FÖRSLAG 2008:46 1 (12) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motioner av Jan Strömdahl m.fl. (v) om att landstinget bör upphöra med inköp av buteljerat vatten ((2007:38) och av Åke Askensten m.fl. (mp) om stopp för inköp av flaskvatten (2007:40) Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson Ärendet Motionärerna förslår att landstingets verksamheter och bolag upphör med inköp av flaskvatten till förmån för kranvatten. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att avslå motionerna. Motionärerna föreslår att Stockholm läns landsting fortsättningsvis inte ska köpa flaskvatten, motiverat utifrån den miljöpåverkan som flaskvattenskonsumtion och transport av densamma orsakar. Det är visserligen sant att konsumtionen av buteljerat vatten i landstinget har en miljöåverkan. Men så är fallet för all verksamhet och konsumtion. Buteljerat vatten säljs och konsumeras i landstingets olika verksamheter för att det efterfrågas av dem som arbetar i verksamheten och våra brukare. Att förbud är en lösning på ett påstått problem är ofta en allt för enkel analys. Flaskvatten marknadsförs och betraktas som en produkt som konkurrerar med alkoholhaltiga eller sockersöta drycker. Alternativet till buteljerat vatten är sannolikt inte kranvatten, utan läsk eller öl. Produkter som är betydligt sämre ur hälsosynpunkt. Att upphöra med inköp av Bilagor 1 Motion 2007:38 2 Motion 2007:40 3 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande 2008-03-25 4 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande 2008-03-19
FÖRSLAG 2008:46 2 flaskvatten i landstingets olika verksamheter skulle således kunna motverka sitt syfte. I takt med att ekonomiska styrmedel för fossila bränslen utvecklas, belastas långa transporter av alla varor på ett likvärdigt och från ett samhälls- och miljöekonomiskt effektivt sätt, och sätter avtryck på priset för varan. Till en del kan det medföra förändringar i konsumtions- och produktionsmönster för olika varor. Den största effekten torde dock bli att klimat- och miljöpåverkande transportsätt ersätts av miljövänligare transportalternativ. Landstingstyrelsens bedömning är att marginella och moraliskt framdrivna åtgärder inte kommer att kunna upprätthållas över tid och minskar tilltron till miljöpolitiken. Detta utan att miljövinster uppnås.
FÖRSLAG 2008:46 3 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 7 maj 2008. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 20 maj 2008. Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsrådsberedningens förslag, dels till s-ledamöternas förslag, dels till v- ledamotens och tjänstgörande mp-ersättarens förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. S-ledamöterna reserverade sig: Socialdemokraterna föreslår landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att avslå motionerna, att landstinget utfärdar en rekommendation för sina verksamheter om att kranvatten skall serveras som första alternativ i alla sammanhang då landstinget bekostar förtäringen samt att alternativ i form av buteljerat vatten dock bör finnas tillgängligt på förfrågan från enskilda deltagare. Båda motionerna har ett mycket gott syfte, nämligen att förbättra vår miljö genom att minska konsumtionen av buteljerat vatten. Det finns all anledning att instämma med motionärernas övergripande intentioner. Ändå bör landstinget inte bifalla motionerna, utan istället besluta enligt ett modifierat förslag som även det kan reducera konsumtionen av buteljerat vatten, men utan att andra negativa konsekvenser uppstår. Genom detta mjuka avslag kan motionernas syfte ändå tillgodoses. Förvaltningens underlag visar att en flaska buteljerat vatten ger mer än 1000 gånger högre klimatutsläpp än kranvatten producerat i Stockholm. Även utsläpp av försurande ämnen är betydligt högre för buteljerat vatten än för kranvatten. Vidare gör förvaltningen det viktiga konstaterandet att om landstingets verksamheter helt upphör att tillhandahålla buteljerat vatten kommer inte alltid alternativet att bli kranvatten; det kan till exempel i stället bli öl eller läsk, vilket är likvärdigt ur ekonomisk synpunkt, sämre ur miljösynpunkt och avsevärt sämre ur folkhälsosynpunkt. Motionärernas förslag om ett totalt inköpsstopp för buteljerat vatten skulle därför kunna motverka sitt syfte.
