Å R S R E D O V I S N I N G Å R 2 0 0 3

Å R S R E D O V I S N I N G Å R 2 0 0 3

Ordlista... 4 Inledning... 6 Utvecklingen på spelmarknaden... 8 Spelmarknaden ur ett internationellt perspektiv... 8 Spelmarknaden i Sverige... 9 Lotteriinspektionen... 11 Lotterilagstiftningen... 11 Organisation... 11 Personal... 12 Kompetensförsörjningens mål och måluppfyllelse under år 2003... 12 Kompetensförsörjningsmål för åren 2004-2006... 14 Internt arbete under året... 14 Förslag till indikatorer... 15 Politikområde Finansiella system och tillsyn... 16 Verksamhetsområde Finansiell tillsyn, Tillsyn (av spelmarknaden)... 16 Verksamhetsgrenar... 16 Måluppfyllelse...17 Uppdrag... 18 Kartläggning av oreglerade spelautomater i Sverige... 18 Nuvarande tillståndsgivning till förströelsespel... 20 Krav på kunskap och erfarenhet inom restaurangkasinoverksamhet... 20 Förslag till avgiftssättning... 21 Ekonomi... 23 Ekonomisk utveckling... 23 Kontroll och tillsyn... 26 Mål... 26 Organisationsstyrning och uppdrag... 26 Resultat... 26 Rikslotterier...27 EMV-lotterier... 27 Restaurangkasino- och värdeautomatspel... 28 ATG... 29 Svenska Spel... 29 Casino Cosmopol... 31 Riksgäldskontoret och Vinstsparandet... 31 Central tillsyn... 32 Avgifter och kostnader... 34 Tillstånd och normgivning... 36 Mål... 36 Resultat... 36 Rikslotterier...36 EMV-lotterier... 38 Restaurangkasino... 38 Värdeautomater... 39 Övriga tillståndsärenden... 40 Typgodkännande... 40 Handläggningstider... 40 Avgifter och kostnader... 41 Information... 43 Mål... 43 Resultat... 43 Avgifter och kostnader... 44 2

Finansiell redovisning... 45 Läshjälp... 45 Resultaträkning...46 Balansräkning...47 Anslagsredovisning... 48 Finansieringsanalys... 49 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 50 Noter... 51 3

Ordlista För att underlätta förståelsen för läsaren förklaras nedan ett antal begrepp som används i årsredovisningen. Anordnare / Aktör Egentligt lotteri EMV-lotteri Folkrörelsen Förströelseautomat Internationella kasinon Kedjebrevsspel Kontroll Multi Level Marketing De som har ett tillstånd från regeringen eller Lotteriinspektionen att bedriva lotteriverksamhet brukar kallas anordnare. Ibland kan uttrycket aktör användas. Det kan också finnas andra aktörer än anordnaren på spelmarknaden t ex serviceföretag och intresseorganisationer. Egentligt lotteri omfattar enligt lotterilagen lottning, gissning vadhållning eller liknande förfaranden med undantag för vadhållning i samband med hästtävling och vadhållning i samband med idrottstävling som bedrivs i mer än en kommun. EMV-lotteri är ett lotteri som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor, såsom Internet, mobiltelefon eller digital- TV. EMV-lotteri får anordnas av en svensk juridisk person som är en ideell förening och som huvudsakligen främjar ett allmännyttigt ändamål inom landet. Lotteriinspektionen ger tillstånd till samtliga EMV-lotterier, dvs. oavsett om försäljning ska ske lokalt, regionalt eller över hela landet. ATG och Svenska Spel får anordna EMV-lotteri enligt regeringens tillstånd. De nya reglerna trädde i kraft den 1 augusti 2002. Vid internationella jämförelser används uttrycket online-spel. Folkrörelsen eller föreningslivet är ett samlat begrepp för samtliga de ideella föreningar som enligt lotterilagen har möjlighet att få tillstånd att anordna lotteri. En förströelseautomat är en spelautomat som endast kan ge vinst i form av frispel, såsom flipperspel eller bilbanor. Kommunen lämnar tillstånd till och utövar kontroll över dessa spel enligt automatspelslagen (1982:636). Lotteriinspektionen har ingen tillsyn över denna lag men om automaterna nyttjas för spel om pengar faller företeelsen in under lotterilagen. Kasinon med internationella spelregler, dvs. spel med högre insats och vinst än enligt lotterilagens bestämmelser, får bedrivas i enlighet med kasinolagen i Sundsvall, Malmö, Göteborg och Stockholm av Casino Cosmopol, helägt dotterbolag till Svenska Spel. I kedjebrevsspel, pyramidspel och liknande spel är vinstmöjligheterna beroende av deltagarens förmåga att rekrytera nya deltagare att satsa pengar i spelet. Lotteriinspektionen utövar kontroll över den verksamhet som har ett beviljat tillstånd från regeringen eller Lotteriinspektionen enligt bestämmelserna i lotterilagen eller kasinolagen. Ekonomisk verksamhet som bedrivs i nätverk som genererar vinst för deltagarna genom försäljning av varor och tjänster (ibland i flera led). 4

Restaurangkasino Rikslotteri Tillsyn Typgodkännande Varuspelsautomat Värdeautomat Till restaurangkasino räknas spelformerna roulett-, tärningsoch kortspel. Spelet får anordnas på restauranger av kommersiella företag. Rikslotteri är ett lotteri som anordnas i flera län. Rikslotteri får anordnas av en svensk juridisk person som är en ideell förening och som huvudsakligen främjar ett allmännyttigt ändamål inom landet. Ibland används begreppet traditionellt lotteri för de lotterier som förmedlas som papperslotter. Kommuner och länsstyrelser lämnar tillstånd till lotterier på lokal respektive regional nivå. Lotteriinspektionens granskande verksamhet som inte avser beviljade tillstånd är tillsyn. Exempelvis kan nämnas misstänkt olagliga lotterier eller otillåtet främjande. Typgodkännande krävs för att garantera spelaren säkerhet. Det gäller förslutna lotter och bingobrickor men även teknisk utrustning som används för insatser, vinstdragning eller kontroll av egentliga lotterier och bingospel. En varuspelsautomat är en spelautomat som betalar ut vinst endast i form av varor såsom klockor, nallar eller choklad och där vinstmöjligheten helt eller delvis beror på slumpen. Tillstånd ges i samband med offentliga nöjestillställningar i form av tivoli eller liknande. En värdeautomat är en spelautomat som betalar ut vinst i form av värdebevis, spelpolletter eller liknande och där vinstmöjligheterna huvudsakligen beror på slumpen. Spelet får anordnas på restauranger med serveringstillstånd och i bingohallar. Spelet anordnas av Svenska Spel. Övriga tillståndsärenden Bland övriga tillståndsärenden redovisas tillstånd i mindre mängd såsom innehavstillstånd av spelautomater, automatspel ombord på fartyg samt tillstånd till bingospel som ska anordnas i flera län eller med högsta vinsten överstigande ett basbelopp. 5

