Repetitionsutbildning i elsäkerhet 2010 För eltekniker
Förord Att äga, ta hand om, arbeta på eller invid starkströmsanläggningar ställer stora krav på alla inblandade. Det är tydligt beskrivet i lagar, föreskrifter, författningssamlingar och standarder bara för att nämna några. Det är viktigt att alla som arbetar med, på eller invid Banverkets starkströmsanläggningar har tillräckliga kunskaper om sina och andras ansvar, befogenheter och förutsättningar för att undvika skador på person eller på egendom. Det är innehavarens ansvar att fortlöpande kontrollera anläggningen och ge dem som arbetar i anläggningen sådana förutsättningar att arbete på anläggningen kan ske på ett säkert sätt. Arbetsgivaransvaret omfattar bland annat att se till att personalen arbetar på ett säkert sätt. En riskbedömning och dokumenterad elsäkerhetsplanering ska vara grunden till varje arbete där det finns en elektrisk fara. Arbetsgivaren ansvarar också för att personalen genom utbildning och fortlöpande repetitionsutbildning får kunskap om innebörden och konsekvenserna av faran. Vid alla elinstallationsarbeten ska det finnas en elinstallatör som ska se till att yrkesmannen som utför installationsarbete under dennes överinseende, har rätt kompetens för arbetet och att installationen kontrollerats innan anläggningen tas i drift. Personal som arbetar i starkströmsanläggningar har i sitt yrkesmannamässiga ansvar att förvissa sig om att den elektriska materiel man handhar är säker att använda, och att det arbete man utför är yrkesmässigt utfört. Den 1 oktober 2009 blev driftorderhanteringen ett faktum. Inga frånkopplingsbegäran togs längre emot på eldriftledningscentralerna runtom i landet. När en driftorder ska produceras ställs tydligare krav på bland annat planering och anläggningsdokumentation, än en frånkopplingsbegäran gjorde. Detta vilket innebär att framtagandet av driftordrar tar längre tid än tidigare. Att det dessutom finns orutiner i arbetet har skapat extra arbete på driftledningscentralerna och det kommer att dröja ett tag innan de nya arbetsuppgifterna har satt sig. Tålamodet hos de inblandade har varit stort vilket jag uppskattar mycket. Ta till er av årets repetitionsutbildning och passa på att ställa många frågor och var rädda om er i det fortsatta elsäkerhetsarbetet. Jörgen Nicklasson Säkerhetschef, division Leverans
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Innehåll sida Regelverk för elsäkerhet 4 Ansvar, befogenheter och förutsättningar 7 Risker med el 11 Hantering av arbetsbegäran och driftorder 14 Arbetsbegäran 16 Driftorder 18 Planering för arbeten 20 Riskområde och närområde för kontaktledning och tågvärme 30 Arbeten i Banverkets lågspänningsanläggningar 31 Kontroll före spänningssättning och idrifttagning 39 Övriga elsäkerhetsfrågor 42 Arbeta på oregelbundna tider 44 Källor till faktauppgifter och texter 46
1. Regelverk för elsäkerhet Banverkets elsäkerhetsföreskrifter bygger på utgåva 2 av SS- EN50110-1 Skötsel av elektriska anläggningar som också ligger till grund för branschreglerna ESA (Elsäkerhetsanvisning) som ges ut av Svensk Energi Swedenenergy AB. Vilka ESA-moduler gäller? Vid arbete på eller intill de högspänningsanläggningar som inte omfattas av BVF 1921 ska följande ESA-moduler tillämpas: ESA Grund ESA Arbete utan spänning ESA Arbete med spänning ESA Arbete nära spänning ESA Arbete på parallella ledningar ESA Röjning i ledningsgata skog Vid arbete på lågspänningsanläggningar gäller: ESA Grund ESA Installation - ISA ESA gäller för Banverkets lågspänningsanläggningar och högspänningsanläggningar utom för kontaktledningsanläggningar och tågvärmeanläggningar. I kontaktledningsanläggningen ingår även hjälpkraften samt andra högspänningsanläggningar som är monterade i kontaktledningsstolpar och kontaktledningsbryggor. Det kan exempelvis handla om stolpmonterade nätstationer. För allt arbete på eller nära de kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar som förvaltas av Banverket gäller BVF 1921, som är anpassad till såväl ESA som utgåva 2 av SS-EN50110-1 Skötsel av elektriska anläggningar. BVF 913 Denna föreskrift anger de kompetenskrav som ställs för att personal som arbetar på eller nära Banverkets starkströmsanläggningar ska kunna vidta säkerhetsåtgärder enligt god elsäkerhetsteknisk praxis i enlighet med ELSÄK-FS 2006:1, Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet. I den nya BVF 913 har reglerna anpassats till ESA och BVF 1921, Elsäkerhetsföreskrifter för arbete på eller nära kontaktledningsoch tågvärmeanläggningar samt till den senaste utgåvan av BVF 926, Kompetens och behörighet Generella regler för funktioner med betydelse för säkerheten. Personalen ska enligt BVF 913 ha kännedom om el-risker och elsäkerhetsåtgärder. De ska ha tillräckligt teknisk kunnande och erfarenheter av aktuellt arbete, kännedom om anläggningen arbetet utförs på, samt de elsäkerhetsrutiner som gäller vid arbete på Banverkets elanläggningar. Föreskriften specificerar kraven på olika funktioner med avseende på kompetens- och elsäkerhetskrav. Övningsuppgifter Vilken kompetens måste en person ha för att få manövrera frånskiljare i Banverkets kontaktledningsanläggningar? 4
Vilken kompetens krävs för att få manövrera frånskiljare i ett högspänningsställverk, exv. i nätstationer, kopplingscentraler eller omformarstationer? Elsäkerheten inom Banverket regleras även i följande föreskrifter: Banverket Branschorganisation Standardiseringsorgan Myndighet Regeringen Riksdagen Figur 1 BVF 922 Elsäkerhetsföreskrifter för trafikplatser. BVF 923 Regler för arbetsmiljö och säkerhet vid arbete inom spårområde. Denna föreskrift är reviderad och utgiven 2009-05-31. BVF 053 Särskilda föreskrifter för fordons- och verkstadstjänsten. Denna föreskrift är under revidering. Vid arbete på lågspänningsanläggningar gäller: ESA Grund ESA Installation - ISA BVF1921 kommer att revideras. BVF 923 har reviderats med hänsyn till Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter (JTF). Det finns också en del andra ändringar och kompletteringar i den nya utgåvan av BVF 923, bl.a. när det gäller olika aktiviteter som utförs inom spårområdet. Även BVF 922 är under revidering, bl.a. när det gäller uppställningsreglerna för klättringsbara järnvägsfordon. Därutöver finns ett stort antal BVS (Banverkets standard) som anger krav på anläggningen. Följande föreskrifter från Elsäkerhetsverket ska alltid följas: ELSÄK-FS 2006:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om elsäkerhet vid arbete i yrkesmässig verksamhet. ELSÄK-FS 2008:1 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om hur elektriska starkströmsanläggningar ska vara utförda. 5
ELSÄK-FS 2008:2 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar. ELSÄK-FS 2008:3 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehavarens kontroll av elektriska starkströmsanläggningar och elektriska anordningar. Banverkets regelverk för elsäkerhet bygger också på lagar och förordningar som riksdag och regering beslutat om, t.ex. ellagen och starkströmsförordningen. Svensk standard inom elområdet Svensk standard inom el tas fram och ges ut av SEK Svensk Elstandard. SEK är en ideell organisation med frivilligt deltagande från svenska myndigheter, företag och organisationer. SEK är medlem i internationella IEC och europeiska CENELEC, och är ansvarig för samordning av de svenska och internationella standarderna inom elområdet. De flesta svenska standarder har ursprung i de internationella eller europeiska standarderna. I svensk standard beskriver man hur elinstallationer ska utföras för att uppfylla kravet på god elsäkerhetsteknisk praxis. Det är inte förbjudet att avvika från standarder, men om man gör det, ska avvikelserna motiveras och dokumenteras. Den som väljer att ha ett annat utförande än enligt svensk standard har ansvaret för att det alternativa utförandet är dokumenterat och att det ger betryggande säkerhet mot person- eller egendomsskada. Övningsuppgift Hitta i föreskrifter Man är ute på kontaktledningsrevision med liftmotorvagn. På en bevakningssträcka (JTF-uttryck) har man jordat på alla punkter där spänning kan tänkas inkomma. Hur långt från närmaste jordlina kan man befinna sig med liftmotorvagnen? Om det är en lång bevakningssträcka, vad kan man göra då och varför? Använd BVF1921 och ESA. 6
