Tack vare betongen... Till dig som vill tänka nytt och bo vackert, tryggt och annorlunda
Betongtrenden blommar på Uppingegränd 30 Svenskarna inpaketerade i röda trästugor med vita knutar, är en gammal dröm som behöver dammas av. Idag vill vi bestämma våra ideal själva och vågar sticka ut och vara annorlunda i våra boenden. I ett av Tenstas traditionella miljonprogramshus på Uppingegränd 30 har Familjebostäder i samarbete med Betongforum inrett en lägenhet helt i betong. De har även gett en intilliggande lägenhet en fondvägg i betong. Tillsammans vill de ge dig chans att pröva dina tankar kring hur du vill att ditt hem ska se ut. Tapeter och plastgolv har rivits ur och istället har man blottat betongen som husets stomme är byggt av. Betongolven har slipats vilket ger en glansig struktur. Väggarna har antingen lämnats som de är, med en rå och naturligt skrovlig yta, eller putsats med silikatfärg och fått en jämnare och vackert naturvit yta som fångar upp ljuset i rummet. Lägenheten har även möblerats med betong. Bord, bänkar, lampor, skålar och till och med en moraklocka i betong visar att betong är den senaste inredningstrenden och kan användas såväl inne som ute. Lägenheterna på Uppingegränd 30 är till för dig och din fantasi. De visar att man kan använda ett material på många olika sätt, att betong kan vara både interiör och exteriör, både hårt och mjukt, blankt och skrovligt. Betongen kan hålla hus varma på vintern och kyla ned dem på sommaren. Betong är både och, inte antingen eller. Välkommen in och titta, känna och låt dig inspireras!
Trappan upp till sovrummen i etagelägenheten flankerad av den bärande betongpelaren.
Överst t.v: den vita silikatmålade betongväggen i vardagsrummet. T.h: Moraklockan i betong som pryder väggen kommer från Forsberg Form. Längst ned: Köksbänksskivan i blankslipad fiberbetong kommer från Byggimpuls.
Husen byggdes av prefabricerade betongelement, betongpelare och betongplattor. Det gamla möjliggör det nya Av de 6000 lägenheterna i Tensta är det bara 92 stycken som är fyror eller större. Det speglar inte behoven hos befolkningen i Tensta. Familjebostäder visar att det går att bygga om befintliga lägenheter för att öka eller minska lägenhetsytorna. På det sättet hålls priserna nere samtidigt som lägenheterna anpassas efter människorna istället för tvärtom. När arkitekt Erik Stenberg åtog sig uppdraget att göra om de båda lägenheterna och inreda den ena i betong, studerade han originalritningarna till huset noggrant. Utgångspunkten var att återanvända all fast inredning och göra varsamma rivningar för att behålla så mycket som möjligt av ursprunget. Byggföretaget Olsson och Skarne som byggde lägenheterna i slutet på 1960-talet hade ambitionen att husets interiör skulle kunna byggas om. De kallade systemet för Skarne System 66 och syftade till att bygga hus för framtiden. Om man vill, kanske år 2000, kan man byta ut innanmätet i huset och inreda den
gamla stommen på nytt Betongstommen i ytterväggarna och pelaren i mitten av lägenheterna är de enda delarna som är bärande. Alla mellanväggar är därmed flyttbara och rummen kan göras många och små eller få och stora. Tack vare betongen skapades möjligheten att ändra lägenheterna efter de boendes behov. Inget annat material klarar att bära upp golv och tak bara genom ytterväggarna utan hjälp från mellanväggar. Här på originalritningarna från 1966 ser man hur betongpelarna och ytterväggarna i betong skapar en konstruktion som gör det möjligt att ändra lägenhetens interiör.
Hur bygger vi ett hus för en familj med 2,7 barn på bästa sätt Erik Stenberg, arkitekt som projekterat ombyggnaden avbetonglägenheten
Han klär av betongen Hur utnyttjade du att lägenheten ni byggde om var av betong? Det hade inte gått att göra den här typen av ombyggnation om det inte hade varit för betongstommen. De här husen är ju konstruerade så att det ska vara lätt att flytta väggarna inuti lägenheterna som man vill. Hela interiören är ändringsbar. Det är bara en betongpelare och ytterväggarna i betong som är bärande och det gör att lägenhetens främsta egenskap ligger i just betongen. Vad är de stora skillnaderna mellan hur det var byggt från början och hur du valde att bygga om? När miljonprogrammet trädde i kraft tänkte man i stort sett bara funktionellt. Hur bygger vi på bästa sätt ett hus för en familj med 2,7 barn som åker till kolonistugan på helgerna och äter fiskgratäng till middag? I varenda centimeter fanns det en tanke om hur den skulle utnyttjas. Idag tänker man mer rumsligt. Alltså hur får vi så mycket rymd och ljus som möjligt för att en lägenhet ska bli trivsam? Och där är återigen betongens spännvidd en förutsättning för att kunna bygga de här stora rummen, eftersom det inte behövs några bärande väggar i lägenheten. Vilka är betongens stora fördelar? Att det är ett så mångsidigt material. Man kan göra så mycket olika saker med den och få så olika resultat. Det är också det vi vill visa upp i de här visningslägenheterna, där vi har både den glättade ytan i de slipade betonggolven, de vita silikatmålade väggarna och väggarna i rå betong. För betongens problem är att den bara har varit känd för en av sina sidor gråhet och tyngd. Vad kan du som arkitekt säga om betong som material? Betongen är skalet man ska bo inom. Tidigare när man försökte göra om miljonprogrammets bostäder försökte man bygga bort betongen och gömma den som om den var ful. Men jag vill klä av betongen och visa upp den. Så du skulle själv kunna bo i en lägenhet med betonginteriör? Ja, absolut! Det här är på gång, och i framtiden tror jag att många kommer att vilja bo så här.
