Fjärrvärme vid Hallevadsgatan

Transkript

1 Rapport 2013:80 Arkeologisk förundersökning Fjärrvärme vid Hallevadsgatan RAÄ 36:1 Hallevadsgatan Mjölby stad och kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Anders Lundberg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD

2

3 Fjärrvärme vid Hallevadsgatan Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Syfte Metod och dokumentation Resultat och tolkning Referenser Tekniska uppgifter Bilaga 1. Historiska kartor Bilaga 2. Kalibrerade 14 C-dateringar Bilaga 3. Ritningar Omslagsbild: Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Under oktober 2008 undersökte Östergötlands länsmuseum en del av stensträngen Mjölby 36:1 i samband med fjärrvärmenedläggning på Hallevadsgatan i Mjölby. Ett 3,5 x 3 m stort område av stensträngen dokumenterades. Kol insamlades och gav dateringar till historisk tid. Vid en historisk kartanalys visade det sig att stensträngen löper i en gräns mellan hag- och åkermark från åtminstone slutet av 1600-talet till första hälften av 1900-talet. Det finns källkritiska aspekter för dateringen av lämningen men det mest troliga är dock att stensträngen har ett ursprung i historisk tid. Rickard Lindberg antikvarie Anders Lundberg antikvarie 2

5 Mjölby 231: Mjölby 246:1 Mjölby 262:1Mjölby 261:1 Mjölby Mjölby 80:3 80:1!( Mjölby 80:2 Mjölby 228:2Mjölby 228:3!( Mjölby 228:1 Mjölby 232:1 Mjölby 232:2 Mjölby 79:1!( Mjölby 282!( Högby 43: Mjölby 37:1!( Mjölby 285 Mjölby 284 Mjölby 284 Mjölby 36:1 Mjölby 36: Högby 69:1 Högby 68:1 Mjölby 38:1!(!( Mjölby 38:2 Mjölby 39:1 Mjölby 41:1!(!(!( Mjölby 39:3 Mjölby 39:2 Högby 85:1 Mjölby 40:1 Teckenförklaring Mjölby 104:1 Mjölby 58:2!( Mjölby 101:1 Mjölby 42:2 Mjölby 91:1!( Mjölby 102:1 Mjölby 103:1 Mjölby 42:1 Mjölby 44:1 Mjölby 58:1 Mjölby 43:3!(!( Mjölby 43:2Mjölby 43:1 Mjölby 275 Mjölby 275 Mjölby 272 Mjölby!( 272!( Mjölby 271 Mjölby 279!( Mjölby 277!( 277 ( Mjölby 275 Mjölby !( FMIS punkt FMIS linje FMIS yta Lantmäteriverket MS2008/06551 Mjölby 45:1!( (! Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:

6 Inledning Det aktuella arbetet föranleddes av en ledningsgrävning för fjärrvärme på Hallevadsgatan i Mjölby. Ledningssträckningen var ca 1300 löpmeter. Det berörda området utgjordes av gatu- och industrimark där utschaktningsgraden ur fornlämningssynpunkt bedömdes vara hög. Ledningssträckningen kom att korsa och beröra fornlämningen Mjölby 36:1, vilken är registrerad som en stensträng. Uppdragsgivare var Mjölby Svartådalen Energi AB vilka även svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för den arkeologiska förundersökningen i form av antikvarisk kontroll var antikvarie Anders Lundberg. Undertecknad var ansvarig utformandet av rapporten. Områdesbeskrivning och fornlämningsmiljö Undersökningsområdet var beläget i sydvästra utkanten av Mjölby stadsområde, inom ett industriområde. Industriområdet har i sen tid växt fram på marker till de medeltida byarna Sörby och Lundby. Denna del av Mjölby är rik på fornlämningar i form av gravfält, gravar och boplatser samt ett fossilt odlingslandskap med stensträngar och hålvägar. Vissa av fornlämningarna var kända sedan tidigare medan andra, främst boplatser, har framkommit vid de olika arkeologiska arbeten som utförts i området från 1990-talet och framåt, exempelvis Elfstrand & Skjöldebrand 1992; Hörfors 1993; Helander & Zetterlund 1998; Larsson 1997; Lindberg 2012; Räf Dessa arkeologiska arbeten har föranletts dels av industrietablering men också av ombyggnationen av den närbelägna väg 32. Stensträngen Mjölby 36:1 var den enda kända fornlämningen inom undersökningsområdet och var registrerad i FMIS inför undersökningen som: ca 75 m lång (NÖ-SV) enskiktad, tre- till femradig, en till två m bred och 0,2 m hög. Lätt övertorvad av 0,3-0,7 m stora stenar. Enligt tidigare anteckningar har stensträngen fortsatt ytterligare ca 270 m med samma huvudriktning åt NÖ och med ca 20 m åt SV (Mjölby 36:1). I närområdet finns idag ytterligare en stensträng (Mjölby 285), ett hålvägssystem (Mjölby 284) och ett röjningsröse (Mjölby 37:1). Figur 3. Stensträngen efter framrensning. Foto Anders Lundberg. 4