2. Ansvar, befogenheter och förutsättningar I ellagstiftningen delas ansvaret för elsäkerheten in i tre områden: Anläggningsansvaret (innehavaransvar) syftar till att säkerställa att ellagstiftningens krav beträffande underhåll och periodisk kontroll följs. Arbetsmiljöansvar (personsäkerhetsansvaret) syftar till att säkerställa ellagstiftningens krav beträffande personalens säkerhet. Personsäkerhetsansvaret är ett arbetsgivaransvar. Installatörsansvaret (behörighetsansvaret) syftar till att säkerställa att installationen uppfyller kraven i ellagstiftningen. Innehavare Arbetsgivare Behörighet Figur 2 Innehavare Innehavare av en elektrisk starkströmsanläggning är den person eller VD för det företag som råder över anläggningen. Arbetsuppgifter som krävs för att uppfylla detta ansvar kan vid behov delegeras inom företagets organisation. 7
Innehavare av en starkströmsanläggning har ansvaret att: Fortlöpande kontrollera att anläggningen och anslutna anordningar ger betryggande säkerhet mot person eller egendomsskada, innehavaren ska också fastställa tidsintervall för kontrollerna, dokumentera dem och ha dem tillgängliga för Elsäkerhetsverket. Fel och brister som upptäcks vid kontrollerna ska åtgärdas. Arbete som utförs på eller i närheten av anläggningen sker på ett sådant sätt och utförs av, eller under ledning av, personer med sådana kunskaper och färdigheter att betryggande säkerhet ges mot person eller egendomsskada. För att uppnå detta ska innehavaren tillhandahålla nödvändig information till dem som arbetar på eller i närheten av anläggningen. Innehavaren ska också utan dröjsmål anmäla olyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket, om innehavaren är ägare till nätkoncession eller en starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane-, eller trådbussdrift. Innehavaren ansvarar för att se till att det finns varselmärkning vid anläggningen som varnar och informerar om elriskerna. Om det finns system- eller skyddsjordtag i innehavarens anläggning, ska de också kontrollmätas och mätningarna dokumenteras. Arbetsgivare Arbetsgivare är en person som leder verksamheten. Arbetsgivaren ansvarar bland annat för nödvändig säkerhet vid arbeten, och planerar arbeten med bedömning av elektriska risker som grund. Arbetsgivaren ska ha en rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete och förvissa sig om att arbetstagare har rätt utbildning. Arbetsgivaransvar innebär att säkerhetsåtgärderna grundas på en riskbedömning se till att personalen har kunskap om innebörden och konsekvenserna av faran personalen har rätt och tillräcklig utbildning om de säkerhetsåtgärder som är viktiga i förhållande till arbetsuppgifterna det finns en elsäkerhetsplanering. I den ska ingå att utse personer som ska ha ansvar för att se till att säkerhetsåtgärder vidtas. 8
Elinstallatör En person som av Elsäkerhetsverket meddelats behörighet att i en angiven omfattning utföra elinstallationsarbete. Det finns flera nivåer på behörighet för elinstallationer. Ansvaret är personligt, ett företag kan inte inneha behörighet. Elinstallatörsansvar innebär att yrkesmannen som utför installationsarbete under hans överinseende har tillräckliga kunskaper för att kunna utföra installationsarbetet installationsarbetet har kontrollerats i betryggande omfattning yrkesmannen utför installationsarbetet inom reglerna för anställningsförhållande, alltså beakta reglerna för in- och utlåning av montörer. Ansvar vid användning av el-materiel innebär att den elektriska materiel man använder är säker för användning den elektriska materielen används på avsett sätt, så att det inte uppstår säkerhetsrisker, och att materielen underhålls och förvaras på rätt sätt vid tillverkning, import, upplåtelse, försäljning eller överlåtelse på annat sätt och installation av elektrisk materiel, materielen uppfyller gällande säkerhetskrav. Yrkesman Det finns inga formella krav på den som elinstallatörsförordningen kallar yrkesman. Det är elinstallatörens ansvar att se till att yrkesmannen har den kompetens som krävs för att utföra arbetet. Elinstallatören avgör vilka som får arbeta under hans överinseende. Kompetenskravet är beroende av hur komplext arbetet är. Yrkesman behöver alltså inte innebära en yrkesutbildad elektriker. Arbeten som inte kräver behörighet Endast elinstallationsarbeten i starkströmsanläggningar och anordningar som är anslutna till en sådan kräver elinstallatörsbehörighet. Normala skötselåtgärder är inte behörighetskrävande arbeten. Man får alltså utföra viss installation och reparera elektrisk materiel utan krav på behörighet, exempelvis belysningsarmaturer och kopplingsutrustningar. Den som utför sådana elinstallationer är själv ansvarig för att kontrollera sitt arbete och se till att materielen man använder uppfyller gällande säkerhetskrav. 9
I yrkesmässig verksamhet är det arbetsgivaren som avgör vem som är lämplig att utföra sådana arbeten med elektrisk materiel. Flera elinstallatörer i samma företag När det finns flera behöriga elinstallatörer i ett företag ska det för varje arbete vara klarlagt på vems behörighet arbetet ska utföras. Övningsuppgift Elsäkerhetsverket gör ibland arbetsplatskontroller på Banverkets anläggningar. Vilka är de 4 frågor som är mycket viktiga för var och en att kunna svara på? 1. 2. 3. 4. 10
3. Risker med el Skador vid en elolycka Det är allvarligare än vad många tror att få ström genom kroppen. Strömmen kan bl.a. leda till muskelkramp och vätskeförlust. När du får ström i dig fungerar kroppen som en ledare. Alla vävnader i kroppen har olika förmåga att leda ström. Om strömmen passerar hjärtat är risken stor för allvarliga skador. Nerver, muskler och blodådror har hög ledningsförmåga medan senor, fettvävnader och brosk har låg ledningsförmåga. I vävnader med låg ledningsförmåga blir värmeutvecklingen högre. Strömmen kan leda till muskelkramp, vätskeförlust, påverka hjärtrytmen och ge skador på nervbanor. Hur stor kan skadan bli? Skadornas omfattning påverkas av strömstyrkan och varaktigheten av strömgenomgången, kroppens ledningsförmåga och strömmens väg genom kroppen. Vid ljusbågsolyckor, orsakade av till exempel kortslutning, uppkommer skador genom elströmmens verkan genom strålning från ljusbågen, genom direkt tryckverkan eller i form av losslitna delar. Strålningen från ljusbågar orsakar brännskador och bländning. Uppsök alltid sjukvård efter: ström genom kroppen (risk för hjärtflimmer) verkan av ljusbåge medvetslöshet brännskador domning eller kramper verkan av blixtnedslag.! Tänk på att biverkningar kan visa sig långt senare Anmälan av elolycka Man ska anmäla alla elolyckor eller tillbud. För att Elsäkerhetsverket ska kunna följa elolycksfallsutvecklingen är det viktigt att verket får kännedom om inträffade händelser. Anmälningarna bidrar med en ökad kunskap om risker med elektrisk ström och hur liknande händelser kan förebyggas. De elolyckor och tillbud som anmäls till verket hanteras i en olycksfallsdatabas. 11
