Luftföroreningssituationen I Landskrona Säsongsrapport Sommarhalvåret 26
Sammanfattning Nedanstående redovisning av luftföroreningshalterna i Landskrona är från det fasta stationsnätet i taknivå. erna är utarbetade för platser där människor vistas utomhus. Exponeringen för de högsta halterna sker oftast i gaturumsnivå då luftföroreningarna är oftast högre i gaturumsnivå än i taknivå. Mätningar av luftföroreningar görs oftast i taknivå. Jämförelser med miljökvalitetsnormerna görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Svaveldioxidhalterna var låga under sommarsäsongen, eller 15 % av miljökvalitetsnormerna. Kvävedioxidhalterna var måttliga, 4-5 % av miljökvalitetsnormerna. De uppmätta ozonhalterna var höga. De högsta ozonhalterna uppmättes under försommaren. De uppmätta kolvätehalterna är svårtolkade och får bedömas med viss försiktighet, eftersom mätvärdena faller inom DOAS-utrustningens mätosäkerhet. Detta gäller speciellt för bensen. Under säsongen var uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen lägre än miljökvalitetsnormen. Toluen- och p-xylenhalterna är däremot betydligt lägre jämfört med IMMs lågrisknivå. En tillbakablick visar att: svaveldioxidhalterna har sedan början av 9-talet minskat med nästan 7 %. någon tydlig trend för kvävedioxidhalterna under hela mätperioden (199 25) finns inte. Halterna är i stort sett de samma som i början av 9-talet. sedan början av 9-talet har uppmätta sommarsäsongshalter av ozon ökat med nästan ca 5 %. Jämfört med halterna senaste säsongerna ökade ozonhalterna märkbart denna sommar säsong. Vädret under sommarsäsongen (1/4 och 3/9) var ca 2,1 grader varmare än normalt och nederbördsmängderna var ca 1 % lägre än de normala. Sammanfattningsvis var perioden juni augusti den varmaste i Skåne sedan mätningarna har startades. Försommaren var solig, varm och torr. Augusti utmärkte sig med stora nederbördsmängder. Inledningen på hösten var fortsatt betydligt varmare än normalt. Under hela säsongen har sträcka tre varit ur funktion. 1
Fasta mätsträckor i Landskrona Rapportförfattare Susanna Gustafsson: tel 4 34 2 37 2
Mätresultat luftföroreningar Svaveldioxid Svaveldioxid uppkommer då svavel, i främst petroleumbränslen, reagerar med luftens syre vid förbränning. Svaveldioxidhalterna i atmosfären har idag sitt huvudsakliga ursprung från kontinenten. På en del platser kan lokala källor (sjöfart och industri) ha viss betydelse. Idag är det oftast närhet till sjöfart som har störst betydelse för uppmätta halter. Svaveldioxidhalterna var låga under sommarsäsongen, eller 15 % av miljökvalitetsnormerna. Observera att normen för årsmedelvärdet har ändrats från 5 till 2 och därigenom har den uppmätta halten procentuellt ökat jämfört med normen. Dygnsmedelhalterna varierade var mellan 2 och 12 under säsongen. Sedan början av 9-talet har halterna sjunkit med i grova drag ca 7 %, även om det är stor variation mellan säsongerna. De senaste fem åren har dock halterna stabiliserats på en tämligen låg nivå. Halterna i Landskrona har tidigare varit något högre än i Malmö och i Lund. Detta syns inte längre så tydligt, utan halterna är ungefär lika låga på alla tre orterna. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift. 5, 45, 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, 26-4-1 26-4-15 26-4-29 26-5-13 26-5-27 26-6-1 26-6-24 26-7-8 26-7-22 26-8-5 26-8-19 26-9-2 26-9-16 26-9-3 Svaveldioxidhaltens variation under säsongen, dygnsmedelvärden (). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 3
35 3 25 2 15 1 5 april maj juni juli augusti september Månadsmedelvärden av svaveldioxid i under säsongen. Medelvärde av sträcka 1 och 2. 24 22 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 april maj juni juli augusti september 98-percentilen (timmedelvärden) av svaveldioxid i för varje månad under sommarhalvåret. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 4