Inledning Lotteriinspektionens arbete under år 2003 har till stor del präglats av de många uppdrag som redovisats till regeringen. Kartläggningen av oreglerade spelautomater i Sverige, som gjorts i samråd med Rikspolisstyrelsen, visar bl.a. att antalet spelautomater och liknade spel som idag saknar tillstånd eller anordnas utan erforderligt tillstånd kan uppskattas till minst 3 000 och att dessa automater beräknas omsätta miljardbelopp. Ett mycket allvarligt inslag är att flera grupperingar inom den organiserade brottsligheten är involverade i det oreglerade automatspelet. Inspektionens redovisning till regeringen innehåller förslag på åtgärder som, enligt inspektionens mening, bör vidtas för att hantera automatspelsproblematiken. Ett av dessa förslag är att överföra tillståndsgivningen och kontrollen av de s.k. förströelseautomaterna från kommunerna till inspektionen. I detta sammanhang har Lotteriinspektionen till regeringen även redovisat en rikstäckande kartläggning av kommunernas tillståndsgivning för förströelseautomater. Denna kartläggning visar bl.a. att tillstånden omfattar upp till 7 000 automater i upp till 3 000 lokaler och att gällande tillstånd oftast löper tillsvidare. Bland dessa kan det finnas automater som inte överensstämmer med lagens definition av förströelsespel. Ett annat uppdrag som rapporterats till regeringen under år 2003 avser förslag till krav på kunskap och erfarenhet inom restaurangkasinoverksamhet. I redovisningen föreslås inspektionen bli examinationsmyndighet. Förslag till utformning av krav och utbildningsområden ges också. Som en fortsättning på regeringens tidigare uppdrag 1 avseende myndighetens avgiftssättning har inspektionen under år 2003 även redovisat regeringens uppdrag att utreda och lämna förslag till författningsändringar i syfte att uppnå full kostnadstäckning för myndighetens verksamhet genom avgifter. Inspektionen har också till regeringen redovisat uppdraget att lämna förslag till indikatorer i syfte att effekterna av myndighetens verksamhet skall kunna bedömas. De fem redovisningarna till regeringen har inneburit ett omfattande arbete som tagit stora resurser i anspråk hos Lotteriinspektionen. Arbetet har skett inom befintligt anslag dvs. utan tillskott av ekonomiska medel. Det har således påverkat såväl inriktning som omfattning av övrig verksamhet, främst i fråga om kontroll- och tillsynsverksamheten. Ett exempel är arbetet med kontroll av olovligt anordnat automatspel, som fortsatt prioriterats under året och där antalet kontroller har ökat med 56 % jämfört med förra året. Samtidigt har andra delar av kontrollverksamheten fått stå tillbaka något under året till förmån för arbetet med regeringens uppdrag. Lotteriinspektionens nya uppgift avseende tillståndsgivning till ideella föreningars EMV-lotterier har också tagit stora resurser i anspråk under året. Den tekniska kontrollen av EMV-lotterier, Svenska Spel och ATG har även detta år inneburit ett omfattande arbete där resurser tagits i anspråk, såväl personellt som ekonomiskt. Utvecklingen av nya produkter och vidareutvecklingen av befintliga produkter har fortsatt varit hög. Inspektionen har visstidsanställt en dataoperatör för att kunna frigöra personella resurser till andra uppgifter. 1 dnr 700/2001 Redovisning av uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla Lotteriinspektionens arbete i framtiden. 6

Kontrollen av de internationella kasinona har fortsatt att öka i omfattning mot bakgrund av att samtliga fyra kasinon nu är i drift. Den centrala tillsynen utgör fortsatt en mycket stor del av inspektionens arbete och innefattar bl.a., utöver den ovan berörda delen som gäller automatspel, kedjebrevsspel och olovligt främjande genom annonsering och liknande. Utländska spelbolag har under året varit mycket aktiva för att synas på den svenska spelmarknaden. Detta har skett bl.a. genom sponsoravtal med idrottsföreningar, annonser i tidningar och annonser på annonstavlor. Särskilt efter EG-domstolens dom den 6 november 2003 i det s.k. Gambellimålet, intensifierades de utländska spelbolagens verksamhet. Lotteriinspektionen följer de utländska spelbolagens aktiviteter i Sverige och vidtar åtgärder då det finns misstanke om överträdelse av lotterilagen. Under året har Lotteriinspektionen bl.a. polisanmält tidningar som efter Gambellidomen infört kommersiella annonser för de utländska spelbolagens spelverksamhet. Frågan om gränsdragningen i förhållande till tryckfrihetsförordningen har prövats av Justitiekanslern (JK) i ett ärende där inspektionen under år 2002 polisanmälde en bilaga till en tidning. JK ansåg i yttrande till ifrågavarande åklagare att bilagan var kommersiell och därmed inte skyddad av tryckfriheten. Målet är under handläggning hos åklagarmyndighet. Lotteriinspektionen har även polisanmält en större reklamkampanj som ett utländsk spelbolag genomförde på annonstavlor under jul- och nyårshelgen 2003. Vad gäller ingångna sponsoravtal med idrottsföreningar har Lotteriinspektionen fortsatt utfärda förbudsförelägganden avseende bl.a. exponering av logotyp på matchutrustning. I några fall pågår domstolsprövning. Inspektionens informationsarbete har fortsatt utvecklats främst när det gäller inspektionens webbplats och information till allmänheten t.ex. genom telefonsamtal. Samarbetet med andra myndigheter, såsom Riksskatteverket, Rikspolisstyrelsen och Konsumentverket har utvecklats ytterligare. Utbytet med Lotteriinspektionens motsvarigheter i andra länder, såväl nordiskt, europeiskt som internationellt, är också fortsatt en viktig del i inspektionens arbete. Sammantaget har Lotteriinspektionen utfört ett omfattande och intensivt arbete med ett gott resultat även under år 2003. Nya uppgifter för Lotteriinspektionen under föregående budgetår har under året inneburit en stor utmaning för inspektionen och ställt stora krav på myndighetens medarbetare. De rapporterade uppdragen till regeringen under år 2003 kommer att få betydelse för spelmarknadens utformning och för inspektionens framtida verksamhet. Lena Jönsson Generaldirektör 7

