DATUM: 2007-03-14 INFORMATION NR: 1/07 Informationscentralen har i dag lagt ut sin årsrapport för 2006 på sin hemsida: Verksamheten vid Informationscentralen för Egentliga Östersjön år 2006 Sammanfattning Blomningarna av cyanobakterier i Egentliga Östersjön sommaren 2006 visade sig bli de mest intensiva under perioden 1997 2006 (de hade både stor utbredning och varade under en lika lång period som under rekordåret 2005). En strålande varm sommar och höga fosforhalter i ytvattnet i de södra och främst de sydvästra delarna av Östersjön gjorde att just dessa områden drabbades hårdast av blomningarna. Sydliga vindar förde dessutom ytansamlingar av den giftiga cyanobakterien Nodularia spumigena ut i Öresund och södra Kattegatt. Övriga delar av Östersjön blev mer skonade från stora cyanobakterieblomningar. En blomning i södra Bottenhavet i början av augusti spred sig emellertid snabbt söderut och gav Stockholms norra skärgård ett par veckor med kraftiga cyanobakterieblomningar. Under året försämrades syresituationen i Östersjöns bottenvatten kraftigt på grund av uteblivna inflöden av syrerikt vatten från Kattegatt. Syrgashalter under 2 ml per liter har observerats på djup överstigande 60 till 80 m i hela Östersjön och områdena med svavelväte (syrefria områden) ökade både i utbredning och i volym. Detta har lett till ökad frisättning av fosfor från bottensedimenten till bottenvattnet och därmed ökad risk för algblomningar kommande år. Informationscentralen gjorde under 2006 om sina webbsidor för att göra informationen mer lättillgänglig och i samband med detta fick Informationscentralen en ny webbadress, www.infobaltic.se. För att förbättra den regionala algövervakningen i Stockholms skärgård, Ålands hav och finska Skärgårdshavet har Informationscentralen under 2006 inlett ett närmare samarbete med några av Skärgårdsstiftelsens tillsyningsmän, algombudsmannen på svenska Utö samt besättningarna på några av Viking Lines fartyg. Algobservationer gjorda av dessa kontaktpersoner har rapporterats in till Informationscentralen som förmedlade informationen på sin webbplats. Länkar till motsvarande regionala informationsinitiativ på Gotland och Öland har också tillhandahållits på webbplatsen. Hela årsrapporten finns att läsa på www.infobaltic.se. Helena Höglander och
2 DATUM: 25. 5. 2007 INFORMATION NR: 2/07 Prognos för algblomningar i sommar Mätningar av näringshalter i Egentliga Östersjön under senvintern och våren har visat att förhöjda fosforhalter, som är en viktig förutsättning för stora cyanobakterieblomningar, bara har förekommit i de södra och sydvästra delarna av Östersjön. I de centrala och norra delarna har halterna legat mer kring normala nivåer. Vår prognos för sommaren är att kraftigare blomningar av cyanobakterier främst kan förväntas uppstå i de södra och sydvästra delarna. Risken för kraftiga blomningar bedöms som mindre i de norra och centrala delarna. Samtidigt spelar väderleken en stor roll för utvecklingen. Riskerna ökar med långvariga, lugna och soliga högtrycksperioder och minskar vid regnigt, svalt och blåsigt väder. De senaste åren har de första stora blomningarna dykt upp vid månadsskiftet juni-juli. Pollenansamlingar som kan förväxlas med algblomningar väntas Den här tiden på året är det många trädslag som släpper ut pollen i stora mängder, bland annat tall och flera lövträd. När träden släpper sina pollenkorn förs dessa iväg i luften och faller så småningom ner över mark och vatten. Resultatet blir ofta en kraftig gulfärgning av markytor, bilar och annat. Pollen som faller ner på vattenytor förs ofta ihop av vind och vågor och kan bilda gulfärgade stråk ute på öppna vattenytor eller ansamlingar vid stränder. När pollenmängderna legat ett tag i vatten kan de bli mer gulbruna och likna ytansamlade cyanobakterier. Sådana kraftiga pollenförekomster förekommer normalt i senare delen av maj och början av juni. Då brukar inte cyanobakterierna förekomma i ytansamlingar. Pollenansamlingar är harmlösa medan ansamlingar av cyanobakterier kan utgöra ett hälsoproblem, speciellt för vissa husdjur och småbarn. DATUM: 13. 