BESLUT 2011-02-21 Dnr: 10/00146 och 948 (608/10) SAKEN Uppdrag granskning, SVT1, 2010-05-19, program om Sundsvalls sjukhus; fråga om opartiskhet, saklighet och genmäle BESLUT Programmet frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. PROGRAMMET Programmet handlade om Sundsvalls sjukhus och dess ekonomiska problem och långa vårdköer. Det berättades bland annat om en konsultbyrå som kallats in för att rationalisera och sköta neddragningar i personalstyrkan. I programmet medverkade personal, politiker och patienter. Bland annat intervjuades chefen för ortopedavdelningen (NN) om sjukhusets ekonomi. I intervjun sades bland annat följande. (Reporter): Så den här kliniken har redovisat underskott, alltså har haft förluster under, under flera år, samtidigt som patienterna inte kommer hit.[---] Det ligger på minus sex miljoner under de två senaste åren ungefär. (NN): Ja, du menar totalt tre miljoner ett år och tre miljoner?[---] (Reportern): Nej, totalt är det tolv miljoner. (NN): Det kan jag faktiskt inte diskutera när jag inte sitter med siffrorna framför mig. Det har jag svårt att diskutera.[---] Det beror på hur man räknar. (Reportern): Det här är inte beroende på hur man räknar utan det här är landstingets egen redovisning [---] (NN): Frågan om budget den kan jag faktiskt inte gå in på och diskutera. Då måste vi sitta och titta med siffrorna tillsammans med ekonomer för det är, det är en, kan man säga, en bokföring som inte är så lätt att genomskåda. Senare i programmet sade reportern att operationssalarna stod tomma på sjukhuset medan mängder av patienter väntade på operation. Ett landstingsråd Myndigheten för radio och tv Tel: 08-606 90 80 Fax: 08-741 08 70 Box 33, 121 25 Stockholm-Globen registrator@radioochtv.se Besöksadress: Arenavägen 55, plan 7 www.radioochtv.se
2/6 kommenterade saken på följande sätt. Ett exempel som jag kan det är om vi har en familjeläkare som jobbar över ett veckoslut, en lördag och söndag då renderar det över fyrtio timmars ledighet. Alltså, du har en hel tjänst borta ur produktionen en hel vecka på en hälsocentral. Det säger sig självt att vi får köer till vården. När det är jaktsäsong på hösten, till exempel, då är det ju många läkare som vill ta ut sin jourkomp eller vara ledig. Jag menar, det är ju som vanliga människor som jagar, det är ju ett intresse, men just det här att det blir så stor frånvaro att produktionen ligger nere, det tycker inte jag är acceptabelt. Efter detta inslag medverkade en landstingspolitiker och två sjuksköterskor i Uppdrag gransknings studio och de var kritiska till utvecklingen på sjukhuset. Under samtalet i studion sa programledaren bland annat följande. Vi ser en verksamhetschef här som inte har koll på att han har gått tolv miljoner med förlust de senaste två åren. ANMÄLNINGAR En anmälare, NN, anser att programledaren i sin slutkommentar gjorde en felaktig tolkning av den ekonomiska situationen på sjukhuset och dessutom uttalade sig nedsättande om NN:s roll beträffande problemen på sjukhuset. NN anser att han borde getts möjlighet till genmäle. Vidare anser NN att programmets utformning är vilseledande och strider mot saklighetskravet. En annan anmälare anser att programmet driver teserna att operationsköerna på sjukhuset beror på att läkare enbart jobbar när de vill och att sjukhuset bryter mot ingångna avtal och praxis på svensk arbetsmarknad. Anmälaren anser också att programmet framför allt bygger på uppgifter från det dåvarande landstingsrådet i Gävleborgs läns landsting som även sitter som ledamot i Sveriges Kommuner och Landstings förhandlingsdelegation, vilket medför att programmet är ensidigt. Anmälaren är vidare kritisk till beskrivningen av läkares arbetstider och kompensationsledighet samt att operationsköerna berodde på läkarnas kompensationsledigheter. Enligt anmälaren har man inte beaktat att bristen på eftervårdsplatser påverkar operationskapaciteten. Enligt anmälaren kan läkares ordinarie arbetstid också förläggas fram till kl. 21.00 utan övertidsersättning. PROGRAMFÖRETAGETS YTTRANDE Sveriges Television (SVT) anser att programmet inte strider mot kravet på opartiskhet och saklighet och anför i huvudsak följande. Saklighet Det sägs inte i inslaget att läkare enbart jobbar när de vill eller bryter mot ingångna avtal och praxis på svensk arbetsmarknad. Däremot uppges läkarnas faktiska arbetstider vara en viktig förklaring till de långa operationsköerna. Till exempel säger reportern vid ett tillfälle: Läkarna är i praktiken ofta komplediga
3/6 och borta. Det gör vården svår att planera. Och det är då det blir tomt i operationssalen. Bakgrunden till dessa uppgifter är följande. Konsultföretaget ManTec, som anlitades av Västernorrlands läns landsting, har i en rapport beskrivit hur dess konsulter ser på problemen i Sundsvall och även redovisat förslag till lösningar. Det konstateras att olika yrkesgrupper planerar sina resurser oberoende av varandra och att detta leder till att relativt få patienter blir behandlade. Rapporten pekar på att planeringen av läkarresursen, det vill säga när läkarna är tillgängliga, är central för att rätta till problemen. Anestesikliniken på ett stort sjukhus kan beskrivas som navet i all operationsplanering. Två representanter för ledningen av anestesikliniken i Sundsvall uttalar sig i inslaget på ett sätt som understödjer att läkarnas arbetstider har stor betydelse för köer och