KIMITOÖNS KOMMUN PROTOKOLL 9/2009

PROTOKOLL 9/2009 Organ Sammanträdesdatum Blad Omsorgsnämnden 9 / 2009 19.10.2009 1 Sammanträdestid: Måndagen den 19 oktober 2009 kl. 17.00 19.48 Sammanträdesplats: Kommunkansliet i Kimito, fullmäktigesalen Beslutande: Yngve Engblom ordförande Bo Lundell viceordförande Siw Abrahamsson -> t.o.m. 91 kl. 19 medlem Esko Antikainen medlem Carola Antskog medlem Gunilla Awellán medlem Sven-Erik Kinos medlem Annika Qwarfordt medlem Pentti Vähätalo medlem Övriga närvarande: Kurt Tuominen styrelsens representant Eva Manelius -> t.o.m. 91 kl. 19.00 äldreomsorgschef Ilkka Pyrrö -> t.o.m. 91 kl. 19.00 ledande läkare Maria Wallin -> t.o.m. 93 kl. 19.35 socialchef Carita Backas -> t.o.m. 91 kl. 19.00 ledande skötare, bäddavdelningarna Torbjörn Stoor, föredragande omsorgschef Karin Simola, sekreterare förvaltningschef, omsorgsavdeln. Ärenden: 87-96 Underskrift: Ordförande Sekreterare Yngve Engblom Karin Simola Justering, tid och plats: Kommunkansliet i Kimito den 26 oktober 2009 Pentti Vähätalo Protokollet framlagts till påseende: Esko Antikainen : Kimitoön den 2 november 2009 Karin Simola

FÖREDRAGNINGSLISTA Organ Utfärdad den Blad Omsorgsnämnden 9 / 2009 12.10.2009 2 Sammanträdestid: Måndagen den 19 oktober 2009 kl. 17.00 Sammanträdesplats: Ärendets nummer Kommunkansliet i Kimito, fullmäktigesalen Ärendet 87 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET 88 VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE 89 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTAN 90 PROFILERING AV BÄDDAVDELNINGARNAS VERKSAMHET 91 BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2010-2012 92 TILLSÄTTANDE AV REHABILITERINGSSAMARBETSGRUPP ENLIGT LAGEN OM KLIENTSAMARBETE 93 RÄTTELSEYRKANDE ÖVER TJÄNSTEMANNABESLUT 94 TJÄNSTEMANNABESLUT 95 KONFIDENTIELLA ÄRENDEN 96 FÖR KÄNNEDOM Protokollet framläggs till påseende, tid och plats Kimitoön den 2 november 2009 Ordförande Yngve Engblom

Omsorgsnämnden 87-88 19.10.2009 3 LAGLIGHET OCH BESLUTFÖRHET Oms 87 BEREDNING (omsorgschef Torbjörn Stoor): Sammanträdet konstateras lagenligt sammankallat och beslutfört. Enligt förslag. VAL AV PROTOKOLLJUSTERARE Oms 88 BEREDNING (omsorgschef Torbjörn Stoor): Enligt kommunens förvaltningsstadga förs protokollet under ordförandes ledning av protokollföraren. Protokollet undertecknas av ordföranden och kontrasigneras av protokollföraren. Protokollet ska justeras på det sätt som organet beslutar. Omsorgsnämnden beslutar utse två protokolljusterare att justera protokollet. I tur att väljas till protokolljusterare är Pentti Vähätalo och Esko Antikainen. Enligt förslag.

Omsorgsnämnden 89 19.10.2009 4 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGSNINGSLISTAN Oms 89 BEREDNING (omsorgschef Torbjörn Stoor): Föredragningslistan fastställs i föreliggande form. Nämnden fattade beslut om att ändra paragrafernas ordningsföljd så, att ärendet gällande profilering av bäddavdelningarnas verksamhet behandlas som 90 och budget 2010 och ekonomiplan 2010-2012 som 91.