! Hantering! De av stegar och andra långa föremål under en kontaktledning kan innebära stor risk. Stegar som är längre än 2 m får inte vara ledande och ska ha en varningsskylt om elfaran (blixtpil). allra flesta elolycksfall som drabbar fackmän beror på att regelverket inte har följts. Du riskerar inte bara ditt eget liv utan även andras liv om du medvetet eller omedvetet bryter mot reglerna. Anmäl elolycka! Alla arbetsplatsolyckor ska anmälas till Arbetsmiljöverket. Olyckor som medfört dödsfall eller allvarlig personskada, eller samtidigt drabbat flera arbetstagare ska omedelbart anmälas till Arbetsmiljöverket. Det gäller även tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Enligt starkströmsförordningen (2009:22) ska den som är innehavare av en nätkoncession eller en starkströmsanläggning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- eller trådbussdrift utan dröjsmål till Elsäkerhetsverket anmäla olycksfall i den egna starkströmsanläggningen som inträffat på grund av el samt allvarliga tillbud till sådana olycksfall. Det kan vara olika rutiner i företagen om hur olyckor och tillbud rapporteras, men rutiner måste finnas. källa: Elsäkerhetsverket Figur 3. Arbete på eller i närheten av kontaktledningen kan innebära en elektrisk fara. 12
! Använd flamsäkra och ljusbågstestade arbetskläder och hjälmar.? Har du deltagit i utbildningen Första hjälpen/hjärt-lungräddning med vägledning vid elskada? Detta är mycket viktigt för den som deltar i elektriskt arbete. Kontrollera även att dina arbetskamrater har denna utbildning.! Varje arbetsgivare ska ha rutiner för att anmäla elolyckor och tillbud till Elsäkerhetsverket och anläggningsinnehavaren. Om olyckan ändå är framme 1. Bryt strömkretsen 2. Larma och se till att den skadade kommer till läkare så fort som möjligt 3. Ta hand om den skadade i väntan på ambulans, ge första hjälpen (vid behov hjärt- och lungräddning) 4. Berätta alltid för läkaren att det handlar om en elolycka! Figur 4. Stuntman vid inspelningen av Electric chock. Övningsuppgift Hur bör du agera om: 1. du bevittnar en olycka där en person blir utsatt för ljusbåge? Enligt Arbesmiljöverkets föreskrift AFS 1999:07: 2. du har för avsikt att gå in i ett ställverk där det brunnit? För att få bedriva arbete där det finns en elektrisk risk krävs att personalen har kunskaper i första hjälpen. Alla företag utbildar inte samtliga medarbetare, det kräver bättre koll vid planering av personalen. Kunskaper i första hjälpen 6 Med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och de särskilda risker som finns skall det finnas tillräckligt antal personer, som kan ge första hjälpen, tillgängliga på arbetsstället. Åtgärder skall vidtas för att kunskaper och färdigheter i första hjälpen hålls aktuella. 13
4. Hantering av arbetsbegäran och driftorder Tio arbetsdagar innan arbetet ska påbörjas Arbetsbegäran ska ha kommit in till driftledningscentralen senast 10 arbetsdagar före arbetet ska påbörjas. Entreprenören ska få ett svar på arbetsbegäran inom tre arbetsdagar. Senast tre arbetsdagar efter att en arbetsbegäran inkommit till driftledningscentralen ska den eldriftansvarige meddela arbetsledningen om arbetsbegäran har beviljats eller inte. Om arbetsbegäran är ofullständig eller felaktig avslås den. Avstämning mot BUP-planering När frånkopplingen planerats ska kontroll göras så att det spänningslösa området ryms inom det BUP-planerade arbetsområdet, såväl geografiskt som tidsmässigt. Planering av kopplingsåtgärder När en arbetsbegäran har granskats och blivit godkänd ska frånkopplingen planeras av en eldriftledare eller annan person med elkompetens. Den som planerar frånkopplingen ska ha fått en skriftlig delegering för detta från den eldriftansvarige. Personen ska också ha kunskap i att läsa kopplings- och gruppscheman för kontaktledningsanläggningen. Frånkopplingen får även planeras genom simulering i GELD. Beteckningar för de frånskiljare som ska vara öppna och blockerade ska antecknas på arbetsbegäran. Detta gäller även information om vilka sträckor och spår som då blir spänningslösa. Arbetsbegäran som avslås En avslagen arbetsbegäran sänds till avsändaren med en förklaring samt med uppmaningen att kontakta den som beställt arbetet för att få en ny BUP-planering. Arbetsbegäran som beviljas När arbetsbegäran kontrollerats mot BUP-planeringen och inga felaktigheter kan konstateras ska den beviljas. En beviljad arbetsbegäran innebär ingen garanti för att arbetet kommer att kunna utföras under den tidsperiod som anges i arbetsbegäran. Tiden för arbetet kan behöva justeras i samband med att driftordern upprättas. Beviljad arbetsbegäran ska lämnas till den som ska upprätta driftordern för det aktuella driftledningsområdet. 14
Upprätta driftorder Under arbetet med att upprätta driftordern kommer kopplingar, gränspunkter med mera att behöva stämmas av med den kopplingsansvariga för arbetet. Entreprenören ska vara behjälplig med detta. En färdig driftorder för arbetet ska ha kommit till entreprenören och elsäkerhetsfunktionärer minst 3 arbetsdagar före arbete påbörjas. Planering av kopplingsåtgärder Upprätta driftorder Driftorder minst 3 dagar före Beviljas Arbetsbegäran skickas in Avstämning mot BUP-planering Avslås Återsänds till avsändaren med en förklaring Korrigerar arbetsbegäran Ny BUP-planering Figur 5. 15
5. Arbetsbegäran Arbetsbegäran är en framställan om att få utföra arbete på en elanläggning enligt någon av arbetsmetoderna Arbete utan spänning eller Arbete med spänning. Kompetenslistor över kopplingsansvariga och elarbetsansvariga De nya kompetenskraven i BVF 913 har lett till att nu i samband med införandet av driftorderhantering uppdateras även kompetenslistorna över kopplingsansvariga och elarbetsansvariga som finns ute hos entreprenörer. Som entreprenör kan du redan nu anmäla dina kopplingsansvariga och elarbetsansvariga via JP, Järnvägarnas funktion för personcertifiering. Det går även att anmäla övriga elsäkerhetsfunktionärer. Länk till JP finns i under Säkerhet i Banportalen ESA kräver arbetsbegäran oavsett vilken arbetsmetod som används. För ett Arbete nära spänning på en kontaktlednings- eller tågvärmeanläggning krävs det dock ingen arbetsbegäran. Eldriftansvarig kan besluta om kopplingssedel ska ersätta driftorder för ett arbete. Detta kan ske t.ex. för arbeten i kraftförsörjningsanläggningar. Dessa anläggningar omfattas inte av föreskrifterna i BVF 1921, utan där gäller ESA fullt ut. Förklaringar till färgkodad arbetsbegäran Samtliga gulmarkerade fält ska vara ifyllda innan blankett insändes till berörd Driftledningscentral. Skulle dessa inte vara ifyllda riskerar begäran att bli avslagen. Kan man inte fylla i samtliga lämna då med en förklaring till detta. De grönmarkerade fälten fylls i på Driftledningscentralen vid ett beviljande. Fältet Till driftledningscentral i digitalversionen av arbetsbegäran, som du hittar på Banportalen, innehåller en rullningslist med aktuell Driftledningscentral. När man väljer ett av dessa fylls respektive Driftledningscentralers adressuppgifter i automatiskt. I fältet trafikala skyddsåtgärder beaktade i BUP planering ska något av alternativen fyllas i. Samtliga fält under rubriken arbetsområdes utsträckning ska vara ifyllda. Var så exakt som möjligt. Det är det fysiska området som ska skrivas där. 16
ARBETSBEGÄRAN Nummer: Enl BUP-vecka/BUP-obj: Upprättad datum: Avser sträcka/station: Från företag: Telefon Till driftledningscentral: Telefon Adress Postnr, ort Adress: Postnummer, ort E-post E-post Upprättad av T elefon Fax (använd E-post i första hand) Trafikala skyddsåtgärder är beaktade i BUP-planeringen Arbetets omfattning och art Ja Nej Ledningens art eller anläggningens art: ARBETSOMRÅDETS UTSTRÄCKNING Spårnummer, anläggning e.d. Uppspår Utsträckning: Från stolpe/signal/fack Till stolpe/signal/fack Nedspår Kräver spänningslös kontaktledningsgrupp eller mellan frånskiljare Beteckning Plats Öppen/sluten Beteckning Plats Öppen/sluten Beteckning Plats Öppen/sluten Datum Från Till ARBETSTID(ER) VID ARBETE UTAN SPÄNNING Veckodag(ar) Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Tider 1 Från kl. Till kl. Från kl. Till kl. Från kl. Till kl. Sö Må Ti On To Fr Lö Sö Tider 2 Från kl. Till kl. Från kl. Till kl. Från kl. Till kl. Elarbetsansvarig: Telefon för arbetsbevis Telefon arbetsledning Elarbetsansvarig: Telefon för arbetsbevis Telefon arbetsledning Entreprenörens föreslagna kopplingsansvarige: Telefon: Adress för driftorder (E-post/Fax) Förutsättningar för arbetet: Arbete Nära Spänning: Ja Nej Arbete Med Spänning: Ja Nej Ev. förändringar i kopplingsbilder etc. samt provning efter arbete Separata dokument bifogas Noteringar: Eldriftansvariges noteringar: Beviljad av Kraftför: Kopplingsansvarig: Driftorder upprättas av: Tillstyrkt av eldriftledare Arbetsbegäran beviljad av: Figur 6. Arbetsbegäran. 17