tillgänglighet. En biträdande enhetschef på anestesikliniken säger så här: De flesta som jobbar inom sjukvården, undersköterskor och sjuksköterskor, har en schemalagd arbetstid såtillvida att man jobbar tvåskift eller treskift. Medan läkarna har kontorsarbetstid på sina scheman. Övrig tid är jourtid. Så det skulle bli ytterligt dyrt. Det fordras alltså en schemaförändring för läkarna om man ska kunna utnyttja till exempel en operationsavdelning på det sätt vi pratar om. - Men det skulle vara effektivt? (reportern) - Det skulle vara väldigt effektivt och det skulle vara kostnadseffektivt för samhället. Verksamhetschefen på samma klinik ser också en motsättning mellan tillgänglighet och läkarnas scheman. I inslaget svarar han så här på frågan om han tror att det på sikt är möjligt att behålla dagens schemasystem: Svår fråga. Låt mig säga så här: jag tror att de krav som patienterna kommer att ställa på oss när det gäller tillgänglighet och själv kunna boka tider när de kan och vill, så tror jag att det blir svårt att hålla kvar det traditionella schematänket som vi har inom landstingsvärlden. En professor i hälso- och sjukvårdsadministration intervjuas också i inslaget och säger att en planering av sjukvården utifrån patienternas behov kommer att leda till att personalens arbetstider måste ändras. Jag skulle rekommendera att man börjar i andra ändan, det vill säga med att planera vårdprocessen, vårdflödet om du så vill, ur ett patientperspektiv. Och den gemensamma diskussionen mellan företrädare för olika yrkesgrupper handlar då om; hur ska vi designa processen så att den blir optimal ur patientens synvinkel? Då tror jag att insikten kommer: ja, då får vi ju anpassa oss till det nya sättet att jobba. Redaktionens slutsats blev att professorn främst syftar på att läkarnas arbetstider måste anpassas eftersom övriga personalgrupper redan arbetar skift och enkelt kan schemaläggas då operations- eller annan vårdplanering så kräver. Den rapport som personaldirektören för Västernorrlands läns landsting gjorde efter att inslaget sändes används av en anmälare som belägg för att inslaget är felaktigt. Vid bedömningen av denna rapport bör man beakta att den gjordes som en följd av den både lokala och nationella debatt som uppstod efter Uppdrag gransknings
4/6 reportage. Den kan således ses som en kommentar till eller en del av denna debatt. Personaldirektörens rapport finns endast i form av en Powerpointpresentation. En slutsats som görs där är: Läkarnas bemanning och arbetstider har isolerat ingen avgörande inverkan på ambitionen att i ökad grad sätta patienterna i fokus och minska köerna. Personaldirektören har med sin markering av ordet isolerat alltså inte uteslutit att läkarnas arbetstider har haft en avgörande inverkan, bara att de måste ses i ett sammanhang. Personaldirektören skriver också: Den enskilt viktigaste åtgärden bedöms vara att utveckla planeringsprocessen och därigenom uppnå en aktivitetsstyrd bemanning. Personalbemanningen och utformandet av arbetstider kommer då att i högre utsträckning än i dagsläget att utgå från kundernas behov och verksamhetens produktionsbehov. Rapportens slutsats är alltså att den viktigaste åtgärden är att införa aktivitetsstyrd bemanning och med dess hjälp ändra personalens arbetstider. Eftersom både undersköterskor och sjuksköterskor redan har en schemalagd arbetstid över dygnets alla timmar, så skulle personaldirektörens slutsats kunna tolkas som ett indirekt stöd för påståendet i inslaget i Uppdrag granskning; att schemaläggningen av läkarnas arbetstider är en viktig orsak till de operationsköer som funnits vid Länssjukhuset i Sundsvall. Redan dagen efter att inslaget sändes gick sjukhusdirektören vid Länssjukhuset i Sundsvall ut med ett pressmeddelande som också skickades till alla medarbetare på sjukhuset, där han skriver bland annat: LSH:s uppfattning om gårdagens Uppdrag Granskning är att man under fyra månader gjort ett omfattande grundarbete eller research främst genom studier av urkunderna och intervjuer samt härigenom blivit väl insatt i frågeställningarna. Därför har programmet blivit rättvisande. En av anmälarna påstår att läkares ordinarie arbetstid kan förläggas fram till kl. 21.00 utan övertidsersättning. Enligt en PM från Sveriges Kommuner och Landsting, 2010-03-04 är det bara Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Uppsala och Landstinget i Östergötland som generellt förlägger sina läkares ordinarie arbetstid fram till kl. 21.00 på vardagar. I övriga landsting sker detta enbart undantagsvis. Det främsta skälet uppges vara att det är svårt att få med sig läkarna på detta. Intervju med NN I inslaget säger programledaren mot slutet att: Vi ser en verksamhetschef här, som inte har koll på att han har gått tolv miljoner i förlust de senaste två åren. Uttalandet syftar på intervjun med NN, verksamhetschef vid ortopedkliniken på Länssjukhuset i Sundsvall. Uppgifterna om ortopedklinikens underskott är hämtade från Landstinget i Västernorrlands ekonomiska redovisning, nedbrutet på varje klinik. Redaktionen har fått dem från ekonomiavdelningen på Länssjukhuset i Sundsvall. Att en verksamhetschef med ekonomiskt ansvar för sin klinik inte verkar förstå eller kan kommentera de senaste två årens sammanlagda resultat är anmärkningsvärt. Programledarens sammanfattande kommentar framstod därför som rimlig, om än tillspetsad, för redaktionen.
