Agrara lämningar från medeltid och nyare tid

Agrara lämningar från medeltid och nyare tid Arkeologisk förundersökning av fornlämning 292:1, del av, Växjö socken, Småland Britta Wennstedt & Anneli Sundkvist 2009:24

Agrara lämningar från medeltid och nyare tid Arkeologisk förundersökning av fornlämning 292:1, del av, Växjö socken, Småland, Växjö kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt & Anneli Sundkvist 2009 Rapport från Arkeologicentrum 2009:24

Länsstyrelsens dnr: 431-3506-08 Arkeologicentrums pnr: P2008:31 G Län: Kronoberg Landskap: Småland Kommun: Växjö Socken: Växjö Fastighet: Växjö 10:33 Ek. kartblad: 5E 1h Växjö NV RAÄ-nr: Växjö 292 Rapport från Arkeologicentrum 2009:24 www.arkeologicentrum.se Agrara lämningar från medeltid och nyare tid: arkeologisk förundersökning av fornlämning 292:1, del av, Växjö socken, Småland, Växjö kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt & Anneli Sundkvist år 2009, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Brunflo, Stadsbyggnadskontoret, Växjö kommun, Växjö, och länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö. Kartutsnitt ur allmänna kartor Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009_00927. Omslagsbild: Åkerterrass A1 i profil. Foto AC2008-31-G-0112 av Britta Wennstedt,. ISSN 1654-7896

Innehåll Sammanfattning... vi Bakgrund... 1 Syfte och målsättning... 1 Områdesbeskrivning... 1 Genomförande... 4 Resultat... 7 Art och karaktär... 7 Avgränsning... 9 Skador och bevarandegrad... 9 Datering... 10 Åtgärdsförslag... 11 Referenser... 13 Bilagor... 15 1 Administrativa och tekniska uppgifter 2 Fotoförteckning 3 Vedartsanalys 4 14 C-datering 5 Fotografier

Sammanfattning Växjö kommun planerar att dels förlänga en väg från Samarkandsrondellen, dels bygga ut det närliggande handelsområdet i stadens SV del. De planerade ingreppen berör delar av fornlämning 292, registrerad som område med fossil åkermark och röjningsrösen. I direkt anslutning till det område som skall exploateras finns även förhistoriska gravar i form av hällkistor (RAÄ 73 och 74). Med anledning av de planerade ingreppen och områdets arkeologiska potential har länsstyrelsen i Kronobergs län fattat beslut om arkeologisk förundersökning av de berörda delarna det fossila åkerområdet RAÄ 292:1. Förundersökningen utfördes av Arkeologicentrum AB den 8-9 juli år 2008. Syftet var att fastställa om det i den fossila åkern fanns spår av samtida boplatser, samt att i så fall bedöma lämningarnas vetenskapliga potential och behovet av fortsatta undersökningar. Vidare syftade undersökningen till att samla in kol från röjningsrösen för att kunna datera dessa. Tjugoen sökschakt drogs med maskin i området som i sin största utsträckning är 270x50-90 m (NV-SÖ). Utöver de tidigare kända röjningsrösena, varav ett tjugotal belägna inom förundersökningsområdet, framkom ytterligare agrara lämningar i form av två åkerterrasser (A1 och A20). 14 C-datering av två röjningsrösen tidsfäste det ena till nyare tid och det andra till medeltid. En av åkerterrasserna daterades till vikingatid medeltid. Inga boplatslämningar påträffades. Inga fynd från äldre tid framkom. Inga fynd tillvaratogs. Med hänsyn till resultatet av förundersökningen föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder.