FÖRSLAG 2008:46 4 Rimligare är då att landstinget antar en generell policy om att kranvatten ska serveras som första alternativ i alla sammanhang då landstinget bekostar förtäringen samt att alternativ i form av buteljerat vatten dock bör finnas tillgängligt på förfrågan från enskilda deltagare. Med denna rekommendation kan mängden buteljerat vatten reduceras samtidigt som alternativa drycker som öl eller läsk inte behöver öka. V- ledamoten och tjänstgörande mp-ersättaren reserverade sig: Landstingsstyrelsen föreslås besluta att föreslå landstingsfullmäktige att besluta att landstingets verksamheter och bolag upphör med inköp av flaskvatten till förmån för kranvatten. Medvetenheten om flaskvattnets negativa påverkan på miljön ökar. Stockholms läns landsting bedriver på många områden ett mycket bra miljöarbete och att ersätta flaskvatten med kranvatten skulle innebära ytterligare en enkelt genomförd åtgärd för att minska landstingets klimatoch miljöpåverkan. Flaskvatten bidrar med 1 000 gånger högre klimatutsläpp än kranvatten och den årliga konsumtionen i Sverige motsvarar koldioxidutsläppen från 12 500 bilar. Dessutom är flaskvatten cirka 1 000 gånger dyrare än kranvatten. Kvalitén på flaskvatten är också varierande och ofta sämre än kranvattnets. Landstingets årliga konsumtion av flaskvatten är 5 500 liter och det finns således, vid sidan av miljövinsterna, både stora hälsovinster och besparingar att göra om landstinget ersätter flaskvattnet med kranvatten. I det yttrande som förvaltningen avger över motionerna framhåller man att Stockholms läns landsting kan bidra med minskade utsläpp av både koldioxid och försurande ämnen om landstinget minskar användningen av flaskvatten. Därför anser förvaltningen att kranvatten alltid ska serveras som första alternativ och flaskvatten bara finnas tillgängligt på förfrågan. Denna argumentation förbises tyvärr av landstingsrådsberedningen som hävdar att ett förbud mot flaskvatten skulle öka konsumtionen av läsk och lättöl. För de personer som till exempel vill dricka vatten till maten är kranvatten ett alternativ som ligger närmare flaskvatten än både läsk och lättöl och därför sannolikt det man efterfrågar. Buteljerade drycker ska tillhandahållas där det är medicinskt motiverat och då i första hand på sjukhus. I den mån besökare, mötesdeltagare eller andra absolut inte vill dricka kranvatten får de själva finansiera annan dryck. Därmed har landstinget reducerat också de negativa klimateffekterna av andra drycker än flaskvatten. För den som absolut vill ha kolsyrat vatten
FÖRSLAG 2008:46 5 kan detta i en del fall ordnas genom att bubblande kranvatten erbjuds, något som redan sker i landstingshusets matsal. Att erbjuda kranvatten istället för flaskvatten är inte en moraliskt framdriven åtgärd eller en marginell sådan, vilket påstås av landstingsrådsberedningen. Varje åtgärd som bidrar till minskade utsläpp av koldioxid och minskade utgifter för landstinget är nämligen positiv. Det är svårt att se hur ett förbud mot flaskvatten inom landstingets verksamheter och bolag skulle kunna undergräva tilltron till miljöpolitiken. Att ersätta flaskvattnet med kranvatten bidrar nämligen till direkta miljövinster. I arbetet med att motverka de klimatförändringarna är det grundläggande att politikerna och de politiska instanserna agerar som föredömen. Det är inte hållbart att tala om ett hållbart samhälle om man inte är beredd att vidta de åtgärder som behövs. Att prioritera kranvatten i stället för andra drycker är en mycket enkel åtgärd. Ärendet och dess beredning Jan Strömdahl m.fl. (v) har i en motion (bilaga), väckt den 11 september 2007, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att utfärda en rekommendation om att alla landstingets verksamheter och bolag upphör med inköp av flaskvatten till förmån för kranvatten. Åke Askensten m.fl. (mp) har i en motion (bilaga), väckt den 11 september 2007, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att landstingets verksamheter i fortsättningen inte ska köpa flaskvatten. Ärendet har remitterats till landstingsdirektören. Landstingsdirektören har i likalydande tjänsteutlåtanden den 19 respektive 25 mars 2008 (bilagor) föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att anse motionerna besvarade.
