REGISTER TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNINGAR ÖVER ARKIVFÖR- TECKNINGAR 1974 gick Bergsjö, Gnarps, Harmångers och Hassela kommuner samman i Nordanstigs kommun. Nummer Arkivets namn Anmärkning 1 Agenda 21-beredningen 2 Agenda 21-gruppen Alkohol- och narkotikapolitiska rådet 3 Alkoholpolitiska rådet / Alkohol- och narkotikapolitiska rådet 4 Anpassningsgruppen 5 Arbetsgrupppen för trafikförsörjningsplan Arbetsgruppen för översyn av kontorsorganisationen 6 Arbetslöshetsnämnden Arbetsmiljökommittén Arkivmyndigheten 7 Barn- och ungdomsberedningen 8 Barn- och utbildningsberedningen 9 Barn- och utbildningsnämnden Belysningskommittén 10 Beredningen för frivilliga skolsystemet 11 Beredningen för revidering av kommunens översiktsplan Beredningen för översiktsplan 12 Beredningen för översyn av bidragsbestämmelser till vägföreningar Beredskapsnämnden Bergsjö kommunblock 13 Bergsjö Närvärme Kommanditbolag 14 Brandstyrelsen / Räddningsnämnden 15 Brottsförebyggande rådet 16 Brå- och folkhälsorådet 17 Budgetberedningen se Alkoholpolitiska rådet se Kontorsorganisationskommittén se Centrala arbetsmiljökommittén utgörs av Kommunstyrelsen se Vägbelysningskommittén se Beredningen för revidering av kommunens översiktsplan utgörs av Kommunstyrelsen se Samarbetsnämnden i Bergsjö kommunblock
Budgetutskottet 18 Byggnadsnämnden 19 Båthamnskommittén 20 Centrala arbetsmiljökommittén Centrala budgetberedningen 21 Centrala byggnadskommittén Civilförsvarsnämnden 22 Ekonomiberedningen 23 Ekonomigruppen 24 Energisparkommittén Ersk-Matsgården Folkhälsorådet Friskvårdsgruppen 25 Fritidsnämnden Frivilliga skolsystemet 26 Företagsnämnden för kommunens personal exklusive skolan Företagsnämnden för kommunens personal vid skolan 27 Förslagskommittén 28 Försurningskommittén 29 Försäkringsnämnden 30 Gatunamnskommittén 31 Handikapprådet Hasselahemmet Hasselas framtid 32 Hälsorådet 33 Hälsovårdsnämnden / Miljö- och hälsoskyddsnämnden Hästuttagningsnämnden 34 Infrastrukturberedningen 35 IT-gruppen Kommittén för trafikförsörjningsplan 36 Kommittén för utredning av lokalhyror 37 Kommittén för utredning om Hasselas framtid 38 Kommunaldemokratiutredningen 39 Kommunfullmäktige se Kommunstyrelsens budgetutskott se Budgetberedningen utgörs av Kommunstyrelsen se Stiftelsen Ersk-Matsgården se Hälsorådet se Lokala friskvårdsgruppen se Beredningen för frivilliga skolsystemet se Skolstyrelsen se Referensgruppen för om- och tillbyggnad av Hasselahemmet se Kommittén för utredning om Hasselas framtid se Uttagningsnämnden se Arbetsgruppen för trafikförsörjningsplan
Kommunplanering 40 Kommunrevisionen 41 Kommunstyrelsen 42 Kommunstyrelsens allmänna utskott 43 Kommunstyrelsens arbetsutskott 44 Kommunstyrelsens budgetutskott Kommunstyrelsens näringslivskommitté 45 Kommunstyrelsens personalutskott 46 Kommunstyrelsens planeringsutskott 47 Kommunstyrelsens utvecklingsutskott Kommunstyrelsens vänortskommitté Konstkommittén 48 Kontorsorganisationskommittén Krisledningsnämnden Kristidsnämnden 49 Kulturnämnden 50 Kultur- och fritidsnämnden Kunskapslyftets styrgrupp Ledningsgruppen för kommunplanering 51 Lokala friskvårdsgruppen Lokala hälsorådet 52 Lokala slamrådsgruppen 53 Lokalförsörjningsgruppen Lokalhyresutredningen 54 Löne- och personalnämnden 55 Miljö- och byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden 56 Myndighetsnämnden för bygg och miljö 57 Myndighetsnämnden för socialtjänst 58 Nordanstig Vatten AB 59 Nordanstigs Boservice AB 60 Nordanstigs Bostäder AB 61 Nordanstigs Bygg och Mark AB 62 Nordanstigs Fastighets AB se Kommunstyrelsens planeringsutskott se Näringslivskommittén se Vänortskommittén se Kulturnämnden utgörs av Kommunstyrelsen utgörs av Kommunstyrelsen se Styrgruppen för Kunskapslyftet se Planeringsutskottet se Hälsorådet se Kommittén för utredning av lokalhyror se Hälsovårdsnämnden
63 Nordanstigs Fjärrvärme AB Nordanstigs ungdomsråd 64 Nämndsorganisationsutredningen 65 Näringsliv- och marknadsföringsberedningen 66 Näringslivskommittén 67 Näringslivs- och marknadsgruppen 68 Omsorgs- och arbetsmarknadsberedningen 69 Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden 70 Omsorgs- och arbetsmarknadsnämndens myndighetsutskott 71 Omsorgs- och lärandenämnden 72 Omsorgs- och lärandenämndens myndighetsutskott Organisationskommittén 73 Pensionärsrådet 74 Personal- och ekonomiberedningen Personalutskottet 75 Planberedningen Planeringsgruppen Planeringskommittén Planeringsutskottet 76 Referensgruppen för om- och tillbyggnad av Hasselahemmet 77 Referensgruppen för utredning av simhalls- och gymnastikbyggnad i Bergsjö 78 Renhållningskommittén Revisorerna 79 Riskanalysgruppen Räddningsnämnden 80 Samarbetsnämnden i Bergsjö kommunblock 81 Sammanläggningsdelegerade för 1974 års kommunsammanläggning 82 Samrådsorganet socialvård-skola-fritid-kultur-polis 83 Skolstyrelsen 84 Skyddskommittén Slamrådsgruppen 85 Sociala centralnämnden / Socialnämnden Socialnämnden se Ungdomsrådet se Kontorsorganisationskommittén se Kommunstyrelsens personalutskott se Kommunstyrelsens planeringsutskott se Kommunstyrelsens planeringsutskott se Kommunstyrelsens planeringsutskott se Kommunrevisorerna se Brandstyrelsen se Lokala slamrådsgruppen se Sociala centralnämnden
Socialtjänst se Myndighetsnämnden för socialtjänst 86 SSA-rådet Samverkan skolan - arbetslivet 87 Stiftelsen Ersk-Matsgården 88 Stiftelsen Nordanstigs Bostäder 89 Styrgruppen för Kunskapslyftet 90 Teknik- och miljöberedningen 91 Tekniska nämnden 92 Tillväxtberedningen 93 Trafikberedningen 94 Trafikförsörjningsgruppen Trafikförsörjningsplan se Arbetsgruppen för trafikförsörjningsplan 95 Trafikgruppen 96 Trafiknämnden 97 Trafiksäkerhetskommittén 98 Ungdomsrådet 99 Upphandlingskommittén 100 Utbildnings- och kulturnämnden 101 Uttagningsnämnden Utvecklingsutskottet se Kommunstyrelsens utvecklingsutskott Valberedningen se Valberedningsnämnden 102 Valberedningsnämnden 103 Valnämnden 104 Vård- och omsorgsberedningen 105 Vägbelysningskommittén / Belysningskommittén Vägnämnden utgörs av Kommunstyrelsen 106 Vänortskommittén 107 Älvåsens fritidsanläggningar AB 108 Överförmyndaren