Omsorgsnämnden 79 1.10.2009 6 Omsorgsnämnden 90 19.10.2009 5 PROFILERING AV BÄDDAVDELNINGARNAS VERKSAMHET Oms 79 BEREDNING (omsorgschef Torbjörn Stoor, ledande läkare Ilkka Pyrrö, ledande skötare för bäddavdelningarna Carita Backas): I Kimitoöns kommun inom primärhälsovården finns två bäddavdelningar en i Dalsbruk och en i Kimito. Bäddavdelningarna och den vård som på avdelningarna ges utgör en grundpelare i omsorgens verksamhet och en viktig länk i hela vårdkedjan. Tack vare det fungerande samarbetet inom vår sektor, mellan anstaltsvården och den öppna vården har Kimitoöns kommun och kommunerna inte belastats med t.ex. straffavgifter och andra extra belastningar inom specialsjukvården. En kontinuerlig utveckling är dock också viktigt med tanke på att säkra en god vård och fungerande verksamhet också i framtiden. Inom avdelningen och med omsorgsnämnden har diskussionen väckts om att utföra en profilering av verksamheten sålunda att den ena bäddavdelningen skulle fokusera mera på den rehabiliterande vården och den andra på den mer akuta vården. En dylik profilering skulle möjliggöra mera koncentrerade satsningar på dessa två olika vårdinriktningar. Det rehabiliterande vårdsättet, vilket bidrar till att stöda hemvården och äldre personers möjlighet att bo längre hemma, har på nationellt plan fått en alltmer framträdande roll. Satsningar på det rehabiliterande vårdsättet har också belönats och som ett exempel kan nämnas att Finlands läkarförbund belönade Lempäälä kommuns hälsocentral på hösten 2008 med ett kvalitetspris som motiverades med dessa satsningar. Det rehabiliterande vårdsättet ställer stora krav på personalens multiprofessionella samarbete. Den akuta vården är en av bäddavdelningarnas viktigaste uppgifter. Vården är intensiv och möjliggör att en mera avancerad medicinsk vård kan ges inom den egna kommunen. Av personalen krävs kunnighet, erfarenhet och ansvarstagande på många olika delområden i vardagen men också speciellt under nätter, helger och veckoslut då jouren finns utanför ön. Läget för rekryteringen av personal har under de senaste åren varit problematisk. Det har varit speciellt svårt att rekrytera sjukskötare för ordinarie befattningar och vikarierande personal för semestrar. En profilering av bäddavdelningarna kunde hjälpa upp rekryteringssituationen och också medföra det att sommarstängningar kunde undvikas i framtiden. I förslaget till profileringen av verksamheten och vården på våra två bäddavdelningar framställs det att bäddavdelningen i Dalsbruk skulle profileras för den rehabiliterande vården och bäddavdelningen i Kimito skulle profileras för den akuta vården. Fördelningen motiveras med att den akuta vården tryggas bäst med kortaste möjliga avståndet till specialsjukvården och tillgången till röntgen. Utrymmena i Dalsbruk är i sin tur mera lämpade för den rehabiliterande vården tillföljd av den genomförda renoveringen sommaren 2008 och tillgången till större utrymmen för t.ex. hjälpmedel. Omsorgsnämnden beslutar att man vid bäddavdelningarna genomför en profilering av bäddavdelningarnas verksamhet sålunda att verksamheten på bäddavdelningen i Dalsbruk profileras mot en inriktning på rehabiliterande vård och verksamheten på bäddavdelningen i Kimito profileras mot en inriktning på akut vård. Profileringsarbetet påbörjas och genomförs i den takt som är lämplig med tanke på verksamheten på bäddavdelningarna. Harri Kaitala föreslog att ärendet återremitteras för ny beredning. Esko Antikainen understödde förslaget. Ordförande konstaterade att ett understött remitteringsförslag gjorts varför omröstning bör förrättas. Ordförande föreslog att omsorgsnämnden fattar beslut om att omröstningen förrättas genom namnupprop. Den som stöder fortsatt behandling röstar ja och den som röstar för remittering röstar nej. Ordförandes förslag godkändes.