Bakgrund Växjö kommun planerar att förlänga vägen från Samarkandsrondellen samt bygga ut det närbelägna handelsområdet inom fastigheten Växjö 10:33 (figur 1-2). Detta innebär ingrepp i fornlämning 292, registrerad som fossil åkermark med röjningsrösen och stensträng. Inom dess direkta närhet, men utanför området för det planerade ingreppet, finns även stenkammargravar i form av hällkistor registrerade (Växjö 73 och Växjö 74). Med anledning av de kommande ingreppen i delar av den fossila åkern beslöt länsstyrelsen i Kronobergs län att låta genomföra en arkeologisk förundersökning i den berörda delen av Växjö 292. Förundersökningen utfördes av Arkeologicentrum AB 8 9 juli år 2008. Syfte och målsättning Förundersökningens syfte var att fastställa om det i den fossila åkermarken fanns spår av förhistoriska bosättningar. Om sådana påträffades skulle undersökningen dessutom besvara frågan om behovet av fortsatta arkeologiska insatser. Därutöver syftade förundersökningen till att samla in daterbart material från röjningsrösen för att kunna bedöma de agrara lämningarnas ålder. Målsättning för uppdraget har varit att göra en bedömning av den aktuella fornlämningens art, karaktär, komplexitet, preliminära datering, skador och bevarandegrad som underlag för länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet. Områdesbeskrivning Förundersökningsområdet är beläget i Växjö socken, Småland. Området ligger i direkt Figur 1. Växjö i Småland. anknytning till tätortens SV utkant (Västra industriområdet). Stora vägen och Vaktvägen löper längs undersökningsområdets N del. Sedan tidigare finns här det fossila åkerkomplexet med röjningsrösen Växjö 292 (FMIS 2009-06-08) registrerat. Endast en del av den fossila åkern berörs av den aktuella förundersökningen. Denna yta är som störst 290x90 m och belägen i fornlämningens Ö del. I det direkta närområdet finns också hällkistor (Växjö 73 och 74) och några hundra meter VSV om den fossila åkern ligger Växjö 66, 67 och 70 (gravrösen), 69 (gravröse, hägnad) och 311 (fossil åker). Ytterligare ett komplex med fossil åker, Växjö 71, är beläget ca 300 m S om förundersök- 1

ningsområdet. Norr därom finns Växjö 291 som innefattar ytterligare agrara lämningar i form av fossil åkermark och hägnad (FMIS). År 1999 undersöktes fyra röjningsrösen och två stenvallar inom Växjö 291 av Smålands museum (Nylén & Jönsson 2001) eftersom en stormarknad skulle byggas på platsen. Resultaten från denna undersökning visade att markröjningen inom komplexet Växjö 291 går tillbaka till bronsålder. Därefter har de agrara aktiviteterna fortsatt till romersk järnålder (Nylén & Jönsson 2001). Växjö 291 och 292 är registrerade som två olika fornlämningar, men det är uppenbart att de ingår i samma komplex av odlingslämningar. Området har styckats sönder av Stora vägen och väg 25 (figur 3). Även de av fornminnesinventeringen föreslagna dateringarna för de närliggande, ej undersökta lämningarna handlar främst om senneolitikum och bronsålder (FMIS 2009-06-08). I den fossila åkern Växjö 71 finns även en kulturhistorisk lämning från nyare tid. Dateringar av fossila åkrar och andra agrara lämningar är tentativa utan arkeologiska undersökningar och 14 C-prover. Figur 2. Förundersökningsområdets belägenhet (svart cirkel) i V delen av Växjö. Underlag: terrängkartan Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009_00927. Skala 1:50 000. 2

Förundersökningsområdet ligger på omkring 165 m.ö.h. I den nordligaste delen är topografin flack, men övergår snart i en sluttning mot S. Markslaget i förundersökningsområdet är skogsmark. I trädskiktet växer barrblandskog med ett betydande inslag av lövträd. Fältskiktet domineras av blåbärsris, som försvårar lokaliseringen av röjningsrösen och andra åkerformer. Figur 3. Förundersökningsområdet i Ö delen av fornlämning 292 (svart begränsningslinje. Underlag: fastighetskartan Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2009_00927. Skala 1:10 000. 3

