O2 El Ekonomisk Förening Årsredovisning 2010

O2 El Ekonomisk Förening Årsredovisning 2010 1

Innehåll 3 4 5 7 9 11 12 13 14 15 18 19 22 Linda Magnusson, vd Vindkraften i Sverige och världen 2010 Det här är O2 O2:s Projektportfölj Invigning & Byggnation Vindkraftmål 2020 Från start till mål Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Redovisningsprinciper Noter Revisionsberättelse 2

Andelsägare i vindkraft tar kontrollen över sina elräkningar och gör samtidigt en stor miljöinsats. Genom att själva bli elproducenter utmanar andelsägarna de stora energibolagen som tillsammans äger över 80 procent av energiproduktionen. Dessutom kan O2 El Ekonomisk Förening kompromisslöst driva omställningen mot en förnybar energiförsörjning. Något som världen och kommande generationer väl behöver! O2 El Ekonomisk Förening har per sista april 2011 drygt 3 000 medlemmar som tillsammans har tecknat ca 35 000 vindandelar. Det betyder att vi sedan starten 2006 har investerat mer än 200 miljoner kronor i vindkraft. Med tanke på förra årets höga elpriser har vi medlemmar gjort en stor besparing. I genomsnitt sparar en O2- medlem omkring 5 000 kronor per år genom lägre elräkningar. Men vi ska inte glömma den kanske viktigaste besparingen, den som gynnar oss alla gemensamt. För varje kilowattimme vindel som kommer in i elsystemet, sparas miljön från 0,8 kilo koldioxid. I genomsnitt minskar en delägare sina koldioxidutsläpp med 8 000 kg per år, vilket är sex gånger mer än vad en bilist skulle åstadkomma om han eller hon helt struntade i att köra bil under ett år. Vi bidrar aktivt till Sveriges omställning mot en förnybar energiförsörjning utan koldioxidutsläpp och farligt avfall för kommande generationer att ta hand om. Det kan vi vara stolta över! Våra fem vindkraftverk i Sveg, Hedbodberget (2 st), Råshön och Grötlingbo har fått sällskap av ytterligare ett vindkraftverk som uppfördes 2010 på Hedbodberget i samband med att parken utökades samt ett vid Brahehus. Dessa har driftsatts under 2011. Förklaringen till 2010 års negativa resultat är att elcertifikatpriserna varit lägre än förväntat, vilket lett till lägre intäkter i föreningen. Dessutom har det blåst mindre än ett genomsnittligt år, vilket lett till sämre produktion. Enligt dansk vindindex var vindåret 2010 det sämsta sedan år 1979 då indexet först noterades. Produktionen har varit låg under perioder när elpriserna varit höga och föreningen behövde då köpa in el till högre priser för att kompensera den låga produktionen. Föreningen överväger att förvärva ytterligare vindkraftverk för att tillse att föreningen har en viss överproduktion som kan utnyttjas istället för att köpa in el de år det blåser mindre än ett genomsnittligt år. Glädjande nog har dock produktionen för första kvartalet varit 22 procent bättre än normalproduktionen ett genomsnittsår. O2 El Ekonomisk Förening fortsätter att växa. Vi på O2 El Ekonomisk Förening önskar alla nya medlemmar som tillkommit under 2010 varmt välkomna! 3

Vindkraften i Sverige och världen 2010 Energisektorn är en av de största orsakerna till den miljöförstöring som pågår över hela världen. För att stoppa den utvecklingen måste andelen förnybar energi öka. Idag anses vindkraften vara det bästa alternativet. Den är inte bara helt ren och oändlig, utan även kostnadseffektiv. Elcertifikatsystemet Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem för utbyggnad av elproduktion från förnybara energikällor och torv. Målet med elcertifikaten är att öka elproduktionen från sådana energikällor till i nivå med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020. Systemet ska bidra till att Sverige får ett mer ekologiskt hållbart energisystem. Systemet är uppbyggt så att producenter av förnybar el får ett elcertifikat för varje producerad MWh el. För att skapa efterfrågan på elcertifikat är det obligatoriskt för elleverantörer och vissa, i lagen definierade, elanvändare att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elleverans/elanvändning, den så kallade kvotplikten. I och med försäljningen av elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver intäkterna från elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion. År 2010 gick 20 procent av elcertifikaten till vindkraft. Majoriteten gick till vattenkraft och bioenergi. Vindkraftens kostnader Något kan också sägas om vindkraftens kostnader. Vindkraft är det kraftslag som har lägst kostnad bland de förnybara kraftslagen. Kostnaden för ny vindkraft är dessutom jämförbar med kostnader för miljöfarliga alternativ som fossil elproduktion och kärnkraft. Vinden är oändlig och lämnar inget farligt avfall för kommande generationer att ta hand om. Källor: Svensk Vindenergi och GWEC De senaste tio åren har efterfrågan på förnybar el ökat kraftigt och idag står de förnybara kraftslagen för nära hälften av all ny elproduktionskapacitet i Europa. Vindkraften förväntas fortsättningsvis utgöra en betydande andel av den förnybara elproduktionen. Även i Sverige har vindkraften en central plats i energipolitiken. Under 2010 sattes ett stort antal vindkraftverk i drift och på årsbasis ökade produktionen med 40 procent till cirka 3,5 TWh. Energimyndigheten såväl som Svensk Vindenergi bedömer att det 2020 ska vara möjligt att producera 12,5 respektive 15 TWh vindkraft per år inom ramen för det svenska regelverket för förnybar elproduktion; elcertifikatsystemet. Det finns långt gångna planer på att integrera Norge i det svenska certifikatsystemet. Även i EU:s förnybarhetsdirektiv ges utrymme för fler olika typer av mellanstatliga samarbeten. Sverige, som har goda vindförhållanden, stora obefolkade landytor, en väl utbyggd infrastruktur och gynnsamt politiskt klimat, antas ha goda möjligheter att bli en nettoexportör av förnybar el. Tillsammans är detta faktorer som bidrar till att öka potentialen för svensk vindkraft och för O2s möjligheter att utvecklas framöver. Globalt växte vindkraften 22 procent 2010. Totalt byggdes 35,8 GW enligt Global Wind Energy Council, GWEC. För första gången skedde mer än hälften av tillväxten utanför Europa och USA. Kina installerade ensamt 16,5 GW, vilket är nästan hälften av alla installationer i världen. I EU stod vindkraften för 17 procent (9,3 GW). I Europa kom Sverige på sjätte plats med 604 MW ny vindkraft 2010. Spanien byggde 1 516 MW, Tyskland 1 493 MW och därefter kom Frankrike, Storbritannien och Italien, som byggde omkring 1 000 MW vardera. 4

