En fossil åker från nyare tid

Transkript

1 En fossil åker från nyare tid Arkeologisk förundersökning av fornlämning 149, del av, Öja socken, Småland, Växjö kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger 2009:23

2

3 En fossil åker från nyare tid Arkeologisk förundersökning av fornlämning 149, del av, Öja socken, Småland, Växjö kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger 2009 Rapport från Arkeologicentrum 2009:23

4 Länsstyrelsens dnr: Arkeologicentrums pnr: P2008:19 G Län: Kronoberg Landskap: Småland Kommun: Växjö Socken: Öja Fastigheter: Gemla 3:13, Gemla 3:15, Gemla 15:1, Getaskärv 13:1 Ek. kartblad: 5E 1f Gemla NÖ RAÄ-nr: Öja 149 Rapport från Arkeologicentrum 2009:23 En fossil åker från nyare tid: arkeologisk förundersökning av fornlämning 149, del av, Öja socken, Småland, Växjö kommun, Kronobergs län Britta Wennstedt Edvinger år 2009, Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Brunflo, Vägverket Region Sydöst, Jönköping, och länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö. Kartutsnitt ur allmänna kartor Lantmäteriverket, Gävle. Medgivande I 2008/1310. Omslagsbild: Framrensning av röjningsröse 3. Foto AC G-0110 av Britta Wennstedt Edvinger, ISSN

5 Innehåll Sammanfattning... vi Bakgrund... 1 Syfte och målsättning... 1 Förundersökningsområdet... 1 Förundersökningens genomförande... 3 Resultat... 5 Art och karaktär... 5 Avgränsning... 6 Skador och bevarandegrad... 6 Datering... 8 Åtgärdsförslag... 8 Referenser... 9 Bilagor Administrativa och tekniska uppgifter 2 Fotoförteckning 3 Vedartsanalys 4 14 C-datering 5 Fotografier

6 Sammanfattning Vägverket Region Sydöst planerar att bredda ett avsnitt av väg 25 mellan Alvesta och Växjö i Kronobergs län. Regionen är mycket rik på fossil åkermark, och breddningen berör fornlämning 149 i Öja socken strax väster om Växjö. Länsstyrelsen i Kronobergs län beslöt därför om en arkeologisk förundersökning av den del av fornlämningen som berörs av vägbreddningen. Förundersökningen utfördes av Arkeologicentrum AB den 7 juli år Dess syfte var i första hand att lokalisera eventuella boplatslämningar inom det berörda området, och i andra hand att datera anläggningstiden för åkermarken. Sex sökschakt drogs med maskin i det 190x15 m stora, mycket blockiga förundersökningsområdet. Varken boplatsmaterial eller anläggningar utöver de tidigare kända röjningsrösena framkom. Matjordslagret var mycket tunt, ställvis o- befintligt. Tre röjningsrösen delundersöktes för hand och ur två kunde kolprover tillvaratas i en för 14 C-datering lämplig kontext. Även vedartsanalys utfördes på proverna. Dateringarna var samstämmiga så tillvida att anläggningarna härstammar från efterreformatorisk tid. Eftersom inga fynd eller anläggningar framkom i undersökningsområdet, och då den aktuella delen av den fossila åkern kunnat åldersbestämmas, föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den planerade breddningen av väg 25.