Figur 4. Röjningsrösena är knappt synliga i blåbärsriset. Röjningsröse 14 i förgrunden. Foto AC2008-31-G-0123. Genomförande Förundersökningen genomfördes 8 9 juli 2008. Sammanlagt drogs 21 sökschakt med maskin (figur 5, tabell 1). De påträffade åkerterrasserna (A01 och A20) maskingrävdes i profil. Från terrassen A20 togs ett kolprov för datering. Två av röjningsrösena (A9 och A22) rensades fram och delundersöktes med syfte att finna material lämpligt för 14 C-datering och vedartsanalys (tabell 3, bilaga 3 och 4). De insamlade kolproverna kom samtliga från anläggningarnas underlag, där de tillvaratogs i form av jordprover insamlade med skärslev under större stenar, 0,25 m stora och större. Inga fynd påträffades och inga andra preparat togs tillvara. Sökschakten har mätts in med totalstation som har orienterats mot referenspunkter utsatta av Växjö kommun med GPS utanför förundersökningsområdet. I den S delen av förundersökningsområdet bedömdes mätning inte kunna ske med totalstation eller GPS på grund av växtligheten. Här gjordes karteringen för hand på millimeterpapper (stegning och kompass). Den analoga karteringen har sedermera digitaliserats och fogats samman med inmätta vektordata. Schaktplanens N del är därför karterad i RT90 2,5 gon V, medan den S delen är orienterad mot magnetisk N. Detaljdokumentation av individuella schakt och anläggningar har skett genom att objekten fotograferats med digitalkamera samt att olika data och övriga observationer har bokförts i en fältdagbok. Fotografierna har över- 4

förts till Antikvarisk-topografiska arkivet i Stockholm. Inga mätdata har sparats. Tabell 1. Sökschakt vid förundersökning inom Växjö 292. Mått i meter. Löpnr Schakt längd riktning bredd djup area anm. 1 S1 12 2 0,15-0,8 22,5 A1 åkerterrass 2 S2 24 ÖNÖ-VSV 2-3 0,2-0,4 47,5 3 S3 16 N-S 1,5-2 0,1-0,2 33,5 4 S4 14 1,8-2,4 0,3-0,4 30 5 S5 7,5 Ö-V 2 0,2 9 6 S6 21 2 0,3 47 7 S7 10 1,2-2 0,25 21 8 S8 22 1,6 0,2 34,5 9 S9 13 Ö-V 1,8 0,2-0,4 24,5 10 S10 15 ÖNÖ-VSV 1,8 0,2 26,5 11 S11 13 Ö-V 2 0,2 28 S12-S15 vakanta 12 S16 13 VNV-ÖSÖ 2 0,2 22 13 S17 32 VNV-ÖSÖ 2 0,2 60 A20 åkerterrass 14 S18 7 VNV-ÖSÖ 1,8-2,5 0,2 15,5 15 S19 17 NNV-SSÖ 1,8 0,2 34,5 16 S20 17,5 Ö-V 2 0,2 35,5 17 S21 21,5 NV-SÖ 1,8-2,5 0,2 42,5 5

Figur 5. Schaktplan, Växjö 292, del av. Skala 1:1 500. 6

Resultat Art och karaktär Förundersökningsområdet var tidigare registrerat som del av fornlämning 292, område med fossil åkermark. Inom förundersökningsområdet fanns ett tjugotal röjningsrösen (tabell 2). De var huvudsakligen likartade i form och storlek. Samtliga var kraftigt övermossade. Utöver röjningsrösen återfanns två åkerterrasser i förundersökningsområdet. Den ena (A1) följer en höjdkurva i förundersökningsområdets S del. Den har bildats när röjningssten deponerats utanför en åkeryta i sluttningen. Den andra (A20) ligger i en flack, nordlig del av förundersökningsområdet. Den löper i samma riktning som sluttningen (N-S) och var tidigare registrerad som stensträng. Två av röjningsrösena, A9 och A22, delundersöktes i syfte att finna material lämpligt för datering. Ingen stratigrafi och inga fynd framkom i röjningsrösena. Utöver en äldre glasflaska (figur 6) framkom inga fynd i sökschakten.. Figur 6. En äldre glasflaska var det enda fyndet under förundersökningen år 2008. Foto AC2008-32-G-0130. 7

