miljögifter i slam Mats Tysklind Kemiska institutionen Umeå universitet

Relevanta dokument
Miljögifter i slam och utgående vatten

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2009 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren )

Resultatrapport - screening av miljögifter 2014

Provtagning av läkemedelsrester i rå- och dricksvatten, SLL 2017

Enskilda avlopp som källa till läkemedelsrester och kemikalier Karl-Axel Reimer, Södertälje kommun Helene Ejhed, IVL Svenska Miljöinstitutet

Provtagning av läkemedelsrester i avloppsvatten, SLL 2017

Riskbedömningar av läkemedelsutsläpp

Problem vid Analyser. - hur vet vi att reningen ger rätt effekt? av Jörgen Magnér (Forskare IVL)

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2008 års provtagning (inklusive en sammanfattning av åren )

Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

Lennart Mårtensson Docent miljöteknik

Screening av miljögifter och läkemedel vid Trelleborgs avloppsreningsverk

IVLs arbete som tredjepartsgranskare av miljöinformationen på ww.fass.se. av Jörgen Magnér (PhD in Applied Environmental Science)

De 10 tårna i ChEmiTecs fotavtryck!

Bilaga 2. Förslag på ämnen för övervakning

Organiska föreningar i slam En sammanställning av tidigare forskning. Maritha Hörsing

Miljöindikatorer inom ramen för nationella läkemedelsstrategin (NLS)

Emissions of Dioxins in Municipal Solid Waste Incineration. Professor Stellan Marklund Umeå University Sweden

Bio P nätverket Var kom det ifrån och vart är vi på väg?

Contracting division of Läckeby Water Group. Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011

Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk

Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of

Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk

Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk

Rening i våtmarker försök i Halland

Alternativa källor och spridningsvägar - Dimensionering av problemet med emissioner från varor

Mats Tysklind Kemiska institutionen, Umeå universitet

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1

Hur mår Vänerfisken? - Undersökning av stabila organiska ämnen och metaller i fisk. Anders Sjölin Toxicon AB

Läkemedelsrester och andra skadliga ämnen i avloppsreningsverk - koncentrationer, kvantifiering, beteende och reningsalternativ

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström

Läkemedel - förekomst i vattenmiljön, förebyggande åtgärder och möjliga reningsmetoder. Stockholm Vattens projekt. Bakgrund. Ingår i projektet:

Biologisk rening, primärt för enskilda avlopp. Malmö 20 januari,

Verksamhet. 10 vattenverk (VV) 19 avloppsreningsverk (ARV) 120 pumpstationer 230 mil rörnät

Retention of metals and metalloids in Atleverket treatment wetland Sylvia Waara & Tatsiana Bandaruk

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Biologisk avloppsvattenrening primärt för enskilda avlopp Marint Centrum Simrishamn

SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN

Reningsteknik läkemedel och viss kunskap om mikroplast

Verktyg för att bestämma polycykliska aromatiska föreningars tillgänglighet och mobilitet. Anja Enell

Utmaningar i morgondagens vattenrening

MILJÖGIFTER I VÅRA KLÄDER PÅVERKAN I PRODUKTIONSLAND OCH I ANVÄNDARLEDET. Lisa Lundin Kemiska Institutionen

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

Föroreningar i trafikdagvatten

PFAS i dricksvatten. - förekomst och rening. Philip McCleaf, Lutz Ahrens, Karin Wiberg

Miljöövervakning av utgående vatten & slam från svenska avloppsreningsverk

Screening av farliga ämnen reningsverk, deponier och dagvatten

Ozonförsök för rening av läkemedelsrester vid Himmerfjärdsverket

Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö

Undersökningar av mikroplast bakgrund, problembeskrivning och resultat från svenska vatten

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2004 och 2005 års provtagningar

Läkemedelsrester i avloppsvatten och kommunala reningsverk, nuläget. Nicklas Paxéus, Gryaab AB

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Renare mark Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet

Lund Anders Finnson, Svenskt Vatten Svenskt Vatten

Anna Maria Sundin NAM18, Linköping 31 januari 2018

Energieffektiv vattenrening

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Ekotoxikologisk utvärdering av avancerade reningstekniker för att ta bort läkemedel från avloppsvatten

RAPPORT. BEHOV AV AVANCERAD RENING VID AVLOPPSRENINGSVERK - Finns det recipienter som är känsligare än andra? MILJÖ INDUSTRI

Genom att pumpa vatten från saltkilen under Göta älv till en badanläggning kan göteborgarnas önskan om att kunna bada mitt i stan uppfyllas.

Dagvatten en komplex blandning

Dagvattnets föroreningsinnehåll. fältstudier. Heléne Österlund Forskare, Stadens vatten LTU

Sanering av Oskarshamns hamn. Oskarshamn harbour - The environmental problem. As Cd Cu Pb Zn. dioxins Hifab AB 1

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Borttagning av läkemedelsrester i renat avloppsvatten

små avlopp i kretslopp

Miljöstörande ämnen i fisk från Stockholmsregionen

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Kartläggning av läkemedelsrester i avlopps- och dricksvatten. Provtagning vid Akademiska sjukhuset, Uppsala och Lasarettet i Enköping hösten 2005.