FÖRSLAG 2008:46 6 Bilagor Motion 2007:38 De senaste tre åren har konsumtionen av buteljerat vatten, vatten på flaska, ökat med 36 procent och koldioxidutsläppen fördubblats till 34 000 ton. Detta motsvarar de årliga utsläppen från cirka 12 500 bilar. I Sverige är flaskvatten runt 1000 gånger dyrare än kranvatten, som kostar omkring ett halvt öre per liter. En stor konsument av flaskvatten är den offentliga sektorn. Miljöminister Andreas Carlgren har nyligen uppmuntrat användandet av vanligt kranvatten istället för flaskvatten, och uppmanat beslutsfattare i kommuner och landsting övriga delar av den offentliga sektorn att fatta policybeslut i den riktningen. Vänsterpartiet anser att det borde vara en självklarhet för verksamheter i Stockholms läns landsting att dricka kranvatten istället för flaskvatten, både av miljöskäl och ekonomiska skäl. Vi menar att det är dags att ta miljökonsekvenserna av den ökade konsumtionen av flaskvatten på allvar. Inte minst leder transporterna av flaskvatten till stora utsläpp som lätt kan undvikas om man i stället använder Stockholms förstklassiga kranvatten. Vi föreslår därför att fullmäktige beslutar: att utfärda en rekommendation om att alla landstingets verksamheter och bolag upphör med inköp av flaskvatten till förmån för kranvatten. Jan Strömdahl Kerstin Pettersson Maj-Len Eklund Mats Skoglund
FÖRSLAG 2008:46 7 Motion 2007:40 Flaskvattnet är dyrt, miljöskadligt och av mycket varierande kvalitet. Denna typ av vatten är därmed ett hälsoproblem. Priserna på buteljerat vatten ligger ofta över 10 kr per liter, medan kommunalt kranvatten bara kostar 1 till 2 öre per liter. Det är främst transporterna av flaskvattnet som skadar miljön och ger hälsoskadliga utsläpp. Svenska folkets konsumtion av flaskvatten beräknas resultera i omkring 10 000 långtradartransporter per år på våra vägar. Men även tillverkningen av plast- och glasflaskor är energikrävande. Undersökningar visar att kvalitén på flaskvatten är mycket varierande. Enligt en undersökning höll bara 13 av 33 s.k. mineralvatten de rekommenderade halterna av kalium, kalcium, magnesium och bikarbonat. Tester visar att flaskvatten kan ha höga bakteriehalter. Internationellt ökar medvetenheten om flaskvattnets negativa påverkan. Exempelvis har staden San Francisco beslutat att från 1 juli ska stadens förvaltningar etc. inte köpa flaskvatten. Den rent ekonomiska besparingen beräknas bli 500 000 dollar per år. Stockholms läns landsting bör följa San Franciscos exempel. Konsumentföreningen i Stockholm har låtit jämföra det kommunala kranvattnet med olika flaskvatten från miljösynpunkt. Slutsatserna är tydliga. När man undersöker energianvändning, utsläpp av växthusgaser och försurande ämnen och bidrag till överglödning är kranvattnet helt överlägset. Det handlar om långa transporter. Några exempel på avstånd till Stockholm: Imsdal, Norge 430 km, San Pellegrino, Italien 1 655 km, Evian, Frankrike 1 664 km, Ramlösa, Skåne 564 km Stockholms läns landsting köper in stora mängder flaskvatten och bidrar därmed till miljöskadorna. De pengar som det buteljerade vattnet kostar skulle kunna användas på ett positivt sätt. Landstinget vill vara ett miljöföredöme och då bör nästa steg vara att stoppa inköp av flaskvatten och ersätta det med kranvatten. I samband med detta kan landstinget erbjuda personalen engångsflaskor. Patienter som av någon anledning är känsliga för kranvatten ska dock kunna erbjudas alternativ. I alla landstingets lokaler har man tillgång till kranvatten. Kommunerna i Stockholms län har hög kvalitet på sitt dricksvatten. Stockholms stad hävdar att det kommunala dricksvattnet är av internationell toppklass och man bjuder i bland konferensdeltagare och andra på kranvatten på flaska.