Utvecklingen på spelmarknaden Spelmarknaden ur ett internationellt perspektiv I Europa har intresset fortsatt varit koncentrerat till Storbritanniens liberaliseringsplaner. De åtgärder dess regering vidtagit har bekräftat de ambitioner man tidigare gett uttryck för. Avsikten är att utfärda licenser för online-spel, utan geografisk begränsning för anordnaren att erbjuda sina tjänster. Genomförandet av lagändringarna har dragit ut på tiden och sannolikt kommer tillstånd till online-spel tidigast att kunna utfärdas år 2006. I Nederländerna har de statskontrollerade spelbolagen De Lotto och Holland Casino i ett antal domstolsprocesser fått till stånd civilrättsliga avgöranden där vissa utländska internetspelsanordnare förklarats skyldiga att blockera tillgången till webbplatserna för personer bosatta i Nederländerna. I Danmark har vissa ändringar av spelregleringen genomförts. Den nya lagen förtydligar att det inte är tillåtet för utländska anordnare att tillhandahålla spel via internet, om de genom marknadsföring, språk eller spelutbud riktar spelen mot danska spelare. Det är förbjudet att göra reklam för spel eller spelanordnare utan att ha tillstånd att anordna spel i Danmark. Lagen understryker att det inte är tillåtet att medverka till överträdelser av lagstiftningen. Lagen berör personer, företag och föreningar som har ingått reklamavtal med sådana anordnare, samt reklamföretag och medieföretag som utformar reklam eller andra marknadsföringskampanjer för olagliga spel och spelanordnare som olovligen tillhandahåller spel i Danmark. Det är inte heller tillåtet för personer eller företag i Danmark att arbeta för spelanordnare som tillhandahåller sådana spel. Lagen berör därmed spelanordnarnas agenter, oddssättare m.fl. En enskild händelse som fick stort genomslag under året var EG-domstolens avgörande i Gambelli-målet 2, vilket avser italiensk reglerings förenlighet med EG-fördragets bestämmelser om etableringsfrihet och friheten att tillhandahålla tjänster. Domen är av principiellt intresse eftersom det är den första domen från EG-domstolen som behandlar frågan om lotterier och etableringsfrihet. Lotteriinspektionen kan konstatera att EG-domstolen i allt väsentligt bekräftar sin tidigare praxis i fråga om lotterier. Domstolen fastslår att i fråga om lotterier kan även inskränkningar i etableringsfriheten, i likhet med friheten att tillhandahålla tjänster, under vissa förutsättningar vara godtagbara. Domen kom emellertid att bli mycket uppmärksammad, bl.a. då vissa utländska spelbolag gjorde gällande att den förändrat rättsläget för lotterier i Europa inklusive Sverige. I USA anses online-spel fortfarande vara förbjudet enligt lagen. Förbudet har dock utmanats av Antigua och Barbuda, som har initierat en process mot USA inom WTO 3. Antigua och Barbuda hävdar att USA:s förbud mot gränsöverskridande online-spel utgör en överträdelse av GATS 4. Den panel som har tillsatts av WTO:s tvistlösningsorgan för att hantera frågan, beräknas avsluta sitt arbete under våren 2004. I Australien pågår en översyn av lagen, vilken förbjuder många former av online-spel. Översynen är obligatorisk enligt be- 2 C-243/01 3 World Trade Organization 4 General Agreement on Trade in Services 8

stämmelser i lagen och innefattar en utvärdering av de sociala och ekonomiska konsekvenserna av online-spel. Vadhållningsbörser är en företeelse som noterat en kraftig ekonomisk tillväxt. Fenomenet tycks också ge upphov till en polarisering bland jurisdiktioner och marknadsaktörer. I Storbritannien utfärdas tillstånd till verksamheten. Där argumenterar de traditionella vadhållningsbolagen intensivt för att börserna, som givetvis utgör konkurrenter, i vart fall ska bli föremål för högre beskattning. I Australien har en utredning 5 konstaterat att vadhållningsbörser utgör ett hot främst mot australisk hästsport. På grund av risk för bl.a. fusk och bedrägerier inom hästsporten, ekonomiska förluster för befintliga vadhållningsanordnare samt minskade intäkter till hästsporten och det allmänna, rekommenderas att tillstånd till vadhållningsbörser inte ska utfärdas. Detta gäller såväl för vadhållning på sport som på hästar. Vidare föreslås att lagen ändras så att det blir förbjudet att tillhandahålla vadhållningstjänster av aktuellt slag till australier. Inom de internationella organisationerna GREF 6 och IAGR 7 utgör online-spel ett ofta återkommande ämne. Inom GREF har de flesta medlemmarna samma principiella hållning i fråga om gränsöverskridande online-spel som tidigare, dvs. att sådant endast bör tillåtas för det fall det finns överenskommelser mellan länderna i fråga. Inom IAGR är den principiella inställningen bland medlemmarna mycket varierande. Exempelvis hade vid 2002 års möte ett förslag till gemensamt policydokument om internetspel presenterats av organisationens dåvarande brittiske ordförande men dokumentet kunde inte antas eftersom ett stort antal medlemmar inte kunde ställa sig bakom det. Vid 2003 års möte kom dokumentet endast att omnämnas, men något förslag till antagande fördes inte fram. Spelmarknaden i Sverige Under året spelade det svenska folket för drygt 36 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3 % från år 2002. Även detta år är den huvudsakliga orsaken till omsättningsökningen spel på värdeautomater samt spel på internationella kasinon. Dessa spel har en genomsnittlig vinståterbetalning som ligger klart över genomsnittet i branschen. Det innebär att även under år 2003 har en något högre andel vinster betalats ut till spelarna i förhållande till deras insatser jämfört med tidigare. Omsättningen efter utbetalda vinster, vilket enkelt uttryckt är det belopp som spelarna har förlorat på sitt spelande, uppskattas till totalt ca 15 miljarder kronor vilket innebär en utgift på drygt 2 000 kronor per invånare över 18 år. I genomsnitt använder svenska folket 3 % av sin disponibla inkomst till spel och lotterier räknat på omsättningen före utbetalda vinster. Om man istället jämför med försäljningsandelen efter utbetalda vinster blir andelen 1,24 %. De två största spelbolagen, Svenska Spel och ATG svarade för ca 83 % av bruttoomsättningen på spelmarknaden. Folkrörelsernas spelandel var 14 % och 5 Betting Exchanges Task Force 6 Gaming Regulators European Forum 7 International Association of Gaming Regulators 9