Slam på åkrar. Ska vi ta tillvara slammets innehåll av fosfor? Ulrika Olofsson

Avskiljning av organiska föroreningar i dagvatten Fokus sorptionsfilter

Reduktion av läkemedelsrester

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Provtagning och analyser

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen

Utveckling av membranbaserade analysmetoder och mätning av läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Vatten Avlopp Kretslopp

Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån

Sammanställning av slamanlyser inom ReVAQ år

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Innemiljö på fartyg. Sarka Langer. IVL Svenska Miljöinstitutet AB Klimat och hållbara samhällssystem. SAN-konferens Sarka Langer

TN LR TT mg/l N b) 2,6-Dimethylphenole

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Ramdirektivet för Vatten och Kemikalier

Miljöövervakning av slam Redovisning av resultat från 2004, 2005 och 2006 års provtagningar

The test can be performed on the following devices. In addition, the required cuvette and the absorption range of the photometer are indicated.

Miljögifter inom Baltic Sea Action Plan Control of hazardous substances in the Baltic Sea region

Läkemedel det nya miljögiftsproblemet?

Kriterier för ytvatten och sediment

BIONÄRING = torkat hygieniserat organiskt slam med lämpligt innehåll av växtnäring.

MILJÖFÖRORENINGAR I MODERSMJÖLK

Utsläpp till vatten och slamproduktion Kommunala reningsverk, skogsindustri samt övrig industri

SOIL PNEC calculator

Transkript:

örekomst och trender av miljögifter i slam Mats Tysklind Kemiska institutionen Umeå universitet Mats.tysklind@chem.umu.se

Presentationen: Substanser löden ARV Avskiljning vs. Nedbrytning Tidstrender Slam jordsbruksmark & skogsmark Aspekter riskbedömning

Industry Hospitals Households ffices Traffic Sewage STP Public buildings Long range air transport Effluent Sludge Environment Schematic diagram of the mass flows of chemical substances derived from both internal and external milieus, via sewage systems to a sewage treatment plant (STP), then through effluent and sludge into the environment. 3

Molecular weight Water solubility H P Pentachlorophenol M w : 266.34 PBDE 209 M w : 959.17 CDD S w : 9.3 10-6 Tris(2-chloroethyl) phosphate S w : 5 597 Volatility Lipophilicity H N N NH H H 3 C 3 C CH 3 H 3 C Si H 3 C Si Si H 3 C Si H 3 C CH 3 CH 3 CH 3 Si CH 3 H 3 C P Ciprofloxacin Dodecamethyltetrasiloxane Tris(2-chloroethyl) phosphate H: 5.1 10-19 H: 0.79 log K ow : 1.63 PBDE 209 log K ow : 12.11 PCB 118 CH 3 CH 3 CH 3 CH 3 Di-(2-ethylhexyl) phthalate PBDE 47 K S Perfluorooctane sulfonate (PS) P Tris(1,3-dichloro-2-propyl) phosphate H CH 3 C 3 Si CH H 3 C 3 Si CH Si 3 H 3 C Si CH 3 H 3 C Si Si CH H 3 3 C H 3 C CH 3 Dodecamethylcyclohexasiloxane

Naturvårdsverket UmU och IVL screeningundersökning läkemedel (Dec. 2011)

Ulrika lofsson. Reningsprocesser i avloppsreningsverk - Slamkvalitet och reningseffektivitet av strukturellt varierande organiska föreningar. k h dl å Doktorsavhandling Umeå universitet 2012.

Avloppsreningsverken inte avsedda för att rena industri- och hushållskemikalier es 4 Screen Sand/fat Pre Primary Activated sludge Secondary A removal aeration B clarifier C treatment clarifier D G 30 min 45 min 1.5 h 1.8 h 3.6 h 10 h Thickener H 18 days Anaerobic digester E I Sludge silo 18 h Polymer Dewaterer J 2.5 h 20 min K Moving belt drier Thin layer drier A B C D E G H I J K Sampling location Raw sewage water Aerated effluent Primary effluent inal effluent Sludge, primary clarification Sludge, secondary clarification External sludge Raw sludge Digested sludge Dewatered (digested) sludge Pellet 7

Resultat nationella screnningen (NV) 2011 In ARV Ytvatten Ut ARV isk Mats Tysklind, VA-Kem 2011 = >200ng/l = 21-200 ng/l = <20 ng/l

Mass flöde av antibiotika (Umeå ARV) N H N NH N H 2 N CH3 N NH 2 H 3C CH 3 9

Läkemedel detekterade i slam från fyra ARV (Skövde, Stockholm, Uppsala, Umeå). Rapport dec 2011