1 Agenda 21-beredningen Kommunfullmäktige utsåg 25/1 1999 denna fasta fullmäktigeberedning från 1/2 1999 med ansvarsområdet målbeskrivning för Agenda 21 inplanterat i Nordanstigs kommun. Kommunfullmäktige beslöt 15/12 1999 att Agenda 21-beredningen skulle vara en tillfällig beredning med uppdrag att slutföra plan för Agenda 21 fram till 1/10 2000. Kommunfullmäktige beslöt 25/2 2002 att det förslag som Agenda 21-beredningen hade utarbetat med förslag till hantering av miljöfrågorna skulle avslutas och sammanställas av Kommunstyrelsen. Förslaget skulle ligga till grund för kommunens fortsatta arbete inom ramen för Agenda 21. Korrespondens E 1 1999 1
2 Agenda 21-gruppen Kommunfullmäktige beslöt 23/8 1993 att kommunen skulle utarbeta ett lokalt handlingsprogram för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling och att ansvar för och samordning av handlingsprogrammet skulle åvila Miljö- och byggnadsnämnden som utsåg tre förtroendevalda till Agenda 21-gruppen som en styrgrupp för arbetet. Gruppen tog fram ett diskussionsunderlag som blev föremål för remissbehandling under 1996. Agenda 21-gruppen föreslog i slutet av 1996 att Hälsorådet i fortsättningen skulle bedriva arbetet med Agenda 21. Hälsorådet föreslog därefter att så skulle ske. Kommunfullmäktige beslöt 28/4 1997 att arbetet med Agenda 21 fortsättningsvis skulle bedrivas i Hälsorådet. Kommunfullmäktige beslöt 18/6 1997 att anta Miljö- och byggnadsnämndens förslag till Agenda 21 för Nordanstigs kommun. Hälsorådet beslöt 23/5 1997 att tillsätta en arbetsgrupp för Agenda 21 med ledamöter från omsorgs- och arbetsmarknadsförvaltningen, miljöoch hälsoskyddsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, tekniska förvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och primärvården. Vid Hälsorådets sammanträde 27/10 1998 konstaterades det att Agenda 21-gruppen inte hade någon verksamhet och att Agenda 21-arbetet skulle läggas som en separat fullmäktigeberedning i den framtida organisationen, se Agenda 21-beredningen. Samlings F 1 1996-1999 1 verksamhetsberättelse 1998, diskussionsunderlag för lokal
Agenda 21
3 Alkoholpolitiska rådet / Alkohol- och narkotikapolitiska rådet Kommunfullmäktige beslöt 15/9 1986 att inrätta ett särskilt Alkoholpolitiskt råd bestående av sju ledamöter med en ledamot vardera från Socialnämnden, Skolstyrelsen, Fritidsnämnden, Kulturnämnden, nykterhetsrörelsen, den fackliga rörelsen och idrottsrörelsen. Rådet skulle sortera under Kommunstyrelsen. Först 1988 höll rådet sitt första sammanträde och 29/5 1989 beslöt Kommunfullmäktige att ändra rådets namn till Alkohol- och narkotikapolitiskt råd och antog samtidigt reglemente för rådet att gälla från 1989. Enligt detta reglemente skulle rådet bestå av åtta ledamöter med en ledamot vardera från Kulturnämnden, Fritidsnämnden, Socialnämnden, Skolstyrelsen, nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen, de fackliga organisationerna samt från Svenska arbetsgivareföreningen. Rådets uppgift skulle vara att skapa kontinuerligt samarbete i alkohol- och narkotikapolitiska frågor mellan samhällsorganen samt föreningar och organisationer. Rådet skulle vara ett övergripande organ under Kommunstyrelsen och ha en rådgivande och rekommenderande funktion med huvudinriktning att arbeta med förebyggande verksamhet. Rådet skulle inom sig utse ordförande och vice ordförande. Enligt beslut i Kommunfullmäktige 24/5 1993 skulle rådet upphöra. Protokoll A 1 1988-1991 1
4 Anpassningsgruppen 1971 kom lagen om vissa åtgärder för att främja sysselsättning av äldre arbetstagare på den öppna arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsstyrelsen blev ålagd att ge närmare föreskrifter om hur lagen skulle tillämpas. Arbetsmarknadsstyrelsen utarbetade en modell för samverkan mellan arbetsförmedling, arbetsgivare och fackliga organisationer. Den innebar att det vid företag, myndigheter och motsvarande med 50 anställda eller fler borde bildas en s k Anpassningsgrupp. Anpassningsgrupperna skulle verka för en positivare inställning i arbetslivet till äldre arbetstagare och till personer med arbetshinder, föreslå åtgärder som gör det lättare att på arbetsplatsen nyanställa äldre och personer med arbetshinder samt föreslå åtgärder som underlättar för redan anställda äldre och personer med arbetshinder att stanna kvar på arbetsplatsen. Anpassningsgruppen skulle samverka med Företagsnämnd och Skyddskommitté men den var en fristående grupp och alltså inte beroende av att andra nämnder och kommittéer drev en verksamhet. Anpassningsgruppen skulle kunna ge rekommendationer till arbetsgivare, fackföreningar, arbetsmarknadsmyndigheter, Företagsnämnd, enskilda anställda m fl. Anpassningsgruppen i Nordanstigs kommun hade sitt första sammanträde 3/3 1976. Kommunen utsåg ordförande och vice ordförande. Efter hemställan från Skolstyrelsen beslöt Kommunfullmäktige 26/1 1987 att Skolstyrelsens Anpassningsgrupp skulle upphöra och samordnas med kommunens Anpassningsgrupp. Protokoll A 1 1976-1990 1
5 Arbetsgruppen för trafikförsörjningsplan Regional trafikplanering och riksdagsbeslut 1973 om statligt stöd till lokal landsbygdstrafik var bakgrunden till revidering av tidigare upprättad trafikförsörjningsplan för Nordanstigs kommun och Kommunstyrelsen beslöt 4/10 1974 att uppdra åt Kommunstyrelsens arbetsutskott att fungera som arbetsgrupp för detta arbetes genomförande. Kommunstyrelsen beslöt 5/2 1980 att utse en särskild Arbetsgrupp för trafikförsörjning under perioden 1980-1982. Även för perioderna 1983-1985 och 1986-1988 valde Kommunstyrelsen denna arbetsgrupp. Protokoll A 1 1973-1988 1
6 Arbetslöshetsnämnden 1 juli 1944 ersattes Arbetslöshetskommittéerna med Arbetslöshetsnämnder. Nämnden skulle främja och vidtaga åtgärder för att förhindra arbetslöshet. Om arbetslöshet ändå inträffade skulle Arbetslöshetsnämnden mildra verkningarna härav. Om statlig eller statsunderstödd verksamhet i samband med arbetslösa bedrevs i kommunen var Arbetslöshetsnämnden skyldig att låta Arbetsmarknadskommissionen eller Länsarbetsnämnden granska nämndens räkenskaper. Nämnden skulle bestå av mellan fyra och tio ledamöter. Ledamöterna valdes av fullmäktige och skulle vara sammansatt så att den inom sig hade representanter som kunde bevaka både arbetsgivarnas och arbetstagarnas intressen. En särskild Arbetslöshetsnämnd behöver emellertid inte inrättas, utan kommunen kan besluta om att annan nämnd skall vara Arbetslöshetsnämnd. Om varken Arbetslöshetsnämnd tillsätts eller arbetsuppgifterna fördelas till någon annan nämnd är Kommunstyrelsen Arbetslöshetsnämnd. Nordanstigs kommun hade särskild Arbetslöshetsnämnd 1974-1988. Kommunfullmäktige beslöt 24/10 1988 att Arbetslöshetsnämndens arbetsuppgifter skulle handläggas av Kommunstyrelsens allmänna utskott. Från 1989 utgör Kommunstyrelsen Arbetslöshetsnämnd. Protokoll A 1 1974-1988 1 Protokollsbilagor A 2 1975-1988 3