7 anledningar att bo i betonghus 2. Betongen är brandsäker, vilket ger trygghet, låga försäkringskostnader och låga återuppbyggnadskostnader. 1. Betongens bärförmåga och stadga som är högre än de flesta andra material, med en spännvidd upp till tolv meter. 3. Betong är ett miljöanpassat, oorganiskt naturmaterial utan gifter som varken möglar eller ruttnar och är säkert mot vattenskador. 4. Underhållskostnaderna är låga eftersom materialet har en lång livscykel och litet behov av underhåll.
5. Betong är inbrottssäkert och robust. och har bästa skyddsklass enligt Svenska Stöldskyddsföreningen SSF. 6. Betong skyddar mot buller och klarar enkelt ljudklass B. Materialet isolerar mot ljud från trafik och motverkar lyhördhet mellan lägenheter. 7. Ett betonghus energiförbrukning är låg. Materialet är värmetrögt och isolerar värme när det är kallt och svalka när det är varmt. 85 procent av ett hus energiförbrukning används till drift. Därför är det viktigt att ha en låg energianvändning under hela brukstiden.
Så här gjordes golven Plastgolvet som prytt fyrarumslägenheten revs bort och till en början hade man planer på att att slipa den befintliga betongytan under, men den var för trasig och ojämn. Istället göts ett 12 mm tunt lager av hårdbetong ovanpå det gamla golvet. I och med hårdbetongens höga hållfasthet och beständighet kan man gjuta så tunt att en kraftig höjning av golvnivån undviks. Gjutningen gjordes i två moment. Först lades en primer sedan lades det tunna betongskiktet. När betongen torkat diamantslipades den i flera omgångar, vilket gav det den glansiga ytan. Fakta: Egentligen är hårdbetong ett material utvecklat för golv med dom allra tuffaste kraven på slitagestyrka - såsom garage och P-däck, industrigolv, loftgångar, butiker mm. Men inte desto mindre har det sin egen karaktär och uttryck som kommer att bestå år efter år utan att förändras och utan underhåll. Därför börjar materialet numera också att efterfrågas för bostäder. Det färdiga golvet blir något ljusare än vanlig betong och får en tät yta som står emot smuts bra. För att få golvet blankt använde man sig av superfloormetoden som innebär att betongen slipas och poleras i flera steg bland annat med diamantslipmaskiner.
Ett stort tack till HTC Sweden som slipat golven i fyrrummaren och i trappuppgången i huset utanför lägenheterna. Ytterligare ett tack till Sika som levererat betongen till golvet.
Så här gjordes väggarna När väggarna på Uppingegränd skulle renoveras revs tapeten bort och den underliggande färgen slipades bort. Den betong som blottlades under fick olika behandling i olika delar av lägenheten. På övervåningen i etagelägenheten slipades en vägg och curitbehandlades med silikat så att väggen blir portät och inte suger åt sig fukt när man tvättar. Resultatet blev en rå betongvägg. I enrummaren lades en primer och ovanpå den en cementslamma på en av väggarna för att täcka över hål och sårigheter som uppstått i betongen när tapeten och den gamla färgen rivits bort. Väggen i vardagsrummet målades med vit silikatfärg som föregicks av en primer. Resultatet blev tre olika intryck på interiörerna genom tre olika typer av behandling av betong. Fakta: Cementslamman är en tunn och mycket fin betong där stenstorleken är mellan 0,1 och 0,2 mm. Ofta används cementslamman för att täcka igen sprickor och håligheter i broar. Den läggs i ett mycket tunt lager och blir stenhård och har till syfte att snygga till betongens yttre. Ett stort tack till Interoc som målat och slipat väggarna i fyrarummaren och slammat väggen i enrummaren. Ytterligare ett tack till Sto som levererat cementslamman och silikatfärgen. Curit Products tackas för att de både levererat silikaten och curit-behandlat såväl betongpelaren som väggen i etagelägenhetens övre sovrum.
Betongväggen i ett av sovrummen i etagelägenheten har fått en curit-behandling
Betongforum är ett samarbete i projektform mellan Betongvaruindustrin, Cementa och Svenska Fabriksbetongföreningen