FÖRSLAG 2008:46 8 Mot bakgrund av ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besluta att landstinget verksamheter i fortsättningen inte ska köpa flaskvatten Åke Askensten Lena-Maj Anding Yvonne Blombäck Agnetha Boström Viviann Gunnarsson Kaija Olausson Helene Sigfridsson Björn Sigurdson Michael Solander Raymond Wigg
Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande, motion 2008:38 Förvaltningens synpunkter FÖRSLAG 2008:46 9 Förvaltningen konstaterar att kostnaden per liter vatten är betydligt högre för buteljerat vatten. Prisdifferensen kan variera 400 3000 gånger beroende på om landstingets avtal nyttjas för direktinköp eller om buteljerat vatten köps i samband med representation eller konferens. De studier som SIK - Institutet för livsmedel och bioteknik genomfört på uppdrag av konsumentföreningen i Stockholm visar bl a att en flaska buteljerat vatten ger mer än 1000 gånger högre klimatutsläpp än kranvatten producerat i Stockholm. Även utsläpp av försurande ämnen är betydligt högre för buteljerat vatten än för kranvatten. Konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige har under de senaste åren ökat kraftigt och orsakar idag utsläpp av 34 000 ton koldioxid. SIK anger som jämförelse att detta motsvarar utsläppen från 8500 oljeeldade villor eller 12500 bilar årliga utsläpp. Avseende vattenkvalitén anger Svenskt Vatten att kranvatten har bättre kvalitet än förpackat vatten. Med detta avser man att Livsmedelsverkets krav på kranvatten är högre än kraven på buteljerat vatten. Finlands Folkhälsoinstitut har nyligen publicerat en studie som visar att buteljerat vatten kan ha upp till 100 gånger högre innehåll av mikrober, men att det buteljerade vattnet trots det inte utgör något hälsoproblem. Flaskvatten kan dock inte betraktas som dricksvatten av god kvalitet, om det innehåller höga koncentrationer av mikroorganismer enligt det finska Folkhälsoinstitutet. Buteljerat vatten finns i en mängd olika varianter, kolsyrat och icke kolsyrat och med olika smaker. Den subjektiva smakupplevelsen kan inte vägas in objektivt i detta sammanhang. Stockholms läns landstings inköp av buteljerat vatten via avrop från centrala avtal var cirka 5500 liter år 2006. Dessa avrop förefaller huvudsakligen ske av kostverksamheter och inkluderar därmed både vidare inköp direkt av landstingets verksamheter dvs konsumtion som landstinget bekostar, samt vatten som säljs till restaurangens kunder dvs konsumtion som enskilda individer bekostar. Privata restaurangentreprenörer i landstingets verksamheter har möjlighet men ingen skyldighet att avropa landstingets avtal varför andra inköp finns ingen statistik finns över dessa. Den av landstinget finansierade konsumtion som sker vid extern representation/konferenser finns det ingen statistik över.