7 Barn- och ungdomsberedningen Kommunfullmäktige utsåg 25/1 1999 denna fasta fullmäktigeberedning från 1/2 1999 med följande ansvarsområden: tydliga mål knutna till ekonomin, biblioteksverksamhet, föreningsbidrag/fritidsverksamhet och pedagogisk utveckling. Föregicks av den tillfälliga kommunstyrelseberedningen Barn- och utbildningsberedningen. Följdes från 2002 av Utbildnings- och kulturnämnden. Protokoll A 1 1999 1 här även E Slutbetyg: Hassela skola D 2 b 1999-2001 se Skolstyrelsen D 2 b Slutbetyg: Harmångers centralskola D 2 e 1998-2001 1 Betygskataloger: Bergsjö centralskola D 3 a 1999-2001 se Skolstyrelsen D 3 a Betygskataloger: Hassela skola D 3 b 1998 se Skolstyrelsen D 3 b Betygskataloger: Harmångers centralskola D 3 e 1998-2001 1 Skolkataloger D 4 1998-2001 1 här även Barn- och utbildningsberedningen D 3 e Klassböcker: Fröstuna förskola/skola D 5 f 2000-2003 1 Klassböcker: Gnarps förskola/skola D 5 i 1991-2003 se Skolstyrelsen D 5 i Klasslistor D 6 1995-2009 se Barn- och utbildningsnämnden D 6 Korrespondens E 2000 se A 1 Diariehandlingar se Kommunstyrelsen F 1 Skolhälsovård: journaler F 2 c 1965-1991 se Skolstyrelsen F 2 c Nationella ämnesprov i svenska årskurs 9 F 3 a 1999-2001 1 Backens skola Ämnesprov i svenska årskurs 5: Bergsjö och Ilsbo skolor F 4 a 1998-1999 se Barn- och utbildningsberedningen F 5 a
Elevinformation: Gnarps och Jättendals skolor F 5 2001-2009 se Skolstyrelsen F 8 Föräldrainformation: Gnarps och Jättendals skolor F 6 1992-2000 se Skolstyrelsen F 8 Personalinformation: Gnarps och Jättendals skolor F 7 1992-2009 se Skolstyrelsen F 8 Barnbladet: Gnarps skola F 8 a 1994-2000 se Skolstyrelsen F 8 Barnbladet: Jättendals skola F 8 b 1997-1999 se Skolstyrelsen F 8 Skolkataloger med foton K 1 1982-2001 se Skolstyrelsen K 1
8 Barn- och utbildningsberedningen Kommunstyrelsen utsåg 29/1 1998 denna tillfälliga kommunstyrelseberedning från 1/2 1998 och under en övergångsperiod inför ny organisation. Föregicks av Barn- och utbildningsnämnden. Följdes från 1/2 1999 av den fasta fullmäktigeberedningen Barn- och ungdomsberedningen. Protokoll A 1 1998 1 Slutbetyg: Harmångers centralskola D 2 e 1998 se Barn- och ungdomsberedningen D 2 e Betygskataloger: Harmångers centralskola D 3 e 1998 se Barn- och ungdomsberedningen D 3 e Skolkataloger D 4 1998 se Barn- och ungdomsberedningen D 4 Klassböcker: Gnarps förskola/skola D 5 i 1991-2003 se Skolstyrelsen D 5 i : 1 Klasslistor: Gnarps och Jättendals skolor D 6 1995-2009 se Barn- och utbildningsnämnden D 6 Diariehandlingar F 1 1998 se Kommunstyrelsen F 1 Skolhälsovård: journaler F 2 c 1965-1991 se Skolstyrelsen F 2 c Nationella ämnesprov i svenska årskurs 9: Harmångers centralskola F 3 a 1998 1 Nationella ämnesprov i svenska årskurs 9: Bergsjö centralskola F 3 b 1999-2001 3 Diagnostiska prov i svenska årskurs 7 F 4 a 1998 1 Harmångers centralskola Ämnesprov i svenska årskurs 5: Bergsjö och Ilsbo skolor F 5 a 1998-1999 1 Sekretessbevis F 6 1992-1998 se Barn- och utbildningsnämnden F 5 Elevinformation: Gnarps och Jättendals skolor F 7 2001-2009 se Skolstyrelsen F 8 Föräldrainformation: Gnarps och Jättendals skolor F 8 1992-2000 se Skolstyrelsen F 8 Personalinformation: Gnarps och Jättendals skolor F 9 1992-2009 se Skolstyrelsen F 8 Barnbladet: Gnarps skola F 10 a 1994-2000 se Skolstyrelsen F 8 Barnbladet: Jättendals skola F 10 b 1997-1999 se Skolstyrelsen F 8
Fotografier K 1994-1998 Gnarps skola, se även Barn- och utbildningsnämnden D 7 Skolkataloger med foton K 1 1998 se Skolstyrelsen K 1
9 Barn- och utbildningsnämnden Före 1992 Skolstyrelsen som med detta nya namn från 1992 samtidigt övertog ansvaret för barnomsorg och förskola från Socialnämnden. Från 1/2 1998 ersattes nämnden av den tillfälliga kommunstyrelseberedningen Barn- och utbildningsberedningen som i sin tur ersattes från 1999 av den fasta fullmäktigeberedningen Barn- och ungdomsberedningen. Protokoll: Barn- och utbildningsnämnden A 1 1992-1997 3 Protokoll: Arbetsutskottet A 2 1992-1997 3 Protokoll: Delegationsbeslut A 3 1992-1997 1 Terminsbetyg: Harmångers centralskola D 1 e 1992-1994 1 Slutbetyg: Harmångers centralskola D 2 e 1992-1997 1 Betygskataloger: Bergsjö centralskola D 3 a 1992-1998 se Skolstyrelsen D 3 a Betygskataloger: Hassela skola D 3 b 1975-2007 se Skolstyrelsen D 3 b Betygskataloger: Harmångers centralskola D 3 e 1992-1997 1 Skolkataloger D 4 1992-1998 1 se även Skolstyrelsen D 4 :3 för 1991/1992 Klassböcker: Gnarps förskola/skola D 5 i 1991-2003 se Skolstyrelsen D 5 i : 1 Klasslistor D 6 1995-2009 1 Gnarps och Jättendals skolor Elevkort D 7 1994-1998 1 Gnarps skola, med porträttfoton Tillvalslistor D 8 1989-1993 Bergsjö och Hassela skolor, årskurs 7, se Skolstyrelsen D 6 Korrespondens E 1 1992-1998 1 Samlings F 1 1974-1996 skolorganisation, jämförelsetal, resursfördelning, skolhälsovård, statistik, kursplaner,
klassanordningar mm, se Skolstyrelsen F 1 Skolhälsovård: Redogörelser/årsberättelser F 2 a 1974-1994 se Skolstyrelsen F 2 a Skolhälsovård: Smittskydds- och vaccinationsrapporter F 2 b 1983-1989 se Skolstyrelsen F 2 b Skolhälsovård: Journaler F 2 c 1965-1991 se Skolstyrelsen F 2 c Diariehandlingar F 3 1992-1997 6 Standardprov i svenska årskurs 9: Harmångers centralskola F 4 a 1993-1996 3 Standardprov i svenska årskurs 9: Bergsjö centralskola F 4 b 1996 1 Sekretessbevis F 5 1992-1998 1 sorterat efter efternamn Ämnesprov i svenska årskurs 5: Bergsjö centralskola F 6 a 1996-1997 1 Föräldrainformation: Gnarps och Jättendals skolor F 7 1992-2000 se Skolstyrelsen F 8 Personalinformation: Gnarps och Jättendals skolor F 8 1992-2009 se Skolstyrelsen F 8 Skolnytt: Gnarps skola F 9 1991-1995 se Skolstyrelsen F 8 Barnbladet: Gnarps skola F 10 a 1994-2000 se Skolstyrelsen F 8 Barnbladet: Jättendals skola F 10 b 1997-1999 se Skolstyrelsen F 8 Statistik H se F 1 Fotografier K 1994-1998 Gnarps skola, se även D 7 Skolkataloger med foton K 1 1992-1997 se Skolstyrelsen K 1