Svenska folket spelade för drygt 36 miljarder kronor år 2003 Folkspel 6% Övriga föreningslotterier 3% Bingo 5% Restaurangkasino 3% ATG 29% Casino Cosmopol 2% Svenska spels värdeautomater 19% Svenska spels övriga produkter 33% Redovisningen innehåller preliminära omsättningssiffror för ATG, Svenska Spel, Folkspel samt Casino Cosmopol. Omsättningen för övrigt spel är en uppskattning gjord utifrån 2002 års uppgifter, uppgifter från Lotteriinspektionens tillståndsgivning under år 2003 samt kontakter med aktörer inom branschen. resterande 3 % avser restaurangkasinospel. Jämfört med föregående år har folkrörelserna lägre marknadsandel. Tidigare år har överskottet från Svenska Spels värdeautomater tillfallit folkrörelserna. Från år 2003 gäller ett delvis nytt vinstdelningssystem som innebär att det totala bidraget från Svenska Spel till föreningslivet år 2003 beräknas uppgå till drygt 1 miljard kronor. Därutöver har värdeautomaterna bidragit med 165 miljoner kronor som betalats ut till föreningslivets bingohallar under år 2003. Av spelmarknadens aktörer har ATG, Svenska Spel och föreningen SPERO haft försäljning över internet år 2003. Deras sammanlagda försäljning över internet uppgick under året till ca 1,2 miljarder kronor vilket är drygt 3 % av den totala försäljningen av spel i Sverige och en ökning med ca 38 % jämfört med föregående år. 10

Lotteriinspektionen Lotterilagstiftningen Under året har lotterilagen (1994:1000) ändrats genom SFS 2003:346 8. Ändringarna innebär att de ideella föreningarna har rätt att fritt fördela vinsterna mellan pengar och andra sorters vinster genom att 16 1 st 1 och 2 p givits ny lydelse. Genom att tillföra ett andra stycke i 38 har regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, under vissa förutsättningar, givits rätt att medge undantag från förbudet att främja deltagande i utländskt lotteri. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2003. Under året har även Lotteriförordningen (1994:1451) ändrats genom SFS 2003:608. Ändringen innebär att enligt den nya 2 a ska Lotteriinspektionen ge berörd kommun tillfälle att yttra sig innan beslut fattas om tillstånd till restaurangkasinospel enligt lotterilagen. Ändringen trädde i kraft den 1 december 2003. Organisation Lotteriinspektionen leds av en styrelse med fullt ansvar. Styrelsen har haft tolv sammanträden under året. Tidigare styrelseledamot Christina Wennmark lämnade sitt uppdrag den 31 mars 2003. Ny ledamot i styrelsen är Cecilia Magnusson Sjöberg fr.o.m. den 1 april 2003. Arbetet i styrelsen har fortsatt varit inriktat mot myndighetens strategiska arbete vid sidan av yttranden och rapporter till regeringen och ekonomiska frågor. Frågor som tagits upp i styrelsens arbete har gällt bl.a. främjandeförbudet, EG-rätten, internationellt kasinospel enligt kasinolagen, EMV-lotterier och automatspel. Myndigheten finns i Strängnäs och leds av generaldirektör Lena Jönsson, tillika ledamot av styrelsen. Myndigheten är organiserad i tre enheter och en stab. Organisation Styrelse Rättssekretariat GD Tillståndsenheten Ekonomi- och personalenheten Enheten för kontroll, teknik & utveckling Kontrollanter 8 prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212 11

Personal Lotteriinspektionen hade 33 anställda per den 31 december 2003, 17 kvinnor och 16 män. Dessutom fanns ca 80 behovsanställda kontrollanter runt om i landet. Två personer var föräldralediga. Medellönen för de anställda, utom generaldirektören, per den 31 december 2003 var 28 125 kronor per månad och medianlönen 25 550 kronor. Medelåldern för samtliga anställda var 41 år. Kompetensförsörjningens mål och måluppfyllelse under år 2003 Lotteriinspektionen har haft följande mål för kompetensförsörjningen under år 2003. Vid rekrytering är det viktigast att anställa personer med rätt kompetens för verksamheten och målet är att i första hand rekrytera medarbetare med akademisk utbildning. En individuell plan ska göras inför varje pensionsavgång och innan rekrytering ska en inventering göras av behovet av förändrad kompetens inom organisationen. Rekrytering ska ske i god tid innan pensionsavgång för att möjliggöra dubbel tjänstgöring samt minska sårbarheten i organisationen. För att verka för en bredare kompetens och sprida riskerna vid oförutsett kompetensbortfall ska kompetensöverföring ske mellan medarbetarna. Medarbetarna ska utbildas utifrån verksamhetens behov och planering ska ske i god tid. Om inspektionen trots vidtagna åtgärder finner särskilda behov att tillvarata kunskap som lämnar organisationen kan begränsad tjänstgöring tillämpas under en övergångsperiod. Vid varje rekrytering ska en mentor utses till den nyanställde. Målet är att under kommande år ytterligare stärka kompetensen för att kunna möta kommande krav från regering och riksdag. Under år 2003 är avsikten att rekrytera en dataoperatör och en civilingenjör. Måluppfyllelsen under år 2003 kan sammanfattas enligt följande. Under året har inspektionen visstidsanställt en civilingenjör och en dataoperatör under ett år. Visstidsanställningarna har skett mot bakgrund av det långsiktigt osäkra ekonomiska läget som rått för inspektionen under budgetåret. Ersättningsrekryteringar har skett av en jurist och av en handläggare för kontroll och tillsyn då två medarbetare har avslutat sin anställning under året för att byta arbetsgivare. En medarbetare har gått i pension under året. En pensionsavgång under vintern 2004 har planerats individuellt genom rekrytering av en kontrollantsamordnare som gjorts i god tid. Kompetensöverföring pågår genom dubbel tjänstgöring. Av de rekryterade har fyra personer akademisk utbildning. En har inte utbildning på högskolenivå då sådant krav inte ställts på tjänsten. Till nya medarbetare har en mentor utsetts. För att minska sårbarheten har kompetensöverföring skett för ett par av inspektionens tjänster. Planering av utbildning har skett genom den årliga kompetensutvecklingsplanen. Inspektionen har under året prioriterat kompetensutveckling för personalen inom områdena för arkiv och registratur, engelska språket, skatteregler och IT-säkerhet. År 40-tal 50-tal 60-tal 70-tal Åldersstruktur 6 3 17 7 Kategori Ledningskompetens 1 1 3 - Kärnkompetens 5 1 11 5 Stödkompetens - 1 3 2 Lotteriinspektionens ålderstruktur per den 31 december 2003 12