Tabell 2. Anläggningar i förundersökningsområdet, Växjö 292, del av. Alla mått i meter. A-nr lämningstyp U- form längd riktn. bredd höjd anm. status /diam 1 ÅT Del-U - 35 ÖNÖ- - 0,5 VSV 2 RR Ej U runt 3,5-0,2 S om uo; ej karterat 3 RR Ej U runt 4-0,4 S om uo; ej karterat; beväxt med 1 gran 4 RR Ej U runt 4,5-0,4 S om uo; ej karterat; beväxt med 1 tall 5 RR Ej U runt 3,5-0,2 Beväxt med 2 granar 6 RR Ej U runt 3,5-0,1 Beväxt med 2 ekar, 2 rönnar; V om väg 7 RR Ej U runt 3,5-0,2 8 RR Ej U runt 3,5-0,2 9 RR Del-U runt 3-0,2 KP3 10 RR Ej U runt 3,5-0,2 Ej karterat 11 RR Ej U runt 3,5-0,2 Beväxt m 1 tall, sotiga stenar 12 RR Ej U runt 3,5-0,2 Beväxt m sly och 1 tall 13 RR Ej U runt 3,5-0,2 Ej karterat 14 RR Ej U runt 3,5-0,2 15 RR Ej U runt 4-0,2 16 RR Ej U ovalt 3,2 NV-SÖ 2,7 0,2 17 RR Ej U ovalt 5 N-S 4 0,4 Beväxt med 1 tall, 1 björk 18 RR Ej U runt 4-0,2 19 RR Ej U runt 2-0,2 Mellan S12 och S13 20 ÅT Del-U - 20 NNÖ- - 0,2- KP2 SSV 0,5 21 RR Ej U runt 4-0,2 Stubbe i anläggningen 22 RR Del-U runt 3,2-0,2 KP1; stubbe i anläggningen 23 RR Ej U oreg 3,2 Ö-V - 0,1 Beväxt med sly 24 RR Ej U runt 3,9 - - 0,2 25 RR Ej U oreg 3,5 - - 0,3 26 RR Ej U runt 3,5-0,3 ÅT=åkerterrass, RR=röjningsröse, oreg=oregelbundet 8

Den tidigare registrerade stensträngen visade sig vara en åkerterrass (A20). Ytterligare en åkerterrass (A1) påträffades inom förundersökningsområdet (tabell 2). Matjordslagret i de fossila åkerytorna var generellt sett tunt (mindre än 0,1 m) vilket tillsammans med röjningsrösenas placering och graden av erosion kring röjningsrösena indikerar att det är fråga om ett extensivt bruk med enkla metoder. Några boplatslämningar påträffades inte och det finns inte heller några sedan tidigare registrerade eller undersökta boplatslämningar i närområdet. Utifrån fornminnesinventeringen och andra arkeologiska insatser (Nylén & Jönsson 2001) förefaller det alltså som om förundersökningsområdet möjligen har utnyttjats extensivt för jordbruk och kanske bete under en lång tid (jfr Petersson 2006), men om det har funnits en fast bosättning här under förhistorisk tid är läget för denna ännu okänd. Den utförda förundersökningen styrker denna bild. Beträffande de agrara lämningarna skulle en totalkartering av större ytor kunna bidra med mer information om områdets användning som helhet. Avgränsning Förundersökningsområdet är i sin helhet beläget inom fornlämningen Växjö 292. Inom förundersökningsområdet påträffades inga boplatslämningar som kunde avgränsas under förundersökningen. Odlings- och betesmark återanvänds ofta under olika epoker. Därför är ett vidare grepp och synsätt vid hantering av fossil åker att föredra. En detaljkartering av åkerformer kan sprida mycket ljus över brukningsmetoder och tidsställning. Landskapsarkeologin har fått ett stort uppsving under den senaste femtonårsperioden (se Fabech & Ringtved 1999 och där anförd litteratur för en historisk tillbakablick). Ett landskapshistoriskt och ekologiskt perspektiv på fossil åker kan förklara dess lokalisering samt aspekter på nyttjande som inte kan fastställas vid små delundersökningar. Skador och bevarandegrad De individuella åkerformerna i området är i gott skick. Röjningsrösena är kraftigt övermossade och visar inte spår efter stentäkt. Även terrasserna är välbevarade. Vad som däremot är tydligt är att den agrara helhet åkerområdet under olika perioder kan ha utgjort, nu är kraftigt sönderstyckat. N om fornlämning 292 finns som ovan nämnts Växjö 291, som även detta är ett område med fossil åkermark vars inlednings- och brukningsfas har daterats till bronsålder förromersk järnålder (Nylén & Jönsson 2001). Det är sannolikt att dessa områden en gång bildade en enhet, som nu har styckats sönder av diverse ingrepp i sen tid. Visuellt är väg 25 det tydligaste exemplet. Den skär det gamla jordbruksområdet mitt itu. Det är också sannolikt att båda dessa områden tidigare har haft längre utsträckning i V, där köpcentret, Västra industriområdet, Värendsvallen m.m. nu är belägna. 9