7. 2007 INFORMATION NR: 3/07 Algsituationen Det finns fortfarande cyanobakterier (blågröna alger) i hela området söder om Ålands hav till södra Östersjön. Arten Aphanizomenon sp. dominerar ofta men inslag av Nodularia spumigena (katthårsalg) finns både i norra och i södra Östersjön. Det är den senare arten (Nodularia spumigena) som kan ge giftiga blomningar och täta ansamlingar på vattenytan. Aphanizomenon sp. är inte känd att vara giftig i Östersjön, men bör ändå behandlas som sådan. Den senaste veckan har inga större ansamlingar observerats på ytan mer än lokalt i Skärgårdshavet och i Finska viken. Däremot har höga halter av cyanobakterier grumlat vattnet i hela Egentliga Östersjön. Lokala kustblomningar, dominerade av Aphanizomenon sp., förekommer dessutom i Stockholms yttre skärgård. Dessa har lokalt gett upphov till mindre stråk av alger på ytan. I Trosas yttre skärgård finns även en del Nodularia spumigena. Utmed Gotlands eller Ölands kust har det emellertid inte förekommit några större mängder cyanobakterier den gångna veckan.
3 Algprognos I norra Egentliga Östersjön har halterna av näringsämnet fosfat minskat i ytvattnet vilket gör att ingen större tillväxt av cyanobakterier i området är att vänta. De Nodularia spumigena trådar som redan finns i vattnet, som är i slutfasen av sin blomning och i dåligt skick, kan emellertid bilda ansamlingar på ytan om svaga vindar råder. Risken för detta är emellertid låg de närmaste dagarna eftersom måttliga vindar kommer att fortsätta att råda och därmed hålla cyanobakterierna nedblandade i vattnet. I södra Östersjön (hela området söder om Öland) finns det fortfarande fosfat kvar i ytvattnet. Det gör att mängden av cyanobakterier kan fortsätta att öka i området. Risken för stora ansamlingar på ytan de närmaste dagarna är emellertid låg på grund av de rådande måttliga vindarna. I kommande vecka kan vädret eventuellt stabilisera sig och ge mer sol, värme och svaga vindar. Om detta skulle ske finns risk för ytansamlingar av cyanobakterier i stora delar av Egentliga Östersjön. Utvecklingen för resten av sommaren är sedan helt avhängt av hur vädret blir de kommande veckorna. Vid soligt och lugnt väder ökar risken för ansamlingar av cyanobakterier medan blåsigt väder gör att risken för ansamlingar på ytan minskar. Allmänna råd vid algblomning Eftersom det är svårt att skilja ofarliga och giftiga ansamlingar av cyanobakterier åt rekommenderar vi att man alltid undviker bad på de platser där vattenytan täcks av hopförda, yttäckande alger eller där vattnet är kraftigt grumlat av fina algpartiklar. Som riktvärde kan man ha att är det så grumligt av algpartiklar att du inte ser dina fötter på 0.5 m djup så bör bad undvikas. Rekommendationen gäller både människor och husdjur. Observera att algblomningar kan vara mycket lokala, även om en vik är drabbad kan en intilliggande vara fri från blomningar. Helena Höglander Den här rapporten baserar sig på information från SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut), Systemekologiska Institutionen (Stockholms Universitet), Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Stockholm Vatten AB, Kustbevakningsflyget, Toxicon AB, Östersjöportalen (Finska Havsforskningsinstitutet) och samtal till Informationscentralen från privatpersoner. DATUM: 31. 7. 2007 INFORMATION NR: 4/07 Nu är det dags att tvätta båtbotten! Havstulpanerna har nu satt sig fast på båtbottnar och andra hårda ytor i delar av Östersjön i stora mängder. De har också vuxit till sig så att det har blivit tid att tvätta av båtarnas bottnar längs stora delar av den svenska östersjökusten (åtminstone Stockholms skärgård och Smålandskusten).