Målet år 2003 var att bibehålla en god spridning i åldersstrukturen. Det fanns inga särskilda mål för åldersstrukturen inom kompetenskategorierna. Lotteriinspektionen har anställt fem personer under året varav tre personer är födda på 60-talet och två personer är födda på 70-talet. Nära hälften av medarbetarna är födda på 60-talet. Spridningen är fördelad över hela årtiondet vilket gör att åldersfördelningen på inspektionen kan anses god. Under året har en 30-talist gått i pension. En 60-talist och en 70-talist har avslutat sina anställningar. Inspektionen har behållit den förhållandevis jämna spridningen av åldersstrukturen inom kompetenskategorierna. Kön Kvinnor Män Könsfördelning 17 16 Kategori Ledningskompetens 3 2 Kärnkompetens 9 13 Stödkompetens 5 1 Lotteriinspektionens könsfördelning per den 31 december 2003 Målet för år 2003 var att behålla en god könsfördelning som helhet och om möjligt verka för att få en jämnare könsfördelning på enheterna, framförallt på Tillståndsenheten. Kvinnor och män ska ges lika möjligheter till utveckling i arbetet både när det gäller det egna arbetsområdet och när det gäller vidare utveckling till andra områden. Lön får inte bero på kön. Löneskillnader mellan kvinnor och män med jämförbara arbetsuppgifter ska bero på sakliga skäl. Av de anställningar som gjorts under år 2003 är två kvinnor och tre män. Könsfördelningen på inspektionen har totalt sett förbättrats under året och är som helhet mycket god. Könsfördelningen inom ledningskompetensen är jämn och inom kärnkompetensen är det numer övervägande del män. Inom stödkompetensen är det fortsatt övervägande del kvinnor. På enheten för Kontroll, teknik & utveckling arbetar fem kvinnor och tolv män vilket är en försämrad könsfördelning jämfört med föregående år. På Tillståndsenheten arbetar sju kvinnor och en man vilket är en förbättrad könsfördelning på enheten jämfört med föregående år. Ekonomi- och personalenheten har fortsatt tre kvinnor och en man liksom Rättssekretariatet som har en kvinna och två män. Generaldirektören är kvinna. För att ge kvinnor och män lika stora möjligheter till utveckling och befordran ges samtliga medarbetare stor möjlighet att, utifrån egna önskemål och verksamhetens behov, delta i utbildning. Lotteriinspektionen har en fastställd kompetensutvecklingsplan för år 2003. Inga osakliga löneskillnader förekommer på Lotteriinspektionen. Målet för år 2003 var att vid rekrytering beakta inspektionens handlingsplan för att främja etnisk mångfald. Vid rekrytering har inspektionen beaktat mångfaldsplanen. Viss samverkan har skett med andra myndigheter i syfte att på sikt öka den etniska mångfalden. Sjukfrånvaro % 2003 2002 Könsfördelning Kvinnor 0,7 3,7 Män 0,4 0,3 Åldersfördelning 30-49 år 0,6 2,4 Lotteriinspektionens sjukfrånvaro i procent av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Jämförelsetalen för år 2002 år uppskattade. 13

Målet för år 2003 var att aktivt arbeta för att sjukfrånvaron ska minska bland medarbetarna, framförallt bland kvinnorna. Andelen sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid var 0,6 % under år 2003 och föregående år var motsvarande siffra 4,1 %. Under år 2002 hade en person 120 sjukdagar som efter rehabiliteringsutredning resulterade i förtida sjukpension och tre personer hade tillsammans 68 sjukdagar p.g.a. orsaker som inte kan relateras till arbetet. Sjukdagarna bland kvinnor har minskat i jämförelse med föregående år. Lotteriinspektionen arbetar medvetet för en god arbetsmiljö för medarbetarna. Inspektionen finansierar bl.a. delar av kostnaden för motionsaktiviteter för de anställda. Nyanställda medarbetare ska ges en ergonomisk genomgång av sin arbetsplats. Kompetensförsörjningsmål för åren 2004-2006 Lotteriinspektionen har följande mål för kompetensförsörjningen under åren 2004-2006. Vid rekrytering av medarbetare är det viktigast att anställa personer med rätt kompetens för verksamheten. Inriktningen är att i första hand rekrytera medarbetare med akademisk utbildning. Lotteriinspektionen ska göra en individuell plan inför varje pensionsavgång. Innan rekrytering sker ska en inventering göras av behovet av förändrad kompetens inom organisationen. Rekrytering ska ske i god tid innan pensionsavgång för att möjliggöra kompetensöverföring genom dubbel tjänstgöring samt att minska sårbarheten i organisationen. För att verka för en bredare kompetens inom organisationen och för att sprida riskerna vid oförutsett kompetensbortfall ska kompetensöverföring ske till medarbetare som finns i organisationen. Inspektionen ska utbilda medarbetarna utifrån verksamhetens behov. Planering av utbildning ska ske i god tid. Om det trots vidtagna åtgärder finns särskilda behov att tillvarata kunskap som lämnar organisationen kan begränsad tjänstgöring under en övergångsperiod tillämpas. Vid varje rekrytering ska en mentor utses till den nyanställde. Målet är att under kommande år ytterligare stärka kompetensen för att kunna möta kommande krav från regering och riksdag. Rekrytering för eventuellt tillkommande arbetsuppgifter ska ske i god tid. Under år 2004 har inspektionen för avsikt att rekrytera en jurist och en kvalificerad ekonom. Vid rekrytering ska handlingsplanen för att främja etnisk mångfald beaktas. Målet är att behålla en god spridning i åldersstrukturen och en god könsfördelning på inspektionen som helhet och om möjligt verka för att få en jämnare könsfördelning på enheterna, framförallt på Tillståndsenheten. Kvinnor och män ska ges lika möjligheter till utveckling i arbetet både när det gäller det egna arbetsområdet och när det gäller vidare utveckling till andra områden. Lön får inte bero på kön. Inspektionen ska se till att löneskillnader mellan kvinnor och män med jämförbara arbetsuppgifter beror på sakliga skäl. En lönekartläggning ska göras årligen i samband med den årliga revideringen av jämställdhetsplanen. Målet är att aktivt arbeta för att behålla en låg sjukfrånvaro. Internt arbete under året Det kvalitetsarbete som påbörjades under år 2001 har gått in i en ny fas. Frågorna fokuseras nu på det framtida arbetssättet med grunden i ett processorien- 14