7 Traditionellt har stensträngar daterats till romersk järnålder och folkvandringstid (Ericsson & Franzén 2005:8 och där angivna källor). I den senaste forskningen om stensträngar i Östergötland har frågan om deras kronologi ifrågasatts och nyanserats. Maria Peterssons har i sin forskning lagt fram att stensträngarna i västra Östergötland är från skiftande tider och att det finns stensträngar med ursprung från äldre järnålder till medeltid/tidig modern tid (Petersson 2006:225). Syfte Syftet med den antikvariska kontrollen var primärt att styra de markingrepp som det planerade arbetet innebar så att fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämning som berördes av ledningsschaktningen skulle undersökas och dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Metod och dokumentation Den antikvariska kontrollen genomfördes i samband med schaktningsarbetena. Ett ca 3,5 x 3 m stort område av stensträngen undersöktes både i plan och sektion genom handgrävning och dokumenteras genom digital fotografering och handritning. Daterbart material samlades in för naturvetenskapliga analyser. Resultat och tolkning Stensträngen var ca 3 m bred med en varierad stenstorlek mellan 0,1 och 0,8 m stora, vanligen 0,4-0,7 m stora. Stensträngen var 0,05-0,2 m hög och hade ett djup på 0,6 m. Vid undersökningen insamlades kol för datering. Att datera en stensträng med hjälp av kol är problematiskt och ställer stora krav på provtagningen och det är av yttersta vikt att kolprovet kan knytas till lager eller anläggningar som stratigrafiskt kan relateras till stensträngen. Det går inte per automatik att förutsätta att kol i stensträngen har ett samband med händelser knutna till stensträngen. För vidare diskussion av problematiken se Petersson 2006:198 och Ericsson & Franzén 2005:122ff. Två prov, PK1 och PK2, skickades till Ångströmslaboratoriet för analys. PK1 gav en datering till e Kr (Ua-47078, 2 sigma) medan PK2 gav en datering till e Kr (Ua-47079, 2 sigma). Inget av proven kunde relateras till något bestämt lager eller anläggning, PK1 kom från bottnen av stensträngen och PK2 från under en sten i strängen. Det är såldes oklart vad dessa dateringar representerar och kopplingen till stensträngen är oklar samtidigt som dateringarna inte heller helt går att bortse från. Maria Petersson tar i sin avhandling upp ytterligare några metoder för att datera stensträngar genom bland annat funktionellt samband, genom närhet eller med stratigrafi (Petersson 2006:196ff). Ingen av dessa metoder är dock tillämpliga för datering av den nu aktuella lämningen. Petersson framför också att det är möjligt att datera stensträngar med hjälp av historiska kartor där kartorna rektifieras och stensträngarnas läge jämförs med de rektifierade kartorna. Om stensträngarna och exempelvis gränser från de historiska kartorna överensstämmer kan det betyda att stensträngarna var funktionella landskapselement vid karteringen av kartorna (Petersson 2006:200ff). Denna metod går att tillämpa för den undersökta stensträngen. Redan inför undersökningen konstaterades att på en ägomätningskarta över Lundby från år 1760 motsvaras läget för stensträngen av en gräns mellan en beteshage och en mindre åkerlycka där det också går en vägsträckning, dock något förskjuten, ca m mot sydväst (D68-21:1). Detta förhållande bekräftas av en geometerisk avmätning från år 1695 och lagaskifte från år 1836 (D18-13; D D68-21:3). På häradskartan från år och ekonomiska kartan från år 1947 ligger stensträngen precis i gränsen mellan hagmarken och åkermarken (J ; J133-8f3b50). Allt talar således för att stensträngen följer den gräns som visas på kartorna och att stensträngen var ett landskapselement vid karteringarna från 1695 och framåt. Att förhållandet mellan stensträngen, gränsen och vägen är förskjuten på de äldre kartorna beror sannolikt på rektifieringen och att vägens sträckning justerats under de över 200 år som vi kan följa området genom det historiska kartmaterialet. Petersson påpekar dock att gränser för markanvändning, som den ovan beskrivna gränsen, kan bero på de naturliga förutsättningar på platsen som förstås är de samma under järnåldern som under medeltid eller modern tid. Gränserna kan även bestå under lång tid och då ha sitt ursprung i ett markanvändningssystem som föregått det som de historiska kartorna visar (Petersson 2006:200). För att summera så pekar både 14 C-dateringen och dateringen genom kartanalys mot en tidsbestämning av stensträngen till historisk tid. Källkritiska aspekter på både 14 C-analysen och kartanalysen medför att denna datering inte kan ses som helt tillförlitlig. Det är fullt möjligt att den hägnadsmur som stensträngen Mjölby 36:1 en gång var har en äldre brukningsfas än den nu angivna. Det mest troliga är dock att hägnaden som föregått stensträngen har ett ursprung i historisk tid. 5