Omsorgsnämnden 79 1.10.2009 7 Omsorgsnämnden 90 19.10.2009 6 forts. Siw Abrahamsson, Esko Antikainen, Carola Antskog, Harri Kaitala, Sven-Erik Kinos och Annika Qwarfordt röstade nej. Bo Lundell och Yngve Engblom röstade ja. Med rösterna 6-2 fattade omsorgsnämnden beslut om att återremittera ärendet för ny beredning. Oms 90 BEREDNING (omsorgschef Torbjörn Stoor, ledande läkare Ilkka Pyrrö, ledande skötare för bäddavdelningarna Carita Backas): Som komplettering till tidigare beredning av ärendet framförs följande: Vården vid Kimitoöns bäddavdelningar utgår från patientens vårdbehov, därav också vilken bäddavdelning som blir aktuell för var och en patient. Patienter som skrivs in på bäddavdelningarna har undersökts av läkare och läkare remitterar patienten till bäddavdelningen i samråd med bäddavdelningens sjukskötare. Hittills har bäddavdelningarna vårdat såväl kortvårds- som långvårdspatienter, och ett rehabiliterande förhållningssätt har införts i vården, men det finns inte erfarenhet av aktiv rehabiliterande vård. Också i fortsättningen skulle patienter i såväl kort- som långvarig anstaltsvård vårdas vid vardera avdelningen. Omsorgsnämnden beslutar att man vid bäddavdelningarna genomför en profilering av bäddavdelningarnas verksamhet sålunda att verksamheten på bäddavdelningen i Dalsbruk profileras mot en inriktning på rehabiliterande vård och verksamheten på bäddavdelningen i Kimito profileras mot en inriktning på akut vård. Profileringsarbetet påbörjas och genomförs i den takt som är lämplig med tanke på verksamheten på bäddavdelningarna. Carola Antskog föreslog följande, understödd av Sven-Erik Kinos: Omsorgsnämnden besluter enligt förslag + följande: Patienterna, som undersökts av läkare remitteras i samråd med patienten själv och/eller dennas anhöriga till lämplig bäddavdelning. Patienter som är inne för intervallvård hänvisas huvudsakligen till Dalsbruks bäddavdelning med målsättningen att deras fysiska kondition skall förbättras under bäddavdelningsbesöket. Patienter som kommit in för vård i livets slutskede och patienter med svåra kroniska sjukdomar som är i behov av vård på bäddavdelning skall fortfarande vårdas på båda bäddavdelningarna för att underlätta besök av anhöriga och vänner. Om antalet sjukskötare i Dalsbruk sjunker under fem bör frågan tas till ny behandling i nämnden. Gunilla Awellán föreslog detsamma som Carola Antskog, med tillägget att profileringen prövas och utvärderas, och understöddes av Annika Qwarfordt. Ordförande konstaterade att det sålunda finns två understödda förslag avvikande från föredragandes förslag. Ordförande föreslog att omsorgsnämnden fattar beslut om att omröstningen förrättas genom namnupprop så, att Antskogs och Awelláns förslag först ställs mot varandra. Ordförandes förslag godkändes. Ordförande konstaterade att de personer som röstar för Antskogs förslag röstar ja och de som röstar för Awelláns förslag röstar nej. För Antskogs förslag röstade Siw Abrahamsson, Carola Antskog, Sven-Erik Kinos och Yngve Engblom och förslaget fick fyra (4) röster. För Awelláns förslag röstade Bo Lundell, Esko Antikainen, Gunilla Awellán och Annika Qwarfordt och förslaget fick fyra (4) röster. Pentti Vähätalo röstade blankt. Därefter konstaterade ordförande att vardera förslaget fått lika många röster och att ordförandes röst därför avgör och Antskogs förslag ställs mot föredragandes förslag.

Omsorgsnämnden 79 1.10.2009 7 Omsorgsnämnden 90 19.10.2009 7 forts. Ordförande konstaterade att de personer som röstar för föredragandes förslag röstar ja och de som röstar för Antskogs förslag röstar nej. För föredragandes förslag röstade Bo Lundell, Siw Abrahamsson, Petti Vähätalo och Yngve Engblom och förslaget fick fyra (4) röster. För Antskogs förslag röstade Esko Antikainen, Carola Antskog, Gunilla Awellán, Sven-Erik Kinos och Annika Qwarfordt och förslaget fick fem (5) röster. Därefter konstaterade ordförande att Antskogs förslag vunnit med rösterna 5-4. Yngve Engblom och Bo Lundell meddelade avvikande åsikt till beslutet.