7 Bakgrund Vägverket Region Sydöst planerar att bredda ett avsnitt av väg 25 mellan Alvesta och Växjö i Kronobergs län (figur 1-2). Regionen är mycket rik på fossil åkermark, och breddning berör fornlämning 149 i Öja socken strax väster om Växjö. Med anledning av detta beslöt länsstyrelsen i Kronobergs län att en arkeologisk förundersökning ska genomföras i den berörda delen av fornlämningen. Förundersökningen utfördes av Arkeologicentrum AB den 7 juli år Syfte och målsättning Förundersökningens syfte var i första hand att lokalisera eventuella boplatslämningar inom det berörda området (figur 3) och i andra hand att datera anläggningstiden för åkermarken. Därutöver har art, karaktär, bevarandegrad och skadestatus bedömts. Förundersökningsområdet Förundersökningsområdet återfinns i Öja socken i Småland. Det är beläget omedelbart S om väg 25 som löper mellan Alvesta och Växjö. Här finns sedan tidigare en fossil åker med röjningsrösen, Öja 149, registrerad. Endast en del av den fossila åkern berörs av förundersökningen, nämligen ett 190x15 m (VNV-ÖSÖ) stort område på landsvägens S sida. Fornlämningen Öja 149 består enligt FMIS av ett femtiotal röjningsrösen och fossil åkermark (FMIS ). Den är Figur 1. Öja socken ligger i södra delen av Småland. sedan tidigare skadad av jord- och skogsbruk och genomskärs av flera smärre vägar. Den mest omfångsrika störningen utgörs förstås av väg 25, som övertvärar fornlämningen. Regionen präglas av sitt läge över högsta kustlinjen. Topografin är i huvudsak flack men höglänt. Höjdskillnaderna är måttliga. Förundersökningsområdet återfinns på omkring 175 m.ö.h. Jordarten domineras här av blockig morän med anslutande torvmarksområden. Vegetationen utgörs av granplanteringar i olika åldrar, från yngre planteringar till uppvuxen skog. 1

8 Figur 2. Förundersökningsområdets belägenhet S om väg 25 i Öja socken, Småland. Underlag: terrängkartan Lantmäteriverket, Gävle. Medgivande I 2008/1310. Skala 1: Figur 3. Förundersökningsområdet (svart begränsningslinje). Underlag: fastighetskartan Lantmäteriverket, Gävle. Medgivande I 2008/1310. Skala 1:

9 Förundersökningens genomförande Förundersökningen genomfördes den 7 juli Sex sökschakt drogs med maskin (figur 4, tabell 1). Tre av röjningsrösena framrensades och delundersöktes för hand. Ett antal provgropar handgrävdes även med spade i och utanför förundersökningsområdet, för att kontrollera matjordsdjup och skadestatus. Dokumentation har skett genom digital fotografering och skriftliga beskrivningar av miljö, sökschakt och lämningar inom och nära förundersökningsområdet. Sökschakten mättes in med totalstation. Inmätning skedde i ett lokalt system utifrån en GPS-inmätt referenspunkt och en avvägd referenspunkt. Kartan har sedermera rektifierats på underlag av fastighetskartan. Inga mätdata har sparats. Fotografierna har överförts till Antikvarisk-topografiska arkivet i Stockholm. Provtagning skedde på följande sätt. Träkolsprover för vedartsanalys och 14 C-analys samlades in med skärslev i form av jordprov (ca 2 liter) tagna under, men inte mellan, större stenar (minst 0,3 m st) i röjningsrösenas bottnar. Proverna floterades inomhus och har sedermera analyserats avseende vedart och 14 C (tabell 2). Inga fynd påträffades och inga andra preparat togs tillvara. Tabell 1. Sökschakt vid förundersökning inom Öja 149. Mått i meter. Schakt längd riktning bredd djup area anm. S1 19 NV-SÖ 2,5 0, S2 6 V-Ö och NV-SÖ 2 0, S3 13 VNV-ÖSÖ 2 0, S4 10,5 VNV-ÖSÖ 2,5 0, S5 11,5 NV-SÖ och V-Ö 2 0, S6 13 VNV-ÖSÖ 2,5 0, Faktorer som försvårat förundersökningen är dels jordarten och dels den föregående avverkningen. Förundersökningsområdet är mycket småblockigt med begränsat inslag av finkornigt material. Sökschaktningen fick göras växelvis med olika skopor. Den konventionella sökschaktningen med släntskopa var inte tillräcklig under aktuella jordartsförhållanden. Därutöver hade avverkning nyligen skett i förundersökningsområdet. Timret hade placerats i upplag inne i förundersökningsområdet och riset låg kvar på marken och försvårade överblicken över området. 3