6. Driftorder Kom ihåg att alltid kontakta eldriftledare innan du utför kopplingar enligt driftorder. Linjebrytare finns inte alltid med på driftordern, då det är eldriftledarens normala driftåtgärder vid kopplingar att ta från brytare innan frånskiljare får manövreras. Om eldriftledaren gör föreberedande kopplingar, ska detta stå på dirftordern. Ett kopplingsbiträde kontaktar alltid den kopplingsansvarige innan kopplingar utförs och efter att de är utförda för att bekräfta. Om du upprättar kopplingssedel är det en bra rutin att alltid ha med aktuella brytare på kopplingssedeln. En driftorder på Banverkets högspänningsanläggningar ska innehålla följande uppgifter: vem som har utfärdat driftordern (namn och telefonnummer) datum då driftordern utfärdades vilka som ska delges driftordern, dels för åtgärd, dels för kännedom vem som har kontrollerat driftordern (namn, telefonnummer och signatur) vem som är kopplingsansvarig (namn och telefonnummer) vem eller vilka som är elarbetsansvariga (namn och telefonnummer) arbetets omfattning och art vilka anläggningsdelar som arbetet omfattar vilka ledningar som är spänningssatta i de fall det finns flera ledningar i samma kontaktledningsstolpe och samtliga inte är spänningslösa arbetsplatsens avgränsning gränspunkterna för E-skydd eller A-skydd arbetstid (dag, datum, klockslag) avbrottstid (dag, datum, klockslag) de förutsättningar som ska gälla innan kopplingarna får påbörjas, exempelvis -- att åska inte förekommer eller hörs där arbetet ska ske -- driftläggning som gäller innan kopplingarna får påbörjas -- att den kopplingsansvarige stämt av gränspunkterna för ett E-skydd eller A-skydd med tillsyningsmannen 1) -- utförda åtgärder som ska ha utförts enligt annan driftorder eller kopplingssedel samtliga åtgärder som ska utföras, och av vem, angivna i en numrerad punktlista som ska ha en åtgärd per punkt för -- eventuell spänningsreglering 2) -- kopplingar -- blockeringar -- arbetsbevis -- driftbevis eventuella provningar allmän information som underlättar arbetet för berörd personal, exempelvis -- schemaändringar -- avbrottsannonsering och avisering -- produktionsbegränsningar 2) -- att anläggningen är utsatt för farlig induktion från parallella ledningar 2) 1) gäller endast driftorder för arbete på eller nära kontaktledningsanläggning 18 2) gäller endast driftorder enligt ESA, dvs. för arbete på eller nära annan högspänningsanläggning än kontaktledningsanläggning
Förutom ovanstående uppgifter, som styrs av gällande regelverk (BVF 1921 respektive ESA), ska driftordern även innehålla uppgifter om vilken anläggningsdokumentation som ligger till grund för driftordern. Om det i samband med driftorderhanteringen har konstaterats felaktigheter i GELD-systemet eller i Banverkets anläggningsdokumentation ska även detta anges i driftordern. Åtgärder som innebär kopplingar, blockeringar eller bekräftelser får inte finnas under rubriken Förutsättningar. Underlag för kopplingsbekräftelse, arbetsbevis och driftbevis får ingå i en driftorder. Om en åtgärdspunkt i en driftorder innebär flera olika handgrepp (som inte beskrivs i driftordern) ska det finnas en lokal instruktion som tydligt beskriver de olika handgreppen. En sådan instruktion kan vara skriftlig eller finnas som instruktiv märkning på den aktuella apparaten.! Man ska alltid ringa eldriftledaren för att få tillstånd, innan man manövrerar frånskiljare. Undantaget är L- U- och Ö-frånskiljare som är handmanövrerade. 19
7. Planering för arbeten Planera för arbete utan spänning Arbetsmetoden Arbete utan spänning innebär att arbetet sker med spänningslös anläggning och utförs efter att alla åtgärder vidtagits för att förebygga elektrisk fara. Arbetsgången är: 1. Planera för arbete utan spänning. 2. Uppfylla startvillkor för arbete utan spänning. 3. Genomföra arbete utan spänning. 4. Avsluta arbete utan spänning. Figur 7. Arbetsprocess för val av arbetsmetod Arbetsbehov Ansvarig I samråd med Utse elarbetsansvarig Arbetsledning Gör riskbedömning Arbetsledning Elarbetsansvarig Välj arbetsmetod AUS, AMS eller ANS Arbetsledning Elarbetsansvarig Upprätta en arbetsbegäran vid AUS och AMS Ge instruktion och planeringsunderlag till den elarbetsansvarige vid ANS Arbetsledning Skicka in arbetsbegäran till den eldriftansvarige 20
Figur 8. Planera elsäkerhet för AUS Delmoment Ansvarig I samråd med Utse kopplingsansvarig och utfärda driftorder m.m. Eldriftansvarig Kopplingsansvarig Bekräfta driftorder m.m. Kopplingsansvarig Arbetsledning Bekräfta driftorder och detaljplanera elsäkerheten Elarbetsansvarig Kopplingsansvarig Planera för trafikalt skydd som eliminerar eventuell risk för överbryggning Tillsynsman Kopplingsansvarig Figur 9. Uppfylla startvillkor för AUS Figur 10. Uppfylla startvillkor för AUS Delmoment Ansvarig Delmoment Ansvarig Frånkoppla, blockera och utfärda arbetsbevis m.m. Kopplingsansvarig Nogrann elsäkerhetsplanering Utföra spänningslöshetskontroll och arbetsjordning m.m. Elarbetsansvarig Elarbetsansvarig utses Arbetsledning Figur 11. Genomföra och avsluta AUS Muntlig arbetsbegäran Arbetsledning Delmoment Ansvarig Kopplingsansvarig utses Eldriftansvarig Leda arbetet ur elsäkerhetssynpunkt Elarbetsansvarig Kopplinssedel upprättas Elarbetsansvarig i samråd med kopplingsansvarig Avlägsna arbetsjordningar m.m. och utfärda driftbevis Elarbetsansvarig Upphäva blockeringar och utföra tillkopplingar m.m. Kopplingsansvarig 21
Figur 12. Arbetsprocess för arbete nära spänning Arbetsledningens instruktion och planeringsunderlag Delmoment Ansvarig Planera elsäkerhet för ANS Utföra riskanalys m.m. Elarbetsansvarig Uppfylla startvillkor för ANS Utföra elsäkerhetsåtgärder Elarbetsansvarig Genomföra ANS Leda arbetet ur elsäkerhetssynpunkt Elarbetsansvarig Avsluta ANS Informera och avlägsna skyddsanordningar m.m. Elarbetsansvarig Arbete utfört och avslutat Övningsuppgifter 1. Kom ihåg att alltid kontakta eldriftledare innan du som kopplingsansvarig utför kopplingar enligt driftorder. Vad gäller om du är kopplingsbiträde och ska utföra kopplingar enligt driftorder? 2. Ska linjebrytare vara med på driftordern? 3. Enligt ESA ska den elarbetsansvarige alltid finnas på eller i närheten av arbetsplatsen. Vad står det i BVF 1921 om detta, och hur tolkar vi det? 4. Vad har du för erfarenheter av den elarbetsansvariges närvaro? 22