6 5 4 3 2 1 µg/m 3 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Sommarhalvårsmedelvärden av svaveldioxid i under de senaste åren. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Miljö- Uppmätt kvalitets- norm Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde 2 4 3 * Dygnsmedelvärde, 1 9 8 * 98-percentil Timmedelvärde, 2 13 1 * 98-percentil Antal timobersvationer 4368 4361 * Maxvärde (tim) - 51 31 * Minvärde (tim) - * Uppmätta svaveldioxidhalter (). * Ur funktion Kvävemonoxid Kvävemonoxid mäts endast på sträcka 3 under större delen av säsongen har sträckan varit ur drift. Uppmätt Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * Uppmätta kvävemonoxidhalter under sommarsäsongen i. * Ur funktion 5
Kvävedioxid Kvävedioxid uppkommer då kvävemonoxid och syre reagerar med varandra (oxideras). Kvävemonoxid i sin tur uppkommer vid alla förbränningsprocesser, då kvävet och syret i luften reagerar med varandra. Vid hög förbränningstemperatur uppkommer mer kvävemonoxid och vice versa. Det mesta av uppmätta kvävedioxidhalter har ett lokalt ursprung, där fordonstrafiken är den största källan. Ibland kan det transporteras in höga halter från främst kontinenten. Halterna har oftast en säsongsvariation med högre halter under sommarn och lägre under sommaren. Under säsongen var halterna måttliga eller 4-5 % av miljökvalitetsnormerna. Utvecklingen av trenden för sommarhalvårsmedelvärdena visar på en mycket svag stigande halt de senaste fem säsongerna. Någon tydlig trend för hela mätperioden (199 25) finns dock inte. Orsaken till denna variation beror delvis av hur vädret i genomsnitt varit, delvis hur har bakgrundshalterna varierat, samt statusen på mätutrustningen. Notera att sträcka 3 under hela säsongen har varit ur drift. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 26-4-1 26-4-15 26-4-29 26-5-13 26-5-27 26-6-1 26-6-24 26-7-8 26-7-22 26-8-5 26-8-19 26-9-2 26-9-16 26-9-3 Kvävedioxidhalten som dygnsmedelvärden under säsongen (). Medelvärde av mätsträckorna 1och 2. 6
6 5 4 3 2 1 april maj juni juli augusti september Månadsmedelvärden av kvävedioxid i under sommarhalvåret. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 14 12 1 8 6 4 2 april maj juni juli augusti september 98-percentilen (timmedelvärden) av kvävedioxid i för varje månad under sommarhalvåret. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 7
6 5 4 3 2 1 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Sommarhalvårsmedelvärden av kvävedioxid i under de senaste åren. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. Gränsvärde Ekologisk miljökvalitetsnorm Uppmätt Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Medelvärde 5 4 3 16 15 * Dygnsmedelvärde, 75 6-29 27 * 98-percentil Timmedelvärde, 11 9-44 41 * 98-percentil Antal timobersvationer 4358 4361 * Maxvärde (tim) - - - 84 78 * Minvärde (tim) - - - * Uppmätta kvävedioxidhalter (). * Ur funktion 8
Ozon Ozon bildas då kväveoxider och kolväten reagerar under inverkan av solljus. Ozon kallas en fotokemisk oxidant, p.g.a. sitt uppkomstsätt. Uppmätta halter har sitt ursprung lokalt som regionalt. Under sommarhalvåret är ozonhalterna betydligt lägre än under den varma och solrikare sommarn. De uppmätta ozonhalterna var höga under säsongen. Under våren /försommaren var halterna som högst. De högsta dygnsmedelhalterna uppmättes i början av maj. De lägsta halterna uppmättes i oktober. Det nya EU-direktiven för skydd för hälsa överskreds inte någon gång under sommarsäsongen. Sedan början av 9-talet har uppmätta sommarsäsongshalter ökat med nästan ca 5 %. Jämfört med halterna senaste säsongerna ökade ozonhalterna märkbart denna sommar säsong. 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 26-4-1 26-4-15 26-4-29 26-5-13 26-5-27 26-6-1 26-6-24 26-7-8 26-7-22 26-8-5 26-8-19 26-9-2 26-9-16 26-9-3 Ozonhalten som dygnsmedelvärden under månaden (). Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 april maj juni juli augusti september Månadsmedelvärden av ozon i under sommarhalvåret. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 9