10 Figur 4. Schaktplan, Öja 149, del av. Skala 1:

11 Figur 5. På den äldsta kartan kallas området Oxhagen (M) och utgör inhägnad betesmark. Utsnitt ur avmätning år Skannad av Lantmäteriet. Roterad mot N enligt N-pil i karta. 50% av originalskala. Figur 6. Skogsmark på utsnitt ur karta upprättad vid storskifte år 1813 av utmarkerna, Gemla nr 1-5. Skannad av Lantmäteriet. 75% av originalskala. 5

12 Resultat Art och karaktär Den förundersökta delen av Öja 149 består av fossil åker med röjningsrösen av olika karaktär. Vissa är flacka och knappt synliga medan andra har en välvd profil. Samtliga är kraftigt övermossade. Inga andra anläggningar eller fynd påträffades under förundersökningen. En kartering av hela fornlämningen omfattande alla åkerformer och röjningsrösen skulle kunna sprida ytterligare ljus över dess art, brukningsmetoder och ålder. Markprofilen i och nära förundersökningsområdet visar att denna del av åkern inte nyttjats under någon längre tid eller med någon utvecklad teknik. Vid första anblicken ser profilen ut som en vanlig helt naturlig podsolprofil med ett tunt blekjordsskikt (A), ett något mäktigare rostjordsskikt (B), ovanpå underlaget (C) (figur 7). Vid närmare granskning syns ett tunt matjordsskikt, men inte sammanhängande i förundersökningsområdet. Matjorden framträder som en svagt mörktonad horisont. Lagret är vanligen 0,02-0,05 m tjockt, på enstaka platser 0,07 m tjockt. Det visar på en lågintensiv och kortvarig odling. Det är t.o.m. möjligt att delar av den fossila åkern röjts på sten men därefter knappt brukats alls. I det äldre kartmaterialet (1760, 1813 och 1891) utgör området ett utmarksområde nyttjat som betesmark (jfr figur 5-6). Figur 7. Närmast opåverkad podsolprofil (A- och B-horisonter) i handgrävd provgrop mellan röjningsrösen i förundersökningsområdets Ö del. Foto AC G

13 Avgränsning Förundersökningsområdet är i sin helhet beläget inom fornlämningen Öja 149. Ingen förnyad bedömning genomfördes av andra delar av den fossila åkern annat än i förundersökningsområdets omedelbara närhet. Generellt är det att rekommendera att fossila åkrar karteras i sin helhet även i samband med delundersökningar. Fossila åkrar har ofta återbrukats under olika tider, och samma fossila åker kan rymma spår alltifrån förhistorisk tid fram till nya tiden. En fossil åkers morfologi, åkerformernas art och placering inom åkern, innehåller mycket information om brukningsmetoder, ålder och karaktär vilken går förlorad när bara mindre delområden dokumenteras. Olika tekniker vid inmätning och kartering innebär dessutom en felkälla när olika generationers dokumentation skall fogas samman. Det är därför även vid små ingrepp motiverat att detaljkartera hela fossila åkrar, även delar utanför dem som berörs av det planerade arbetsföretaget. Skador och bevarandegrad Det är tydligt att området skadats av sentida mänskliga aktiviteter. Flera grustäkter, gjorda t.ex. för skogsbilvägen, kunde konstateras. Enbart utmed vägkanten fanns ett tjugotal täktgropar. I vissa fall har man även gjort regelrätt stentäkt i röjningsrösen. Ytterligare röjningsrösen torde vara borttagna i samband med anläggande av skogsbilvägen som avgränsar förundersökningsområdet mot N. Troligen har både röjningsrösen i vägens sträckning och vid vägkanten avlägsnats. Ett annat slags skada utgör avverkningen som föregick förundersökningen. Den resulterade dels i att förundersökningsområdet var täckt med kvarlämnat ris, dels i ett tillfälligt timmerupplag inne i förundersökningsområdet. I arkeologiska sammanhang är det ofta att föredra att skogen inte avverkas före undersökning. Då slipper man både körskador, kompression och hjulspår efter skördare, samt kvarlämnat ris, som är tidsödande att röja undan och minskar arkeologernas fältarbetstid. Små maskiner som tar sig fram mellan träd, minigrävare eller midjestyrd traktorgrävare, och avverkning av träd efter behov under pågående undersökning är skonsammare mot fornlämningarna och gynnar undersökningens kvalitet. Där avverkning sker för hand och riset samlas in före fältarbetsstart finns förstås inget att invända mot föregående totalavverkning. Timmerupplaget inne i förundersökningsområdet bedöms i det aktuella fallet ha påverkat förundersökningens utfall bara i liten grad, eftersom praktiskt taget hela sträckan närmast skogsbilvägen utgörs av grustäkter. Den fossila åkern får därmed i dessa delar betraktas som borttagen redan före förundersökningen. 7