10 Beredningen för frivilliga skolsystemet Kommunfullmäktige utsåg 25/1 1999 denna fasta fullmäktigeberedning från 1/2 1999 med följande ansvarsområden: mål för gymnasie, -Komvux och högskolefrågor och kontakten med studieförbunden. Kommunstyrelsen hade tidigare, 8/10 1998, beslutat att ge förvaltningsledningen i uppdrag att utreda möjligheter till utvidgad distansutbildning för kommunens gymnasieelever, att utreda förutsättningarna för kommunen att starta eget gymnasium, att politikergruppen Gymnasiegruppen förstärkt med tre ungdomar i gymnasieåldern skulle fungera som referensgrupp för utredningen och att utredningarna skulle vara klara 15/5 1999. Kommunfullmäktige beslöt 22/2 1999 att Beredningen för frivilliga skolsystemet skulle få utredningsansvaret och fungera som politisk styrgrupp. Beredningen föreslog 29/4 1999 att ge förvaltningen i uppdrag att rekrytera en biträdande rektor som skulle få i uppdrag att fortsätta förberedelserna för att starta en gymnasieskola hösten 2000. Kommunstyrelsen beslöt 10/5 1999 att återemittera ärendet till beredningen för konkretisering av bl a de ekonomiska förutsättningarna och för att samverkan kring förslaget till beslut skulle ske med Hudiksvalls kommun. Beredningen lämnade rapport till Kommunfullmäktige 15/12 1999 över arbetet i beredningen bland annat med gymnasieutredningen och därmed hade den tillfälliga Beredningen för det frivilliga skolsystemet fullgjort sitt uppdrag.vid samma tillfälle beslöt Kommunfullmäktige att återremittera gymnasieutredningens förslag till Kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslöt 27/3 2000 att lägga ner gymnasireutredningen med hänvisning till de stora investeringar som behövdes i grundskolan.
Protokoll A 1 1999 1
11 Beredningen för revidering av kommunens översiktsplan / Beredningen för översiktsplan Tillfällig fullmäktigeberedning från 25/9 2000. Kommunfullmäktige utsåg 16/12 2002 Beredningen för översiktsplan för mandatperioden 2003-2006. Kommunfullmäktige antog ny översiktsplan 28/11 2005. Senast 18/12 2006 valde Kommunfullmäktige ny beredning för mandatperioden 2007-2010 men beslöt samtidigt att ändra beredningens namn till Planberedningen. Protokoll A 1 2004-2005 anteckningar, se E 1 Korrespondens E 1 2001 1 här även A 1
12 Beredningen för översyn av bidragsbestämmelser till vägföreningar Tillfällig fullmäktigeberedning 31/5 1999-18/12 2000. Beredningen lämnade sin slutrapport till Kommunfullmäktige 18/12 2000 och upphörde därmed. Protokoll A 1 2000 1 här även E 1 Korrespondens E 1 1999 se A 1
13 Bergsjö Närvärme Kommanditbolag Bergsjö Närvärme Kommanditbolag registrerades hos Bolagsverket 23/11 1990 med verksamhet att äga, förvalta och uthyra del av fastigheten Högen 11:3 i Bergsjö, Nordanstigs kommun. 1993 byggdes en fastbränslecentral vid Sörgårdens servicehus i Bergsjö samt distributionsnät inom centrala Bergsjö. 1994 sålde Nordanstigs kommun del av fastigheten Högen 11:3 i Bergsjö, Nordanstigs kommun, till Förvaltningsbolaget Svenskt Fastighetskapital 8 AB under namnändring till Bergsjö Närvärme Kommanditbolag. 23/9 2008 överlät Svenskt Fastighetskapital AB och SFK Kommunfastigheter AB bolagets andelar till Nordanstigs kommun för köpeskillingen 61 000 kronor. Kommunfullmäktige beslöt 6/12 2010 att bilda nytt bolag med namnet Nordanstigs Fjärrvärme AB och att överlåta fjärrvärmeverksamheten i Harmånger och Bergsjö, godkänna att Nordanstigs Bostäder AB överlåter fjärrvärmeverksamheten i Strömsbruk till Nordanstigs Fjärrvärme AB samt att likvidera Bergsjö Närvärme Kommanditbolag. Tillträdeshandlingar F 1 2008 se F 3 Deklarationer F 2 2003-2008 1 Samlings F 3 1990-2008 1 årsredovisningar, avtal, registeringsbevis mm, här även F 1 och G 1 Huvudböcker G 1 2003-2008 2007 saknas, se F 3 Verifikationer G 2 2003-2007 1
14 Brandstyrelsen / Räddningsnämnden Från 1945 gällde Brandlagen och brandförsvar blev obligatorisk i varje kommun. Brandstyrelse blev emellertid inte obligatorisk, utan det var upp till fullmäktige att utse lämplig förvaltningsmyndighet. 1944 års brandlag ersattes av en ny 1962. Inte heller i denna lag blev Brandstyrelse obligatorisk. Om emellertid kommunen valde att inrätta en Brandstyrelse skulle denna bestå av minst fem ledamöter. Liknande bestämmelser återfanns i 1974 års brandlag. Med införandet av 1986 års räddningstjänstlag ersattes 1974 års brandlag och 1962 års brandstadga. Senast 1 januari 1988 skulle kommunerna ha antagit en plan för räddningstjänst. Med planen för räddningstjänst infördes Räddningsnämnd i stället för Brandstyrelse. I Nordanstigs kommun skedde detta från 1987. Från 1989 övertog nämnden den tidigare Trafiksäkerhetskommitténs uppgifter och från 1992 övertog Kommunstyrelsen nämndens uppgifter. Protokoll: Brandstyrelsen / Räddningsnämnden A 1 1974-1991 4 Protokoll: Arbetsutskottet A 2 1989-1991 1 Protokollsunderlag A 3 1975-1979 1 Diarielistor C 1 1980-1991 1 Diariekort C 2 1984-2002 1 Diariehandlingar F 1 1984-1991 14 Brandsyneprotokoll F 2 1974-1981 1 Besiktningsprotokoll F 3 1974-1977 1 här även besiktningsbevis Samlings F 4 1975-1988 1
15 Brottsförebyggande rådet Partssammansatt organ som Kommunfullmäktige 23/2 1998 beslöt att inrätta och 27/1 1999 utsåg Kommunstyrelsen kommunens tre representanter i rådet för mandatperioden 1999-2002 och utsåg även en av dessa tre till ordförande i rådet och uppdrog samtidigt till förvaltningsledningen att utse representanter för personal, individ- och familjeomsorg och utbildning. Andra parter har varit närpolis, bostadsbolag, räddningstjänst och lokal byavakt. Brottsförebyggande rådet skulle vara samrådsorgan till Kommunstyrelsen och ett samverkansorgan som hade till uppgift att främja samverkan mellan myndigheter, företag och organisationer. Rådet skulle också vara "motor" i det viktiga arbetet som har till syfte att förebygga brott och drogmissbruk i kommunen för att därigenom öka tryggheten. Även för perioderna 2003-2006 och 2007-2010 har kommunen utsett ledamöter i rådet. Kommunstyrelsen beslöt 29/1 2009 att slå samman Brottsförebyggande rådet och Folkhälsorådet till ett gemensamt råd och 26/2 2009 beslöt Kommunstyrelsen att namnet skulle vara Brå- och folkhälsorådet. Protokoll A 1 1999-2008 1 även minnesanteckningar, 2001-2002 och 2005-2006 saknas helt.