Datering Förundersökningsområdet var befriat från arkeologiska fynd, varpå datering inte kan fås på arkeologisk väg (konstruktion eller artefakt). Åkerterrasser sammanhänger med topografi och brukningsmetoder. Som åkerform är de inte självklart daterande. Detsamma gäller röjningsrösen. De är jordbrukets biprodukter alltsedan äldsta tid. Ibland kan de preliminärdateras genom morfologi. När röjningsrösena är låga och flacka, d.v.s. ålderdomliga som i det aktuella fallet, är 14 C-analys en möjlighet att tidfästa den ursprungliga röjningen. Två röjningsrösen, A9 och A22, valdes ut för delundersökning med syfte att få fram daterbart material. Anledningen till att just dessa två anläggningar valdes var att de var välbevarade och belägna i S-sluttning, ett topografiskt läge som gynnar småskalig odling. Det kan därför antas ha röjts före anslutande, flackare landskapsavsnitt togs i bruk. I ingetdera fallet kunde träkol samlas in för hand direkt i rösebottnarna eller under åkerterrassen. I stället skedde provtagningen genom att stenar i bottenskiktet flyttades för hand och jordprover insamlades med skärslev under större stenar. Inomhus plockades träkol ur jordproverna med pincett. Vedartsanalysen utfördes av Vedlab, Glava, och dateringarna av Laboratoriet för 14 C-datering, Kvartärgeologiska avdelningen vid Lunds universitet (bilaga 3-4). I samtliga fall var man tvungen att ta kol från mer än ett trästycke för att få ihop tillräckligt med material för datering. Trädslag där man kan förvänta sig hög egenålder (ek och gran) förekom i alla tre proverna. Detta innebär att man källkritiskt bör se dateringarna som en form av terminus post quem för de aktuella anläggningarna, vilket med hänsyn till syfte och materialets potential är fullt tillräckligt. Resultaten indikerar att de undersökta rösena stammar från nyare tid (tabell 3), i ett av fallen eventuell medeltid och att odlingsterrassen som tidigast dateras till vikingatid tidig medeltid. Tabell 3. 14 C-analys av kol från röjningsrösebottnar och åkerterrass. Labnr vedart 14 C-ålder kalibrerad ålder f.kr. 95,4% LuS 8315 björk, ek, gran, barr 105 ± 50 BP 1675-1942 AD LuS 8316 björk, gran 620 ±50 BP 1284-1410 AD LuS 8317 ek 1040 ±50BP 888-1152 AD 10

Åtgärdsförslag Då inga boplatslämningar påträffats och två av röjningsrösena (A9 och A22) samt en av de påträffade åkerterrasserna (A20) 14 C-daterats har förundersökningens syfte uppfyllts. Eftersom inga boplatslämningar framkommit föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av det nu planerade ingreppet i Växjö 292. 11