14 Tabell 2. Röjningsrösen i förundersökningsområdet, Öja 149, del av. Rr skadestatus U-status form längd/ riktn. bredd höjd belägenhet diam. 1 täktgrop Ej U ovalt 7 VNV- ÖSÖ 4 0,5 X ,30 Y ,30 Z175,452 2 intakt Ej U runt ,3 X ,68 Y ,25 3 större granstubbe 4 skadat vid avbaning (FU) delundersökt, inget kol påträffades delundersökt, KP2 ovalt 5 VSV- ÖNÖ Z175, ,3 X ,42 Y ,64 Z175,366 ovalt 4 Ö-V 3,2 0,3 (0,7*) 5 intakt Ej U ovalt 5,2 VNV- ÖSÖ 6 mindre stubbe delundersökt, KP1 X ,06 Y ,37 Z175, ,1 X ,91 Y ,72 Z175,277 runt 3, ,2 (0,4*) 7 intakt Ej U ovalt 4,7 NNV- SSÖ 8 intakt Ej U ovalt 6,5 VSV- ÖNÖ X ,39 Y ,88 Z175,052 3,3 0,3 X ,18 Y ,77 Z175,021 4,5 0,5 X ,36 Y ,31 Z174,860 9 intakt Ej U runt 4, ,3 X ,82 Y ,56 Z175, intakt Ej U oreg. 6,3 NV-SÖ 5,3 0,5 X ,63 Y ,49 Z175, intakt Ej U ovalt 4,2 NÖ-SV 3 0,3 X ,65 Y ,12 Z174, intakt Ej U ovalt 4,4 NÖ-SV 3,2 0,3 X ,03 Y ,35 Z174, intakt Ej U ovalt 4,3 N-S 3,4 0,3 X ,36 Y ,50 Z174, intakt Ej U närm ovalt *Totaldjup i profil efter delundersökning. 4,7 NV-SÖ 3,8 0,3 X ,04 Y ,67 Z175,170 8

15 Datering Från två av de tre delundersökta röjningsrösena kunde kolprover insamlas för 14 C-analys, Rr6 och Rr4. Rr6 valdes för provtagning p.g.a. sin ålderdomliga, flacka karaktär och trots en befintlig stubbe (störning). Rr 3 valdes ut på samma grunder, men där iakttogs inget kol i bottenskiktet varför ett annat röjningsröse måste väljas. Rr4 hade skadats vid avbaning (stenar i ytskiktet omflyttade) men föreföll inte ha andra skador. Ingen stubbe fanns i detta röjningsröse, som initialt inte kom i fråga p.g.a. skadorna i ytskiktet. Ett jordprov insamlades under större stenar i röjningsrösets botten. Dateringarna utfördes av Laboratoriet för 14 C-datering, Kvartärgeologiska avdelningen vid Lunds universitet. Resultaten ger vid handen att de undersökta rösena stammar från nyare tid (tabell 3). Tolkningen förutsätter bränning för röjning och att röjningsrösena konstruerats efter bränning. Det går inte att helt utesluta andra upphov till träkolsförekomsterna. Tabell C-analys av kol från röjningsrösebottnar. labnr vedart 14 C-ålder kalibrerad ålder f.kr. 95,4% LuS 8321 gran 185 ± 45 BP AD LuS 8322 en 30 ±50 BP AD Åtgärdsförslag Eftersom förundersökningens syfte uppfyllts, inget boplatsmaterial eller anläggningar har framkommit i förundersökningsområdet och två av de berörda röjningsrösena har daterats, föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder med anledning av den planerade vägbreddningen. 9