16 Brå- och folkhälsorådet Kommunstyrelsen beslöt 29/1 2009 att slå samman Brottsförebyggande rådet och Folkhälsorådet till ett gemensamt råd som skulle bestå av tre ledamöter och en ersättare. Övrig representation skulle bestå av kommunchef, förvaltningschef för utbildning och kultur, förvaltningschef för omsorg och lärande samt representation från polisen och landstinget. Resurser motsvarande 0,5 årstjänst ställdes till förfogande samt skulle verksamheten utvärderas efter ett år. Kommunstyrelsen beslöt 26/2 2009 att namnet skulle vara Brå- och folkhälsorådet samt utsåg man ledamöter för mandatperioden 2007-2010 varav en som ordförande och en som vice ordförande i rådet. Senast 13/1 2011 valde Kommunstyrelsen representanter i rådet för mandatperioden 2011-2014.
17 Budgetberedningen / Centrala budgetberedningen 1974-1984 med namnet Budgetberedningen och från 1985 med namnet Centrala budgetberedningen. Kommunstyrelsen beslöt 20/3 1997 att avskaffa Centrala budgetberedningen och överföra dess uppgifter till Kommunstyrelsen och beslöt samtidigt att utse tre förtroendevalda till Ekonomigruppen som politisk beredningsgrupp för ekonomiska ärenden. Kommunstyrelsen beslöt 29/1 1998 att tillsätta en tillfällig kommunstyrelseberedning, Personal- och ekonomiberedningen, inför ny organisation. Kommunfullmäktige beslöt 25/1 1999 att inrätta den fasta fullmäktigeberedningen Ekonomiberedningen från 1/2 1999. Kommunfullmäktige beslöt 15/12 1999 om politisk organisation i Nordanstigs kommun och uppdrog då till Kommunstyrelsen att inom sig utse en Budgetberedning för det löpande budgetarbetet vilket Kommunstyrelsen gjorde 13/1 2000. Kommunfullmäktige beslöt 5/2 2007 att upphäva 24-26 om utskott i Kommunstyrelsens reglemente vilket bl a innebar att ej längre behålla särskild budgetberedning. Protokoll A 1 1974-2006 5
18 Byggnadsnämnden Enligt den från 1948 gällande byggnadslagens efterföljande stadga skulle det i varje kommun finnas en Byggnadsnämnd. 1947 års byggnadslag ersattes av en ny 1971 och från 1987 gällde en ny plan- och bygglag. Från 1992 fick kommunerna en så kallad fri nämndorganisation, vilket innebar att Byggnadsnämnder inte längre var obligatoriska i kommunerna. Enligt plan- och bygglagen är det dock en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten och för att fullgöra dessa uppgifter skall det i varje kommun finnas en eller flera nämnder. Från 1992 uppgick Byggnadsnämnden i Miljö- och byggnadsnämnden. Den ersattes från 1/2 1998 med Myndighetsnämnden för bygg och miljö. Från 2003 bildades Norrhälsinge miljö- och räddningsnämnd gemensam för Nordanstigs och Hudiksvalls kommuner. Myndighetsnämnden ändrade namn till Byggnadsnämnden genom beslut i Kommunfullmäktige 29/9 2003. Protokoll: Byggnadsnämnden A 1 1974-1991 20 Protokoll: Byggnadsnämnden A 1 2003-2008 2 Protokoll: Arbetsutskottet A 2 1974-1991 13 Protokoll: Delegationsbeslut A 3 1989-1991 1 Protokoll: Delegationsbeslut A 3 2003-2009 4 Diarielistor C 1 1976-1981 1 Korrespondens E 1 1999-2006 1 Diariehandlingar F 1 1974-1991 19
19 Båthamnskommittén HistorIk En motion från KDS angående båthamnar inom Nordanstigs kommun beslöt Kommunfullmäktige 21/5 1979 att överlämna till Kommunstyrelsen för utredning. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt 11/6 1979 att remittera motionen till Fritidsnämnden för yttrande. Fritidsnämnden beslöt 18/7 1979 att avge följande yttrande: "att Kommunfullmäktige avvisar motionen med hänvisning till utförd utredning angående båthamnar i Stocka samt att föreslå Kommunfullmäktige att ett båtråd med representanter för samtliga båtklubbar och hamnföreningar inom kommunen inrättas". Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt 13/8 1979 att ärendet skulle bordläggas för komplettering med Kommunfullmäktiges och Länsarbetsnämndens tidigare beslut angående projektering av friluftsområde i Stocka. Kommunstyrelsen beslöt 4/9 1979 att motionen skulle hänvisas till en kommande utredning om båthamnar med mera vid kommunens kustområde samt att en kommitté skulle tillsättas. Kommunfullmäktige beslöt 24/8 1979 i enlighet med detta förslag och att Kommunstyrelsen fick i uppdrag att tillse att förenämnda kommitté skulle bildas. Kommunstyrelsen beslöt 1/4 1980 att utse denna utredningskommitté om båthamnar med två förtroendevalda ledamöter från Kommunstyrelsen och tre från Fritidsnämnden. Båthamnskommittén beslöt 25/10 1980 att remittera sitt utredningsförslag till de politiska organisationerna samt till Byggnadsnämnden och Fritidsnämnden. Sedan lämnade kommittén sitt förslag (se protokollsbilaga) som Kommunfullmäktige 24/5 1982 antog med vissa ändringar och beträffande inrättande av ett båtråd, att båtklubbar, hamnföreningar och liknande föreningar rekommenderades att själva bilda ett organ som bevakar deras intressen samt beslöt Kommunfullmäktige att kom-
mitténs ledamöter därmed entledigades från sitt uppdrag. Protokoll A 1 1980-1982 1
20 Centrala arbetsmiljökommittén Vid Skyddskommitténs sammanträde 5/6 1989 tillsattes en arbetsgrupp för att utarbeta förslag till ny skyddsorganisation. Arbetsgruppen föreslog bl a bildandet av en Central arbetsmiljökommitté. Kommunstyrelsen beslöt 5/6 1990 att tillstyrka bildandet av en Central arbetsmiljökommitté som skulle vara en partsammansatt grupp med fem ledamöter från kommunen: Personalutskottets ordförande som ordförande i kommittén, kanslichefen, socialchefen, tekniske chefen samt skolchefen och från SKAF tre ledamöter, från KTK två ledamöter och från SACO-K en ledamot. Mandatperioden skulle vara tre år. Centrala arbetsmiljökommitténs uppgifter skulle vara övergripande planering, utarbetande av idéprogram, att ansvara för utbildning samt uppföljning och utvärdering samt skulle som samverkansorgan bidra till skapandet av en god arbetsmiljö, medverka vid planering rörande arbetarskydd och företagshälsovård och medverka med underlag för budgetarbete inom kommitténs kompetensområde. Personalassistenten skulle vara sammankallande och samordnare för övergripande frågor mellan Centrala arbetsmiljökommittén och Lokala arbetsmiljökommittéer. Protokoll A 1 1991-1993 1 kopior på protokoll
21 Centrala byggnadskommittén Kommitténs uppgifter övertogs 1980 av den nyinrättade Tekniska nämnden. Protokoll A 1 1974-1979 1
22 Ekonomiberedningen Kommunfullmäktige utsåg 25/1 1999 denna fasta fullmäktigeberedning från 1/2 1999 med följande ansvarsområden: målbeskrivning för en kommunal ekonomi i balans, målbeskrivning för EU-handläggning, långsiktiga investeringar, målstyrningsarbete, tillväxt/regionfrågor och uppföljning och utvärdering. Föregicks av den tillfälliga kommunstyrelseberedningen Personal- och ekonomiberedningen. Samlings F 1 1999 1
23 Ekonomigruppen Kommunstyrelsen beslöt 20/3 1997 att avskaffa Centrala budgetberedningen och överföra uppgifterna till Kommunstyrelsen och utsåg samtidigt tre förtroendevalda som politisk beredningsgrupp för ekonomiska ärenden. Kommunstyrelsen beslöt 29/1 1998 att tillsätta en tillfällig kommunstyrelseberedning, Personal- och ekonomiberedningen, inför ny organisation och 25/1 1999 beslöt Kommunfullmäktige att inrätta den fasta fullmäktigeberedningen Ekonomiberedningen från 1/2 1999.