terat synsätt. Parallellt med detta arbete har inspektionen under året startat flera projektgrupper för att bl.a. kartlägga och analysera dagens arbetsinnehåll samt vid behov föreslå förändringar i syfte att kunna möta kommande krav på inspektionen. Målet är att påbörja eventuella förändringar under år 2004. Exempel på andra delar av kvalitetsarbetet är formuleringen av en vision som kompletterar styrningsmodellen för Lotteriinspektionen och en översyn av inspektionens policys. Då regeringen har föreslagit en långsiktig ekonomisk nivå för Lotteriinspektionen i budgetpropositionen 9 har inspektionen under hösten arbetat fram en långsiktig strategi och en långsiktig övergripande verksamhetsplanering för åren 2004-2006. Lotteriinspektionen har fortsatt utvecklingen av inspektionens webbplats där bl.a. ett ändamålsenligt webbpubliceringsverktyg upphandlats liksom en ny grafisk layout för webbplatsen. Anpassningarna sker inom regeringens riktlinjer för 24-timmarmyndigheten. Lotteriinspektionen har också tagit fram en ny logotyp och grafisk profil. Lotteriinspektionen har reviderat jämställdhetsplanen under året och har genomfört en lönekartläggning. Jämställdhetsombudsmannen har granskat Lotteriinspektionens jämställdhetsplan och bl.a. konstaterat att Lotteriinspektionens lönekartläggning väl lever upp till jämställdhetslagens bestämmelser. Inspektionen har påbörjat inventeringen av tillgängligheten vid myndigheten för personer med funktionshinder i enlighet med Handikappombudsmannens riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning. I uppföljningen av miljömålen för år 2003 konstateras att inspektionen har uppfyllt de uppsatta målen och därmed minskat såväl pappersförbrukningen som energiförbrukningen. Förslag till indikatorer Regeringen har i regleringsbrev för år 2003 gett Lotteriinspektionen i uppdrag att lämna förslag till indikatorer i syfte att effekterna av myndighetens verksamhet skall kunna bedömas. Lotteriinspektionens redovisning 10 innehåller ett teoretiskt avsnitt om effekter och indikatorer samt en jämförelse med andra myndigheters arbete med indikatorer. Lotteriinspektionens verksamhet och omvärld har sedan beskrivits med hjälp av verksamhetslogik i ett logiskt schema. Därefter har effektkedjor och möjliga indikatorer identifierats. Lotteriinspektionen har funnit ett antal indikatorer som skulle kunna vara lämpliga för att mäta effekterna av verksamheten i en inledningsfas. Inspektionens ansvar för dessa effekter är begränsade då de även påverkas av externa faktorer och aktörer, indirekta målgrupper, kritiska framgångsfaktorer och beteenden. Innan mätningar kan påbörjas av de indikatorer regeringen eventuellt beslutar måste inspektionen ta ställning till flera olika faktorer som exempelvis kvantitativa eller kvalitativa ansatser, uppläggning, urvalsmetoder, insamling av data samt redovisning och analys av resultaten. En del indikatorer skulle kunna mätas årligen. Andra indikatorer är mer resurskrävande att mäta och bör inte mätas med för täta intervall. Ställning bör också tas till vem som ska vara ansvarig för mätningen av några av indikatorerna. 9 Prop.2003/2004:1 utgiftsområde 17 10 Förslag till indikatorer för Lotteriinspektionen, dnr 414/2003 15

Politikområde Finansiella system och tillsyn Det finansiella systemet skall vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd, att tillsynen skall bedrivas effektivt, samt att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken beaktas samt att statens finansförvaltning bedrivs effektivt. Verksamhetsområde Finansiell tillsyn, Tillsyn (av spelmarknaden) Målet för verksamheten är att i enlighet med lotterilagen och lotteriförordningen verka för en sund spelmarknad där det är viktigt att sociala skyddshänsyn, konsumentintresset och risken för bedrägerier beaktas när nya spelformer utvecklas och tillstånd utfärdas. Överskottet av spel skall komma det allmänna eller allmännyttiga ändamål tillgodo. Verksamhetsgrenar Lotteriinspektionens verksamhet är indelad i tre verksamhetsgrenar: Kontroll och tillsyn, Tillstånd och normgivning samt Information. Verksamhetsgrenarna har modifierats fr.o.m. verksamhetsåret 2003. Kontroll och tillsyn; avser arbetet med den övergripande tillsynen av spel- och lotterimarknaden med bl.a. frågor om misstänkt olagligt spel och misstänkt olovligt främjande. Här ingår också all kontroll av de olika spelformerna och av aktörerna som Lotteriinspektionen eller regeringen lämnat tillstånd till. Det är exempelvis Svenska Spel inklusive Casino Cosmopol, ATG, vinstsparandet, premieobligationsutlottningar vid Riksgäldskontoret, rikslotterier, EMV-lotterier, restaurangkasino samt automatspel på restauranger, i bingohallar och i samband med offentliga nöjestillställningar. Tillstånd och normgivning; avser alla former av tillstånd som inspektionen ger, t.ex. tillstånd till restaurangkasinospel, rikslotterier, EMV-lotterier och olika typer av automatspel. En annan form av tillstånd är de typgodkännanden som ges för förhandsdragna lottsedlar och bingobrickor samt teknisk utrustning som används för insatser, vinstdragning och kontroll av s.k. egentliga lotterier och bingospel. Normgivning avser de föreskrifter, allmänna råd samt villkor, kontroll- och ordningsbestämmelser för respektive tillstånd etc. som inspektionen utfärdar. Till verksamhetsgrenen hör också åtgärder när anordnare inte följt föreskrifter och villkor samt kontroll- och ordningsbestämmelser. Åtgärderna kan avse anvisningar, förelägganden, varningar och återkallelse av tillstånd. Till området hör också yttranden till domstolar och remissvar. Information; avser arbetet med inspektionens webbplats, omvärldsanalys, internationella kontakter och statistik. Det omfattar också utbildningar, seminarier, informationsmöten och det informationsmaterial som inspektionen ger ut. 16