12

Referenser Publikationer och rapporter Fabech, Charlotte, & Ringtved, Jytte (red.), 1999. Settlement and Landscape. Proceedings of a conference in Århus, Denmark, May 4-7 1998. (Jysk arkæologisk selskabs skrifter.) Höjbjerg. Nylén, Alexandra, & Åsa Jönsson, 2001. Samarkand, Raä 290, Raä 291, Växjö socken, Kronobergs län. Särskild arkeologisk undersökning. (Smålands museum rapport 2001:9.) Växjö. Petersson, Maria, 2006. Djurhållning och betesdrift. Djur, människor och landskap i västra Östergötland under yngre bronsålder och äldre järnålder. Uppsala. Allmänt kartmaterial Fastighetskartan. 2008. Din karta. Skala 1:12 500. Lantmäteriet. Gävle. Terrängkartan 5E SV Växjö. 2006. Skala 1:50 000. Lantmäteriet. Gävle. Historiska kartor Tryckta kartor Ekonomiska kartan 5E 1h Växjö. Skala 1:10 000. 1950. Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Generalstabskartan 20 Växjö. Skala 1:100 000. 1873. Rikets allmänna kartverk. Övrigt otryckt material Länsstyrelsen i Kronobergs län dnr 431 3506-08. Beslut om arkeologisk förundersökning i del av fornlämning 292:1, Växjö sn, Växjö kommun. 2008-06-26. Arkeologicentrum AB P2008:31 G. Undersökningsplan och kostnadsberäkning: Förundersökning av fornlämning 292:1, Växjö socken, Växjö kommun, Kronobergs län, dnr 431-3506-08. 2008-06-15. Länsstyrelsen i Kronobergs län dnr 431 3506-08. Länsstyrelsen i Kronobergs län inbjuder er att inkomma med förslag till undersökningsplan med kostnadsberäkning för arkeologisk förundersökning av fornåker, RAÄ 292:1 inom fastigheten Växjö 10:33, Växjö socken, Växjö kommun, Kronobergs 13

län. 2008-05-27. Webb FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem. www.fmis. raa.se/fmis/ 2008-07-01 2009-06-08. LMV Lantmäteriets karttjänst Historiska kartor. www.lantmateriet.se/ 2008-07-01 2009-06-08. 14

Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter RAÄ-nr Växjö 292 Uppdrag Arkeologisk förundersökning av del av Växjö 292, fossil åker, Växjö socken, Växjö kommun, Kronobergs län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens i Kronobergs län diarienummer: 431-3506-08 Arkeologicentrums projektnummer: P2008:31 G Belägenhet Län: Kronobergs län Landskap: Småland Kommun: Växjö Socken: Växjö Fastigheter: Växjö 10:33 Ekonomiskt kartblad: 5E 1h Växjö NV Beställare Växjö kommun, Stadsbyggnadskontoret, Box 1222, 351 12 Växjö Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, 834 21 Brunflo Projektpersonal: Britta Wennstedt (PL, RA), Joel Berglund, Kjell, Anneli Sundkvist Grävmaskin Tarmo Nyman, TK Timberhouse AB, Hamneda Underkonsulter Vedlab, Glava (Erik Danielsson) Laboratoriet för 14 C-datering, Kvartärgeologiska avdelningen, Lunds universitet (Göran Skog) Projekttid Fältarbete 2008-07-08 2007-07-09 arkeologtid 51 tim maskintid 32 tim Undersökningsområde Koordinater SV: X6306050, Y1436570 Undersökt yta: 15 530 m 2 (extensivt), 534 m 2 (intensivt) Koordinatsystem RT90 2,5 gon V 0:-15, RH00 15

GIS ArcView 3.2. (ESRI) Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Prover Tre kolprover har analyserats avseende vedart och 14 C. Arkivmaterial och foto Digitala mätdata har kasserats. Digitala fotografier redovisas i rapporten och förvaras vid ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet i Stockholm. 16