Hur vindkraftverk fungerar Ett vindkraftverk består av ett torn, en rotor med rotorblad och ett maskinhus ovanpå tornet som rotorn är monterad på. Maskinhuset består huvudsakligen av generator och växellåda. Rotorbladen är sammankopplade i ett nav som är fäst i en axel. Denna axel är i sin tur kopplad till en generator. Den kraft som överförs från rotorbladen omvandlar generatorn till el. Det här är O2 O2 vill bidra till utvecklingen av förnybar elproduktion i Sverige. Företaget har erfarna medarbetare som planerar, bygger och driver vindkraftparker över hela Sverige. De processer som finns för uppförande och drift av vindkraftparker bedöms vara bland de mest avancerade och högst ansedda i Sverige. O2 har utvecklat en betydande andel av den vindkraft som finns i Sverige idag och var först i landet med att driva utvecklingen mot storskalig vindkraft med projekt i både fjällmiljö och till havs. O2 har byggt upp kompetens inom alla steg i värdekedjan av en vindkraftetablering; från den initiala projektutvecklingsprocessen, via finansiering, försäljning och uppförande fram till drift och underhåll. Affärsidé och vision O2:s affärsidé är att utveckla, bygga, sälja och förvalta vindkraftanläggningar, med beaktande av en god totalavkastning och högt ställda miljökrav. Visionen är att som ett oberoende och entreprenöriellt företag driva energiomställningen mot förnybar energi med ett spritt ägande. O2 verkar utifrån att detta är en nödvändig förutsättning för ett grönt samhälle i hållbar tillväxt. Mål O2:s mål är att under de kommande tre åren; 2011, 2012 och 2013 ha utvecklat och sålt i genomsnitt 150 MW per år. Ett vindkraftverks storlek definieras genom generatorns maximala effekt (märkeffekt), men därutöver har även rotorarea och tornhöjd stor betydelse för vindkraftverkets produktionsförmåga. Ju större yta som rotorn sveper över (rotorarea eller svepyta), desto mer energi kan den fånga ur vinden. Rotorarean kan variera från cirka 6 200 m2 för ett verk med 90 m rotorarea ända upp till nästan 10 000 m2 för de största maskinerna i serietillverkning. Tornhöjden kan variera mellan 80 m och 140 m samtidigt som utvecklingen går mot allt högre torn. Vindkraftverkens elproduktionsförmåga på en viss plats uttrycks i antal kilowattimmar per år (kwh/år). Elproduktionen i ett vindkraftverk varierar normalt med upp till ±15 procent per år, jämfört med produktionen under ett genomsnittligt vindår. Olika vindkraftverk har olika vindeffektkurvor som anger hur mycket el som vindkraftverket producerar vid de olika vindstyrkorna. Ett vindkraftverk på 2,0 MW med tornhöjd 100 meter och rotordiameter 90 meter kan under normala omständigheter producera omkring 6 200 MWh per år. Ett vindkraftverk producerar el cirka 80 procent av årets timmar och omkring 60 procent av elproduktionen produceras under vinterhalvåret oktober till mars. Källa: O2. 5