24 Energisparkommittén Kommunfullmäktige beslöt 13/2 1978 att utse en Energisparkommitté bestående av tre personer och då kommitténs arbetsuppgifter samtidigt inte fastställdes beslöt kommittén själv vid sitt första sammanträde 25/4 1978 att dessa skulle vara: att inventera och föreslå åtgärder till energibesparingar inom kommunens egna lokaler och anläggningar, att samordna utbildning av den egna personalen i kommunens förvaltningar vad gäller energihushållning samt att bedriva utåtriktad verksamhet för att stimulera till frivilligt energisparande. Kommunstyrelsen beslöt 3/12 1985 att Energisparkommittén skulle utgå kommande mandatperiod och att frågor som handlagts av kommittén skulle övertas av Tekniska nämnden. Energisparkommittén avvecklades från årsskiftet 1985-1986 och hade då enligt en resumé under sin existens 1978-1985 sammanträtt 64 gånger och behandlat 462 ärenden och arbetat med utåtriktad energirådgivning och besiktningsverksamhet, inventerat kommunens eget fastighetsbestånd och föreslagit åtgärder i energibresparande syfte samt bedrvit energisparkampanjer, ordnat utställningar, arrangerat föreläsningar, informationsträffar, studiebesök och utbildning m m. Den utåtriktade verksamheten med rådgivning och besiktning för allmänheten hade givit påtagligt resultat i form av åtgärder i värmeanläggningar, isoleringar, tätningar m m vilka utförts med hjälp av energilån och bidrag. Protokoll A 1 1978-1985 1 Diareihandlingar F 1 1978-1985 14
25 Fritidsnämnden Från 1992 uppgick nämnden tillsammans med Kulturnämnden i den nya Kultur- och fritidsnämnden. Protokoll: Fritidsnämnden A 1 1974-1991 8 Protokoll: Arbetsutskottet A 2 1974-1991 8 Diariehandlingar F 1 1974-1991 37 Nordanstig Sail Cup: samlingsvolym F 2 1989-1995 1
26 Företagsnämnden för kommunens personal exklusive skolan (1) Kommunalt frivilligt organ för samråd på arbetsplatser mellan arbetsgivare och de fackliga organisationerna. Företagsnämnder tillkom genom avtal mellan SAF och LO 1946 och upphörde vid införandet av medbestämmandelagen 1976. Kommunfullmäktige beslöt 20/5 1974 att intätta en förtetagsnämnd för kommunens personal exklusive skolan och utsåg samtidigt nio ledamöter och nio suppleanter från arbetsgivarpartens sida. Protokoll A 1 1974 1
27 Förslagskommittén Förslagskommittén var ett partssammansatt organ med representanter för kommunen och representanter för arbetstagarorganisationerna och med uppgift att utarbeta riktlinjer för förslagsverksamhet i kommunen. Kommittén hade sitt första sammanträde 5/10 1984, då med namnet Kommittén för förslagsverksamhet. Förslagskommittén utarbetade förslag till lokalt kollektivavtal om förslagsverksamhet som Kommunfullmäktige antog 28/10 1985. Enligt detta avtal skulle Förslagskommittén fungera både som beslutsgrupp och beredningsgrupp med uppgift att inom Nordanstigs kommuns förslagsverksamhet svara för beredning, förvaltning och verkställighet. Förslagskommittén skulle bestå av fem ledamöter och fem ersättare, varav tre ledamöter utsågs av arbetstagarorganisationerna och två ledamöter utsågs av arbetsgivaren. En ledamot skulle utses av Svenska kommunalarbetareförbundet, en ledamot gemensamt av arbetstagarorganisationerna inom KTK och TCO-S samt en ledamot gemensamt av arbetstagarorganisationerna inom SACO/SR-K, Lärarnas riksförbund och Skolledarförbundet. Två ledamöter skulle utses av Löne- och personalnämnden. Protokoll A 1 1984-1985 1
28 Försurningskommittén Kommunfullmäktige beslöt 2/5 1984 att tillsätta en Försurningskommitté för arbete med försurningsfrågor och med direktiven att uppmärksamt följa utvecklingen inom ämnet försurning av mark och vatten och att rikta särskild uppmärksamhet åt de lokala förhållandena inom Nordanstigs kommun. Kommittén skulle verka för att samla och dokumentera kunskaper till allmänheten för att därigenom borde allt fler människor bli uppmärksamma om nödvändigheten av att motverka försurningseffekter. Kommittén skulle föreslå åtgärder för att lokalt inom Nordanstigs kommun begränsa försurningens effekter på mark och vatten. I Försurningskommittén skulle ingå en representant från vardera Kommunstyrelsen, fiskevårdsföreningen, naturvårdsföreningen, AB Iggesunds Bruk samt LRF. Försurningskommittén lämnade 24/6 1985 sin delrapport om försurningsläget inom Nordanstigs kommun till Kommunfullmäktige som då beslöt att kommittén skulle arbeta vidare och följa utvecklingen inom kommunen när det gällde försurning av mark och vattten. Rapporter om försurningsläget F 1 1985 1
29 Försäkringsnämnden Kommunfullmäktige valde 6/12 1973 Försäkringsnämnd för åren 1974-1976. Sedan har Försäkringsnämnden valts även för åren 1977-1986.