16 10

17 Referenser Allmänt kartmaterial Fastighetskartan Din karta. Skala 1: Lantmäteriet. Gävle. Terrängkartan 5E SV Växjö Skala 1: Lantmäteriet. Gävle. Historiska kartor Tryckta kartor Ekonomiska kartan 5E 1f Gemla. Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Stockholm. Generalstabskartan 20 Växjö. Skala 1: Rikets allmänna kartverk. Lantmäteriakter - Lantmäteristyrelsens arkiv Aktbeteckning F96-5:1 Län Kronobergs län Socken Öja socken Ort Gemla nr 1-5 Åtgärd Avmätning Datum 1760 Anmärkning Lantmätare o beskr av rågångarna omkring utägorna [sic!] Isak Vilhelm Norbin Aktbeteckning F96-5:3 Län Kronobergs län Socken Öja socken Ort Gemla nr 1-5 Åtgärd Storskifte på utmark/utägor Datum 1813 Lantmätare Alexander Otto Lagergren Aktbeteckning F96-5:5 Län Kronobergs län Socken Öja socken Ort Gemla nr 1-5 Åtgärd Laga skifte Datum 1891 Lantmätare Axel Mauritz Teodor Cedergren 11

18 Övrigt otryckt material Länsstyrelsen i Kronobergs län dnr Beslut om arkeologisk förundersökning i del av fornlämning 149:1, Öja sn, Växjö kommun Arkeologicentrum AB P2008:19 G. Undersökningsplan och kostnadsberäkning: Förundersökning av fornlämning 149:1, Öja socken, Växjö kommun, Kronobergs län, dnr Länsstyrelsen i Kronobergs län dnr Begäran om kostnadsberäkning och undersökningsplan inför förundersökning för del i fornlämning 149:1 Öja socken, Växjö kommun Webb FMIS Riksantikvarieämbetets fornminnesinformationssystem. raa.se/fmis LMV Lantmäteriets karttjänst Historiska kartor

19 Bilaga 1 Administrativa och tekniska uppgifter RAÄ-nr Öja 149 Uppdrag Arkeologisk förundersökning av del av fossil åkermark och röjningsrösen, Öja 149, Öja socken, Växjö kommun, Kronobergs län Diarie- och projektnummer Länsstyrelsens i Kronobergs län diarienummer: Arkeologicentrums projektnummer: P2008:19 G Belägenhet Län: Kronobergs län Landskap: Småland Kommun: Växjö Socken: Öja Fastigheter: Gemla 3:13, Gemla 3:15, Gemla 15:1, Getaskärv 13:1 Ekonomiskt kartblad: 5E 1f Gemla NÖ Beställare Vägverket Region Sydöst, Jönköping Utförare Arkeologicentrum i Skandinavien AB, Box 1, Brunflo Projektpersonal: Britta Wennstedt Edvinger (PL, RA), Joel Berglund, Anneli Sundkvist Grävmaskin Tarmo Nyman, TK Timberhouse AB, Hamneda Underkonsulter Vedlab, Glava (Erik Danielsson) Laboratoriet för 14 C-datering, Kvartärgeologiska avdelningen, Lunds universitet (Göran Skog) Projekttid Fältarbete arkeologtid 16 tim maskintid 8 tim Undersökningsområde Koordinater SV: X , Y Undersökt yta: m 2 (extensivt), 159 m 2 (intensivt) Koordinatsystem RT90 2,5 gon V 0:-15, lokalt höjdsystem: 175 m.ö.h. = korsning skogsbilväg 175- meterslinje på fastighetskartan. GIS ArcView 3.2. (ESRI) 13