5/6 Opartiskhet Redaktionen var två gånger före sändning i kontakt med ordförande i Medelpads läkarförening. Syftet var att göra en intervju med honom för att få med läkarfackets synpunkter i inslaget. Han var undvikande och hänvisade till andra personer som inte hade samma mandat att företräda läkarna i Medelpad. Redaktionen tolkade detta som att han inte ville ställa upp för en intervju. Efter att inslaget sänts togs en ny kontakt, men då avböjde han direkt att bli intervjuad. Att företrädare för en kritiserad part inte vill ställa upp är inte ett skäl för SVT att inte sända ett granskande och kritiskt inslag. I ett uppföljande inslag som sändes den 9 juni 2010 återkom Uppdrag granskning till det anmälda inslaget om Länssjukhuset i Sundsvall. Frågan om läkarnas arbetstider och deras betydelse för vårdköerna togs åter upp. Då medverkade ordföranden i Läkarförbundet och gav läkarfackets syn på saken. Genmäle Ingen begäran om genmäle har inkommit direkt till redaktionen. När redaktionen genom anmälan till granskningsnämnden fick kännedom om NN:s önskan om genmäle uppmanade SVT honom att inkomma med en begäran. När inte NN hörde av sig gjordes bedömningen att begäran om genmäle hade tagits tillbaka. AKTUELLA BESTÄMMELSER SVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (5 i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet innebär enligt granskningsnämndens praxis att om allvarlig kritik riktas mot en klart utpekad part ska den kritiserade få bemöta eller kommentera kritiken. Som regel ska detta ske i samma program eller inslag, antingen genom att den kritiserade själv medverkar eller genom att en kommentar från honom eller henne redovisas. Av betydelse för bedömningen är också 9 i sändningstillståndet som bland annat ålägger SVT att stimulera till debatt, kommentera och belysa händelser och att granska myndigheter, organisationer och företag som har inflytande på beslut som rör medborgarna. Dessa skyldigheter innebär enligt granskningsnämndens praxis att program eller inslag kan ha en kritisk infallsvinkel utan att därför strida mot kravet på opartiskhet. Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får vara vilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas. SVT ska ge den som har ett befogat anspråk på att bemöta ett påstående tillfälle till genmäle (17 i sändningstillståndet). Ett genmäle ska sändas så snart det kan
6/6 ske i eller i anslutning till program av samma eller likartad karaktär som det som anmärkningen avser. GRANSKNINGSNÄMNDENS BEDÖMNING Granskningsnämnden konstaterar inledningsvis att den granskning som skedde i inslaget är väl förenlig med de skyldigheter som SVT har enligt sitt sändningstillstånd. Nämnden finner, mot bakgrund av SVT:s yttrande, inte att de anmälda uppgifterna om läkarnas arbetstid strider mot bestämmelsen om saklighet. Enligt nämndens mening var programmet i denna del inte heller utformat på ett sådant sätt att det strider mot kravet på opartiskhet. Vad gäller den del i inslaget som rör NN gavs denne tillfälle att besvara frågor kring sitt ekonomiska ansvarsområde på sjukhuset. Nämnden anser att den avslutande kommentar som programledaren gav om NN förvisso var tillspetsad men anser att den får anses ligga inom ramen för de skyldigheter som SVT har enligt 9 i sändningstillståndet. Mot bakgrund av vad SVT uppgett i sitt yttrande kan granskningsnämnden inte finna att frågan om hantering av genmäle aktualiseras i ärendet. Detta beslut har fattats av Henrik Jermsten, Maria Edström, Jesper Strömbäck, Nina Wormbs, Arash Mokhtari och Martin Holmgren efter föredragning av Christoffer Lärkner. På granskningsnämndens vägnar Henrik Jermsten Christoffer Lärkner Detta är en elektronisk kopia av beslutet. Namnunderskrifter finns på originalhandlingen som förvaras hos myndigheten.