4 Havstulpanen (Balanus improvisus), eller slät havstulpan som den också kallas, är ett havslevande kräftdjur som bildar hårda kalkskal omkring sig för att dels kunna sitta fast på underlaget och dels för att inte bli uppätna. Den är en invandrad främmande art från Nordamerika som observerades för första gången i svenska vatten kring mitten av 1800-talet. Efter ett frisimmande larvstadium slår den sig ner på hårda ytor i de översta metrarna i havet. När de är små, upp till någon millimeter, går de fortfarande lätt att tvätta bort. När de blivit större sitter de hårt fast och bidrar också till att öka friktionen mellan båtens skrov och omgivande vatten. Det ökar bränsleförbrukningen och leder till ökade utsläpp av miljöstörande ämnen. Tvättas havstulpanerna bort i stället för att använda giftiga bottenfärger kan användningen av sådana minskas och utsläppen av miljöstörande ämnen kan reduceras. Som båtägare kan du själv känna på båtens botten och avgöra när det är dags att tvätta den. I början efter fastsättningen är havstulpanerna små och går lätt sönder vid beröring. När de når en storlek av lite drygt en millimeter börjar de hårdna och de blir så småningom svårare att borsta bort. Om båten inte är för stor och vattentemperaturen inte är för oangenäm kan du själv borsta bort merparten av dem med en styv, långskaftad borste. En mekanisk båttvätt är emellertid oftast effektivare. Båttvättar finns på några platser längs den svenska kusten, bland annat i Gävle, Stockholm, Nynäshamn och Trosa. Läs mer om havstulpaner på vår hemsida om Havstulpanprojektet (www.infobaltic.se) och på hemsidan om marina främmande arter (www.frammandearter.se/5arter/pdf/balanus_improvisus.pdf). Den här rapporten baseras på information från Havstulpanprojektet där Karin Strandfager, Skärgårdsstiftelsen, är projektledare. DATUM: 10. 8. 2007 INFORMATION NR: 5/07 Algsituationen Cyanobakterier (blågrönalger) finns över större delen av Egentliga Östersjön i varierande mängder. I de södra och sydvästra delarna är mängderna låga på de flesta håll. I de centrala delarna runt Gotland är mängderna något högre och större ytansamlingar har förekommit till havs. Vid Slite har idag mindre mängder observerats vid land. I Stockholms skärgård förekommer cyanobakterier i nästan hela skärgården och lokalt kan ansamlingar vara ganska kraftiga, bl.a. öster om Runmarö. Kraftiga förekomster har dessutom förekommit i Skärgårdshavet öster om Åland samt i Finska Viken och utanför S:t Petersburg samt vid Ösel och Dagö och i Rigabukten. Förekomsterna har på flera håll, i synnerhet i de nordligare delarna och västra delarna, dominerats av arten Aphanizomenon sp. som inte är känd för att vara giftig. Mängderna är oftast inte så stora även om det i vissa områden finns ytansamlingar. Det finns inslag också av den ofta giftiga arten Nodularia spumigena, katthårsalgen, som dessutom på vissa håll har ökat. Arten dominerade i prover tagna till havs sydost och öster om Gotland.
5 Prognos Vädersituationen väntas inte förändras särskilt mycket de närmaste dagarna och därför kan förekomster fortsatt väntas i de områden där de idag förekommer. Möjligen kan vindar och strömmar även föra in ansamlingar mot delar av svenska kustavsnitt där cyanobakterierna inte har observerats än. Liksom nu kan förekomsterna förväntas variera i styrka från område till område och även under dygnet. Om vinden ökar till över 6 7 m/s minskar risken för ansamlingar. Allmänna råd vid algblomning Eftersom det är svårt att skilja ofarliga och giftiga ansamlingar av cyanobakterier åt rekommenderar vi att man alltid undviker bad på de platser där vattenytan täcks av hopförda, yttäckande alger eller där vattnet är kraftigt grumlat av fina algpartiklar. Som riktvärde kan man ha att är det så grumligt av algpartiklar att du inte ser dina fötter på 0,5 m djup så bör bad undvikas. Rekommendationen gäller både människor och husdjur. Observera att algblomningar kan vara mycket lokala, även om en vik är drabbad kan en intilliggande vara fri från blomningar. Den här rapporten baserar sig på information från SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut), Systemekologiska Institutionen (Stockholms Universitet), Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Stockholm Vatten AB, Frivilliga flygkåren, Gotland.info, Kustbevakningsflyget, Toxicon AB, Viking Line, Östersjöportalen (Finska Havsforskningsinstitutet) och samtal till Informationscentralen från privatpersoner. DATUM: 23. 