Omsorgsnämnden 91 19.10.2009 8 BUDGET 2010 OCH EKONOMIPLAN 2010-2012 Oms 91 BEREDNING (omsorgschef Torbjörn Stoor): Enligt Kommunallagen 65 skall fullmäktige före utgången av året godkänna en budget för kommunen för följande kalenderår. I samband med att budgeten godkänns skall fullmäktige också godkänna en ekonomiplan för tre eller flera år (planeperiod). Budgetåret är planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen godkänns målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten och ekonomiplanen skall göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Kommunstyrelsen godkände på sitt sammanträde 19.8.2009 direktiv och ramar för budget 2010 och ekonomiplan 2010-2012. Vad beträffar omsorgsavdelningen konstateras det i budgetdirektivet att Omsorgsavdelningens verksamhetsbidrag bör minska med 430.000 euro. Det totala budgetanslaget för omsorgsavdelningen är bindande gentemot fullmäktige i enlighet med nettoprincipen, dvs. verksamhetsbidraget. Denna minskning skall verkställas gentemot den ändrade budgeten för år 2009 och det betyder att omsorgsavdelningen har en budgetram på 19.279.149 euro för år 2010. Budgetarbetet inleddes för omsorgens del med omsorgsnämnden aftonskola 24.8.2009. Tjänstemannaledningen fick sålunda vägkost för budgetarbete som har fortgått under september månad. Arbetet har varit mycket tidskrävande och komplicerat bl.a. tillföljd av de stränga sparkraven, det snäva operationsutrymmet social- och hälsovården har och det faktum att omsorgsavdelningen är beroende av budgetsiffror som uppgörs av andra avdelningar inom kommunen och där de sista siffrorna har levererats i sin slutgiltiga form under vecka 39. Det budgetförslag som beredningen framställer omsorgsnämnden för beslut överskrider de av kommunstyrelsen givna ramarna med 1.267.844 euro, (bilaga 1,2 och 3). I beredningsskedet har det inte varit möjligt att svara på dem av styrelsen aviserade strukturella förändringarna och budgetminskningen med så kort tidtabell. Strukturella förändringar inom social- och hälsovården måste undersökas noggrant för att minimera riskerna för verksamhetens kvalitet och fortbestånd. De nyligen aviserade modellerna för en total revision av social- och hälsovården i hela landet ställer frågan om Kimitoöns kommuns verksamhet för omsorgen också i en annan dager och inbjuder till ytterligare eftertänksamhet vis-à-vis säkerställandet och utvecklande av den egna verksamheten. Omsorgsnämnden godkänner förslaget till budget 2010, ekonomiplanen 2010-2012 jämte målsättningar och underställer dem kommunstyrelsen och -fullmäktige för beslut. Enligt förslag. Siw Abrahamsson, Eva Manelius, Ilkka Pyrrö och Carita Backas avlägsnade sig efter ärendets behandling kl. 19.00.

Omsorgsnämnden 92 19.10.2009 9 TILLSÄTTANDE AV REHABILITERINGSSAMARBETSGRUPP ENLIGT LAGEN OM KLIENTSAMARBETE Oms 92 BEREDNING (omsorgschef Torbjörn Stoor): Lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringens syfte är att hjälpa rehabiliteringsklienterna att få de rehabiliteringstjänster som de behöver och att i detta syfte främja det klientsamarbete som myndigheterna samt andra sammanslutningar och inrättningar bedriver i situationer som förutsätter åtgärder av flera instanser som ordnar rehabilitering. Lagen har också till syfte att främja rehabiliteringsklienternas ställning och deltagande i behandlingen av det egna rehabiliteringsärendet. Social- och hälsovårdsmyndigheterna, arbetskraftsmyndigheterna och undervisningsmyndigheterna samt Folkpensionsanstalten skall samarbeta med varandra på det lokala och det regionala planet samt på riksplanet. Dessa myndigheter skall samarbeta också med övriga sammanslutningar som ordnar rehabilitering. En rehabiliteringssamarbetsgrupp som skall utveckla samarbetsformerna skall finnas i kommunen. Samarbetsgruppen avtalar om tillvägagångssätten och principerna för samarbetet och behandlar enskilda klienters rehabiliteringsfrågor när detta är nödvändigt för att finna relevanta lösningar. Samarbetsgruppen är ett tvärsektoriellt organ som omsorgsnämnden kan tillsätta och komplettera. Samarbetsgruppen är ändå inte ett kommunalt organ och varje deltagare i samarbetsgruppen svarar själv för klientarbetet och de kostnader som uppstår. Till samarbetsgruppen skall höra åtminstone en representant för socialvården, hälsovården, undervisnings- och arbetskraftsmyndigheterna, Folkpensionsanstalten och andra relevanta sammanslutningar. Omsorgsnämnden beslutar att: - tillsätta en rehabiliteringssamarbetsgrupp för åren 2009-2012 - samarbetsgruppen har en sammansättning som består av en socialarbetare, en representant för hälsovården, en för arbetskraftsbyrån, en från Folkpensionsanstalten, en från Åbolands mentalvårdsbyrå och vid behov en representant från bildningsavdelningen - ger fullmakt åt omsorgschefen att förhandla med och tillkalla från ovannämnda myndigheter deras representanter i samarbetsgruppen och utse representanterna från omsorgens personal. Enligt förslag.