8 Referenser Tryckta källor Elfstrand, B & Skjöldebrand, M Sörby - Hulje - Borneholm. Arkeologisk utredning. Planerad Riksväg 32, Mjölby och Högby socknar, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, Byrån för arkeologiska undersökningar, UV- Linköping. Ericsson, A och Franzén, G Arkeologisk undersökning Väderstadsprojektet. Hängnadsmurar och rydskogar. Stensträngsområdet söder om Väderstads samhälle, delområde1, 2, 3, 4 & 6. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst rapport 2005:70. Helander, A. & Zetterlund, P Sörby boplats och stensträng. Sörby, Stg 1041, RAÄ 42. Mjölby socken och kommun, Östergötland. Arkeologisk för- och slutundersökning. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Rapport UV Linköping 1998:18. Hörfors, O Rapport. Arkeologisk förundersökning och slutundersökning. RAÄ37, Hulje mellangård, Stg 1559, Mjölby (fd Högby sn) sn, Östergötland. Östergötlands länsmuseum/riksantikvarieämbetet, Byrån för arkeologiska undersökningar, UV-M. Linköping. Larsson, M Mjölby Västra Industriområde. Arkeologisk utredning, Mjölby socken, Mjölby kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet, avdelningen för arkeologiska undersökningar, Rapport UV Linköping 1997:11. Linköping. Lindberg, R Kv Yxan och Symaskinen. Arkeologisk utredning etapp 1 och 2. RAÄ 36, 37 och 42:1 samt ÖM 1 och 2, Mjölby stad och kommun, Östergötlands län. Östergötlands museum, Rapport 2012:55. Petersson, M Djurhållning och betesdrift. Djur, människor och landskap i västra Östergötland under yngre bronsålder och äldre järnålder. Riksantikvarieämbetet och Uppsala universitet. Linköping. Räf, E Gravar, kokgropar och torp. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 samt arkeologisk förundersökning. RAÄ 228:1-2 f fl, Mjölby 40:5, Sågverket 2:1, Mjölby stad och kommun, Östergötlands län. Östergötlands museum, Rapport 2012:7. Linköping. Akter från Lantmäterimyndighetens arkiv, Lantmäteristyrelsen arkiv och Rikets allmänna kartverks arkiv Geometrisk avmätning Mantorp nr 1. Akt LMS D Ägomätning Lundby nr 1-5. Akt LMS D68-21:1. Laga skifte Lundby nr 1-5. Akt LMS D68-21:3. Häradsekonomiska kartan Bladnamn Mjölby. Rak-id J Ekonomiska kartan Bladnamn Högby. Rak-id J133-8f3b50. Övriga källor Fornminnesregistret (FMR). Informationssystemet om fornminnen (FMIS). Östergötlands museums topografiska arkiv, Mjölby. 6