8. 2007 INFORMATION NR: 6/07 Algsituationen Mängderna av cyanobakterier (blågrönalger) i ytan har i allmänhet minskat under den senaste veckan över större delen av Egentliga Östersjön. Kraftiga ansamlingar har blivit mer sällsynta och har mestadels förekommit i estniska vatten och i Finska Viken. Senast de observerades var i början av veckan i Pärnubukten och nära Helsingfors. Även svaga ytförekomster var vanliga vid förra veckoslutet på flera håll men har därefter minskat. Cyanobakterietrådarna är till stora delar åldrade och i dålig kondition och täcks ofta av kiselalger. Det blåsiga vädret har blandat ner merparten av cyanobakterierna i vattenmassan. Algprognos De närmaste dagarna förväntas vädret bli blåsigare i samband med en lågtryckspassage. Sommaren går mot sitt slut och cyanobakteriernas tillstånd gör att det inte är speciellt troligt att några omfattande ansamlingar av dessa längre är att vänta. Däremot kan det lokalt framöver och under hösten uppstå små, begränsade ansamlingar främst inne vid stränder under perioder med svaga vindar.
6 Allmänna råd vid algblomning Eftersom det är svårt att skilja ofarliga och giftiga ansamlingar av cyanobakterier åt rekommenderar vi att man alltid undviker bad på de platser där vattenytan täcks av hopförda, yttäckande alger eller där vattnet är kraftigt grumlat av fina algpartiklar. Som riktvärde kan man ha att är det så grumligt av algpartiklar att du inte ser dina fötter på 0,5 m djup så bör bad undvikas. Rekommendationen gäller både människor och husdjur. Observera att algblomningar kan vara mycket lokala, även om en vik är drabbad kan en intilliggande vara fri från blomningar. Den här rapporten baserar sig på information från SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut), Systemekologiska Institutionen (Stockholms Universitet), Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Östersjöportalen (Finska Havsforskningsinstitutet) och Viking Line. DATUM: 28. 8. 2007 INFORMATION NR: 7/07 Fiskätande kammanet funnen inne i norra Egentliga Östersjön och i Bottenhavet Forskare från finska Havsforskningsinstitutet har nu konstaterat att den amerikanska kammaneten Mnemiopsis leidyi har lyckats vandra långt in i Östersjön enligt uppgifter från igår. Larver av arten påträffades i nordöstra Egentliga Östersjön och västra Finska viken under provtagning i augusti i år vilket antyder att den skulle kunna fortplanta sig i våra vatten. Vuxna maneter fångades rikligt i djupvattnet i Ålands hav samt i mycket stora mängder i norra Bottenhavet på över 200 m djup. Det är därför troligt att arten finns även på många andra håll i Östersjön. Arten har i år också varit mycket vanlig på svenska Västkusten. Mnemiopsis har under 1980-talet slagit ut fisket i Svarta havet eftersom arten är ett rovdjur som gärna lever på fiskyngel. Kammaneten Mnemiopsis leidyi utanför Torekov på Bjärehalvön augusti 2007. Länsstyrelsen i Stockholms län efterlyser ett rapporteringssystem för främmande arter. Det är viktigt att kunna följa spridningen av invandrande arter, särskilt potentiellt skadliga arter som Mnemiopsis leidyi. Ett system för rapportering av främmande arter skulle samla uppgifter från bl.a. den nationella och regionala miljöövervakningen. Det skulle underlätta tidiga upptäckter
av icke-inhemska arter och eventuella åtgärder för att begränsa deras spridning. Samarbete med grannländerna är också betydelsefullt. Läs mer om behovet av ett rapporteringssystem för främmande arter i rapporten (Informationsflöde och rapporteringssystem för främmande arter, Naturvårdsverket Rapport 5694, 2007). (Länk: http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer/620-5694-8.pdf) Mer om Mnemiopsis finns även på webbplatsen om Främmande arter i svenska hav, www.frammandearter.se. Länk till Finska Havsforskningsinstitutets rapport med karta: (http://www.fimr.fi/sv/aranda/uutiset/264.html). 7