Moderbolaget O2 Vind har tre operativa dotterbolag; O2 Vindkompaniet, O2 Vindel och O2 Kraft. Företaget har totalt 42 anställda fördelade på kontor i Stockholm, Östersund, Kiruna och Mörbylånga på Öland. O2 har rötter från 1991 då Göte Niklasson grundade den verksamhet som idag drivs som O2 Vindkompaniet AB. O2 grundades 2005 av Johan Ihrfelt och Thomas von Otter som samma år förvärvade Vindkompaniet och FAM Wallenbergsstiftelserna, startade 2007. I början av 2011 renodlade man samarbetet, vilket innebär att PWP blir ägare av sex tidigare gemensamma vindkraftparker motsvarande ca 100 MW. Samtidigt avyttrade Proventus sin minoritetspost i O2 Vind. Den gemensamma strategin framöver är att O2 projekterar och utvecklar nya vindkraftprojekt för PWP:s räkning och PWP fokuserar på att äga anläggningar som O2 sedan driver och administrerar. från den danska turbintillverkaren Vestas. O2 Vindkompaniets huvudsakliga affärsidé är att utveckla och sälja nyckelfärdiga vindkraftanläggningar till industriella och finansiella investerare. För att tillgodose efterfrågan på andelsägd vindkraft startades O2 Vindel AB 2006. Bolaget erbjuder genom vindkraftkooperativet O2 El Ekonomisk Förening alla som är elabonnenter i Sverige att bli delägare i vindkraftverk genom vindandelar. Under 2008 startades O2 Kraft AB för att tillhandahålla ett komplett tjänstepaket som underlättar och effektiviserar produktion, drift och administration av vindkraftanläggningar. I mars 2010 drogs en föreslagen börsnotering tillbaka, då efterfrågan från investerare inte var tillräckligt stor för att säkerställa en framgångsrik tillvaro på börsen. Därmed skrinlades planer på att bli en kraftproducent och O2 beslutade att inte förändra sin huvudverksamhet som projektör. Själva ägandet av framtida driftsatta vindkraftanläggningarna kommer även framöver att ligga hos våra kunder. Det första större samarbetet, med Proventus Wind Power ( PWP ) som ägs av Proventus I december 2010 etablerades ännu ett omfattande samarbete, nu med Skanska kring Sjisjka vindkraftanläggning på 60 90 MW som planeras uppföras under 2012. O2 Vindkompaniet O2 Vindkompaniets verksamhet består i att utveckla, upphandla, finansiera, sälja och bygga vindkraftprojekt på den svenska marknaden. Bolaget står bakom ca en femtedel av den vindkraft som finns i Sverige idag. Med lokala kontor, lång erfarenhet och etablerad närvaro har man skaffat sig ingående marknadskännedom, vilket är en betydande konkurrensfördel vid utveckling av vindkraftprojekt. Bra vindförhållanden och goda etableringsförutsättningar är nyckeln till lönsamhet inom vindkraftproduktion. O2 Vindkompaniet har tecknat arrendeavtal för en stor del av de bästa vindlägena i Sverige där vindkraftetablering är möjlig. Portföljen omfattar totalt drygt 1800 MW i effektpotential på ett 40-tal platser. Samtliga lokaliseringar har gynnsamma vindförhållanden. Projekten är belägna på olika platser i Sverige vid såväl kuster som inland, i norr och i söder. 6

O2:s projektportfölj Projekt Antal Kapacitet Beräknad Status Status verk (MW) årlig 2010-12-31 2011-03-31 produktion (GWh) 1) Brahehus 9 18 58 Under byggnation I drift Hedboberget 2 6 12 33 Under byggnation I drift Brahehus 5 10 26 Under byggnation I drift Summa Bygg- 20 40 117 nation/drift Projekt Antal Kapacitet Beräknad Status Status Tidigast verk (MW) årlig 2010-12-31 2011-03-31 produktionsproduktion start (GWh) 1) Korpfjället 1 9 21 70 Klara Tillstånd Under byggnation Q4 2011 (9 verk) / Klara tillstånd (6 verk) Summa Klara 9 21 70 tillstånd /Byggnation Projekt Antal Kapacitet Beräknad Status Status Tidigast Tidigast verk (MW) årlig 2010 2011 konstruktions- produktionsproduktion 12-31 03-31 start start (GWh) 1) Korpfjället 2 6 15 50 Klara Tillstånd Klara tillstånd Q3 2011 Q4 2012 Sjisjka 30 75 200 Klara Tillstånd Klara tillstånd Q2 2011 Q3 2012 Bösjövarden 9 25 75 Klara tillstånd Klara tillstånd Q3 2011 Q3 2012 Mässingberget 12 25 72 Klara tillstånd Klara tillstånd Q3 2011 Q3 2012 Glötesvålen 30 90 250 Klara tillstånd Klara tillstånd Q3 2011 Q4 2012 Fallåsberget 10 25 75 Klara tillstånd Klara tillstånd Q3 2011 Q3 2012 Klara tillstånd 97 255 722 Status per 2010-12-31 Status per 2011-03-31 Projekt Antal Kapacitet Antal Kapacitet verk (MW) verk (MW) Ansökningsfas 120 300 164 410 Samrådsfas 261 652 217 543 Projektering sen fas 66 165 66 165 Projektering tidig fas 233 582 233 582 Delsumma: 680 1699 680 1700 Total 806 2015 786 1976 projektportfölj 1) Baseras på minst 12 månaders vindmätning av O2 för angivna projekt. 7