20 Fynd Inga fynd har tillvaratagits. Prover Två kolprover har analyserats avseende vedart och 14 C. Arkivmaterial och foto Digitala mätdata har kasserats. Digitala fotografier redovisas i rapporten och förvaras vid ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet i Stockholm. 14

21 Bilaga 2 Fotoförteckning nr ID bildnr motiv riktn mot fotograf datum 1 AC G 0098 Undersökningsområdets Ö del med timmerupplag ÖSÖ Britta Wennstedt Edvinger 2 AC G 0099 Undersökningsområdets VNV Britta Wennstedt centrala del Edvinger 3 AC G 0100 Undersökningsområdets ÖSÖ Britta Wennstedt V del Edvinger 4 AC G 0101 Röjningsröse SSV om Ö Britta Wennstedt uo Edvinger 5 AC G 0102 Annat röjningsröse SSV NNÖ Britta Wennstedt om uo Edvinger 6 AC G 0103 Flackt röjningsröse SSV NNÖ Britta Wennstedt om uo Edvinger 7 AC G 0104 Annat flackt röjningsröse Ö Britta Wennstedt SSV om uo Edvinger 8 AC G 0105 Provgrop med naturlig SSV Britta Wennstedt podsolprofil mitt i åkern Edvinger 9 AC G 0106 Arbetsbild vid röjningsröse V Britta Wennstedt 6, Tarmo Nyman & Edvinger Joel Berglund 10 AC G 0107 Röjningsröse 6 efter SV Britta Wennstedt framrensning Edvinger 11 AC G 0108 Arbetsbild, sökschaktning SV Britta Wennstedt i V delen mellan Edvinger täktgropar, timmer och ris 12 AC G 0109 Röjningsröse 3 NNÖ Britta Wennstedt Edvinger 13 AC G 0110 Arbetsbild, Joel Berglund NNÖ Britta Wennstedt vid framrensning av Edvinger röjningsröse

22 16

23 Bilaga 3 Vedartsanalys 17

24 18

25 Bilaga 4 14 C-analyser 19

26 Kalibrering OxCal Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 600BP 400BP 200BP 0BP LuS 8321 : 185±45BP 68.2% probability 1650AD (14.2%) 1690AD 1730AD (40.6%) 1810AD 1920AD (13.4%) 1960AD 95.4% probability 1640AD (78.2%) 1890AD 1910AD (17.2%) 1960AD -200BP 1400CalAD 1600CalAD 1800CalAD 2000CalAD Calibrated date Radiocarbon determination 300BP 200BP 100BP 0BP -100BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] LuS 8322 : 30±50BP 68.2% probability 1690AD (17.8%) 1730AD 1810AD (12.5%) 1840AD 1870AD (31.6%) 1920AD 1950AD ( 6.3%) 1960AD 95.4% probability 1680AD (23.3%) 1740AD 1800AD (65.0%) 1930AD 1950AD ( 7.1%) 1960AD -200BP 1500CalAD 1600CalAD 1700CalAD 1800CalAD 1900CalAD 2000CalAD Calibrated date 20

27 Bilaga 5 Fotografier AC G-0098 AC G-0102 AC G-0099 AC G-0103 AC G-0100 AC G-0104 AC G-0101 AC G

28 22

29 AC G AC G-0110 AC G-0107 AC G-0108 AC G

30 Arkeologicentrum AB Rapport från Arkeologicentrum 2009:23 ISSN