5. Den eldriftansvarige ska tillsammans med den av arbetsledningen föreslagna kopplingsansvarige avgöra om ytterligare skydd behöver planeras för att förhindra överbryggning. Vad exakt kan den eldriftansvarige föreslå?! För! När de U- och Ö-frånskiljare som går att fjärrmanövrera krävs frånkopplingstillstånd från eldriftledaren. du upprättar kopplingssedel är det en bra rutin att alltid ha med aktuella brytare på kopplingssedeln! Regler för ändring av en driftorder Här följer ett sammandrag av de regler som gäller för en driftorder som upprättats enligt BVF 1921. Regler för ändring av andra driftordrar finns i ESA Grund. Den eldriftansvarige får ändra arbetstid, avbrottstid och namn på den elarbetsansvarige genom ett muntligt ändringsmeddelande. Alla andra ändringar kräver antingen ett skriftligt ändringsmeddelande eller en helt ny driftorder. En ny kontroll ska också göras av en kompetent person. Den eldriftansvarige ska upprätta en helt ny driftorder i följande fall: -- om arbetsplatsens avgränsningar ändras -- om gränspunkterna för E-skydd eller A-skydd ändras -- om frånskiljare mot matningskällor ändras -- vid omfattande ändringar -- om det skulle behövas fler än två ändringsmeddelanden. Ett ändringsmeddelande eller en helt ny driftorder ska delges alla som fått den första driftordern. Övningsuppgifter (Använd BVF 1921) 1. Du är kopplingsansvarig och får en driftorder där du upptäcker att man glömt ange blockeringen av en frånskiljare som redan är öppen, men som måste förbli öppen för att skydda arbetet. Vad gör du? 23
2. Du är elarbetsansvarig för ett Arbete utan spänning på kontaktledningen och inser att arbetstiden enligt driftordern inte kommer att räcka till för att bli klar med arbetet. Vad gör du? 3. Du är elarbetsansvarig och behöver utvidga arbetsplatsens avgränsning för att kunna fullfölja ett arbete på kontaktledningen. Gränspunkterna för E-skyddet behöver dock inte ändras. Vad gör du? Arbetsbevis Den kopplingsansvarige ska utfärda ett skriftligt arbetsbevis till den elarbetsansvarige när anläggningen är frånkopplad och blockerad enligt driftorder. Arbetsbeviset behöver dock inte utfärdas om det är samma person som är kopplingsansvarig och elarbetsansvarig. Arbetsbeviset ska vara skriftligt och innehålla följande uppgifter: vem som har utfärdat arbetsbeviset (namn, företag och telefonnummer) vem som är mottagare av arbetsbeviset de anläggningsdelar som arbetet omfattar arbetsplatsens avgränsningar gränspunkter för ett eventuellt E-skydd eller A-skydd vilka ledningar som är spänningssatta i de fall det finns flera ledningar i samma kontaktledningsstolpe och samtliga inte är spänningslösa. Arbetsbeviset får överföras till den elarbetsansvarige som telefem, dvs. per telefon eller radio, om det skrivs ner och repeteras av mottagaren. Driftordern kan innehålla formulär för både arbetsbevis och driftbevis. 24
Driftbevis Den elarbetsansvarige ska utfärda ett skriftligt driftbevis till den kopplingsansvarige när anläggningen är klar för drift i de delar som arbetsbeviset omfattar och med de ändringar som driftordern anger. Driftbeviset får liksom arbetsbeviset överföras som telefem.! Glöm inte att informera arbetarna om spänningssättningen och avlägsna alla arbetsjordningar innan driftbeviset utfärdas. Övningsuppgifter 1. Vilka uppgifter ska ett driftbevis för en kontaktlednings- eller tågvärmeanläggning innehålla? Figur 13. Utväxling av arbetsbevis. 2. Vad innehåller den kopplingsansvariges elsäkerhetsplanering? 3. Vad innehåller den elarbetsansvariges elsäkerhetsplanering? 4. Vilka är den kopplingsansvariges åtgärder efter mottagen driftorder?! Innan en anläggning får spänningssättas ska det finnas ett driftbevis för varje arbetsbevis som utfärdats. 25
Planering av arbete nära spänning Arbete nära spänning (ANS) Fullständiga regler finns i ESA samt i BVF 1921, kapitel 8. Arbetsmetoden Arbete nära spänning kan användas när arbetare riskerar att komma in i närområdet utan att nå riskområdet med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. Övningsuppgifter (använd BVF 1921) 1. Enligt ESA ska arbetsbegäran lämnas in oavsett arbetsmetod. Vad gäller enligt BVF 1921 för arbeten på Banverkets kontaktlednings- och tågvärmeanläggningar med avseende på de tre arbetsmetoderna Arbete med spänning, Arbete nära spänning och Arbete utan spänning? 2. Ge exempel på elsäkerhetsåtgärder vid Arbete nära spänning. 3. Vad skiljer övervakning från bevakning? Elsäkerhetsåtgärder vid ANS Redan vid den inledande riskbedömningen ska man undersöka om det går att eliminera eller reducera riskerna genom särskilda elsäkerhetsåtgärder. Den elarbetsansvarige ska sedan planera för lämpliga elsäkerhetsåtgärder. 26
Vid Arbete nära spänning ska i första hand elsäkerhetsåtgärden skyddsavskärmning användas. En skyddsavskärmning ska förhindra att arbetare oavsiktligt kommer in i riskområdet med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. En skyddsavskärmning ska antingen ha betryggande elektrisk isolation eller placeras utanför anläggningens statiska isolationsavstånd i luft (270 mm vid 15 30 kv). En skyddsavskärmning får inte komma i direkt kontakt med en spänningssatt anläggningsdel, eftersom det då finns risk för nötning som skadar anläggningsdelen och/eller skyddsavskärmningen. Om lämplig skyddsavskärmning inte kan anordnas ska den elarbetsansvarige fastställa ett säkerhetsavstånd som markeras med en skyddsavspärrning. Ibland krävs också övervakning. En skyddsavspärrning är en tillfällig anordning avsedd att påminna om en fara och varna för att beträda ett visst område. Vid arbete i liftkorg på arbetsfordon ska låsta spärranordningar förhindra att liftkorgen eller arbetare kommer in i riskområdet. Den elarbetsansvarige kan i stället för spärrning besluta om övervakning om övervakaren är placerad vid en nödstoppsknapp till liftkorgen. Övervakning får endast användas vid kortvarigt arbete (max 5 minuter) och kräver då full uppmärksamhet hos övervakaren. Syftet med övervakning är att upprätthålla det fastställda säkerhetsavståndet när skyddsavskärmning inte gått att anordna. Säkerhetsavståndet ska om möjligt vara markerat. Bevakning handlar om att hålla uppsikt över arbetarnas belägenhet med hänsyn till spänningssatta anläggningsdelar. Både övervakning och bevakning kräver instruktioner från den elarbetsansvarige. Figur 14. Exempel på elsäkerhetsåtgärder vid Arbete nära spänning Skyddsavskärmning Skyddsavspärrning Spärrning av liftkorg eller dylikt på arbetsfordon Bevakning Övervakning (max 5 minuter) Figur 15. Övervakning är när en person övervakar en annan med full uppmärksamhet. Arbetet får inte ta mer än 5 minuter. Planering av arbete med spänning Fullständiga regler finns i ESA samt i BVF 1921, kapitel 7. Arbetsmetoden Arbete med spänning innebär att arbetaren kommer i beröring med spänningssatta anläggningsdelar eller kommer inom riskområdet med kroppsdel, verktyg utrustning eller anordning. 27
Normala skötselåtgärder får utföras med spänningssatt anläggning men utan att Arbete med spänning eller Arbete nära spänning tilllämpas. Vid normala skötselåtgärder ska personalen vara instruerad för respektive skötselåtgärd får man endast använda verktyg som är godkända för den aktuella skötselåtgärden. Endast följande arbeten får utföras som normala skötselåtgärder: byte av lampor på bangårdar med hjälp av specialverktyg ishackning i tunnlar byte av högspänningssäkringar i kontaktledningsstolpar kontroll av isolatorer genom knackning inmätning av fasta objekt mellan undersökningssektionen och lastprofilens gränslinje (FOMUL) med hjälp av särskilt iordningställd mätningstralla inmätning av kontakttrådens höjd med teleskopisk mätstav inmätning av spårläget med lyft- och baxstång (LOB-stång) uppmätning av vågbildningar med förslitningsmätning kopplingar mätningar och provningar. Vid arbete med spänning på en kontaktlednings- eller tågvärmeanläggning ska reglerna i ESA Grund och ESA Arbete med spänning tillämpas med följande tillägg:! Den Arbetsledningen ska upprätta en arbetsbegäran enligt ESA Arbete med spänning och skicka denna till den eldriftsansvarige. Den eldriftsansvarige ska bevilja eller avslå en arbetsbegäran efter samråd med eldriftledaren. Den eldriftsansvarige ska utse en kopplingsansvarig i de fall en arbetsbegäran beviljas. Den eldriftsansvarige ska utfärda en skriftlig driftorder och i god tid före arbetet distribuera denna till den kopplingsansvarige, den elarbetsansvarige och eldriftledaren samt till andra som kan vara berörda, exempelvis eventuella kopplingsbiträden. För uppsättning av gruppmarkeringsskyltar och spärrflaggor gäller särskilda regler enligt avsnitt 7.2. Direktplanering får inte tillämpas vid arbete med spänning. automatiska återinkopplingen ska alltså vara frånkopplad vid AMS. 28