Hur vind uppstår Vinden är en luftström som rör sig i förhållande till jordytan. Rörelsen uppstår främst av tryckkrafter i atmosfären huvudsakligen beroende på temperaturskillnader. På dagen värms jordytan upp av solen,vilket får till följd att luften som befinner sig över det uppvärmda området också värms och blir lättare än sin omgivning. Den lättare luften stiger uppåt och i takt med att luft transporteras bort från det uppvärmda området faller lufttrycket vid marken. Detta medför att luften vid den omgivande marken blåser in mot det uppvärmda området. I högre luftlager strömmar luften åt motsatt håll, och en sluten cirkulation växer fram. Om värmetillförseln slutar upphör även cirkulationen. Genom inverkan från jordens rotation (corioliseffekten) blir vinden efterhand nästan vinkelrät mot den riktning åt vilket trycket faller mest. På norra halvklotet innebär det att det blåser moturs runt ett lågtryck, och medurs runt ett högtryck. Sverige befinner sig i det så kallade västvindbältet med en förhärskande sydvästlig/västlig vindriktning. Vindkraftverk placeras därför ofta med fri anblåsning från dessa väderstreck. Källa: Svensk Vindenergi. SMHI. Målsättningen är att utifrån denna portfölj av projekt utveckla Sveriges mest lönsamma vindkraftanläggningar. För att möjliggöra detta har bolaget byggt upp kompetens inom alla steg i värdekedjan från den initiala screeningprocessen, via finansiering och försäljning fram till överlämnandet av nyckelfärdiga vindkraftverk. Under 2010 har O2 Vindkompaniet sålt och uppfört de tre vindkraftprojekten Brahehus, Hedbodberget II och Granberg med en total installerad effekt på 42,7 MW. Samtliga projekt har överlämnats till köparna vid denna årsredovisnings undertecknande. O2 Vindel O2 erbjuder alla som är elkonsumenter i Sverige att bli delägare i vindkraftverk genom vindandelar. Andelsägarna blir medlemmar i vindkraftkooperativet O2 El Ekonomisk Förening, varigenom de tillsammans äger vindkraftverken. O2 administrerar föreningen och driver de hittills uppförda sju andelsägda vindkraftverken. Totalt har kooperativet drygt 3 000 medlemmar i form av privatpersoner, mindre företag och bostadsrättsföreningar som tillsammans köpt cirka 35 000 vindandelar. En andelsägare halverar sitt elpris och sparar i genomsnitt 5000 kr per år. Det går även att bli vanlig elkund hos O2 Vindel. All el är märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. O2 Vindel har under 2010 utvecklat verksamheten till att även omfatta försäljning av hela vindkraftverk mot medelstora elkonsumenter såsom mindre fastighetsbolag, kommuner och kommunala förvaltningsbolag. Genom att O2 finns med hela vägen, från den första vindmätningen till uppförandet av vindkraftverken och produktionen av elen har O2 Vindel möjlighet att erbjuda såväl vindandelar i stor skala som försäljning av hela verk placerade vid Sveriges bästa vindlägen. O2 Kraft O2 Kraft erbjuder tjänster inom driftövervakning, förvaltning, administration och specialistuppdrag till svenska vindkraftproducenter. För att kunna maximera produktionen och tillgängligheten på ett vindkraftverk krävs noggrann övervakning och kunnig personal. Ett driftstopp som inte åtgärdas snabbt innebär att många dyrbara kilowattimmar går till spillo. O2 Kraft erbjuder en långsiktig och kostnadseffektiv övervakning och drift av vindkraft anpassat efter turbiner med garanti respektive turbiner där garantitiden har gått ut. Bolaget har idag driftansvaret för ett 70-tal vindkraftanläggningar och bedömer att det finns goda förutsättningar för nyförsäljning under 2011. 8

Invigning av Grötlingbos vindkraftverk 23 april 2010 På morgonen den 23 april samlades ett 60-tal O2-medlemmar och personal från O2 Vindel på färjeterminalen i Nynäshamn för att ta färjan över till Gotland och vårt nya vindkraftverk i Grötlingbo. Viktor Rodén, O2 prickar här av alla deltagare. På kvällen var det årsstämma. Vd Linda Magnusson gick igenom förra årets siffror och vindkraftens utveckling i Sverige och världen. Efter årsstämman var det dags för trevlig samvaro och god middag. En stor dag. Invigning av O2 El Ekonomisk Förenings sjätte vindkraftverk, Guteström. Anders Malmström, ordförande O2 El Ekonomisk Förening och Linda Magnusson namnger Guteström. O2-medlemmen och den folkkäre artisten Stefan Sundström spelade och sjöng. Så här säger Stefan Sundström om varför han valt att bli andelsägare: Jag hade lite stålar över och det bästa man kan göra då tycker jag, det är att köpa loss sig själv från beroendet av ett system man misstror. 9

I september ordnade O2 en informationsdag vid det andelsägda vindkraftverket på Råshön. Drygt 300 elever och lärare från Offerdals rektorsområde besökte vindkraftverket i Råshön. Det var en lyckad och solig dag med ostmackor, musik av skolbandet Pure Faith och ett batteri av vindkraftfrågor från eleverna. Nya andelsägda vindkraftverk under byggnation 2010 Två nya vindkraftverk byggdes för O2 El Ekonomisk Förening under 2010. Det första andelsägda vindkraftverket ligger i Brahehus i Jönköpings kommun, där O2 har uppfört totalt nio vindkraftverk av modellen Siemens 2,3 MW. Det andra andelsägda vindkraftverket ligger på Hedbodberget i Rättviks kommun, där föreningen sedan tidigare äger två vindkraftverk. O2 har totalt uppfört femton vindkraftverk på Hedbodberget. 10