Avskiljningseffektivitet (RE) Effluent, tot RE (%) C Influent, tot C 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 % Triclosan TBP TDCPP TBEP TPP EHDPP DEHP Ciprofloxacin PCB 77 PCB 105 PCB 118 PCB 156 PCB 167 PBDE 47 PBDE 99 MBT DBT Co Cu Ni Zn RE include mechanical, chemical and biological treatment 11

önskade ämnen i slam 7 6 5 4 3 2 1 0 a n = 3 STPs b n = 2 STPs log Conc. (µg kg 1 d.w.) Metals Phthalates PCAs Siloxanes a Biocides Qs 4 NP Triclosan TCs b Pesticides BHT Ps PAHs PBDEs TCs L imonene b NSAIDs b CPs Adipates b I PCBs PCBz PCs WH PCBs PCDD/s Group of compounds 12

Anaerob rötning 160 140 120 100 80 % 60 40 20 0 Triclosan TBP TDCPP TBEP TPP EHDPP DEHP Ciprofloxacin PCB 77 PCB 105 PCB 118 PCB 156 PCB 167 PBDE 47 PBDE 99 MBT DBT Co Cu Ni Zn >100% means higher concentration in dewatered digested sludge than in primary sludge 13

Generellt ARV ARV har generellt högre avskiljningseffektivitet för s k hydrofoba ämnen (lipofila) än fallet för mer vattenlösliga (väntat) H Hög RE (>70%) norfloxacin, ciprofloxacin, triclosan, PBDE 47, EHDPP and DBT Lipophilic compounds CH 3 N N H N NH H N NH H 3 C H 3 C P Norfloxacin Ciprofloxacin Triclosan PBDE 47 EHDPP Låg RE trimethoprim, de flesta organofosfater och vissa metaler Water soluble compounds H 2 N N CH3 N NH 2 CH 3 H 3 C Trimethoprim P TDCPP CH 3 P CH 3 CH 3 TBEP 14

% Återfinning av substanser i slam relativ användningsvolymer i samhället 70 60 50 40 30 20 10 0 Qs TCs 4-NP Triclosan Siloxanes PCAs PBDEs Metals Limone Biocides BHT PCBz Pesticides Ps Phthalat TCs NSAIDs Adip PCs PAHs ates 15

Tidstrender 6000 5 175 700 Conc. µg kg -1 d.w. 5000 4000 3000 4 3 2 150 125 100 75 600 500 400 300 2000 50 200 1000 1 25 100 0 05 07 09 0 05 07 09 0 05 07 09 0 05 07 09 Norfloxacin PBDE 154 MD2M PBDE 209 Decamethyltetrasiloxane Hexabrominated diphenylether Decabrominated diphenylether lofsson et al 2012 16

30 25 20 15 10 5 0 Tidstrender - Estimated years to see time-trends - Varies from 5 to 26 years Natural fluctuations variability between STPs/years Variations in the analytical determination (analytical uncertainty) 17 year TDCPPP PBDE PBDE PBDE 1234678-HpCD CD MDMM PBDE 154 Cobalt Triclosan TBEP PDoDA PSA 124CBz 14CBz 999 Ciprofloxacin Norfloxacin 183 MBT DBT 2378-TCD 1234678-HpCDDD MCCP MD2MM MD3MM 209 CDDD

rom source to exposure

Persistens (P) Bioackumulation (B) P (t½) Läkemedel lamskyddsmedel Klorfenolpreparat Dioxin - PCB PCs B (BC, log Kow) 19

rganiska ämnen i skogsgödslad rganiska ämnen i skogsgödslad mark

rom source to exposure

iskplasmamodellen ll (Hugget et al., 2003) Log P PEC/ MEC R i H k / Ratio: Human terap. konc./ iskplasma konc.

Results BC-studies Effekt ratio Levonogestrel: syntetisk progesteron p-piller uppmätt vatten 12 resp 8,5 ng/l effekter fisk ca 1 ng/l Levonorgestrel Haloperidol Risperidone Cilazapril Verapamil Ketoprofen Diltiazem Meclozine Memantine Sertraline Diclofenac Tramadol rphenadrine Ibuprofen xazepam Naproxen Carbamazepine Saf fety factor 0.01 0.1 1 10 100 1000 10000 Effect ratio ick et al., 2010

Slutsatser Sammansättning och fördelning mellan slam/vatten generellt likartad hos alla ARV beroende av plats, storlek och anslutna verksamheter önskade ämnen från många diffusa källor snarare än tydliga punktkällor Dock, förekomst av perfluorerade ämnen varierar mellan olika ARV Textilindustri i kan påverka halter i slam Dock, ARV med högra andel hushållsavloppsvatten har högre halter triclosan Hushållens produkter är vikitiga för triklosan och andra ämnen förekomst i slam 29

Slutsatser fortsättning Tidsserieanalyser är möjliga för slam Tidstrender kan kopplas till användning i samhället Stora kunskaps luckor om organiska ämnens öde i markmiljön 30