningen skall om möjligt ha gjorts. Bärgningsförsöket skall kunna styrkas av dykledare eller annan person med angivande om vilka åtgärder som utförts. 3. Dykningen skall ha utförts i Sverige, Norge, Danmark eller Finland. 4. Ersättning för dumpad utrustning är begränsad till det belopp som SSDF vid varje tillfälle förfogar över för ändamålet. Vid sin bedömning om nödläge förelegat eller inte skall den utredningsgrupp för dumpningsfonden som tillsatts av SSDF acceptera de uppgifter som lämnats av den som söker ersättning, om det inte genom övrigt utredningsunderlag är uppenbart att nödläge inte förelegat. HUR STOR ERSÄTTNING LÄMNAS OCH FÖR VILKEN UTRUSTNING? För egen, hyrd eller lånad dykutrustning kan ersättning lämnas. Ersättning utgår efter utbetalning från försäkring som drabbad dykare tecknat och i sådant fall endast för självriskbelopp. Ersättningens storlek baseras på marknadsvärdet på motsvarande ny utrustning. Från detta värde dras sedan en värdeminskning på 5 % per år räknat från den tidpunkt som utrustningen köptes som ny. Dock utbetalas minst 50 % av gällande marknadsvärde för ny utrustning. Ersättningen är högst 10 000 för varje dykares utrustning. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 800 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 DYKRAPPORTERING 802:2 ANSÖKAN Ersättningsansökan skall fyllas i fullständigt och undertecknas av dykaren och minst ett vittne samt tillsammans med ifylld Dykrapport sändas till SSDFs kansli senast åtta veckor efter tillbudet. Den sökande bör själv behålla en kopia av ersättningsansökan. HANDLÄGGNINGSTID Ersättningstagaren äger rätt att senast inom åtta veckor efter att komplett ersättningsansökan och Dykrapport kommit kansliet till handa få skriftligt beslut om hur förlusten skall regleras eller att beslut fattats om tillerkänd ersättning. BESVÄR Klagomål på utredningsgruppens beslut skall meddelas senast fyra veckor efter att den ersättningssökande fått del av beslutet. Besvärsskrivelse skall sändas till SSDFs styrelse, Idrottens Hus, 123 87 Farsta. Besvär över SSDFs styrelsebeslut kan inte föras i vidare mån än inom ramen för försäkringsinspektionens beslut 19850121, dnr 1010/84. ÖVRIGA RUTINER FÖR HANDLÄGGNING OCH EKONOMI Ansökningsblankett och Dykrapport registreras på kansliet, varpå kopior sänds till Förbundssäkerhetsombuden för handläggning och Tekniska kommittén för kännedom samt Fridykningskommittén för yttrande vid de ärenden där de är berörda. Tekniska kommittén fattar beslut, med stöd av Förbundssäkerhetsombudets utredning, om utbetalning och brev med beslutet om hur skadan skall regleras sänds ut via kansliet. Order om utbetalning kan bara ske skriftligen till ekonomiansvarig på kansliet av ordförande i Tekniska kommittén. Utbetalning kan endast göras av SSDFs firmatecknare. Medel för fondens administration äskas ur förbundets budget. Fondmedlen förvaltas på eget bankkonto skilt från förbundets medel. ÅTERFUNNEN UTRUSTNING M.M. Har dumpad utrustning återfunnits innan ersättning utgått måste medlemmen mottaga sin återfunna utrustning. Återfunnen utrustning som ersatts skall tillfalla SSDFs dumpningsfond, alternativt att ersättningen återbetalas. SSDF äger överta skadeståndstalan beträffande utgiven ersättning för det fall haveriundersökningen skulle utvisa att olyckan eller tillbudet kan visas bero på materialfel. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 800 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0101 DYKRAPPORTERING 802:3 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 800 Senast ändrat: 20010101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 900:1 ALARMERING VID DYKERIOLYCKSFALL 901 HANDHAVANDE AV DYKOLYCKSFALL 902 BEHANDLING AV DYKERIOLYCKSFALL 903 FÖRSTA HJÄLPEN LABC/HLR 904 LUFTEMBOLI 905 TRYCKFALLSSJUKA 906 SQUEEZE 907 KOLMONOXIDFÖRGIFTNING 908 KOLDIOXIDFÖRGIFTNING 909 KVÄVENARKOS 910 OXYGENBRIST 911 OXYGENFÖRGIFTNING 912 GASEXPANSION I MAGSÄCK OCH TARMAR 913 SJÖSJUKA 914 ÖRATS TRYCKUTJÄMNINGSPROBLEM 915 SUBCUTANT EMFYSEM 916 MEDIASTINALT EMFYSEM 917 NEDKYLNING 918 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 6 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0301 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 900:2 BLADEN UNDER FLIK 900 ÄR MÄRKTA MED FÖLJANDE SYMBOLER: Kl 2 = Kräver läkarvård, samt eventuellt tryckkammarbehandling. Kl 1 = Kan eventuellt kräva läkarvård. Kl 0 = Kräver normalt ingen läkarvård. OBS! ÄR DU DET MINSTA TVEKSAM I DIN DIAGNOS FÖRUTSÄTT NÄRMAST HÖGRE BEHANDLINGSALTERNATIV. Materialet delvis hämtat från DAN Underwater Diving Accident Manual av Dr G Yancey Mebane och Dr Arthur P. Dick. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20030123 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 901:1 ALARMERING VID DYKERIOLYCKSFALL Dykeriolycksfall avser olycka där personen har andats under vistelse vid förhöjt tryck. DYKERIOLYCKSFALLSALARMERING Kontakt med tryckkammare och jourhavande dykeriläkare sker alltid via SOS Ala r mering. Vid organiserad dykning skall det alltid finnas möjlighet att nå SOS Alar mering. Kontakten kan ske via telefon, mobiltelefon eller VHFradio. KONTAKT MED SOS ALARMERING Via telefon Slå 112 (från myntautomater går det att ringa 112 avgiftsfritt). Via VHFRadio Kontakt med SOS Alarmering sker via kustradiostation (Stockholm radio) på kanal 16. MRCC(Maritime Rescue Coordination Centre) betjänar stationerna från norska gränsen, upp till finska gränsen (Gotland inräknat). Radiotelefoni via VHFradio får normalt endast ske om man innehar lägst ett begränsat radiotelefonistcertifikat. Det finns särskilda regler för hur man sänder ett meddelande via VHFradio. Kon takt med SOS Alarmering sker genom att man ställer in rätt trafikkanal enligt nordisk kust telefonikartas VHFstationer. Exempel: Ni befinner er vid Torö i Stockholms södra skärgård. Torö station har trafik kanal nr 24. När dykbåten Saltön 7SY3467 (anropssignalen bokstaveras efter den inter nationella bokstaveringstabellen) anropar MRCC över Torö kanal 24 för att bli vidarekopplad till SOS Alarmering kan det låta så här: MRCC här kallar Saltön Saltön sju Sierra Yankee tre fyra sex sju på kanal 24 Torö Saltön sju Sierra Yankee tre fyra sex sju här svarar MRCC MRCC jag behöver komma i kontakt med jourhavande dykeriläkare via SOS Alarmering Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 901:2 MRCC etablerar kontakt med SOS Alarmering via sjö rädd nings ledaren. Det är inte alltid som telefonisten genast svarar på anrop. Ibland händer det att tele fonisten går in och säger: Saltön Stand by Det är en kvittering på att anropet uppfattats och att telefonisten ber den som an ropat att vänta tills han/hon återkommer. Om det hörs en tonstöt (var tionde sekund) på trafik kanalen är telefonisten upptagen med att expediera ett annat samtal och kan inte ta emot något anrop. Kontakt med SOS Alarmering i akuta fall (ilsignal och ilmeddelande) Ilsignalen vid radiotelefonering utgörs av ordet PANPAN (uttalas pannpann) upp repat tre gånger. Ilsignalen anger att den anropande stationen har ett mycket brå d skande meddelande att sända angående säkerheten för ett fartyg eller för per soner. Det är absolut förbjudet att använda ilsignalen när det gäller brådskande med delanden av annat slag. Meddelanden som föregås av ilsignal har företräde framför all annan trafik utom nöd trafik. Anropet görs i första hand på kanal 16, men kan också göras på en kust stations trafikkanal. Så här kan ett ilmeddelande till MRCC låta: PANPAN PANPAN PANPAN MRCC MRCC MRCC här kallar Saltön Saltön Saltön sju Sierra Yankee tre fyra sex sju, Kom! Efter anropet inväntar fartyget svar från kustradiostationen och meddelar sedan vad som inträffat. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 901:3 NÄR SVAR ERHÅLLES FÖLJS FÖLJANDE RUTIN: Tala om att det gäller en dykeriolycka. Uppge ditt eget namn. Ange vilket telefonnummer du ringer ifrån. Lämna en detaljerad beskrivning av olycksplatsens läge (kart eller sjökorts referenser). Uppge antal skadade. Beskriv skadornas art och omfattning (ev begär tryckkammare). Fråga om egen transport ger tidsvinst. Om så är fallet, beskriv er färdväg och begär poliseskort. Fråga vad ni på platsen kan göra för att hjälpa till. Låt alltid en person stanna vid telefonen. Meddela dykledaren resultatet. Tänk på mobiltelefonens begränsade batteritid. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 902:1 HANDHAVANDE AV DYKUTRUSTNING Omhändertagande av utrustning vid dödsfall eller allvarlig personskada. Vid döds fall eller kroppsskada med bestående men inleds en polisutredning. I de flesta fall kom mer det poliser till platsen som inte har någon kunskap om dykning eller dyka rens utrustning. Polisen är i dessa fall hänvisade till dykarna på plats och deras kun skaper. Lämna så korrekta uppgifter som möjligt och hjälp till så gott du kan för att utredningsresultatet skall bli det bästa. Man kan lämna tips om FAP 4161 (Riks polis styrelsens allmänna råd om åtgärder vid dykolyckor med dödlig utgång). OBS! Livräddande åtgärder går före allt annat. Om möjligt fotografera eller rita. Ta av dykapparaten, skriv upp läge på spännen mm. Notera på papper: utrustning, läge på reglage, slangar och återstående tryck. Stäng kranar. SKRIV UPP ANTAL VARV. Hjälp polisen med benämningar. Loggbok och dykdator överlämnas till polisen. Dykprotokoll överlämnas till polisen. Uppgift om var senaste luftfyllning skett. Namn, adress och telefonnummer på den drabbade, parkamrat och dykledare/organisatör. Skriv dykrapport. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 903:1 BEHANDLING AV DYKERIOLYCKSFALL Har personen andats under vattnet? Nej Drunkningstillbud? Se oxygenbrist. Ja Allvarliga symptom? Ja Nej 1. Vätska (juice, saft) 2. Oxygen 3. Förbered transport smärta eller förlamning onaturlig matthet andningssvårigheter medvetslöshet Kvarstår symptom efter 30 minuter? Ja behandla som allvarligt Nej Åtgärder: HLR vid behov stabilt vänster sidoläge vid medvetslöshet eller risk för detta oxygen larma juice, sportdryck eller liknande ej till nära medvetlösa sjukhus, tryckkammare Konsultera läkare Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0801 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 904:1 FÖRSTA HJÄLPEN LABC/HLR (Livsfarligt läge, Andning, Blödning, Cirkulationssvikt/HjärtLungräddning) VARFÖR FÖRSTA HJÄLPEN? Första hjälpen, hjälp på platsen när någon skadas eller blir svårt sjuk, kan rädda liv, lindra skador och förebygga att skador förvärras. Det är därför hjälpen under de för sta kritiska minuterna ofta är avgörande. Med första hjälpen avses det du gör på en olycksplats eller då någon blir plötsligt svårt sjuk. Syftet med hjälpen är att upprätthålla livsfunktionerna. Något enklare ut tryckt hjälper man till med det den sjuke inte själv klarar av, att skapa fria luftvägar, ge hjärt lungräddning och stoppa blödning. HJÄRTLUNGRÄDDNING Denna teknik kan inte på ett tillfredställande sätt läras ut enbart via skriven in for ma tion. Det krävs noggrann praktisk träning som alltid måste utföras på en övnings docka ej på levande personer. Den som ej har sådan fullständig utbildning inkluderande träning på en övnings docka skall ej betraktas som livräddare och skall ej påbörja HjärtLungräddning. Det finns stor risk att en ej fullt utbildad person kan ställa till med allvarliga ska dor. HLRteknik ingår vid grundutbildning av sportdykare. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 6 Flik 900 Senast ändrat: 20080101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 904:2 LABC LIVSFARLIGT LÄGE Det första man som livräddare måste tänka på är det läge som den nödställde befinner sig i. Om den nödställde befinner sig på en plats som i sig utgör en risk för att hjälparen skall bli skadad (ex närhet till elektriska installationer, tät trafik osv) måste detta om möjligt åtgärdas innan hjälp påbörjas. ANDNING Se HjärtLungräddning blad 904:1 BLÖDNING Vid blödningar finns det tre typer av förband man lägger: Tryckförband Syftar till att stoppa en kraftig blödning t. ex. pulsåderblödning. Skyddsförband Syftar till att skydda såret mot föroreningar för att förebygga infektioner, läggs vid mindre blödningar t. ex. kapillärblödning. Avsnörande förband När en kroppsdel slits av är blödningen inte så stor i början. Var ändå beredd på att en mycket kraftig blödning kan uppstå efter en stund. Detta orsakas av att kärl som slits av omedelbart kan dra ihop sig för att sedan åter utvidga sig. Avsnörande förband läggs endast för att förhindra förblödning när en kroppsdel slits av och blödningen inte kan hejdas med annat förband. Lägg ett brett förband så nära skadan som möjligt och dra åt tills blödningen stoppar. CIRKULATIONSSVIKT Blodet har högt tryck i pulsådrorna men nästan inget tryck alls i kapillärerna. Det är därför blödningar ter sig olika. Vid stora blödningar finns alltid risk för cirkulationssvikt. Cirkulationssvikt innebär att blodcirkulationen inte är tillräcklig för att täcka krop pens oxygenbehov. Organen i kroppen har olika tolerans för nedsatt blod cirkula tion. Hud och muskler kan klara sig utan blod i timmar utan att ta skada. Hjärnan kan få bestående skador efter avbrott i blodtillförseln redan efter 34 minuter. För att skydda de känsliga organen har kroppen en rad försvarsmekanismer som träder i kraft vid begynnande cirkulationssvikt. Blodet omfördelas från de mindre sårbara organen, hud och muskler, till de känsliga organen, hjärna, hjärta och lungor. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 904:3 De flesta organen är beroende av ett visst blodtryck för sin oxygenförsörj ning. Om blodtrycket sjunker under en viss nivå, kan organen skadas. För att klara tillräcklig blodcirkulation kompenserar hjärtat med att arbeta snabbare. Pulsen ökar. Så länge kroppen orkar att hålla ett normalt blodtryck är cirkulationen tillfälligt kompenserad. Om tillståndet förvärras och kompensationsmekanismerna inte räcker till sjunker blodtrycket och organen skadas. Tillståndet är livshotande. ORSAKER En kraftig inre eller yttre blödning utvecklar mycket snabbt en cirkulationssvikt. Stora vätskeförluster genom brännskador, kräkningar och diarré likaså. När ett stort antal blodkärl utvidgar sig samtidigt blir den cirkulerande blodmängden för liten och cirkulationssvikten hotar, t ex vid förgiftningar och allergiska reaktioner. KÄNNETECKEN Andningen är hastig och ytlig. Huden blek och kallsvettig. Pulsen är snabb och svag. Den skadade fryser och är ofta orolig och törstig. Allt detta beror på den dåliga blodcirkulationen. FÖREBYGGA CIRKULATIONSSVIKT STOPPA BLÖDNING Låt den skadade ligga ner. Håll den blödande kroppsdelen högt och tryck så att blödningen stoppar. Lägg på ett tryckförband. Lägg på förbandet med tryckkudden mot det blödande stället. Fäst tryckkudden genom att linda förbandet runt flera varv. Avsluta med en knut direkt över tryckkudden eller fäst änden under förbandet. Behåll högläget. Kontrollera att blödningen stannat. Om blödningen inte stannar skall du förstärka förbandet, men låt det första sitta kvar. Har du lagt för hårt märks det genom domningar, stickningar eller vit och kall kroppsdel. Tryckförband kan du lägga med provisoriskt material, t ex halsduk. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV DYKERIOLYCKSFALL 904:4 PLACERING AV DEN SKADADE Låt den skadade ligga plant med något under huvudet och med benen högt. Lägg en filt eller klädesplagg både under och ovanpå för att förhindra avkyl ning. Var varsam och försök lugna den skadade. Vid misstänkt hals eller ryggkotsskada skall den skadade ligga helt plant. Vid misstänkt blödning i buken låt den skadade ligga med höjda ben. Vid medvetslöshet vänd i stabilt sidoläge. Ge aldrig dryck. Larma ambulans snarast! FÖRVARING AV AVSLITEN KROPPSDEL Under transport till sjukhus skall den avslitna kroppsdelen om möjligt förvaras fuktigt och svalt. Plastpåse är utmärkt. PSYKISK FÖRSTA HJÄLP Om människor skadas vid en olycka behöver de få hjälp. Hjälpen måste omfatta både de fysiska skadorna och de psykiska reaktionerna. En kraftig psykisk reaktion kan öka risken för cirkulationssvikt. Tala om för den skadade vad du gör. Var nära ge medmänsklig värme och trygg het. Tala lugnt med den skadade. Svara sakligt på frågor den skadade ställer dig, speciellt när det gäller vad som skett. Varken bagatellisera eller överdriv situatio nen. Det är viktigt att den skadade känner förtroende för dig. Stanna hos den ska dade om du inte måste lämna honom/henne för att hjälpa någon annan eller för att larma. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 2 DYKERIOLYCKSFALL 905:1 LUFTEMBOLI ORSAK Om lungornas luft inte kan röra sig normalt i luftvägarna under uppstig ningen kan luftens expansion skada alveolerna. Luftbubblor får därmed möj lig het att tränga in i blodbanorna. Om luftblåsorna blockerar delar av hjärnans blod för sörjning är läget mycket kritiskt. Luftemboli kan också uppstå pga air trap ping i lungorna. Orsak kan till exempel vara infektion i lungorna, tumörbildningar, ärr bild ningar eller överdriven utandning. SYMPTOM Yrsel Synrubbningar Bröstsmärtor Frossa Desorientering Personlighetsförändring Känselbortfall FYND Blodskum från mun eller näsa Känselbortfall Minnesförlust Medvetslöshet OBS! Symptom/tecken på luftemboli uppstår vanligtvis under eller direkt efter uppstigning. FÖREBYGGANDE Andas normalt under normal uppstigningshastighet. Genomgå alltid läkarunder sökning efter en sjukdom som kan ha medfört skador på lungorna. BEHANDLING Se blockschema för Behandling av dykolycksfall, se blad 903 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 2 DYKERIOLYCKSFALL 906:1 TRYCKFALLSSJUKA (Dekompressionssjuka, dykarsjuka) ORSAK Kroppens vävnader tar upp nitrogen (kväve) från andningsluften i proportion till det omgivande trycket. Så länge dykaren inte minskar omgivningstrycket (går upp) vållar detta inget problem. Om däremot omgivningstrycket minskas för snabbt kommer nitrogenet att övergå från löst form till gasform (bubbelbildning) i vävna der och blodbanor. Bubblor som uppstår i ryggmärgen kan leda till förlamning eller känselförlust. Bubbelbildning i vävnader kring leder orsakar smärtor i lederna. Kraftig bubbelbildning i vener ger komplexa blodförändringar, som bland annat kan leda till pneumoniliknande (lunginflammation) tillstånd i lungorna samt till cirkulationssvikt. De stora individuella variationerna såsom ålder, fetma, fysik mm kan få till följd att dekompressionssjuka uppstår trots att dyktabellerna följs. SYMPTOM Onormal trötthetskänsla Klåda, myrkrypningar Ledsmärtor, s k bends Yrsel Andnöd Domningskänsla, förlamning Känselbortfall KÄNNETECKEN Missfärgning av hudpartier, s k marmorering Domningar, förlamningar Vacklande ostadig gång Hostattacker Medvetslöshet Symptom och kännetecken uppträder vanligtvis 15 minuter till 12 timmar efter avslutad dykning (90 % inom en timme). Allvarliga fall kan dock uppträda tidigare. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 2 DYKERIOLYCKSFALL 906:2 FÖREBYGGANDE Följ dyktabellens rekommendationer. Öka ett tabellsteg vid kalla eller arbetsamma dyk. Personer i riskgrupper (övervikt, utmattning eller ålder över 40 år) ska aldrig utnyttja maxtider. Var nogrann vid beräkning av upprepade dyk. DYKNING OCH GRAVIDITET Se blad 608. BEHANDLING Se blockschema för Behandling av dykeriolycksfall, blad 903. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 1 DYKERIOLYCKSFALL 907:1 SQUEEZE (Tryckskillnadsskada) ORSAK Squeeze kan uppstå när ett gasfyllt hålrum inte tryckutjämnats tillfredsställande un der kompression. Squeeze kan förekomma i: Bihålor (igensvullna gångar). Tänder (sprickor, hål och dåliga lagningar). Innanför masken (utebliven tryckutjämning). Lungor (vid extrem fridykning). Hud (dåligt tryckutjämnad torrdräkt). Även örats tryckutjämningsproblem är en form av squeeze, se blad 916. SYMPTOM Smärta på aktuell plats. KÄNNETECKEN Blodkärlsbristning på aktuell plats. Blodblandat slem ur näsa/munhåla (bihålesqueeze). OBS! Blodskum kan vara ett tecken på luftemboli! Blödning i ögats hinnor och den del av ansiktet som täcks av masken, rödfärg ning (ögonsqueeze). Tandvärk (tandsqueeze) FÖREBYGGANDE Tryckutjämna masken. Dyk ej vid förkylning. Vårda tänderna. BEHANDLING Squeezeskador behöver normalt inte behandlas (ögonsqueeze läker normalt ut på 23 veckor). Vid kvarstående smärta eller synproblem ska dock läkare kontaktas. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 2 DYKERIOLYCKSFALL 908:1 KOLMONOXIDFÖRGIFTNING (Koloxidförgiftning) ORSAK Kolmonoxid bildas vid ofullständig förbränning av kolväte, t ex i bensinmotorer. Kolmonoxid binds mycket lättare till hemoglobinet än vad oxygenet gör. Därmed blockerar det blodets oxygentransporterande förmåga. Kolmonoxid är färg, lukt och smaklös. SYMPTOM Huvudvärk, yrsel Hjärtklappning Illamående FYND Röd frisk hudfärg Kräkningar Medvetslöshet FÖREBYGGANDE Analysera andningsluften. Var noga med placeringen av luftintaget till kompres sorn, sätt inte luftintaget i avgasernas riktning. BEHANDLING Frisk luft, oxygen. Allvarligare fall till läkare (symptomen varar lång tid). Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 0 DYKERIOLYCKSFALL 909:1 KOLDIOXIDFÖRGIFTNING (CO2) (Kolsyreförgiftning) ORSAK Om lungorna inte ventileras tillräckligt kommer koldioxidhalten i blodet att öka. Detta kan ske vid ytlig andning, överansträngning, användande av felaktig eller olämplig utrustning med stort skadligt rum. Tungt arbete på stora djup kan p g a andningsluftens förhöjda täthet vid stora tryck leda till koldioxidförgiftning. SYMPTOM Tung eller kraftig andhämtning Andnöd, ångestkänslor, lufthunger Huvudvärk Yrsel Sjukdomskänsla Värmekänsla KÄNNETECKEN Slöhet, sena reaktioner Muskelryckningar Sinnesbortfall FÖREBYGGANDE Undvik orsakerna till koldioxidförgiftning. Om andnöd uppstår, stanna och vila. Om det inte hjälper, avbryt dykningen. BEHANDLING Symptomen försvinner när orsaken åtgärdas. Huvudvärk kan dock kvarstå i flera timmar. Kan behandlas med oxygen under 15 minuter. Patienten måste hållas under uppsikt. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 0 DYKERIOLYCKSFALL 910:1 KVÄVENARKOS (Djupberusning) ORSAK Kväve har en narkosliknande verkan märkbar från ca 30 meters djup. Effekterna brukar jämföras med dem som uppstår av alkoholpåverkan, t ex bristande omdöme och koordina tionssvårigheter. Alla påverkas av kvävenarkos, men graden av påverkan är mycket olika för olika personer. Kanske kan en erfaren dykare klara de flesta rutinuppgifter under lättare kvävenarkos, men inte att hantera en eventuell incident på ett konstruktivt och riktigt sätt. SYMPTOM Långsamt och irrationellt beteende Lättsinnighet Omdömeslöshet Falsk säkerhetskänsla Koncentrationssvårigheter Panikartat handlande Sinnesbortfall vid stora djup KÄNNETECKEN Labilt, inadekvat beteende (t ex repeterar signaler, men följer dem ej) Dålig uppfattningsförmåga Medvetslöshet FÖREBYGGANDE Gör aldrig djupare dyk utan erfaren parkamrat. BEHANDLING Återvänd mot ytan under kontrollerade former. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 1 DYKERIOLYCKSFALL 911:1 OXYGENBRIST (Syrebrist/hypoxi) ORSAK Oxygen (syre) behövs vid all form av förbränning, även vid den som sker i krop pen. Vid oxygenbrist utan förhöjd koldioxidhalt blir offret medvetslöst utan föregå ende varning (t ex vid andning av en gas med lågt oxygeninnehåll). KÄNNETECKEN Mer eller mindre blåfärgad hud, syns i första hand på läppar och naglar. Medvetslöshet. BEHANDLING HLR, eventuellt oxygenterapi. Transport till sjukhus. OBS! Vid drunkning förekommer i vissa fall oxygenbrist utan att huden blå färgas. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 1 DYKERIOLYCKSFALL 912:1 OXYGENFÖRGIFTNING (Syrgasförgiftning/hyperoxi) ORSAK Oxygenförgiftning kan uppstå som kronisk eller akut. Kronisk oxygen förgiftning uppstår vid partialtryck över 0,5 bar under lång tid (timmar eller dygn). Akut oxy genförgiftning uppstår vid partialtryck över 1,4 bar. KÄNNETECKEN Yrsel, förvirring, svindel, irriterat beteende. Tinnitus, öronproblem (ringer i öronen). Muskelryckningar, speciellt i munnen och läpparna. Andningssvårigheter, hosta. Tunnelseende. Illamående, kräkningar. BEHANDLING Sänk partialtrycket på oxygenet genom uppstigning eller skifta till luft. Trots åtgär den kan oxygenkramp med medvetslöshet inträffa. Denna går vanligtvis över efter någon eller några minuter. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 1 DYKERIOLYCKSFALL 913:1 GASEXPANSION I MAGSÄCK OCH TARMAR ORSAK Eventuella gasvolymer i magsäck och tarmar påverkas i enlighet med Boyles lag vid volymoch tryckförändringar. SYMPTOM Smärtor i magtrakten Illamående KÄNNETECKEN Ömhet Buken låter ihålig som en trumma, när man klappar på den Ev kan magen vara uppblåst Uppkastning FÖREBYGGANDE Undvik att äta gasbildande föda före dykning. Undvik att svälja luft vid tryckutjäm ning. Rapa vid behov (tänk på att ha huvudet uppåt). BEHANDLING Toalettbesök kan hjälpa. Vid kvarstående smärta ska dock läkare kontaktas. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 0 DYKERIOLYCKSFALL 914:1 SJÖSJUKA ORSAK Sjösjuka orsakas av att balansorganen överstimuleras samt av att synen och balan sorganen ger olika information. Sjösjuka är i sig ingen allvarlig åkomma men den kan leda till allvarliga dykolyckor. SYMPTOM Allmän olustkänsla Trötthet Sjukdomskänsla Illamående Huvudvärk KÄNNETECKEN Blekhet Kallsvettning Uppkastningar FÖREBYGGANDE Medicin mot sjösjuka finns men eftersom den ger vissa bieffekter, t ex dåsighet, bör den användas med försiktighet i samband med dykning. Även milda symptom på sjösjuka bör beaktas i samband med dykning. Inställ eventuellt dykningen. BEHANDLING Gå i land. Lider man kraftigt av sjösjuka kan man rådgöra med läkare. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 1 DYKERIOLYCKSFALL 915:1 ÖRATS TRYCKUTJÄMNINGSPROBLEM ORSAK Trumhinneskador orsakas oftast av otillräcklig tryckutjämning vid neddykning, men kan också uppstå p g a för tätslutande huva. En annan typ av skada, s k runda fönsterruptur, kan uppstå vid forcerad tryckutjämning. En del dykare drabbas av yrsel under uppstigningen, s k alternobar vertigo (tryckskillnadsyrsel). OBS! Yrsel under/efter uppstigning kan också vara ett tecken på dekompressions sjuka. SYMPTOM Ont i örat/öronen Hörselproblem, lomhördhet Häftig, tillfällig yrsel KÄNNETECKEN Skador på trumhinnan Hörselbortfall Desorienterat uppträdande Blödning ur hörselgång FÖREBYGGANDE Tryckutjämna ofta under neddykningen. Använd Frenzelmetoden. Om du brukar lida av yrsel under uppstigningen, pröva att göra långsammare uppstigning med korta stopp. BEHANDLING Skador på trumhinnan och runda fönstret behandlas av läkare. Tag kontakt med dykläkare innan dykning åter påbörjas. Alternobar vertigo behandlas normalt inte. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 2 DYKERIOLYCKSFALL 916:1 SUBCUTANT EMFYSEM ORSAK Vid en lungskada med mediastinalt emfysem kan luft tränga upp under huden. Vanligtvis samlas luften runt halsens nedre del. SYMPTOM Svullnadskänsla runt halsen Svårigheter att svälja Röst förändring KÄNNETECKEN Svullnad vid halsens nedre del Knastrande ljud när huden kring halsen pressas samman FÖREBYGGANDE Andas normalt under uppstigningen. BEHANDLING Oxygenandning. Kontakta läkare. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 2 DYKERIOLYCKSFALL 917:1 MEDIASTINALT EMFYSEM ORSAK Om en lunga skadas kan luft tränga ut till det utrymme mellan lungorna som kallas mediastinum (bröstskiljeväggen). Mediastinum sträcker sig från diafragma till hal sen och innehåller bl a hjärtat och flera stora blodkärl. SYMPTOM Bröstsmärtor, vanligtvis innanför bröstbenet Matthet Andnöd KÄNNETECKEN Andningssvårigheter Röstförändring Medvetslöshet FÖREBYGGANDE Andas normalt under uppstigningen. BEHANDLING Oxygenandning vid allvarliga symptom. Observation av läkare. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 1 DYKERIOLYCKSFALL 918:1 NEDKYLNING ORSAK Tilltagande nedkylning på grund av vistelse i vatten. När frosskakningar börjar uppträda har kroppstemperaturen sjunkit till 36 C. Förvirring börjar uppträda vid ca 35 C. Fortsatt nedkylning kan bli livshotande. SYMPTOM OCH KÄNNETECKEN Bleknande hudfärg Svårt att utföra fina handrörelser (ingen fingerfärdighet) Kroppen börjar skaka Trötthet och ev förvirring. SVÅRARE SYMPTOM Minnessvårigheter, talsvårigheter Medvetandesänkning Hallucinationer Muskelstelhet Hjärtrytmrubbningar FÖREBYGGANDE Ordentlig dräkt skall användas. Avbryt dyket när avkylningen känns obehaglig, innan symptom uppträder. Ett mål mat några timmar före dyket ger energi. Varm dryck, varma kläder och mössa efter dyk. Börja inte dyket nedkyld. BEHANDLING Avbryt dyket. Byt om till torra kläder. Varm dryck. Bastu, eller varm dusch, kan kännas bra. OBS! Undvik alkohol! Den ökar nedkylningen genom att vidga blod kärlen. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 OMHÄNDERTAGANDE AV Kl 1 DYKERIOLYCKSFALL 918:2 BEHANDLING AV SVÅRARE SYMPTOM Utanför sjukhuset är passiv uppvärmning det enda tillåtna. Kroppen får med andra ord återhämta sin egen värme och får inte tillföras stark värme från yttre värme källa. Man kan t ex använda en filt på stranden eller lägga personen i ett normal varmt rum långt ifrån värmekällor med hög temperatur. Man kan också använda sin egen kropp, om man är utomhus. OBS! En starkt nedkyld person skall hanteras horisontellt, då ett vertikalt läge kan med föra hjärtstillestånd. Alltför snabb uppvärmning, exempelvis varmt bad, placering nära en brasa eller liknande, kan leda till snabb död. Tänk på att vatten som avdunstar kyler kraftigt. Avlägsna försiktigt våta kläder eller förhindra avdunstning med plastpåsar under isoleringen. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 900 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 LAGAR 1000:1 KORT OM FÖRFATTNINGAR 1001 LAG OM KULTURMINNEN 1002 FISKERILAGEN, FISKERIFÖRORDNINGEN 1003 ARBETSMILJÖLAGEN 1004 DYKERIARBETE AFS 1993:57 1005 ALLEMANSRÄTTEN 1006 KOMPRESSORER Se flik 300 UVJAKT Se flik 500 Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 5 Flik 1000 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 LAGAR 1001:1 KORT OM FÖRFATTNINGAR Vad vi får göra och inte får göra i Sverige, som svenska och icke svenska medborgare regleras i författningar av olika slag. Med författningar avses den samlade beteckningen för lagar, förordningar och föreskrifter. Nedan en översikt över författningshierarkin: Lagar utfärdas av riksdag och publiceras i Svensk Författningssamling (SFS). Förordningar utfärdas av regeringen och publiceras i Svensk Författningssamling (SFS). Föreskrifter utfärdas av myndigheter, till exempel Arbetsmiljöverkets föreskrifter om..., Fiskeriverkets föreskrifter..., och publiceras i egna författningssamlingar som t ex Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS), Fiskeriverkets Författningssamling (FIFS). I och med Sveriges medlemskap i den Europeiska gemenskapen den 1 januari 1995 har Sverige erhållit ytterligare en nivå som är högre än SFS, nämligen Europeiska Gemenskapens Officiella Tidning (EGT). Detta har bl a inneburit att ett antal lyfts ur de svenska författningarna då de numera ligger på gemenskapsnivå och därför publiceras i EGT. Notera att de författningar, och innehållet i dem, som redogörs för på följande sidor, bara är det mest grundläggande som du som sportdykare skall känna till. Om du tänker utvidga Din repertoar måste Du själv söka upp den information som Du kan behöva. OBS! Inga författningar är eviga. Gamla försvinner och nya tillkommer ständigt. Av denna anledning hänvisas till de olika författningarna på vedertaget sätt, dvs var de är publicerade, årtal och löpnummer. SSDF avser dock att så snart någon av de här aktuella författningarna förändras och SSDF fått kännedom om att det kan inverka på vanlig sportdykning, genast publicera dem. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 1000 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 LAGAR 1002:1 LAG OM KULTURMINNEN (samt Sjöfynd, Haverigods och Hittegods) FASTA FORNLÄMNINGAR Fasta fornlämningar är bl a följande: Lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna, samlingsplatser för handel och andra allmänna ändamål, lämningar av boplatser samt kulturlager som uppkommit vid bruk av sådana platser, lämningar efter arbetsliv och näringsfång, ruiner av försvarsanläggningar, hamnanläggningar, sjömärken och skeppsvrak om minst 100 år kan antagas ha gått sedan skeppet blev vrak. Till en fast fornlämning hör ett så stort område på sjöbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde. När fråga uppkommer om fastställande av gränserna för ett fornlämningsområde prövas frågan av Länsstyrelsen. FORNFYND Fornfynd är föremål som saknar ägare när de hittas och som: 1) påträffas i eller vid en fast fornlämning och har samband med denna eller 2) påträffas under andra omständigheter och kan antas vara minst 100 år gamla. Sådana fornfynd som avses i fråga 1 tillfaller staten. Sådant fornfynd som avses i fråga 2 tillfaller upphittaren. Han/hon är dock skyldig erbjuda staten att få lösa in fyndet mot betalning (hembud) om fyndet innehåller föremål som helt eller delvis består av guld, silver, koppar, brons, eller annan legering med koppar eller om fornfyndet består av två eller fler föremål som kan antas ha blivit nedlagda tillsammans. Den som påträffar ett fornfynd som skall tillfalla eller hembjudas staten, skall snarast anmäla fornfyndet hos Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen, Länsmuseum eller Polismyndighet. Fornfynd som tillhör skeppsvrak kan även anmälas till Kustbevakningen. Upphittaren är skyldig att på begäran lämna ut föremål mot kvitto samt uppge var, när och hur fornfyndet hittades. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 1000 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 LAGAR 1002:2 METALLSÖKARE Apparat som kan användas för att på elektronisk väg spåra metallföremål under markytan (metallsökare) får inte användas. Tillstånd kan dock sökas hos Länsstyrelsen, Kulturmiljöenheten. I ansökan ska anges syftet med användningen, inom vilket område och under vilken tid. SJÖFYND Sjöfynd kan vara ett övergivet fartyg eller skeppsvrak eller redskap eller gods som hör till fartyg. Ägaren ska ej gå att spåra. Sjöfynd kan indelas i: Bottenfynd, dvs fynd som påträffas på botten. Flytfynd, dvs fynd flytande på vattnet. Strandfynd, dvs fynd som påträffas uppdrivet på stranden. Upphittaren är skyldig att anmäla fyndet till Polismyndigheten eller Kustbevakningen. Ensamrätt till bärgning kan sökas hos Länsstyrelsen. Fyndet tillfaller ägare om denne hör av sig inom föreskriven tid, vilket vanligen är tre månader. Annars tillfaller det upphittaren. HAVERIGODS Fynd som kan härledas till ett visst fartyg, t ex genom märkning eller dylikt. Anmäles till Polismyndigheten. Ensamrätt till bärgning kan sökas hos Länsstyrelsen. Fyndet tillfaller ägaren om denne vill ha det. Godset kan också tillfalla försäkringsbolag och försäkringspengar utbetalas till ägaren. HITTEGODS Fynd som ej tillhört ett fartyg, t ex bilar, cyklar eller väskor. Anmäles hos Polismyndigheten. Ansökan om ensamrätt till bärgning krävs inte. Dock kan det i vissa fall rekommenderas att anmälan görs före bärgningen, t ex i fråga om bilar. Fyndet tillfaller ägaren, om denne hör av sig inom föreskriven tid. Om det inte sker tillfaller det upphittaren om denne vill ha det, annars staten. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 1000 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 LAGAR 1003:1 FISKERILAGEN, SFS 1993:787 4 Vad som sägs om fisk gäller även vattenlevande blötdjur (Mollusca) och vattenlevande kräftdjur (Crustacea). 5 Med fiske avses verksamhet som syftar till att fånga eller döda fritt levande fisk. 8 Varje svensk medborgare får fiska i allmänt vatten. Varje svensk medborgare får också fiska i havet vid sådana stränder, skär och holmar som den 30 juni 1986 ägdes av staten och som då inte hörde till något hemman eller innehades på särskilda villkor. 9 Fisket i enskilda vatten tillhör fastighetsägaren. Varje svensk medborgare har dock rätt att fiska i sådana vatten i den omfattning och på det sättet som anges i bilagan till denna lag. Kommentar: Där man har vanlig fiskerätt får man dyka efter kräftor om Fiskeriverket ej uttryckligen förbjudit det, dvs havskräftor får man dyka efter. Beträffande insjökräftor är begränsningar i den allmänna fiskerätten sådan att det i princip är förbjudet. För havskräftor gäller de allmänna reglerna om fiske (se nedan). Enligt bilagan till fiskelagen är fiske efter ostron förbehållet innehavaren av den enskilda fiskerätten inom 200 meter från fastlandet eller från en ö av minst 100 meters längd. FISKERIFÖRORDNINGEN SFS 1994:1716 2 kap. 6 Fiske får inte bedrivas med sprängämnen, bedövande eller dödande ämnen, elektrisk ström, skjutvapen eller sådana redskap som fisken kan spetsas med. (Vad avser harpun framgår det av 1 Vapenlagen (1973:1176) att harpun är ett skjutvapen.) 2 kap. 13 Den som fiskar med rörliga redskap får endast använda nät, långrev, ryssja, bur, handredskap och håv. Hummer eller krabba får inte fångas vid dykning. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 1000 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 LAGAR 1003:2 2 kap. 10 För att förhindra spridningen av kräftpest får Länsstyrelsen besluta att ett visst område skall anses kräftpestsmittat. 2 kap. 11 Fiskeredskap, båtar, maskiner eller andra föremål som använts i ett vatten inom ett område som förklarats kräftpestsmittat får inte transporteras till någon annan sjö eller vattendrag inom området eller föras ut ur området utan föregående desinfektering. Desinfektering, bilaga 1, Fiskeriverkets allmänna råd (19820712): Bäst desinfekterande verkan erhålles med en blandning av 3 delar Tröd och 1 del vatten. Kan användas för tvättning av båtskrov, pumpar, plast och gummiföremål, stövlar, oljeställ och dylikt. Torkning till fullständig torrhet: 1. bastu i 6080 o C under minst 5 timmar (gäller stora föremål). 