Måluppfyllelse Under året har Lotteriinspektionen genom sitt arbete på olika sätt verkat för en sund spelmarknad där social skyddshänsyn, konsumentintresse och risk för bedrägerier beaktas. Det har exempelvis skett genom att en stor del av Lotteriinspektionens arbete även under år 2003 har koncentrerats på central tillsyn och åtgärder mot misstänkt överträdelse av lotterilagens främjandeförbud 11 samt åtgärder mot misstänkt olagliga lotterier och spel. Det är också på detta område som en stor del av myndighetens jurister ägnat mycket tid åt mål i domstol för prövning av olika rättsfrågor. Frågan om överträdelse av främjandeförbudet kommer t.ex. att bli föremål för Regeringsrättens prövning i två fall där prövningstillstånd har getts. I båda målen berörs utländska spelbolag och deras argumentation avser dels frågan om lotterilagens överensstämmelse med EG-rätten, dels frågan om främjandeförbudets tillämplighet vid användning av nya tekniker, exempelvis internet (webb). Ytterligare mål är aktuella i både länsrätt, kammarrätt och tingsrätt. Under året har Lotteriinspektionen vidtagit åtgärder inom de sektorer som identifieras som problemområden genom att fortsatt motverka anordnande av olagliga lotterier och främjande av utom landet anordnat lotteri. Utländska spelaktörer, i huvudsak vadhållningsbolag, har under året fortsatt att rikta sin verksamhet mot den svenska spel- och lotterimarknaden. För inspektionens arbete har de utländska spelaktörernas agerande på den svenska marknaden inneburit att resurser inom såväl tillsyns- och kontrollverksamheten som inom det juridiska kompetensområdet använts i stor omfattning för denna typ av ärenden. Detta gäller främst avseende tillämpningen av främjandeförbudet för lotterier anordnade utanför Sverige. En annan företeelse som ökat kraftigt i omfattning är sådana lotterier som bedömts vara pyramidspel eller kedjebrevsspel. Antalet aktörer på marknaden synes ha ökat. Inspektionen har under året berett ett flertal ärenden och gjort ett antal polisanmälningar av denna typ av lotterier. Inspektionen har under året fortsatt att prioritera arbetet med kontroll av olovligt anordnat automatspel. Sammantaget har 2 872 12 kontroller genomförts, vilket är en ökning med 56 % jämfört med året innan. Ökningen beror på regeringens uppdrag att kartlägga oreglerade spelautomater. Enligt inspektionens bedömning har antalet automater som kan användas för spel om pengar ökat. Automaterna utvecklas ständigt mot allt mer sofistikerade lösningar baserad på modern datateknik, ofta till utseendet mer liknande terminaler eller persondatorer med flerfunktionsmöjligheter där spel om pengar är en funktion. Inspektionen har under året utökat samarbetet med polismyndigheterna. Inspektionen har också i särskilda utredningar på uppdrag av regeringen kartlagt förekomsten av sådana automater som kan användas för spel om pengar. I övrigt har kontroll- och tillsynsverksamheten innefattat utveckling av kontrollprogram, som fortsatt har varit tidskrävande med nyheter och anpassningar av främst de första EMV-lotterierna och Svenska Spels produktsortiment. Lotteriinspektionen har under året utifrån meddelade föreskrifter och riktlinjer för villkor, kontroll- och ordningsbestämmelser handlagt och beslutat i fem ärenden avseende ansökan om tillstånd att anordna EMV-lotterier. Vid utform- 11 Lotterilagen 38 ; inte tillåtet att främja deltagande i lotteri anordnat utan tillstånd eller i utom landet anordnat lotteri. 12 Av dessa utgjorde 598 kontroller av värdeautomatspel med tillstånd, 2 268 kontroller mot spelställen utan tillstånd och 6 besiktningar av beslagtagna automater, se vidare central tillsyn. 17

ningen av villkor för tillstånd till EMV-lotterier har de sociala riskerna med överdrivet spelande beaktats. Bestämmelser finns därför om att spelare ska ha rätt att stänga av sig från fortsatt spel och att begränsa sitt spelande. Dessutom ska anordnaren kunna lämna uppgifter till inspektionen om spelarnas åldersstruktur och hur mycket varje spelare omsätter. Den genomsnittliga handläggningstiden, åtta månader, får anses rimlig med hänsyn till att de sökande organisationerna inte tidigare haft denna typ av lotterier och att den tekniska säkerheten måste ligga på en hög nivå för att minimera fusk och bedrägerier. Inspektionen har också ändrat villkoren för anordnande av värdeautomatspel under våren i syfte att minska riskerna för uppkomsten av olämpliga spelmiljöer. Villkoren innebär att värdeautomatspel endast får anordnas i lokaler där, om annat automatspel finns på platsen, detta har lagstadgad eller av myndighet villkorad åldersgräns om 18 år. Vidare måste särskild motivering lämnas om anordnaren vill ha fler än tre värdeautomater i lokalen. Under året har 1 334 beslut fattats gällande ansökningar om tillstånd. Av dessa ansökningar har 99 % avgjorts inom två månader. Den genomsnittliga handläggningstiden var 13 dagar under år 2003, vilket är normalt för inspektionens verksamhet. 58 ärenden om typgodkännande har beslutats under året och den genomsnittliga handläggningstiden har varit 30 dagar. Sammantaget anser Lotteriinspektionen att myndigheten genom ett intensivt, mångfacetterat och omfattande arbete under året lyckats uppnå de mål som riksdag och regering lagt fast för verksamheten. Uppdrag Lotteriinspektionen har fått ett flertal uppdrag av regeringen under budgetåret 2003 13. Lotteriinspektionen har rapporterat samtliga uppdrag till regeringen inom föreskriven tid. När det gäller uppdraget om förslag till avgiftssättning begärdes och beviljades ett uppskov med 15 dagar. Samtliga uppdrag har genomförts utan tillskott av ekonomiska medel och har därför påverkat såväl inriktningen som omfattningen av inspektionens övriga löpande verksamhet. Främst är det verksamhetsgrenen kontroll och tillsyn som påverkats. Nedan lämnas en sammanfattande beskrivning av respektive rapport. För fullständig information hänvisas till de enskilda rapporterna. Kartläggning av oreglerade spelautomater i Sverige Regeringen har i beslut den 6 februari 2003 gett Lotteriinspektionen i uppdrag att i samråd med Rikspolisstyrelsen kartlägga den svenska marknaden för automatspel och liknande spel som idag saknar eller anordnas utan erforderligt tillstånd. Lotteriinspektionens redovisning 14 innehåller en historisk bakgrund och en aktuell problembeskrivning samt en genomgång av den svenska lotteriregleringen. Kartläggningen består av en fältstudie, statistiskt jämförelsematerial, en polisenkät, en beskrivning av automaternas funktion och användning, brottsstatistik samt vidtagna åtgärder för att motverka oreglerat automatspel samt bedömningar och slutsatser. Rapporten avslutas med åtgärdsförslag. 13 Uppdraget om förslag till indikatorer har redovisats tidigare, se sid 13 14 Kartläggning av den svenska marknaden för automatspel och liknande spel som idag saknar tillstånd eller anordnas utan erforderligt tillstånd, dnr 76/2003 18