30 Gatunamnskommittén Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt 18/8 1975 att uppdra åt ledamöter att från respektive ort till arbetsutskottet inkomma med förslag till gatunamn. Kommunstyrelsen beslöt 10/10 1975 att utse av Byggnadsnämnden föreslagna fyra personer att tillsammans med arbetsutskottet utgöra namnkommitté för fastställande av vägnamn inom nyplanerade byggnadsområden. Protokoll A 1 1977-1978 1
31 Handikapprådet Innan Nordanstigs kommun bildades från 1974 hade 23/11 1972 ett kommunalt Handikappråd för Bergsjö kommunblock bildats med representanter från handikapporganisationerna och från de kommunala nämnder och styrelser som på ett eller annat sätt hade med handikappfrågor att göra. Detta råd hade bestått av fem representanter för handikapporganisationerna och fyra kommunala representanter. Nordanstigs Kommunfullmäktige utsåg 20/5 1974 kommunens fyra representanter i Handikapprådet med en representant vardera för Kommunstyrelsen, Sociala centralnämnden, Centrala byggnadskommittén och Skolstyrelsen med mandattiden 1/7 1974-1976. Kommunfullmäktige beslöt 25/11 1996 om förändrad organisation för Handikapprådet som bland annat innebar att Handikapprådet skulle bli ett samrådsorgan för Kommunstyrelsen som skulle utse ordförande i rådet. Handikapprådet skulle bestå av nio ledamöter från intresseorganisationerna. Kommunfullmäktige beslöt 26/2 2001 om gemensam arbetsordning för Kommunstyrelsens beredande råd vilket bland annat innebar att Kommunstyrelsen skulle utse ordförande och minst ytterligare en ledamot i råden vilka skulle bestå av högst nio ordinarie ledamöter. Senast 13/1 2011 valde Kommunstyrelsen tre representanter i rådet för mandatperioden 2011-2014, varav en som ordförande och en som vice ordförande. Protokoll A 1 1988-2006 1
32 Hälsorådet Kommunfullmäktige beslöt 24/5 1993 att uppdra till Kommunstyrelsen att initiera bildandet av ett lokalt Hälsoråd. Kommunstyrelsen gav sedan Socialnämnden uppdrag att arbeta vidare med detta och ett förberedande möte hölls 11/11 1993. Socialnämnden beslöt 6/4 1994 att göra framställning till Kommunstyrelsen att bilda ett lokalt Hälsoråd med sammansättning enligt förslag från samma tillfälle. Kommunfullmäktige beslöt 24/5 1994 att bilda ett Hälsoråd i kommunen. Följande områden skulle prioriteras: Rökning, alkohol och droger. Kost. Olycksfall - äldre. HIV/AIDS. Representanter i Hälsorådet skulle finnas från följande: skola/barnomsorg, socialförvaltning, fritid/kultur, miljö/hälsoskydd, primärvård, Kommunstyrelsen, landstingsledningen och Försäkringskassan. Kommunfullmäktige beslöt 29/4 1996 om ändrad organisation för folkhälsoarbetet i Nordanstigs kommun då ditillsvarande organisation befunnits vara oklar. Den nya organisationen från 1/5 1996 innebar att Hälsorådet enbart skulle bestå av förtroendevalda med representanter från Kommunstyrelsen, Barn- och utbildningsnämnden, Omsorgs- och arbetsmarknadsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden, Miljö- och byggnadsnämnden samt Hälso- och sjukvårdsnämnden i Norra Hälsingland. Hälsorådet blev samrådsorgan till Kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslöt 28/4 1997 att anta Hälsorådets förslag till folkhälsopolitisk handlingsplan för Nordanstigs kommun där det bland annat framgick att Hälsorådet skulle ha en Beredningsgrupp bestående av tjänstemän från förvaltningar och myndigheter och att Hälsorådet skulle vara ett politiskt forum med en rådgivande funktion till Kommunstyrelsen. Hälsorådets uppdrag var att stimulera, samordna, stödja och utvärdera folkhälsoarbetet i kommunen. Rådets verksamhetsresultat i förhållande till uppsatta mål skulle rapporteras årligen till Kommunstyrelsen.
3/4 2006 antog Kommunfullmäktige folkhälsopolitisk inriktning för Nordanstigs kommun. Senast 18/1 2007 valde Kommunstyrelsen representanter i rådet för mandatperioden 2007-2010. Kommunstyrelsen beslöt 29/1 2009 att slå samman Brottsförebyggande rådet och Folkhälsorådet till ett gemensamt råd och 26/2 2009 beslöt Kommunstyrelsen att namnet skulle vara Brå- och folkhälsorådet. Protokoll A Protokoll: Hälsorådet A 1 1993-2008 1 även minnesanteckningar, kopior, kallelser och bilagor, saknas 2003-2008 Protokoll: Hälsorådets beredningsgrupp A 2 1996-2000 1 minnesanteckningar, kallelser, bilagor, här även A 3 - A 5 Protokoll: Allergigruppen A 3 1995-1997 minnesanteckningar, se A 2 Protokoll: ASTAN-gruppen A 4 1996-1998 minnesanteckningar, se A 2 Protokoll: HIV/STD-gruppen A 5 1996-1999 minnesanteckningar, se A 2 Korrespondens E 1 1994-2001 1 Verksamhetsplaner F 1 Verksamhetsplaner: Allergigruppen F 1 a 1997-2000 1 här även F 1 b - F 1 f och F 2 - F 5 Verksamhetsplaner: ASTAN-gruppen F 1 b 2000 se F 1 a Verksamhetsplaner: BIM-gruppen F 1 c 1999-2000 se F 1 a Verksamhetsplaner: HIV/STD-gruppen F 1 d 1995-2000 se F 1 a Verksamhetsplaner: Kostgruppen F 1 e 1995-2000 se F 1 a Verksamhetsplaner: Olycksfallsgruppen F 1 f 1996-1999 se F 1 a Verksamhetsberättelser F 2 Verksamhetsberättelser: Allergigruppen F 2 a 1995-1999 se F 1 a Verksamhetsberättelser: ASTAN-gruppen F 2 b 1995-1999 se F 1 a Verksamhetsberättelser: BIM-gruppen F 2 c 1999 se F 1 a
Verksamhetsberättelser: HIV/STD-gruppen F 2 d 1994-1999 se F 1 a Verksamhetsberättelser: Kostgruppen F 2 e 1995-1999 se F 1 a Verksamhetsberättelser: Olycksfallsgruppen F 2 f 1995-1999 se F 1 a Planer, program och inriktningar F 3 1997-2005 se F 1 a Rapporter och undersökningar F 4 1995-2000 se F 1 a Bidragsansökningar F 5 1995-1999 se F 1 a
33 Hälsovårdsnämnden / Miljö- och hälsoskyddsnämnden I och med att 1958 års hälsovårdsstadga trädde i kraft 1 januari 1960 blev Hälsovårdsnämnderna lika utformade oavsett om kommunen bestod av stad eller landsort. De nygamla Hälsovårdsnämnderna skulle bland annat verka för förbättrad hälsovård i kommunen och se till att hälsovårdsstadgan efterlevdes. Antal ledamöter i nämnden skulle vara minst fem, och om möjligt skulle en läkare och en veterinär vara ledamöter. För att biträda Hälsovårdsnämnden skulle det finnas hälsovårdsinspektörer. 1958 års hälsovårdsstadga ersattes 1982 av hälsoskyddslagen som trädde i kraft 1 januari 1983. Därmed ersattes Hälsovårdsnämnderna av Miljö- och hälsoskyddsnämnder. I Nordanstigs kommun skedde det från 1/7 1983. Från 1992 uppgick nämnden tillsammans med Byggnadsnämnden i Miljö- och byggnadsnämnden. Protokoll: Hälsovårdsnämnden / Miljö- och hälsoskyddsnämnden A 1 1974-1991 10 Protokoll: Arbetsutskottet A 2 1975-1991 7 Diarier C 1 1974-1985 5 Diariehandlingar F 1 1974-1991 3 Avlopp F 2 1974-2004 30 Renhållning F 3 1974-2004 12 Djurskydd F 4 1974-2004 5 Livsmedel F 5 1974-2004 7 Miljöskydd F 6 1974-2004 20