FÖRSLAG 2008:46 10 För att ett policybeslut från landstingets sida ska ha störst påverkan ur ekonomisk såväl som miljömässig synvinkel bör det omfatta den av landstinget bekostade konsumtionen inklusive den som sker vid representation och konferenser. Om man helt upphör att tillhandahålla buteljerat vatten kommer inte alltid alternativet att bli kranvatten; det kan t ex i stället bli öl eller läsk, vilket är likvärdigt ur ekonomisk synpunkt, sämre ur miljösynpunkt och avsevärt sämre ur folkhälsosynpunkt. Ett totalt inköpsstopp för buteljerat vatten skulle därför kunna motverka sitt syfte. Förvaltningen anser sammanfattningsvis att det finns skäl att kranvatten alltid ska serveras som första alternativ i alla sammanhang då landstinget bekostar förtäringen. (Alternativ bör dock finnas tillgängliga på förfrågan från enskilda deltagare.) Miljökonsekvenser av beslutet Om Stockholms läns landsting minskar användningen av buteljerat vatten enligt ovan kommer landstinget att bidra till minskade utsläpp av framförallt koldioxid, men även av försurande ämnen
Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande, motion 2008:40 Förvaltningens synpunkter FÖRSLAG 2008:46 11 I motion 2007:40 om stopp för inköp av flaskvatten föreslås att landstinget verksamheter i fortsättningen inte ska köpa flaskvatten. Förvaltningen konstaterar att kostnaden per liter vatten är betydligt högre för buteljerat vatten. Prisdifferensen kan variera 400 3000 gånger beroende på om landstingets avtal nyttjas för direktinköp eller om buteljerat vatten köps i samband med representation eller konferens. De studier som SIK - Institutet för livsmedel och bioteknik genomfört på uppdrag av konsumentföreningen i Stockholm visar bl a att en flaska buteljerat vatten ger mer än 1000 gånger högre klimatutsläpp än kranvatten producerat i Stockholm. Även utsläpp av försurande ämnen är betydligt högre för buteljerat vatten än för kranvatten. Konsumtionen av buteljerat vatten i Sverige har under de senaste åren ökat kraftigt och orsakar idag utsläpp av 34 000 ton koldioxid. SIK anger som jämförelse att detta motsvarar utsläppen från 8500 oljeeldade villor eller 12500 bilar årliga utsläpp. Avseende vattenkvalitén anger Svenskt Vatten att kranvatten har bättre kvalitet än förpackat vatten. Med detta avser man att Livsmedelsverkets krav på kranvatten är högre än kraven på buteljerat vatten. Finlands Folkhälsoinstitut har nyligen publicerat en studie som visar att buteljerat vatten kan ha upp till 100 gånger högre innehåll av mikrober, men att det buteljerade vattnet trots det inte utgör något hälsoproblem. Flaskvatten kan dock inte betraktas som dricksvatten av god kvalitet, om det innehåller höga koncentrationer av mikroorganismer enligt det finska Folkhälsoinstitutet. Buteljerat vatten finns i en mängd olika varianter, kolsyrat och icke kolsyrat och med olika smaker. Den subjektiva smakupplevelsen kan inte vägas in objektivt i detta sammanhang. Stockholms läns landstings inköp av buteljerat vatten via avrop från centrala avtal var cirka 5500 liter år 2006. Dessa avrop förefaller huvudsakligen ske av kostverksamheter och inkluderar därmed både vidare inköp direkt av landstingets verksamheter dvs konsumtion som landstinget bekostar, samt vatten som säljs till restaurangens kunder dvs konsumtion som enskilda individer bekostar. Privata restaurangentreprenörer i landstingets verksamheter har möjlighet men ingen skyldighet att avropa landstingets avtal varför andra inköp finns ingen statistik finns över dessa.
FÖRSLAG 2008:46 12 Den av landstinget finansierade konsumtion som sker vid extern representation/konferenser finns det ingen statistik över. För att ett policybeslut från landstingets sida ska ha störst påverkan ur ekonomisk såväl som miljömässig synvinkel bör det omfatta den av landstinget bekostade konsumtionen inklusive den som sker vid representation och konferenser. Om man helt upphör att tillhandahålla buteljerat vatten kommer inte alltid alternativet att bli kranvatten; det kan t ex i stället bli öl eller läsk, vilket är likvärdigt ur ekonomisk synpunkt, sämre ur miljösynpunkt och avsevärt sämre ur folkhälsosynpunkt. Ett totalt inköpsstopp för buteljerat vatten skulle därför kunna motverka sitt syfte. Förvaltningen anser sammanfattningsvis att det finns skäl att kranvatten alltid ska serveras som första alternativ i alla sammanhang då landstinget bekostar förtäringen. (Alternativ bör dock finnas tillgängliga på förfrågan från enskilda deltagare.) Miljökonsekvenser av beslutet Om Stockholms läns landsting minskar användningen av buteljerat vatten enligt ovan kommer landstinget att bidra till minskade utsläpp av framförallt koldioxid, men även av försurande ämnen