9 Tekniska uppgifter Lokal Stad och kommun Län och landskap Hallevadsgatan Mjölby Östergötland Fornlämning Mjölby 36:1 Digitala fastighetskartans blad 64F 6a SO Koordinater N E Koordinatsystem SWEREF 99 TM Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Länstyrelsens beslut Länstyrelsens dnr Östergötlands museums dnr 407/08 D:o projektnummer Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Rapportansvarig Mjölby Svartådalen Energi AB Mjölby Svartådalen Energi AB Anders Lundberg Mats Magnusson Rickard Lindberg Fältarbetstid Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form Nej Digitalt 14 C Rickard Lindberg Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2013:80 Östergötlands museum 7

10 Bilaga 1. Historiska kartor Mjölby 36:1 Mjölby 36: Mjölby 285 Mjölby 284 Mjölby 284 Teckenförklaring!( FMIS punkt FMIS linje FMIS yta Figur 4. Utdrag ur ägomätning från år 1760 med stensträngen Mjölby 36:1 markerad. Skala 1:

11 Mjölby 36:1 Mjölby 36: Mjölby 285 Mjölby 284 Mjölby 284 Teckenförklaring!( FMIS punkt FMIS linje FMIS yta Figur 5. Utdrag ur häradsekonomiska kartan från år med stensträngen Mjölby 36:1 markerad. Skala 1:

12 Mjölby 36:1 Mjölby 36: Mjölby 285 Mjölby 284 Mjölby 284 Teckenförklaring!( FMIS punkt FMIS linje FMIS yta Figur 6. Utdrag ur ekonomiska kartan från år 1947 med stensträngen Mjölby 36:1 markerad. Skala 1:

13 Bilaga 2. Kalibrerade 14 C-dateringar Radiocarbon determination 600BP 400BP 200BP 0BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 180±31BP 68.2% probability 1660AD (12.5%) 1690AD 1730AD (41.0%) 1810AD 1920AD (14.7%) 1960AD 95.4% probability 1650AD (19.4%) 1700AD 1720AD (51.6%) 1820AD 1830AD ( 5.2%) 1880AD 1910AD (19.1%) 1960AD -200BP 1400CalAD 1600CalAD 1800CalAD 2000CalAD Calibrated date Radiocarbon determination 900BP 800BP 700BP 600BP 500BP 400BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua : 602±33BP 68.2% probability 1305AD (55.5%) 1365AD 1380AD (12.7%) 1400AD 95.4% probability 1290AD (95.4%) 1410AD 300BP 1100CalAD 1200CalAD 1300CalAD 1400CalAD 1500CalAD 1600CalAD Calibrated date 11

14 Dnr 407/08:1 Bilaga 3. Ritningar V Sektion 33 m från vägbana, Hallevadsgatan mot SSV 12 V

15 i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i V i i i i i i i i V N 0 1m Hallevadsgatan V Mjölby stad och kommun, Ög RAÄ 36 Planritning Skala 1:20 Dnr 407/ A Lundberg, M Magnusson Renritning Lasse Norr

16 14

17

18 Under oktober 2008 undersökte Östergötlands länsmuseum en del av stensträngen Mjölby 36:1 i samband med fjärrvärmenedläggning på Hallevadsgatan i Mjölby. Ett 3,5 x 3 m stort område av stensträngen dokumenterades. Kol insamlades och gav dateringar till historisk tid. Vid en historisk kartanalys visade det sig att stensträngen löper i en gräns mellan hag- och åkermark från åtminstone slutet av 1600-talet till första hälften av 1900-talet. Det finns källkritiska aspekter för dateringen både när det gäller 14 C-analysen och kartanalysen men det mest troliga är dock att stensträngen har ett ursprung i historisk tid. ISSN Rapport 2013:80