Omsorgsnämnden 93 19.10.2009 10 RÄTTELSEYRKANDE ÖVER TJÄNSTEMANNABESLUT Oms 93 BEREDNING (omsorgschef Torbjörn Stoor): Socionom (YH) Rebecka Aakula har inkommit med ett rättelseyrkande (bilaga 4) över socialchef Maria Wallins beslut om anställning av Aakula som tf. socialarbetare i Kimitoöns kommun (18/24.9.2009) för tiden 1.10-31.12.2009. I rättelseyrkandet framför Aakula att hon sökt den lediganslagna tjänsten som socialarbetare i Kimitoöns kommun. Hon framför att hon arbetat i kommunen som tf. socialarbetare under ett års tid och tidigare som familjearbetare och undrar varför valet inte gjordes till hennes fördel och fortsatts med ett års anställning. En ordinarieanställning av den lediganslagna tjänsten har inte varit möjlig att genomföra. Kompetenskraven för den lediganslagna tjänsten var behörighet enligt Lag om behörighetsvillkoren för yrkesutbildade personer inom socialvården 272/2005 dvs behörighetsvillkor för uppgifterna som socialarbetare är högre högskoleexamen, i vilken ingår eller utöver vilken fullgjorts huvudämnesstudier i socialt arbete eller universitetsstudier i socialt arbete motsvarande ett huvudämne. Socialchef Maria Wallin har anställt Aakula som tf. socialarbetare för tiden fram till årsskiftet. Anställningen har gjorts för att trygga inlärningen av vikarierande personal som tf. anställts för ett år framåt. Valet av personal till vikariatet på ett år motiveras med högre utbildningsgrad i form av högre högskolexamen politices magister med socialpolitik som huvudämne och därtill examina som socionom (YH). Erfarenheter samlade som vikarierande socialarbetare uppgår för båda till ett år. Rättelseyrkandet förkastas som obefogat eftersom det inte framförts något sådant som skulle föranleda en ändring av tjänstemannabeslutet. Sven-Erik Kinos föreslog understödd av Annika Qwarfordt och Esko Antikainen att rättelseyrkandet godkänns. Ordförande konstaterade att det sålunda finns två förslag: föredragandes förslag och Kinos understödda förslag. Ordförande föreslog att omsorgsnämnden fattar beslut om att omröstningen förrättas genom namnupprop. Ordförandes förslag godkändes. Ordförande konstaterade att de personer som röstar för föredragandes förslag röstar ja och att de personer som röstar för Kinos förslag röstar nej. För föredragandes förslag röstade Bo Lundell, Carola Antskog och Yngve Engblom och förslaget fick tre (3) röster. För Kinos förslag röstade Esko Antikainen, Gunilla Awellán, Sven-Erik Kinos, Annika Qwarfordt och Pentti Vähätalo och förslaget fick fem (5) röster. Därefter konstaterade ordförande att Kinos förslag vunnit med rösterna 5-3. Yngve Engblom och Bo Lundell meddelade avvikande åsikt till beslutet. Maria Wallin avlägsnade sig efter ärendets behandling kl. 19.35.

Omsorgsnämnden 94 19.10.2009 11 TJÄNSTEMANNABESLUT Oms 94 BEREDNING (omsorgschef Torbjörn Stoor): Omsorgschefen meddelar om tjänstemannabeslut fattade av omsorgsavdelningens tjänsteinnehavare. Tjänstemannabesluten antecknas till kännedom samt konstateras att omsorgsnämnden inte övertagit ärendena enligt Kommunallagen 51. Omsorgsnämnden antecknade till kännedom: - omsorgschefens 156-168/2009 Konstaterades att nämnden inte övertagit ärendet enligt Kommunallagen 51. Utdragets riktighet bestyr

KONFIDENTIELLT - SALAINEN Omsorgsnämnden 95 19.10.2009 12 KONFIDENTIELLA ÄRENDEN Oms 95 BEREDNING: FÖRSLAG: Inga konfidentiella ärenden.