Täkter F 7 1974-2004 4 Bostads- och hygienlokaler F 8 1974-2004 2 Vattenprover F 9 1974-1992 7 Vattenprover vid vattenverk F 10 1974-1990 3 Vattenverk F 11 1974-1991 1 Vattenundersökningar F 12 1980-1997 1 Badvattenprover F 13 1980-1995 1 Inventeringar av vattentäkter F 14 1974 1 Inventeringar av privata brunnar F 15 1984 1 Vattenkraft F 16 1922-1994 1 Provtagningar av rinnande vatten F 17 1987-1989 1 Recipientkontroller F 18 1976-1999 2 Försurning F 19 1980-1985 1 Sura brunnar F 20 1985-1989 1 Kalkning F 21 1978-2000 2 VA-inventeringar / utredningar F 22 1974-1995 5 Fisk F 23 1988-2001 1 16-tillstånd F 24 1985-2002 1 CFC-årsrapporter F 25 1989-1991 1 Torvbrytning F 26 1981-1992 1 Äldre avfallsupplag F 27 1983-1995 1 Nedskräpning F 28 1991-2002 1 Miljöfarligt avfall F 29 1980-2000 1 Avfallshantering hos företag F 30 1991-1992 1 Bekämpningsmedel F 31 1974-2002 1 Pappersåtervinning F 32 1974-1981 1 Strömsbruks cellulosafabrik F 33 1974-1982 2 Radiakmätningar F 34 1986-1991 5 Strålningsmätningar F 35 1986-2004 1 Luft F 36 1984-1993 1 Naturvård F 37 1975-2002 1 Miljöskyddstillsyn / inventeringar F 38 1988-1992 1 Årsberättelser F 39 1974-1982 1 Samlings F 40 1976-2002 1
34 Infrastrukturberedningen Kommunfullmäktige utsåg 25/1 1999 denna fasta fullmäktigeberedning från 1/2 1999 med följande ansvarsområden: tydliga mål knutna till ekonomin, målbeskrivning för fysisk planering, IT-frågor samt målbeskrivning och planer för byggande av bostäder. Beredningen lämnade sin slutrapport till Kommunfullmäktige 29/5 2000 och upphörde därmed. Korrespondens E 1 2000 1
35 IT-gruppen Kommunfullmäktige beslöt 24/4 1995 att tillsätta en IT-grupp för att bevaka IT-frågorna i kommunen. IT-gruppen beslöt själv att gruppens verksamhet skulle vara diskussioner om målsättning, samverkan med andra kommuner och information om lokala nätverk, andra möjligheter till rationaliseringar. Målen skulle vara: verka för upplysning mot kommunens företag, effektivisera verksamheten samt en egen "server" i kommunen. IT-gruppen skulle verka för att främst skolan skulle arbeta med den nya tekniken, att andra förvaltningar skulle lära sig den nya tekniken och för ökade chanser för främst näringslivet och ungdomen i kommunen. IT-gruppen var sammansatt av både förtroendevalda och anställda. Kommunfullmäktige beslöt 24/2 1997 att anta en plan för IT-utveckling i Nordanstigs kommun, att upplösa den dåvarande IT-gruppen, att utse tre personer från Kommunstyrelsen med uppgift att bevaka och leda ITutvecklingen i Nordanstigs kommun under mandatperioden. Dessa tre skulle vara beredande organ inför Kommunstyrelsen för fördelning av det särskilda IT-anslaget. En löpande revidering skulle ske av IT-planen. Kommunstyrelsen utsåg 20/3 1997 de tre personerna i den nya IT-gruppen under dåvarande mandatperiod. Kommunfullmäktige beslöt 30/11 1998 att anta IT-strategi för Nordanstigs kommun där det bland annat framgick att Kommunstyrelsen skulle ha ansvaret för den övergripande IT-strategin och för förvaltningsövergripande IT-frågor. Kommunstyrelsen beslöt 7/2 2002 att utse två förtroendevalda som styrgrupp för genomförande av IT-planen i Nordanstigs kommun samt att upplösa alla tidigare utsedda IT-grupper.
Protokoll A 1 1995-1997 1
36 Kommittén för utredning av lokalhyror Kommunstyrelsen beslöt 17/6 1974 att tillsätta en kommitté för utredning av frågan beträffande lokaler och att kommittén borde vara sammansatt av representanter från Skolstyrelsen, Sociala avdelningen, Fritidsnämnden och Kommunstyrelsen och utsåg samtidigt som Kommunstyrelsens representanter en ledamot och kommunsekreteraren. Kommittén presenterade sitt första förslag för Kommunstyrelsens arbetsutskott 24/2 1975 varvid då beslöts att utlämna förslaget på remiss till samtliga politiska organisationer inom kommunen. Kommittén bearbetade sedermera remissvaren och framlade yttrande i ärendet. Kommunstyrelsen beslöt 2/2 1976 att återremittera ärendet till Fritidsnämnden för yttrande. Kommunstyrelsen beslöt 26/10 1976 att återremittera ärendet till utredningskommittén för kompletteringar som att tillsammans med förvaltningarna komma med förslag på hyressättning å kommunens lokaler för 1977 och med ett förslag med tillhörande utredning på 75% bidrag som alternativ. Kommunfullmäktige beslöt 19/12 1977 att med vissa ändringar antaga utredningskommitténs förslag till normer avseende bidrag till hyreskostnader för kommunala eller föreningsägda lokaler. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt 18/12 1978 att ge kommittén i uppdrag att lämna förslag på högsta årliga anslag i kommunens budget, högsta bidragsbelopp från fall till fall, högsta bidragsprocent för anslag i förhållande till vidtagna underhållsåtgärder samt övriga villkor för att eventuella bidrag skulle kunna utgå. Kommunfullmäktige beslöt 21/5 1979 i enlighet med kommitténs förslag (se protokoll) och att 45 000 kronor skulle anslås ur konto 5.950.1 att disponeras av Fritidsnämnden för bidrag till om- och tillbyggnad av föreningsägda lokaler samt att kommittén med anledning av slutfört uppdrag befriats från uppgiften.
Protokoll A 1 1974-1979 1
37 Kommittén för utredning om Hasselas framtid En motion från Centerpartiet om att utreda och komma med förslag i syfte att öka sysselsättningen och boendet i Hassela ledde till att Kommunfullmäktige 15/8 1977 biföll motionen och samtidigt beslöt att Kommunstyrelsen skulle utföra utredningen. Kommunstyrelsen beslöt 28/12 1977 att uppdra till tre förtroendevalda att företaga denna utredning. Denna utredningskommitté lade fram sin slutrapport för Kommunstyrelsen 2/3 1982 varvid Kommunstyrelsen beslöt att godkänna rapporten och att Näringslivskommittén fortsättningsvis fick i uppdrag att bevaka de i slutrapporten framlagda förslagen. Protokoll A 1 1978-1981 1
38 Kommunaldemokratiutredningen En motion från Socialdemokraterna om att tillsätta en arbetsgrupp för att utarbeta konkreta förslag gällande den kommunala demokratin i enlighet med vad i motionen anförts ledde till att Kommunfullmäktige 26/6 1978 biföll motionen och samtidigt utsåg en utredningsgrupp bestående av tre förtroendevalda representanter från de socialistiska partierna och tre sådana från de borgerliga partierna. Utredningsgruppen lade fram delförslag för Kommunfullmäktige 25/2 1980 som beslöt att återremittera ärendet till utredningsgruppen för komplettering med bland annat uppgift om vilka ekonomiska konsekvenser förslaget kunde innebära. Utredningsgrupppen lade fram sitt slutliga förslag för Kommunfullmäktige 24/1 1983 som beslöt att anta förslaget med vissa ändringar. Protokoll A 1 1978-1982 1
39 Kommunfullmäktige Från 1974 bildades Nordanstigs kommun genom sammanslagning av Bergsjö, Gnarps, Harmångers och Hassela kommuner. Från 1955 är fullmäktige obligatorisk i samtliga kommuner och har ersatt Kommunalstämman som högsta beslutande organ. Kommunfullmäktiges ledamöter är de enda som utses i direkta val inom kommunen. Till Kommunfullmäktiges uppgifter hör bland annat att besluta om mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatter och andra viktiga ekonomiska frågor, om nämndorganisationen, val av revisorer med mera. Kommunfullmäktiges beslutanderätt kan inom vissa av kommunallagen givna ramar delegeras till Kommunstyrelsen. I Nordanstigs kommun har antalet ledamöter från början varit 41 men från 1/11 2002 31 ledamöter. Protokoll A 1 1974-2009 42