2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 april maj juni juli augusti september Maximala timvärdet av ozon i för varje månad under sommarhalvåret. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 Sommarhalvårsmedelvärden av ozon i under de senaste åren. Medelvärde av mätsträckorna 1 och 2. 1
EU-direktiv Uppmätt Sträcka 1 Sträcka 2 Medelvärde 75 75 Maxvärde (tim) 163 163 Minvärde (tim) 2 Antal tim observatio- 4358 4358 ner Skydd för människors hälsa Varning av allmänheten Det maximala 8-timmars glidande timmedelvärde under ett dygn, skall vara mindre än 12 Varning av allmänheten vid halter större än 18 17 ggr 2 ggr ggr ggr AOT4 summan av alla ozonvärden över 8 (4 ppb), mellan1 maj och sista juli för vara max 18 - timmar Långsiktigt värde än < 6 - timmar 1313 14418 Uppmätta ozonhalter () under säsongen. Ammoniak Ammoniak mäts bara på sträcka 3 under säsongen har sträckan varit ur drift. Uppmätt Sträcka 3 Medelvärde * Dygnsmedelvärde, 98-percentil * Timmedelvärde, 98-percentil * Maxvärde (tim) * Minvärde (tim) * * ur funktion Uppmätta ammoniakhalter under sommarsäsongen i. 11
Bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd Med DOAS-utrustningen från OPSIS registreras bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd. Bensen, toluen och p-xylen härstammar från drivmedelshanteringen och/eller direkt från bilarnas avgaser/avdunstning. För bensen finns sedan i sommarn 23 en miljökvalitetsnorm på 5, som årsmedelvärde. För de övriga kolvätena finns däremot inga rikt- eller gränsvärden. Däremot har IMM lämnat förslag på lågrisknivåer, vilka avser en livstidsexponering. Mätvärden av kolvätena från DOAS-utrustningen är osäkra, då uppmätta halter är av samma storleksordning som utrustningens noggrannhet. Detta gäller speciellt för bensen. Under säsongen var uppmätta bensenhalter enligt DOAS-utrustningen under miljökvalitetsnormen. P-xylen är en av tre komponenter i ämnet xylen. De övriga två är m- och o-xylen. Det är för summan av dessa tre komponenter (xylen) som det finns en lågrisknivå. I likhet med Malmö och Lund är uppmätta bensenhalter högre än föreslagen lågrisknivå. Det är däremot en betydligt större marginal till lågrisknivån för toluen och p-xylen. Bensen Lågrisknivå/miljökvalitets Uppmätt norm Sträcka 1 sträcka 2 Medelvärde 1,3/5, 2 3 Timmedelvärde, 98-percentil - 1 13 Antal tim observationer 2254 433 Toluen Medelvärde 37 6 4 Timmedelvärde, 98-percentil - 3 29 Antal tim observationer 4335 3758 P-xylen Medelvärde 43* 1 1 Timmedelvärde, 98-percentil - 8 8 Antal tim observationer 3369 4346 Formaldehyd Medelvärde - 2 1 Timmedelvärde, 98-percentil - 6 4 Antal tim observationer 4188 4361 *) avser lågrisknivån för xylen. P-xylen är endast en komponent i kolvätet xylen. Uppmätta bensen-, toluen-, p-xylen- och formaldehydhalter i. 12
Meteorologiska mätresultat Medeltemperaturen under sommarsäsongen var 2,1 grader högre än normalt.. Högsta dygnsmedeltemperatur uppmättes till ca 24 grader i juli och lägst var det i början av april med nedåt 4 grader. Under säsongen har det blåst mest från den sydvästliga till sydostliga vindriktningssektorerna och minst från den nordliga sektorn. I stabilitetsdiagrammet går det att utläsa att stabila förhållanden, med liten luftomblandning, har förekommit några dygn främst under början av säsongen. Temperaturvariationen i Celsiusgrader (dygnsmedelvärden). 13
Frekvensvindros (procent av säsongens alla timmedelvärden) över hur ofta det blåst från olika vindriktningar under sommarhalvåret, med en sektorstorlek på 15 grader. 14