Vindkraftmål 2020 Sveriges klimatmål Koldioxidutsläppen för Sverige bör för år 2020 vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppnå målet beräknar regeringen att två tredjedelar av dessa minskningar sker i Sverige och en tredjedel i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM (Clean Development Mechanism). 1) Sveriges förnybarhetsmål EU-direktivet om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor ställer ett bindande krav på Sverige att uppnå en andel om minst 49 procent förnybar energi år 2020. Regeringen har föreslagit 2) och riksdagen har beslutat 3) om målet att andelen förnybar energi år 2020 ska vara minst 50 procent av den totala energianvändningen. Oppositionens mål är 53 procent. 4) Regeringens förslag om en ökad ambitionsnivå till 25 TWh i elcertifikatsystemet Regeringen har fattat beslut om en proposition till riksdagen med innebörden att den nuvarande ambitionsnivån i elcertifikatsystemet (17 TWh år 2016) ska utökas till 25 TWh till år 2020 jämfört med läget år 2002. Den långsiktiga inriktningen för perioden efter 2020 är en fortsatt successiv ökning av den förnybara elproduktionen. 5) Oppositionen vill öka ambitionsnivån ytterligare, till minst 30 TWh ny el från förnybara källor 2020. Det långsiktiga målet i elcertifikatsystemet för ny förnybar el ska enligt oppositionen vara minst 55 TWh till 2030. 6) Regeringen slöt i september 2009 en överenskommelse med Norge om principer som tar sikte på att etablera en gemensam elcertifikatmarknad från den 1 januari 2012. Prognos för vindkraftutbyggnaden i Sverige Energimyndighetens prognos är att det blir 12,5 TWh vindkraft år 2020 inom ramen för elcertifikatsytemet om ambitionsnivån sätts till 25 TWh år 2020. Ingen ny havsbaserad vindkraft antas komma in i elcertifikatsystemet under perioden fram till år 2020. 7) Svensk Vindenergis prognos är att cirka 15 TWh landbaserad vindkraft kan uppnås till år 2020. Planeringsmålet för vindkraft Regeringen har föreslagit och riksdagen har fattat beslut om att en nationell planeringsram för vindkraft fastställs till motsvarande en årlig produktion om 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. 8) Syftet är att långsiktigt underlätta utbyggnaden av vindkraft. 1) Regeringens proposition 2008/09:162 En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat. 2) Regeringens proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi. 3) Näringsutskottets betänkande 2008/09:NU25 Riktlinjer för energipolitiken. 4) Motion till riksdagen 2008/09:MJ17 med anledning av regeringens proposition 2008/09:162. 5) Regeringens proposition 2008/09:163 En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi. 6) Motion till riksdagen 2008/09:MJ17 med anledning av regeringens proposition 2008/09:162. 7) Energimyndigheten, Uppdrag att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet m.m. Deluppdrag 1. Ökad ambitionsnivå. 8) Näringsutskottets betänkande 2008/09:NU25 Riktlinjer för energipolitiken. 11

Från start till mål Att bygga vindkraft är ett arbetskrävande projekt som fordrar teknisk kunskap, dialog och envishet. Dagen då torndelarna och rotorbladen kommer på plats har föregåtts av många timmars samtal, förhandlingar och vindmätningar. Tillståndsprocessen kan vara mycket tidskrävande. Här nedan kan du läsa om hur uppförande av vindkraft går till, från start till mål. Vindmätningar och erfarenhet Inledningsvis måste O2 hitta platser där det blåser ordentligt. Det görs genom studier av tidigare projekt och genom att genomföra vindmätningar. Här har O2:s projekteringsverksamhet en stor erfarenhetsbank, eftersom vi började göra vindmätningar redan i mitten av 90-talet. I Sverige är det extra viktigt med vindmätningar på plats eftersom vårt land är så varierande, kuperat och skogigt. O2 har gjort fler vindmätningar än någon annan vindkraftprojektör i Sverige. För att vara helt säker på att en plats lämpar sig för vindkraft krävs minst 12 månader av vindmätningar. Det bör i genomsnitt blåsa minst 6,5 meter per sekund för att det ska vara lönsamt att uppföra ett vindkraftverk. Vi på O2 eftersträvar alltid minst 7 meter per sekund på en navhöjd om ca 80 meter över marken. Varenda tiondels meter per sekund har stor betydelse. En dubblerad vindhastighet ger inte dubbel energi utan åtta gånger så mycket! Vindmätningar kan genomföras genom att ett instrument placeras i en befintlig telemast eller att en vindmätningsmast ställs i området. Om en mast ska uppföras måste luftfartsstyrelsen och i vissa fall försvarsmakten godkänna placeringen. I vissa kommuner krävs även bygglov. Vindmätning kan också ske genom sodar-system. Utrustningen placeras på marken och fungerar som en radar fast med ljudpulser istället för radiovågor. Inte bara kusterna! Tidigare byggdes vindkraftverk bara vid kusterna. Genom våra vindmätningar har nya intressanta platser kunnat upptäckas. Exempelvis har Norrlands inland och vissa delar av Svealand visat sig vara utmärkta platser för vindkraft. O2 var en av de första projektörerna som uppförde ett vindkraftverk i skog i inlandet. Vindkraftverket i Äppelbo i Dalarna är idag det mest effektiva vindkraftverket i hela landet. Dialog och avtal När ett område har visat sig vara lämpligt för vindkraft börjar en kartläggning av alla intressen som finns där. O2 jobbar med de senaste GIS-systemen (Geographical Information Systems) för att få fram information om det i området finns naturreservat, flygplatser, arkeologiska intressen och så vidare. Utifrån den här informationen börjar vi föra en dialog med de olika intressenterna. Sakta men säkert mejslas ett bruttoområde fram för var vindkraftverken kan placeras. Därefter tar vi kontakt med markägarna och kommer så småningom med avtalsförslag. En pågående resa med de närboende Under processens gång skickar vi ut brev med information till alla som bor i närområdet. O2 bjuder också in till möten där vi informerar om vindkraft, hur processen kommer gå till och svarar på frågor. Vanligtvis är de närboende positivt inställda, främst av miljöskäl men också för att vindkraften skapar arbetstillfällen på orten. O2 tillämpar också bygdepeng, vilket innebär att en del av vindkraftens avkastning går till lokala projekt som ortens invånare bestämmer själva över. Tillståndsprocessen engagerar många I processen med att få alla nödvändiga tillstånd är vi i nära kontakt med kommunen och länsstyrelsen. Det handlar om en bygglovsprocess och miljöprövning. Den här processen kan bli mycket lång och dokumentationen kan bli flera hundra sidor. Vi tar ofta in expertkunskap om hur fågellivet påverkas av vindkraft i ett område. Då gäller det att ha ögon och öron öppna och ta in flera oberoende studier. Ibland bidrar O2 själva med forskning genom att till exempel bekosta olika projekt. Så här långt, innan tillståndsprocessen är klar, ska man också ha börjat titta på vilken sorts vindkraftverk som lämpar sig bäst för platsen och vindförhållandena. När tillståndsprocessen är avslutad låser man de slutgiltiga positionerna för vindkraftverken. Sedan kan vi äntligen börja uppförandet och vinden bli till el, allt utan att någon naturresurs har förbrukats eller något miljöfarligt avfall framställts. 12