Kartläggningen visar att antalet spelautomater och liknande spel som idag saknar tillstånd eller anordnas utan erforderligt tillstånd kan uppskattas till minst 3 000 automater och dessa beräknas omsätta miljardbelopp. Antalet automater är stadigt ökande. Automaterna står framförallt utställda i syd- och mellansverige men problemen finns även i norra Sverige. Automaterna finns både i storstadsområden och på mindre orter. I storstadsregionerna är omfattningen större i ytterområdena än inne i stadskärnorna. Automaterna står i huvudsak i restauranger, kaféer, godisbutiker, gatukök, servicebutiker, hos videouthyrare och tobakshandlare. Trenden är att automater som tidigare stått i restaurangmiljö numera återfinns i andra miljöer. De finns även i slutna miljöer som föreningslokaler och liknande lokaler. De oreglerade automater som idag finns på den svenska marknaden består av spelautomater av både äldre typ, liknande enarmade banditer, och nyare mer tekniskt avancerade automater. Automaterna innehåller bl.a. en mikroprocessor som kan vara kompletterad med en annan teknisk utrustning. Detta innebär att vissa automater är datorstyrda. Den tekniska utvecklingen har medfört att automaterna är mycket flexibla och att förutsättningarna för spelet därmed snabbt kan ändras. De spel som bedrivs är klassiska spel av typen snurrande frukthjul och pokerspel. Betalning av spel sker vanligtvis genom sedelinmatning och vinster erhålls oftast genom personalen på spelställena. Ett mycket allvarligt inslag är att flera grupperingar inom den organiserade brottsligheten är involverade i oreglerat automatspel. I vissa geografiska områden går oreglerat automatspel som en röd tråd genom alla grupperingar i den organiserade brottslighetens verksamhet. Andra problem som följer med oreglerat automatspel är bl.a. kreditspel där spelskulderna blir föremål för indrivningsverksamhet och våldsbrott samt sociala konsekvenser som överdrivet och underårigt spelande. Det oreglerade automatspelet pågår helt utan statlig kontroll. Lotteriinspektionen konstaterar att de oreglerade spelautomaterna är ett rikstäckande problem och bedömer att det illegala spelandet bara kan lösas polisiärt. Då problemet stadigt växer bör åtgärder vidtas omgående. Vissa aktörer utnyttjar gränsdragningen mellan lotterilagen och lagen om anordnade av visst automatspel 15 vid utställande av automater. Därför bör Lotterilagsutredningens lämnade förslag om automatspel i slutbetänkandet 16 Från tombola till Internet genomföras. Om lagen om anordnade av visst automatspel upphör och bestämmelserna överförs till lotterilagen kommer en myndighet att ha ett samlat ansvar för allt automatspel i Sverige. Slutligen föreslår Lotteriinspektionen att lotterilagens reglering av automatspel ses över, särskilt mot bakgrund av den tekniska utvecklingens betydelse för utvecklingen av datorstyrda spelmaskiner. I samband med en översyn av lotterilagen bör också en höjning av straffmaximum för brott mot 54 lotterilagen övervägas. 15 1982:636 16 SOU 2000:50 19

Nuvarande tillståndsgivning till förströelsespel Regeringen har i beslut den 16 januari 2003 gett Lotteriinspektionen i uppdrag att göra en rikstäckande kartläggning av tillståndsgivningen för förströelseautomater enligt lagen om anordnade av visst automatspel 14. Lotteriinspektionens redovisning 17 innehåller en kartläggning av nuvarande tillståndsgivning. Kommunernas åsikter om överförd tillståndsgivning till Lotteriinspektionen redovisas också liksom en internationell utblick. Därefter sker en genomgång av författningsförslag, tillståndsgivningen vid inspektionen, frågorna kring typgodkännande, kontroll och tillsyn samt information. Slutligen redovisas resursbehovet och ett förslag till hur avgifterna kan utformas. Inhämtade uppgifter visar bl.a. att upp till 7 000 automater finns utplacerade i upp till 3 000 lokaler, att gällande tillstånd oftast löper tillsvidare och att ett flertal av tillstånden inte anger de typer av förströelseautomater för vilka de gäller. Utvecklingen på automatspelsmarknaden kan antas innebära att det finns automater som inte överensstämmer med lagens definition av förströelsespel. Omfattningen av den fortsatta tillståndsgivningen och därmed sammanhängande frågor är därför svåra att bedöma. För att lokala faktorer som påverkar lämpligheten att tillåta anordnande av förströelsespel ska få den inverkan i tillståndsgivningen, som motiveras av skyddssyftet med en lagreglerad marknad för förströelsespel, måste kommunens uppfattning fortsatt ha inflytande på tillståndsgivningen. Den ökade användningen av datoriserade spel och framväxten av Internetkaféer för speländamål, utgör den tekniska utvecklingens naturliga efterträdare till sådana traditionella förströelsespel och spelhallar, som lagregleringen av förströelseautomater syftar till att kontrollera. Den tekniska utvecklingen på automatspelsmarknaden medför att spelautomater lätt kan byta skepnad från förströelsespel till automater för spel om pengar. Tillståndsgivningen försvåras idag av en oklarhet i fråga om för vilka automattyper tillstånd kan ges. Det föreligger därför ett behov av regler om typgodkännande. En förändring av tillståndsgivningen bör inte genomföras utan att det samtidigt införs krav på typgodkännande. Krav på kunskap och erfarenhet inom restaurangkasinoverksamhet Regeringen har i regleringsbrev för år 2003 gett Lotteriinspektionen i uppdrag att utreda och lämna förslag till utformning av särskilda krav på erfarenhet och kunskap för anordnare av restaurangkasinoverksamhet. Lotteriinspektionens redovisning 18 beskriver historiken och Lotteriinspektionens nuvarande bedömning av kraven på utbildning och erfarenhet. En jämförelse görs med områdena för alkoholservering, fastighetsmäkleri och yrkestrafik liksom en internationell jämförelse. Vid ansökan om tillstånd till restaurangkasino ska sökandens lämplighet bedömas mot bakgrund av ett flertal faktorer, bl.a. sökandens kunskap och erfarenhet på området. Bedömningen av sökandens kunskaper och erfarenhet grundas 17 Kartläggning av nuvarande tillståndsgivning enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel, dnr 57/2003 18 Redovisning av regeringens uppdrag i regleringsbrev för Lotteriinspektionen 2003 att utreda och lämna förslag till utformning av särskilda krav på erfarenhet och kunskap för anordnare av restaurangkasinoverksamhet, dnr 421/2003 20