Kravet på att återinkopplingsautomatiken ska tas ur drift innebär att arbetsmetoden AMS normalt inte kan användas vid arbeten på Banverkets kontaktledningsanläggningar. På de flesta kontaktledningsanläggningarna går det nämligen inte att ta återinkopplingsautomatiken ur drift på ett enkelt sätt.! När en normal skötselåtgärd övergår till en åtgärd för att rätta till fel i en anläggning ska åtgärden utföras enligt någon av de tre arbetsmetoderna AUS, AMS eller ANS. 29
! Det! En! För räcker att arbetare riskerar komma inom respektive område med kroppsdel, verktyg eller något annat föremål. isolator får aldrig vidröras! Detta gäller även fasledare i kabelavslut. kontaktledningsanläggningar med AT-system gäller samma riskområde och närområde som för BT-system, dvs. 400 respektive 1400 mm. 8. Riskområde och närområde för kontaktledning och tågvärme Fullständiga regler finns i BVF 1921 kapitel 5. Tabell 1. Närområde och riskområde för tågvärme- och kontaktledningsanläggningar Spänningsnivå Riskområde (mm) Närområde (mm) Tågvärmeanläggning (1 kv) 200 300 Kontaktledningsanläggning ( 30 kv) 400 1400 Inom riskområdet krävs Arbete utan spänning (eller Arbete med spänning). Spänningssatt del Riskområde Närområde Inom närområdet krävs Arbete nära spänning. Skyddsavskärmning Figur 16. Närområde och riskområde kring en oisolerad spänningssatt anläggningsdel, utan respektive med en isolerande skyddsavskärmning. Tabell 2. Tabellen gäller för anläggningar som omfattas av ESA, exempelvis kraftförsörjningsanläggingar. Spänningsnivå Riskområde (mm) Närområde (mm) 1 kv Ingen beröring 300 6 kv 90 1120 10 kv 120 1150 20 kv 220 1220 30 kv 320 1320 40 kv 430 1430 50 kv 530 1530 70 kv 750 1750 130 kv 1100 3000 30
9. Arbeten i Banverkets lågspänningsanläggningar Fullständiga anvisningar finns i häftet ESA Installation ISA. Dessa anvisningar gäller för anläggning med systemspänning högst 1000V. Arbetsgivaren och innehavaren skall fastställa anvisningar för att förebygga skada orsakad av el. Elsäkerhetsverkets föreskrifter anger att arbetsgivaren ska ha en dokumenterad riskbedömning. Elsäkerhetsanvisningarna ESA är ett exempel på erkänd standard som avses i föreskrifterna. Skriftligt antagande av ESA Installation ISA är att betrakta som dokumenterad riskbedömning. Arbetsgivaren/Innehavaren bestämmer om ESA Installation gäller helt eller delvis, och kan också komplettera med ytterligare interna anvisningar för att uppnå betryggande säkerhet. ESA Installation ISA bygger på ESA Grund, och förutsättningarna för att kunna använda ESA Installation ISA är att man har kunskap om båda publikationerna. Eldriftansvarig Person som av innehavaren fått arbetsuppgiften att ansvara för en elektrisk anläggnings skötsel, alltså drift och underhåll. Detta innefattar kopplingsarbete, styrning, övervakning och underhåll. Kopplingsansvarig Person som planlägger och svarar för kopplingar inom av eldriftansvarig angivet område. Elarbetsansvarig Elarbetsansvarig är den person som har fått arbetsuppgiften att ansvara för elsäkerheten under ett arbetes genomförande. Arbetsgivaren är elarbetsansvarig om denne inte utsett någon till detta uppdrag. I denna anvisning bortses från Arbete utan spänning, Arbete med spänning och Arbete nära spänning. I stället inriktar sig anvisningen på bedömning och hantering av risker så att alla som arbetar är skyddade mot farlig spänning. Spänningsskyddat arbetssätt. På detta sätt uppfyller ESA Installation ISA föreskrifternas krav om god eläkerhetsteknisk praxis. Delegering av arbetsuppgifter till elarbetsansvarig En elarbetsanvarig skall ha: tillräcklig kompetens erforderliga resurser erforderliga befogenheter självständigt kunna fatta beslut om elsäkerheten. 31
I AFS 2006:4: Användning av arbetsutrustning Undersökning och riskbedömning 3 Undersökning och riskbedömning skall göras för att bedöma om den arbetsutrustning som ska användas är lämplig för det arbete man ska utföra, eller anpassats till arbetet så att den kan användas med betryggande säkerhet. Användning av arbetsutrustning Krav vid användning 9 Arbetsutrustning skall förvaras, installeras, placeras och användas så att betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall föreligger. 10 En arbetsutrustning får bara användas för det ändamål och under de förutsättningar den är avsedd eller lämpad för. 12 Tillämpningen av utfärdade instruktioner skall följas upp fortlöpande. Den som utsetts till elarbetsansvarig skall därför ha erhållit: beskrivning av arbetet uppgifter om vilka som ska delta i arbetet erforderliga resurser och beslutsbefogenheter instruktion om innebörden av föreskrifter och särskilda anvisningar i för arbetsuppgiften tillämpliga delar.! Om! Om! Riskanalysen! En! Den det på en arbetsplats finns fler än en elarbetsansvarig ska en person skriftligt utses att samordna elsäkerheten. det på en arbetsplats finns fler företag med elarbetsansvariga personer gäller arbetsmiljölagstiftningens regler om samordningsansvar. avgör i vilken omfattning den elarbetsansvariga ska befinna sig på arbetsplatsen. elarbetsansvarig skall ha kunskap om faran med el, vara bekant med arbetsplatsen och vara insatt i det arbete som ska utföras. som utsetts till elarbetsansvarig och inte anser sig ha tillräcklig kompetens ska, efter samråd med arbetsgivaren, återlämna uppdraget. Elarbetsansvarig skall inför varje arbete: Förvissa sig om att alla arbetare har erforderlig kompetens. Förvissa sig om att arbetet är planerat så att det kan ske på ett säkert sätt. Förvissa sig om att det finns relevanta och tydliga instruktioner. Ta emot arbetsbevis där så erfordras. Svara för elsäkerhet och vidta planerade säkerhetsåtgärder på arbetsplatsen. Begära förtydligande av innehavaren/eldriftansvarig eller arbetsgivaren vid oklarhet. Instruera arbetarna om vidtagna säkerhetsåtgärder, arbetsområde m.m. Informera arbetarna om förestående spänningssättning. Lämna driftbevis om arbetsbevis finns. 32
Verktyg, utrustningar och anordningar Verktyg, utrustningar och anordningar skall användas enligt de bruksanvisningar som levererats av tillverkaren eller leverantören. De ska hållas i gott skick, vilket innebär att man gör en periodisk okulär kontroll och elektrisk provning för att kontrollera dess elektriska och mekaniska egenskaper dels vid behov, dels efter reparation eller ändring. Utrustning omfattar även personlig skyddsutrustning.! Skadade verktyg, utrustningar och anordningar skall bytas ut. Arbete Med arbete enligt ISA avses varje form av arbete där det kan finnas en elektrisk fara. Det föreligger en elektrisk fara när en anläggning är spänningsförande eller genom en enkel åtgärd kan spänningssättas. Spänningsskyddat arbetssätt Spänningsskyddat arbetssätt innebär att genom bedömning och hantering av risker förhindra att arbetare inte vid något tillfälle riskerar att, med kroppsdel, oisolerade redskap eller oisolerade verktyg, komma i beröring med farlig spänning. För att inte riskera att utsättas för farlig spänning behövs det ofta utföras en kombination av olika säkerhetsåtgärder. Huvudregel vid spänningsskyddat arbetssätt är att arbete skall bedrivas på frånkopplad anläggning. Om frånkoppling inte är möjlig skall andra säkerhetsåtgärder vidtas genom avstånd och/ eller isolation. Riskbedömning ligger till grund för planering av säkerhetsåtgärder skall vara skriftlig görs av arbetsgivaren eller av den som delegerats detta av arbetsgivaren. Vid riskbedömningen kan Checklista för spänningsskyddat arbetssätt användas. Den finns som en bilaga till ESA Installation ISA 33