O2 El Ekonomisk Förening Organisationsnummer 769611-9515 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för O2 El Ekonomisk Förening, organisationsnummer 769611-9515, får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2010 01 01-2010 12 31. Verksamhet O2 El Ekonomisk Förening bildades 2006 med syfte att äga vindkraftverk och tillhandahålla vindel till ett lågt och stabilt elpris till föreningens medlemmar. Föreningen har under året inte haft några anställda, utan har ett samarbetsavtal med O2 Vindel AB som hanterar administration och elleverans. O2 Kraft AB hanterar även drift och övervakning av föreningens vindkraftverk. Framtida utveckling Med tanke på att det finns anledning att tro på fortsatt stigande priser på elmarknaden och många elkonsumenter upplever en frustration, finns det goda förutsättningar att efterfrågan på vindandelar kommer öka då det är ett sätt att eliminera de stora prissvängningarna på elbörsen NordPool. Under 2011 kommer styrelsen arbeta med att förvärva ytterligare vindkraftverk till föreningen. Väsentliga händelser Under året har privatpersoner, bostadsrättsföreningar och företag tecknat 5 000 vindandelar till ett värde motsvarande drygt 30 Mkr. Ett andelsägt vindkraftverk uppfördes på Hedbodberget i Dalarna och ytterligare ett vid Brahehus i Jönköpings län. Byggnation pågick under 2010 och vindkraftverken driftsattes under första kvartalet 2011. Vindkraftkooperativ skall uttagsbeskattas om det säljer el till sina medlemmar till ett pris som inte är marknadsmässigt. Styrelsen anser att marknadsmässig prissättning föreligger. Föreningen kommer utifrån detta synsätt att yrka att uttagsskatt inte skall tas ut. Om detta yrkande inte bifalls avser föreningen driva fråga vidare genom rättsliga processer. Det är föreningen som skall att betala uttagsskatt och inte den enskilda medlemmen. Dagens pris för andelsel inkluderar uttagsskatt. Resultat och ställning Årets resultat är - 9,5 Mkr jämfört med budget - 3,6 Mkr. det finns tre orsaker till resultatet. Det har blåst mindre än ett genomsnittligt år, vilket lett till lägre produktion. Produktionen har varit låg under perioder då elpriserna har varit höga och föreningen behövde då köpa in el till högre priser för att kompensera den låga produktionen. Elcertifikatpriserna har legat under förväntat, vilket lett till lägre intäkter i föreningen. Föreningen kan vare sig påverka hur mycket det blåser eller elcertifikatpriserna, men överväger att förvärva ytterligare vindkraftverk för att tillse att föreningen har en viss överproduktion som kan utnyttjas när det blåser mindre än genomsnittet. Vindkraftproduktionen har varit 26 GWh, vilket är 15 procent under förväntad genomsnittsproduktion, 29 GWh. Vinden är en naturresurs och det blåser olika mycket olika år. En normal vindvariation är +/- 15 procent, men det kan vara större variationer än så (beräknat utifrån SMHI:s data på vindvariation sedan 1950). År 2010 blåste det ca 15 procent mindre än genomsnittet, vilket har påverkat vindkraftproduktionen i samma utsträckning. Det här är inte något som bara gäller föreningens vindkraftverk, utan det har sett likadant ut över hela Sverige. Enligt danskt vindindex var vindåret 2010 det sämsta sedan år 1979 då indexet först noterades. 140 120 100 80 60 40 20 0 79 99 00 10 Elproduktion från danska vindkraftverk 1979-2010. 100 är medelvärdet de senaste 31 åren. 13