Stabilt = liten luft omblandning Labilt = stor luft omblandning Stabiliteten (Rickardssonstal) i atmosfärens nedre delar. Stabila värden innebär svaga vindar och därmed liten luftomblandning, vilket medför risk för höga luftföroreningshalter. Vid instabila förhållanden så blandas atmosfären snabbt om, vilket förekommer vid blåsigt väder och/eller kraftig solinstrålning. Luftföroreningshalterna är oftast låga i sådana situationer. Mätsträckor och registrerade parametrar DOAS-utrustningen är placerad ovan tak i de centrala delarna av Landskrona. Mätningen görs med tre stycken mätsträckor. Meteorologisk information erhålls från meteorologisk mast på taket till mottagarenheterna. Där mäts temperatur, vindriktning och vindhastighet. Under säsongen har sträcka tre varit ur funktion. Dessutom var det ett längre driftavbrott under delar av februari och mars. Sträcka Längd Registrerade parametrar 1 42 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd. 2 62 m Svaveldioxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen och formaldehyd. 3 15 m Kvävemonoxid, kvävedioxid och ammoniak. Gränsvärden, miljökvalitetsnormer, riktvärden m.m. Naturvårdsverket (NV) har tagit fram miljökvalitetsnormer för bl.a. svaveldioxid, kvävedioxid, bly och partiklar. Dessutom finns det sedan 1 november detta år miljökvalitetsnormer för bensen och kolmonoxid. Justering av normen har också gjorts för svaveldioxid där årsmedelvärdet är borttaget. För kvävedioxid måste miljökvalitetsnormen vara uppnådd till 25-12-31. EU har tidigare fastställt tröskelvärden för ozon, vilka Sverige har åtagit sig att följa. Institutet för miljömedicin (IMM) har tagit fram för bensen, toluen och xylen sk. lågrisknivåer, vilken avser livstidsexponering. 15
erna eller andra typer av gränsvärden är utarbetade för platser där människor exponeras för de högsta halterna, vilket oftast förekommer i gatunivå. Mätningar görs på de flesta ställen i taknivå. Luftföroreningshalterna är oftast högre i gatunivå än i taknivå. Jämförelser med gränsvärden görs enbart för att få ett mått på halternas storleksordning. Värde Övrigt µg/m 3 1 timme 2 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 1 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. Vinterhalvår 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. 1 år 2 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. Bly µg/m 3 1 år,5 Aritmetiskt medelvärde. 1 år 3 Aritmetiskt medelvärde. Skydd av ekosystem utanför orter. en för PM1 skall vara uppfylld senast 24-12-31 PM1 µg/m 3 1 år 5 Avser dygnsmedelvärde. Värdet får överskridas 35 ggr per år (9-percentil). 1 år 4 Avser årsmedelvärde. er Ämne Enhet Medelvärdestid Svaveldioxid en för kvävedioxid skall vara uppfylld senast 26-1-1 Kvävedioxid µg/m 3 1 timme 9 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per år. 1 dygn 6 Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per år. 1 år 4 Aritmetiskt medelvärde. en för kolmonoxid skall vara uppfylld senast 24-12-31 Kolmonoxid mg/m 3 1 år 1 Avser maxvärdet av ett glidande 8-timmarsvärde under kalenderåret. en för bensen skall vara uppfylld senast 29-12-31 Bensen 1 år 5 Avser aritmetiska medelvärdet under kalenderåret. 16
en för ozon skall vara uppfylld senast 29-12-31 Ämne Enhet Medelvärdestid Ozon µg/m 3 Högsta medelvärdet under 8 timmar dagligen. Timvärden under maj till och med juli Värde Övrigt 12 Skydd av hälsa. Värdet får ej överskridas mer än 25 dagar per kalenderår i medeltal under 3 år. AOT4 Det långsiktiga målet (22) är att värdet inte får överskridas något år. Skydd av vegetation. Summan av differensen mellan timmedelvärde över 8 timme för timme (AOT4 4 PPB = 8 ) mellan kl 8. till 2. under de tre månaderna maj, juni och juli. Det maximala värdet är 18 - timmar som ett medelvärde under 5 år. Det långsiktiga målet (22) är att AOT4-värdet får maximalt överskridas 6 -timmar per år. 1 timme 18 Skyldighet att informera allmänheten. 1 timme 24 Skyldighet att varna allmänheten. Lågrisknivå från IMM Bensen µg/m 3 livstid 1,3 Toluen µg/m 3 livstid - 37 Xylen µg/m 3 livstid - 43 17
EU-direktiv C Frekvens (%) Stabilt (liten luftomblandning) Instabilt (stor luftomblandning) medelvärde medelvärde medelvärde N S V O 18