Omsorgsnämnden 96 19.10.2009 13 FÖR KÄNNEDOM Oms 96 BEREDNING (omsorgschef Torbjörn Stoor): Eventuella ärenden antecknas till kännedom. Antecknade omsorgsnämnden till kännedom följande ärende: 1. Omsorgsnämnden antecknade till kännedom omsorgschefens presentation av omsorgsminister Paula Risikkos förslag till förnyande av social- och hälsovårdens strukturer. Enligt Risikko kunde landet delas in i 40-60 social- och hälsovårdsområden som skulle vara tillräckligt starka både operativt och ekonomiskt. Områdena skulle ha hand om ordnandet av bastjänsterna inom social- och hälsovården och majoriteten av de specialiserade tjänsterna. Vid social- och hälsovårdsministeriet bereds för tillfället en ny lag om organiseringen av socialoch hälsovårdstjänsterna. I lagen fastslås kommunernas nya servicestruktur för social- och hälsovården från och med år 2013. Den nya lagen om hälso- och sjukvård samt reformen av socialvårdslagstiftningen är en del av lagstiftningsreformen.

Omsorgsnämnden 87-96 19.10.2009 14 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD och vad förbudet grundar sig på Eftersom nedan nämnda beslut endast gäller beredning eller verkställighet, kan enligt 91 KomL rättelseyrkande inte framställas eller kommunalbesvär anföras över beslutet. Paragrafer: 87-89, 91, 95, 96 Besvär kan inte anföras över nedan nämnda beslut, eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. KomL kan framställas över beslutet. Paragrafer: 90, 92, 94 Enligt 5 1 mom. FörvProcessL/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grunder för besvärsförbudet: 93 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos: Kimitoöns kommun, Omsorgsnämnden, PB 7, 25701 Kimito. Paragrafer: 90, 92, 94 Rättelseyrkan skall anföras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit avsänts eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som framställer det. BESVÄR I nedan nämnda beslut kan ändring sökas skriftligt genom besvär. Ändring i ett beslut med anledning av ett rättelseyrkande kan sökas genom kommunalbesvär endast av den som framställt rättelseyrkandet. Om beslutet har ändrats med anledning av rättelseyrkandet, kan ändring i beslutet sökas genom kommunalbesvär också av den som är part eller av en kommunmedlem. Besvärstid 30 dagar. Besvärsmyndighet, adress och postadress Åbo förvaltningsdomstol Lasarettsgatan 2-4, 20100 Åbo Kommunalbesvär, paragrafer: Förvaltningsbesvär, paragrafer: 93 Annan besvärsmyndighet, adress och postadress Paragrafer Besvärstid Besvärstiden börjar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit avsänts eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. BESVÄRSSKRIFT I besvärsskriften skall uppges - ändringssökandens namn, yrke, boningsort och postadress - vilket beslut som överklagas - vilka ändringar som yrkas i beslutet - motiveringar till att beslutet bör ändras Besvärsskriften skall undertecknas av ändringssökanden själv eller av den som författat skriften. Om endast den som författat besvärsskriften undertecknar den, skall också hans yrke, boningsort och postadress anges. Till besvärsskriften skall fogas det beslut som överklagas i original eller som officiellt bestyrkt kopia, och intyg om den dag från vilken besvärstiden skall räknas. INLÄMNANDE AV BESVÄRSHANDLINGARNA TILL BESVÄRSMYNDIGHET Besvärshandlingarna skall lämnas till besvärsmyndigheten före besvärstidens utgång. Besvärshandlingarna kan även sändas med post eller genom bud, men i så fall på avsändarens eget ansvar. Handlingarna skall lämnas till posten i så god tid att de kommer fram under besvärstidens sista dag innan ämbetsverket stängs. DELGIVNING AV BESLUT Protokollet har framlagts till påseende / 2009 och beslut ( ) delgivits sakägaren med post den / 2009. Lämnats till sakägaren den / 2009. emottagarens underskrift