Bilaga 2 Fotoförteckning nr ID bildnr motiv riktn mot fotograf 1 AC2008-31-G 0111 Schakt 1 NNV Britta Wennstedt 2 AC2008-31-G 0112 Terrasskant A1 i VSV Britta Wennstedt schakt 1, profil 3 AC2008-31-G 0113 Schakt 2 V Britta Wennstedt 4 AC2008-31-G 0114 Schakt 3, RR7 t.v. S Britta Wennstedt 5 AC2008-31-G 0115 Schakt 4 VSV Britta Wennstedt 6 AC2008-31-G 0116 Åkerterrass A1 NNV Britta Wennstedt 7 AC2008-31-G 0117 Schakt 5 ÖNÖ Britta Wennstedt 8 AC2008-31-G 0118 Röjningsröse RR9, SÖ Britta Wennstedt schakt 5 i förgrunden 9 AC2008-31-G 0119 Schakt 6 V Britta Wennstedt 10 AC2008-31-G 0120 Schakt 7, röjningsröse ÖNÖ Britta Wennstedt RR11 t.v. med sotiga stenar 11 AC2008-31-G 0121 Schakt 8 S Britta Wennstedt 12 AC2008-31-G 0122 Schakt 9 ÖNÖ Britta Wennstedt 13 AC2008-31-G 0123 Schakt 10 med röjningsröse RR14 i förgrunden 14 AC2008-31-G 0124 Schakt 11 med röjningsröse RR15 i förgrunden och röjningsröse RR16 i bakgrunden 15 AC2008-31-G 0125 Vakant 16 AC2008-31-G 0126 Schakt 16 med röjningsröse RR17 i förgrunden V V Britta Wennstedt Britta Wennstedt Britta Wennstedt 17 AC2008-31-G 0127 Schakt 16 Britta Wennstedt 18 AC2008-31-G 0128 Schakt 17 med A20 V Britta Wennstedt åkerterrass 19 AC2008-31-G 0129 Terrasskant A20 N Britta Wennstedt 20 AC2008-31-G 0130 Glasflaska påträffad i uppg Britta Wennstedt schakt 17 saknas 21 AC2008-31-G 0131 Schakt 18 SÖ Britta Wennstedt AC2008-31-G 0132 Vakant datum 22 AC2008-31-G 0133 Plundrad hällkista i röse (Växjö 74) 23 AC2008-31-G 0134 Schakt 19, S om infart i N NNÖ SSÖ Britta Wennstedt Britta Wennstedt 17

24 AC2008-31-G 0135 Schakt 20 V Britta Wennstedt 25 AC2008-31-G 0136 Schakt 21 SÖ Britta Wennstedt AC2008-31-G 0137 Vakant AC2008-31-G 0138 Vakant AC2008-31-G 0139 Vakant AC2008-31-G 0140 Vakant AC2008-31-G 0141 Vakant 26 AC2008-31-G 0142 RR9 efter avtorvning ÖNÖ Britta Wennstedt 27 AC2008-31-G 0143 RR9 med norrpil ÖNÖ Britta Wennstedt 18

Bilaga 3 Vedartsanalys 19

20

Bilaga 4 14 C-analyser 21

Kalibrering OxCal 4.0 2009-06-08 Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 600BP 400BP 200BP 0BP LuS 8315 : 105±50BP 68.2% probability 1690AD (18.1%) 1730AD 1800AD (50.1%) 1930AD 95.4% probability 1670AD (34.9%) 1780AD 1790AD (60.5%) 1950AD -200BP Radiocarbon determination 800BP 600BP 400BP 200BP 1400CalAD 1600CalAD 1800CalAD 2000CalAD Calibrated date Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] LuS 8316 : 620±50BP 68.2% probability 1295AD (25.7%) 1330AD 1340AD (42.5%) 1395AD 95.4% probability 1280AD (95.4%) 1410AD 1000CalAD 1200CalAD 1400CalAD 1600CalAD Calibrated date Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 1400BP 1200BP 1000BP 800BP 600BP LuS 8317 : 1040±50BP 68.2% probability 890AD (10.1%) 920AD 950AD (58.1%) 1040AD 95.4% probability 880AD (86.3%) 1050AD 1080AD ( 9.1%) 1160AD 600CalAD 800CalAD 1000CalAD 1200CalAD 1400CalAD Calibrated date 22

AC2008-31-G-0111 Bilaga 5 Fotografier AC2008-31-G-0115 AC2008-31-G-0112 AC2008-31-G-0116 AC2008-31-G-0113 AC2008-31-G-0117 AC2008-31-G-0114 AC2008-31-G-0118 23

24

AC2008-31-G-0119 AC2008-31-G-0123 AC2008-31-G-0120 AC2008-31-G-0124 AC2008-31-G-0121 AC2008-31-G-0126 AC2008-31-G-0122 AC2008-31-G-0127 25

26

AC2008-31-G-0128 AC2008-31-G-0133 AC2008-31-G-0129 AC2008-31-G-0134 AC2008-31-G-0130 AC2008-31-G-0135 AC2008-31-G-0131 AC2008-31-G-0136 27

28

AC2008-31-G-0142 AC2008-31-G-0143 29

Arkeologicentrum AB www.arkeologicentrum.se Rapport från Arkeologicentrum 2009:24 ISSN 1654-7896