34 Figur 17.
Riskanalys Görs av elarbetsansvarig på arbetsplatsen innan arbetet påbörjas, för att kontrollera att arbetsgivarens riskbedömning gäller för den aktuella situationen. Skall alltid gås igenom gemensamt av den personal som skall utföra arbetet. Riskreducering Elarbetsansvarig ska alltid, innan arbetet påbörjas: Bestämma om några kompletterande säkerhetsåtgärder behöver vidtas. Upprätta en arbetsbeskrivning för säkerhetsåtgärderna. Figur 18. Bedöma Övningsuppgift riskreducering Ge exempel på några kompletterande säkerhetsåtgärder Analysera Om man upptäcker en oförutsedd risk under arbetets gång, vilka åtgärder skall då vidtas? I lätt överskådliga anläggningar eller i lätt överskådliga delar av anläggningar där enkla arbeten ska utföras eller vid underhållsarbete som utförs enligt överenskomna rutiner, avgör den elarbetsansvarige själv med hjälp av t.ex. checklista ISA Hjälpmedel för elarbetsansvarig, vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas. Reducera 35
! Då arbetare vid arbete riskerar att komma i kontakt med spänningsförande del med kroppsdel, verktyg eller redskap skall isolerade verktyg och isolerande utrustning användas. Övning till ESA Installation ISA, riskreducering: För att uppnå tillräckligt god säkerhet måste frånkoppling ske på något av följande sätt: 1 2 3 Figur 19. 4 5 6 7 Innan arbete påbörjas Ska anläggningen frånkopplas på ett sådant sätt att man förebygger strömtillförsel från alla håll. Under pågående arbete måste all manövrering av frånkopplingsstället vara förhindrad på ett sätt så att den inte kan tillkopplas av misstag. När anläggningsdelen är frånkopplad skall man kontrollera spänningslöshet med en spänningsprovare som uppfyller kraven enligt standard. Alla på arbetsplatsen skall informeras om arbetsområdets omfattning och avgränsningar. Får ej manövreras! Arbete pågår Arbetets utförande Det är viktigt att personalen har kunskap om det arbete som ska utföras, genom kompetens och erfarenhet. Om arbetet sker på ett sådant sätt att arbetare riskerar att komma i beröring med spänningsförande delar med kroppsdel eller verktyg och redskap, skall isolerande utrustning och isolerade verktyg användas. Om arbetet sker invid spänningsförande anläggningsdelar, skall skydd anordnas för att undvika dessa riskkällor. Figur 20. 36
Beroende på arbetsplatsens utformning, arbetets varaktighet och personalens erfarenhet skall man bedöma vilka säkerhetsåtgärder som ska vidtas. Det kan handla om skyddsavskärmning, skyddsavspärrning, bevakning eller övervakning.! En överenskommelse om att en anläggningsdel skall hållas spänningslös under en viss tid får inte träffas. Arbetets avslutande Säkerhetsåtgärderna ska kvarstå och tillkoppling får inte ske förrän det kontrollerats att allt arbete verkligen har avslutats. Alla berörda ska vara informerade och elarbetsansvarig ska ha gett sitt godkännande.! Efter! Innan! Det arbetets avslutande bör återkoppling av avvikelser ske mellan elarbetsansvarig och arbetsgivaren. en ny, ändrad eller utvidgad starkströmsanlägging tas i bruk, ska den kontrolleras så att den uppfyller god elsäkerhetsteknisk praxis. Kontrollen ska dokumenteras. Innehavaren ska på begäran kunna visa upp dokumentationen för Elsäkerhetsverket. är viktigt att man alltid är mycket försiktig vid idrifttagning, alldeles särskilt när man inte har uppsikt över hela anläggningen. Normala skötselåtgärder Till normala skötselåtgärder räknas kopplingar, säkringsbyten, mätningar, provningar, felsökning, besiktningar och liknande åtgärder. Koppling Koppling sker med frånskiljare, säkring, genom manövrering av slack/ledare m.m. Om frånkoppling sker genom att ta bort smältpatroner, förbindelsestycken eller dylikt måste dessa förvaras på en säker plats skyddade från obehöriga. Även i detta fall måste skyltar sättas upp vid frånkopplingsstället. 37
Mätning och mätinstrument! Instrument för direktmätning av strömmar i en strömtransformators sekundärkrets får inte ha elkopplare eller säkring. Sekundärkretsen får heller inte brytas vid mätningen (t.ex. för omkoppling av mätområde eller in- och urkoppling av mätsladdar).! I vissa instrument finns en finsäkring som normalt inte klarar att bryta förekommande kortslutningsströmmar. En huvudregel vid spänningsmätning är att använda instrument med strömbegränsande mätprober alternativt högeffektsäkringar i mätsladdar eller inbyggda i instrumentet.! Så långt det är möjligt, skall man använda ändamålsenlig mätutrustning och tillräckliga säkerhetsåtgärder samt se till att rätt personal engageras. Figur 21. Säkerheten vid mätningar i starkströmskretsar ska planeras, man ska använda rätt mätutrustning och man är också skyldig att vårda dem så att säkerheten bibehålls. I SS-EN 61557-1 kan man finna närmare regler om krav på mätinstrument. Felsökning Vid felsökning är de elektriska riskerna stora, personlig skyddsutrustning i form av isolerande handskar och isolerade verktyg skall användas. Om felsökning inte kan utföras på ett säkert sätt skall åtgärden planeras och utföras som ett arbete. När felsökningen övergår till åtgärd för att rätta till fel i anläggningen skall åtgärden planeras och utföras som ett arbete. 38
10. Kontroll före spänningssättning och idrifttagning Statistik visar att ungefär var sjätte elolycka beror på att det är fel i anläggningen eller anslutna anordningar, fel som redan fanns vid första drifttagningen. Orsaker kan vara felaktig montering av materiel. I flera av olyckorna har installationsarbetet utförts av yrkesmän i yrkesmässig verksamhet. För att förebygga olyckor på grund av bristfälliga eller felaktiga installationer ska allt installationsarbete kontrolleras så långt det är praktiskt möjligt. (I betryggande omfattning). SEK Svensk Elstandard har under 2009 gett ut helt nya regler för kontroll före idrifttagning. Den väsentligaste skillnaden mot tidigare regler är att kontrollen nu måste dokumenteras, t.ex. ska provningsresultat redovisas. Elinstallatören ansvarar för att installationsarbetet kontrolleras i betryggande omfattning och har då rätten att välja om kontrollen ska utföras enligt svensk standard eller om annan metod ska användas. Beställaren kan i avtal välja en mer omfattande kontroll än vad minimikraven föreskriver men elinstallatören måste alltid se till att kontrollen sker i betryggande omfattning. Elinstallationsarbete, elinstallatör och yrkesman Som elinstallationsarbete räknas utförande, ombyggnad eller utvidgning som görs på anläggningar avsedda för starkström. Utförande av distributionsanläggningar, anläggningar för industriella ändamål och bostäder samt kontor räknas dit. Elinstallationsförordningen innehåller de formella kraven för utförande av elinstallationsarbete. Elinstallationsarbete ska utföras av yrkesman under överinseende av en elinstallatör. Yrkesmannen och elinstallatören ska vara anställda i samma organisation. 39
Elsäkerhetsverket har utfärdat vissa undantag i anställningsförhållandet mellan elinstallatör och yrkesman. Tillfälliga lösningar för att ett företag ska kunna låna personal från ett annat företag. Då måste omfattningen av arbetet vara dokumenterat och klarlagt på vems behörighet arbetet utförs. De flesta elektriker är inte elinstallatörer, utan yrkesmän och måste därför arbeta under överinseende av en elinstallatör. Kontrollen innebär att man säkerställer minimikrav på elsäkerhet. T.ex. är minimikravet på isolationsresistans på en 230/400V kabel minst 1Mohm. Men med hänsyn till kvalitet (tillförlitlighet, funktion och driftsäkerhet) förekommer det att beställare kräver minst 5Mohm. Kontroll före idrifttagning ska bestå av dubbelkontroll. Det innebär dels okulär inspektion, dels provningar genom att med mätinstrument kontrollera egenskaper som inte gått att kontrollera okulärt. Slutligen ska kontrollen dokumenteras. Dokumentationen ska innehålla en förteckning över vad som har inspekterats och en över de kretsar som provats och provningarnas resultat. Kontroll före idrifttagning ska utföras i tre steg 1. Inspektion 2. Provning 3. Dokumentation Utdrag ur SS 436 40 00 utgåva 2 61. Kontroll före idrifttagning 61.1 Allmänt 61.1.1 Varje installation ska under uppförandet, så långt som det är praktiskt möjligt, och vid färdigställandet kontrolleras innan den tas över av användaren. 61.1.2 De uppgifter som erfordras enligt avsnitt 514.5 och annan information som är nödvändig ska finnas tillgängliga för den person som utför kontrollen. 61.1.3 Kontroll före idrifttagning ska inkludera en jämförelse av kontrollresultatet med de relevanta fordringarna i svensk standard för elinstallationer. 61.1.4 Försiktighetsåtgärder ska vidtas under kontrollen för att undvika fara för personer och husdjur samt undvika skada på egendom och installerad utrustning, även om krets är felaktig. 61.1.5 När en installation innebär en utbyggnad eller en ändring av befintlig installation ska det kontrolleras att utbyggnaden eller ändringen uppfyller fordringarna i svensk standard för elinstallationer och inte minskar säkerheten hos den befintliga installationen. 61.1.6 Kontroll före idrifttagning ska utföras av en fackkunnig person som är kompetent att utföra kontroll. 40