2. bastu i 6080 o C under minst 1 timme (gäller mindre föremål). 3. lufttorkning i solen till fullständig torrhet av t ex gummimadrasser, gummibåtar, baddräkter, spinnrullar, flugor och spön. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 1000 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 0601 LAGAR 1004:1 ARBETSMILJÖLAGEN ALLMÄNT Som sportdykare berörs du inte i någon större utsträckning av Arbetsmiljölagen. Det kan dock förekomma att du utför något enstaka uppdrag, t ex hämtar upp ett tappat föremål. Det betraktas inte som yrkesmässig dykning. Med tanke på bl a försäkringar och de lagar som reglerar skatt, arbetsgivaravgift mm är det viktigt att du har gränserna helt klara för dig. Om du t ex erbjuder dina tjänster genom annonsering av något slag uppstår ett arbetsgivare/ arbetstagarförhållande. Då gäller Arbetsmiljölagen och dykningen måste utföras enligt bestämmelserna i Arbetsmiljöverkets dykerianvisningar. Detta slags dykeriverksamhet skall du alltså inte utföra i egenskap av sportdykare! Arbetsmiljölagen är heller inte tillämplig i det fall du lånar ut din dykapparat eller säljer den till någon. Lagen gäller endast näringsidkare. Trots detta bör du som privatperson känna ditt ansvar och försäkra dig om att den dykapparat du tänker sälja eller låna ut är i gott skick. En klubb, som lånar ut utrustning i sin utbildningsverksamhet kan i förhållande till eleverna inte göra gällande att ägarna svarar för utrustningarnas tillförlitlighet. Klubben har både det formella och det moraliska ansvaret gentemot eleverna för den utbildning klubben bedriver. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 4 Flik 1000 Senast ändrat: 20060101 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 LAGAR 1005:1 DYKERIARBETE AFS 1993:57 3 För arbete som instruktör eller ledare vid fritidsdykning kan person med instruktörscertifikat från CMAS eller PADI efter komplettering med kunskaper inom arbetsmiljöområdet anses uppfylla utbildningskraven i paragrafen. För forskningsarbete som endast består av enklare arbetsmoment som studier av bottenförhållanden, fotografering, enklare provtagning o.d. och som utföres så att: 1. inga av de förhållande föreligger som enligt 28 kräver dykning med navelsträng, 2. expositionstiden avpassas så att direktuppstigningstabellerna kan användas och 3. väderleksförhållandena är gynnsamma och sjöhävningen svag kan personer med CMAS trestjärnigt certifikat eller PADI Divemaster efter komplettering med kunskap inom arbetsmiljöområdet anses uppfylla utbildningskraven i paragrafen. För studenter som till exempel endast studerar djur eller växter i sin naturliga miljö under förhållanden som beskrivs i föregående stycke och då dykdjupet är mindre än 15 meter kan CMAS tvåstjärnigt certifikat eller PADI Rescue diver efter komplettering med kunskaper inom arbetsmiljöområdet anses uppfylla utbildningskraven i paragrafen. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 1000 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd

SSDF/Dykpraxis 9805 LAGAR 1006:1 ALLEMANSRÄTTEN DET ÄR TILLÅTET ATT: Vistas överallt, utom på tomt, åker med gröda och oskördad slåtteräng. Plocka blommor, bär och svamp. Slå upp ett tält något eller några dygn på mark som inte används för jordbruk och som ligger avlägset från boningshus. Fråga dock alltid markägaren om lov för tillfällig övernattning. Ta torrt ris och torra grenar för eldning. Elda om risk för skogsbrand inte föreligger och om markägare och skogsbrandsfogde gett tillstånd. Eldofarliga platser är sjöstränder och grusgropar. Bada, förtöja din båt något eller några dygn och gå iland nästan överallt, utom vid tomt eller där någon myndighet särskilt har förbjudit tillträde, tex skydd för fågellivet eller för sälarna. Hur länge du får stanna beror på situationen. Här gäller samma regler som för tältning. Simma, ro, segla och köra motorbåt på annans vatten. Medföra hund om du har den under kontroll, så den inte kan okynnesjaga. Passera gärdesgård eller grind (utom kring tomt ) förutsatt att skada inte uppstår och att djur inte slipper ut på olovligt bete. I så fall blir du ersättningsskyldig. Dricka och ta vatten ur källa eller sjö, men däremot inte leda bort vattnet. Parkera omedelbart intill väg som är avstängd för motortrafik. Tänk på att ställa bilen så att den inte hindrar någon att komma fram eller blir en fara för trafiken. DET ÄR FÖRBJUDET ATT: Orsaka skadegörelse. Markägare har alltid rätt att kräva ersättning. Från växande träd eller buske ta ris, näver, bark, ollon, nötter eller kåda. Detta anses som stöld. Plocka blommor, bär eller svamp på annans tomtmark. Beträda skogsplantering. Tälta så länge på en och samma plats att detta kan anses som bosättning. Köra bil, MC och moped och andra motordrivna fordon i terräng eller på väg som är avstängd för motordrivet fordon. Beträda åker med växande gröda. Ta fågelbon eller fågelägg. Fiska på annans vatten. Skräpa ner. Enligt Naturskyddslagen kan du straffas. Elda i skog, eller i närheten av skog, om fara för skogsbrand föreligger. Elda på klippor. Dok ID: Dykpraxis Utfört av: TK Version 3 Flik 1000 Senast ändrat: 19980507 Status: Fastställd