O2 El Ekonomisk Förening Organisationsnummer 769611-9515 Även 2009 var under genomsnittet. Om man jämför hur föreningens vindkraftverk har producerat i förhållande till hur mycket det har blåst så har produktionen varit i linje med vad som förväntas. Den genomsnittliga tillgängligheten har varit 98 procent, vilket är mycket bra. Den lägre vindkraftproduktionen under 2010 har bidragit till att föreningen har fått köpa in extra el för att täcka upp för medlemmarnas elförbrukning. En stor del av den kompletterande förbrukningen fick köpas in då elpriserna var höga. Elcertifikatintäkterna har under 2010 varit lägre än förväntat. Det beror på att lågkonjunkturen bidragit till att elförbrukningen i Sverige gick ned, vilket ledde till att efterfrågan på elcertifikat minskade. Dessutom kom det in mer förnybart i elcertifikatsystemet, vilket ledde till att utbudet av elcertifikat ökade. Dessa faktorer pressade tillsammans ned priserna för elcertifikat. Styrelsen gör inga egna prognoser avseende utveckligen av elpriser och elcertifikat, utan använder oberoende tredjepartsanalyser. Händelser efter periodens utgång Produktionen för föreningens vindkraftverk under första kvartalet 2011har varit 22 procent bättre än förväntad genomsnittsproduktion. Under en 20-års period förväntas den genomsnittliga årsproduktionen bli den beräknade förväntade genomsnittsproduktionen. Ägarinformation O2 El Ekonomisk Förening har 3073 medlemmar och 32 600 betalade andelar per den 31 december 2010. Styrelsen har under verksamhetsåret bestått av ordförande Anders Malmström, Meg Tivéus, Staffan Appelros, Björn- Åke Wilsenius samt Johan Ihrfelt. Flerårsöversikt 1001-1012 0901-0912 0801-0812 0701-0712 0601-0612 Nettoomsättning (tkr) 24 363 13 758 5 769 692 0 Resultat efter finansnetto (tkr) -9 417-3 184 1 608 209-1 Rörelsemarginal (%) neg neg neg 26 0 Avkastning på eget kapital (%) neg neg 1 0 0 Balansomslutning (tkr) 219 936 167 608 132 382 46 213 1 134 Soliditet (%) 78 97 98 98 0 Förslag till resultatdisposition Styrelsen föreslår att tillgängliga vinstmedel disponeras enligt följande: Balanserat resultat -5 985 202 Årets resultat -9 617 237 Summa kronor -15 602 439 I ny räkning balanseras -15 602 439 Summa kronor -15 602 439 Bolagets resultat och ställning framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar med tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i svenska kronor där ej annat anges. 14

O2 El Ekonomisk Förening Organisationsnummer 769611-9515 Resultaträkning SEK Not 2010 12 31 2009 12 31 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 1 24 363 420 13 758 388 Övriga rörelseintäkter 0 173 837 Summa 24 363 420 13 932 225 Rörelsens kostnader Direkta elproduktionskostnader -21 320 737-8 051 672 Övriga externa kostnader 2-4 224 799-4 343 198 Avskrivningar 3-7 951 121-4 989 247 Summa -33 496 657-17 384 117 RÖRELSERESULTAT -9 133 237-3 451 892 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter 0 270 973 Räntekostnader och liknande resultatposter -283 999-2 988 Summa -283 999 267 985 RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER -9 417 236-3 183 907 Bokslutsdispositioner Avskrivning utöver plan -200 000-800 000 Summa -200 000-800 000 RESULTAT FÖRE SKATT -9 617 236-3 983 907 ÅRETS RESULTAT -9 617 236-3 983 907 15

O2 El Ekonomisk Förening Organisationsnummer 769611-9515 Balansräkning TILLGÅNGAR (SEK) Not 2010 12 31 2009 12 31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Vindkraftverk 3 144 431 174 152 175 520 Förskott vindkraftverk 4 65 097 001 10 786 663 Summa 209 528 175 162 962 183 Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar 5 65 000 0 Summa 65 000 0 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 209 593 175 162 962 183 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Övriga fordringar 6 778 822 2 769 458 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 564 325 1 875 990 Summa 10 343 147 4 645 448 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 10 343 147 4 645 448 SUMMA TILLGÅNGAR 219 936 322 167 607 631 16