Dokumentationen bör också innehålla en rekommendation om lämpligt tidsintervall till första periodiska kontroll. Inspektion Skall i förekommande fall åtminstone omfatta följande a) skyddsmetod mot elchock (skärmar, kapslingar, hinder etc.) b) att brandtätningar finns och är utförda enligt tillverkarens anvisningar c) valet av ledare stämmer med dokumentation/beräkningar d) att skydds- och övervakningsapparater är av rätt typ och inställda rätt e) att frånskiljare/elkopplare är lämpliga och rätt placerade f) att materiel och skyddsmetoder är rätt valda med hänsyn till yttre påverkan g) att neutral och skyddsledare kan identifieras h) att enpoliga strömställare är anslutna till fasledare i) att det finns ritningar, scheman, varningsskyltar och annan liknande information j) identifiering av kretsar, överströmskydd, elkopplare, anslutningsklämmor etc. k) att ledare är anslutna på ett lämpligt sätt l) att det finns erforderliga skyddsledare, inklusive skyddsutjämningsledare, som är riktigt dimensionerade m) att materielen är lätt åtkomlig för betjäning, identifiering och underhåll Fullständiga regler finns i SS 436 40 00 kapitel 41, 42, 52-54. Provning Följande provningar ska göras om så är tillämpligt och bör helst göras i följande ordning: a) provning av skyddsledares kontinuitet b) mätning av elinstallationens isolationsresistans c) provning av skydd genom SELV och PELV eller skyddsseparation d) mätning av golv- och väggresistans e) provning av automatisk frånkoppling av matningen f) provning av tilläggsskydd g) provning av polariteten h) kontroll av fasföljd i) funktionsprovning j) kontroll av spänningsfall Källa: Mats Jonsson, Eltrygg Miljö 41
11. Övriga elsäkerhetsfrågor Uppställningsregler för arbetsmaskiner och andra järnvägsfordon Uppställning av arbetsmaskiner och andra järnvägsfordon är tillåten under spänningsförande kontaktledning endast när den är under uppsikt. Fullständiga regler finns i BVF 922, kapitel 7. Figur 22. Tänk på elfaran på grund av klättring vid uppställning av arbetsfordon. Att tänka på vid banarbeten Glöm inte att frånskilja växelvärmen för de växlar som berörs av ett arbete. Annars kan rälen få en spänning på upp till 115 V utan att detta indikeras. Växelvärmen kan frånskiljas genom att man tar ur säkringarna eller slår ifrån huvudbrytaren för aktuellt växelvärmeskåp. S-räl 115 V I-räl Figur 23. Växelvärmen kan göra att rälen får farlig spänning. Tillfällig skyddsjordning vid banarbeten Tillfälliga skyddsledare ska anslutas till återledningen eller till en tillfälligt utlagd jordlina som är ansluten till S-rälen. Tillfälliga skyddsledare ska ha en area på minst 50 mm 2 Cu. Tillfälliga jordlinor ska ha en area på minst 50 mm 2 Cu om arbetsplatsen är högst 200 meter lång och en area på minst 120 mm 2 om arbetsplatsens utsträckning är mer än 200 meter. Om återledningen används för tillfällig skyddsjordning gäller särskida regler som finns i BVF 1921.! Maskinjordning är skyddsjord! Tillfällig driftjordning vid banarbeten Innan en driftjordpunkt får brytas ska S-rälen kopplas till återledningen med minst 3 st jordningsverktyg. 42
Överkopplingslinor ska vara 50 mm 2 Cu med längd max 22 meter och 70mm 2 max 50 meter långa. Vid större avstånd än 50 meter krävs 130mm 2.! Överkopplingslinor är driftjordar. Fullständiga regler på skyddsjordning finns i BVF 510. Risk för kopparstölder Det är fortfarande stor risk för att driftjordar, jordar och andra kopparledare stjäls. Om driftjordsystemet är intakt till kraftförsörjningsanläggningar kan det innebära fara för person och egendom. Då kan särskild jordtagsmätning krävas. Om skyddsjordningar och driftjordar är stulna från övriga anläggningar som ställverk och kontaktledningsstolpar kan det också innebära en risk person och egendom vid fel i anläggningen. Kontakta arbetsledningen för vidare anmälan till anläggningsägare och polisanmälan om sabotage. 43
12. Arbeta på oregelbundna tider Att arbeta på oregelbundna tider är oundvikligt vid järnvägen. Tillgängligheten i spåret är sämre på dagtid, därför blir det mycket nattarbete för många. Ökad olycksrisk vid nattarbete De senaste åren har forskningen funnit allt fler samband mellan arbetsolyckor och sömnighet (sänkt vakenhet). Risken för felhandlingar och felmanövreringar ökar markant vid nattarbete. Extrema trötthetssymtom mot slutet av nattpassen är en uppenbar säkerhetsrisk. Kroppen är programmerad att vara vaken på den ljusa tiden på dygnet och återhämta sig genom sömn när det är mörkt. Särskilda risker föreligger för yrkesgrupper som nattetid har hand om säkerheten på arbetsplatsen. En trött hjärna reagerar långsammare och är sämre på att ta in nya fakta och uppgifter. Tröttheten underminerar förmågan att fatta beslut och ökar risken för felbeslut. Kopplingen mellan trötthet och olyckor har registrerats i en rad undersökningar: Bland svenska lokförare har 2/3 någon gång nickat till vid nattkörning, jämfört med 1/6 vid dagkörning. En rad laboratoriestudier visar att reaktionssnabbhet, räkneförmåga och problemlösande är klart försämrade under simulerat nattarbete. De tydligaste effekterna på säkerheten syns i samband med singelolyckor i vägtrafiken. Risken för en singelolycka på motorväg är mer än 10 gånger högre på hos bilförare på småtimmarna. Försämringen av reaktionsförmågan nattetid har jämförts med den som uppstår vid måttlig alkoholkonsumtion (0,05 procent alkohol i blodomloppet). Förmodligen är dagens uppfattning om trötthetens roll i olycksstatistiken avsevärt underskattad eftersom sänkt vakenhet är svår att påvisa objektivt. Den olycksdrabbade lär också undvika att spontant rapportera trötthet som olycksorsak eftersom olyckor på grund av trötthet bedöms på samma stränga sätt som olyckor på grund av alkoholkonsumtion. 44
! Forskning tyder på att en stunds vila inför ett nattpass kan öka säkerheten. Sömnen 6 9 timmar per natt anses normalt för en vuxen person. En del klarar sig på mindre än 6 timmar. Äldre personer brukar klara sig på något mindre sömn. Oregelbundna arbetstider kan innebära att du sover för lite och får sömnbesvär. Vissa tider på dygnet är det svårt att hålla sig vaken oavsett om det beror på sömnbrist eller inte. Det kan bli särskilt påtagligt på efternatten och tidig morgon. Då har dygnsrytmen sitt så kallade minimum, det vill säga att kroppstemperaturen sjunker och du blir frusen och lite dåsig. Att äta på natten På natten vilar sig de olika kroppsfunktionerna. Det gäller bland annat matsmältningen. Man ska undvika att äta på efternatten och så lite som möjligt på förnatten. Man ska helst inte äta fet och proteinrik mat som hamburgare, pommes frites, pizza och dylikt sent på kvällen och under natten. Med godis höjer man blosockernivån, men den sjunker snabbt igen. Drick i stället mycket vatten och ät långsamt verkande kolhydrater som frukt, bär, grovt bröd, lättmjölk och lättyoghurt. Drick så lite kaffe, te och coca-cola som möjligt.! Håller du kroppen i trim står den bättre emot påfrestningar både på jobbet och på fritiden. 45