O2 El Ekonomisk Förening Organisationsnummer 769611-9515 Balansräkning EGET KAPITAL OCH SKULDER (SEK) Not 2010 12 31 2009 12 31 EGET KAPITAL 6 Bundet eget kapital Andelskapital, 184 110 100 164 425 500 Summa 184 110 100 164 425 500 Fritt eget kapital Balanserat resultat -5 985 202-2 001 295 Årets resultat -9 617 237-3 983 907 Summa -15 602 439-5 985 202 SUMMA EGET KAPITAL 168 507 661 158 440 298 OBESKATTADE RESERVER 7 4 816 652 4 616 652 SKULDER Kortfristiga skulder Checkräkningskredit 9 41 848 115 2 047 844 Leverantörsskulder 463 971 458 578 Skatteskulder 111 098 49 108 Övriga skulder 2 864 2 587 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 4 185 961 1 992 564 Summa 46 612 009 4 550 681 SUMMA SKULDER 46 612 009 4 550 681 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 219 936 322 167 607 631 STÄLLDA SÄKERHETER 8 Vindkraftverk med ett bokfört värde av 79 320 417 83 805 417 ANSVARSFÖRBINDELSER Inga Inga 17

O2 El Ekonomisk Förening Organisationsnummer 769611-9515 Redovisningsprinciper Årsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen samt allmänna råd och rekommendationer från Bokföringsnämnden och Far. Redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade i jämförelse med föregående år. Intäkter Intäkterna har redovisats i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras föreningen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder Övriga tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärden där inget annat anges. Materiella och immateriella anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar upptas till nettovärdet av anskaffningskostnad och ackumulerade planenliga avskrivningar, korrigerat för eventuella upp- eller nedskrivningar. Avskrivningar baseras på nyttjandeperiod och sker enligt nedan: Vindkraftverk: 5% på anskaffningsvärdet Avskrivningar över plan har gjorts uteslutande av skattemässiga skäl. Nyckeltalsdefinitioner Rörelsemarginal: Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Avkastning på eget kapital: Resultat efter finansiella poster i procent av justerat eget kapital. Soliditet: Justerat eget kapital i procent av totalt kapital. 18

O2 El Ekonomisk Förening Organisationsnummer 769611-9515 Noter NOT 1. NETTOOMSÄTTNING (SEK) 2010 2009 Producerad el 13 735 955 6 426 224 Elcertifikat 6 256 951 5 328 082 Andelsel 4 370 514 2 004 082 Övrigt 24 363 420 13 758 388 NOT 2. ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING (SEK) Med revisionsarvode avses revisorns ersättning för den lagstadgade revisionen. Arbetet innefattar granskningen av årsredovisningen och bokföringen, styrelsens och verkställande med revisionsuppdraget. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget avser i huvudsak andra kvalitetssäkringstjänster än lagstadgad revision. 2010 2009 Revisionsuppdrag 22 999 37 000 22 999 37 000 NOT 3. VINDKRAFTVERK SAMT AVSKRIVNINGAR (SEK) 2010 2009 Ackumulerade anskaffningsvärden: Ingående anskaffningsvärden 158 823 100 30 000 000 Årets inköp 149 962 116 883 100 Omklassificeringar från förskott vindkraftverk 56 803 11 940 000 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 159 029 875 158 823 100 Ackumulerade avskrivningar enligt plan: Ingående avskrivningar -6 647 580-1 658 333 Årets avskrivningar enligt plan -7 951 121-4 989 247 Utgående ackumulerade avskrivningar -14 598 701-6 647 580 Utgående planenligt värde 144 431 174 152 175 520 Utgående bokfört restvärde 144 431 174 152 175 520 19

O2 El Ekonomisk Förening Organisationsnummer 769611-9515 Noter NOT 4. FÖRSKOTT VINDKRAFTVERK (SEK) 2010 12 31 2009 12 31 Ackumulerade anskaffningsvärden: Ingående anskaffningsvärden 10 786 663 11 940 000 Årets inköp 54 367 151 10 786 663 Omklassificeringar till vindkraftverk -56 813-11 940 000 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 65 097 001 10 786 663 NOT 5. ANDRA LÅNGFRISTLIGA FODRINGAR (SEK) 2010 12 31 2009 12 31 Ackumulerade anskaffningsvärden: Tillkommande fordringar 65 000 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 65 000 0 Utgående bokfört värde 65 000 0 NOT 6. FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL (SEK) ANDELS- RESERV- BALANSERAT ÅRETS KAPITAL FOND RESULTAT RESULTAT Belopp vid årets ingång 164 425 500-2 001 295-3 983 907 Omföring av föregående års resultat -3 983 907 3 983 907 Årets inbetalda insatser 19 684 600 Årets resultat -9 617 237 Belopp vid årets utgång 184 110 100-5 985 202-9 617 237 NOT 7. OBESKATTADE RESERVER (SEK) 2010 12 31 2009 12 31 Ackumulerade avskrivningar över plan Vindkraftverk 4 816 652 4 616 652 4 816 652 4 616 652 20

O2 El Ekonomisk Förening Organisationsnummer 769611-9515 Noter NOT 8. STÄLLDA SÄKERHETER (SEK) 2010 12 31 2009 12 31 Vindkraftverk för checkningskredit och garantier 79 320 417 83 805 417 79 320 417 83 805 417 NOT 9. CHECKRÄKNINGSKREDIT Beviljat belopp på checkräkningskrediten uppgår till 60 000 (10 000) tkr. Underskrifter Stockholm 2011-05-05 Anders Malmström Ordförande Meg Tivéus Staffan Appelros Björn-Åke Wilsenius Johan Ihrfelt Linda Magnusson Verkställande direktör Min revisionsberättelse har avgivits 2011-05-09 Thomas Näsfeldt Auktoriserad Revisor 21

22