Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet
Bakgrund 50 000 barn erfar att deras föräldrar separerar varje år Antalet vårdnadsmål har ökat med 63 % sedan 2006 Drygt 7000 barn varje år erfar att deras föräldrar strider i domstol Socialtjänstens handläggning av vårdnadskonflikter har inte reformerats sedan 1991 då samarbetssamtal infördes som ett kommunalt obligatorium Tingsrättshandläggning reformerades 2006, då samförståndslösning och medling infördes
Tänkbara förklaringar till ökningen vårdnadstvister - makroperspektiv Tidigare forskning visar att: Lagstiftningen har sina rötter i sent 1800-tal och tidigt 1900-tal (RB och FB) och är därför otidsenlig Tvister om vårdnad är ett fenomen som uppstod på 1970-talet Familjens funktion har förändrats under 1900-talet tillfredställa vuxnas emotionella behov Kvinnans position i samhället har förändrats könsrollerna och maktfördelningen i familjen har ändrats Samhället har tagit på sig ansvaret för tillsyn av barn under dagtid. Föräldrars tid med sina barn har minskat Föräldrarollen har förändrats Synen på barn har förändrats och på barns utsatthet i vårdnadstvister
Tidigare forskning om föräldrar och barn visar att En separation är en av livets stora kriser Föräldraförmågan påverkas Barnen påverkas på kort sikt 10-15 % av de föräldrar som separerar utvecklar en vårdnadstvist Föräldrar som utvecklar en vårdnadstvist är vanligtvis socioekonomiskt utsatta Djupa och långvariga föräldrakonflikter kan påverka barns utveckling samt vara grunden för psykisk ohälsa.
Tidigare forskning om föräldrar i tvist visar att Föräldrar har ett större behov av stöd än det som samhällt erbjuder idag Föräldrar kan behöva olika typer av stödinsatser Konfliktnivån mellan föräldrar varierar olika typer av konflikter och olika föräldragrupper Förutsättningarna för att sänka konfliktnivån och få i gång ett samarbete kring gemensamma barn skiljer sig åt mellan olika föräldragrupper och typer av konflikter
Intressekonflikter två fungerande föräldrar som bråkar om ett odelbart barn Till intressekonflikter hänförs frågor som handlar om; - föräldrars tid med barnet, - barnets boende, - föräldrarnas boende, - semesterplanering, - hämtning och lämning av barn, - ekonomi, - tillgång till information om barnet
Värdekonflikter två föräldrar som har olika uppfattning om varandras omsorgs- eller samarbetsförmåga Till värdekonflikter hänförs frågor som rör barnets skolgång, barnets hälsa, religiösa skillnader, kulturella skillnader, skillnad i synen på uppfostran, föräldrars missbruk eller hälsa våld eller hot, barnets skyddsbehov konflikt kring nya partners och familjebildningar kan utgöras av både intresse- och värdekonflikt.
Barnets bästa förutsätter enligt tidigare forskning Två samarbetande föräldrar med låg konfliktnivå Att föräldrarna kan skydda barnet från konflikten Ett fungerande samarbete kring barn efter en separation som inbegriper; - en känslomässig tillgänglighet gentemot barnet, - en acceptans av den andres föräldraskap, - en förmåga att hantera konflikter - en struktur och planering kring barnet som anpassas efter dess utveckling och önskemål
Metoder för att lösa konflikter Det finns väldigt få evidensbaserade metoder. Familjemedling
Tidigare forskning om socialtjänst och tingsrätts handläggning visar att Det saknas utprövade metoder - inom såväl socialtjänst som tingsrätt Att handläggningen varierar mellan kommuner och enskilda familjerättssekreterare samt mellan tingsrätter och enskilda domare Att det saknas en samverkan mellan tingsrätt och socialtjänst trots att en tung och svår problematik ska hanteras Att det saknas en sammanhållen handläggningsordning
Pågående forskning och utveckling kring handläggningen av vårdnadstvister Riskbedömningsinstrument, Socialstyrelsen Separationsteam, Socialstyrelsen High-conflict families of divorce, VR FHI Barnets rättigheter i vårdnadstvister, Allmänna Barnhuset
Riskbedömningsinstrument/Vägledning Socialstyrelsen har i uppdrag att ta fram ett riskbedömningsinstrument som ska vara klart i oktober 2013. Ett antal kommuner kommer att testa vägledningen i praktiken, formen blir en checklista med ett antal frågeområden. Vägledningen kommer att bygga på en tre-stegs modell; Steg 1 Känner föräldrarna någon oro för barnet?(sållning) Steg 2 Om det finns oro för barnet, bygga vidare på vad som framkommit i steg 1, utgår från kända riskfaktorer (Riskbedömning) Steg 3 Fördjupad utredning, väga risk och skyddsfaktorer, fler informanter, anmälningsplikt, samordning och samverkan med barnavårdsutredare. (Utredning)
Separationsteam inom socialtjänsten En samverkansmodell som tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på familjens situation och behov av hjälp och stöd i samband med separation Teamen ska erbjuda insatser av rådgivande och stödjande karaktär exempelvis kring barns kostnader, föräldrars underhållsskyldighet, familjeekonomiska förmåner, barns behov och rättigheter samt stöd till föräldrar för att få till stånd ett fungerande samarbete kring barnet.
Projektet High-conflict families of divorce syftar till att fylla följande kunskapsluckor om Vilka föräldrar som utvecklar en vårdnadstvist Konfliktens bakgrund och karaktär Vilka behov av stöd föräldrar upplever sig ha för att kunna samarbeta kring gemensamma barn i samband med en vårdnadstvist? Vilken effekt domstols handläggningsordning har på föräldrarnas konfliktnivå och samarbetsförmåga om gemensamma barn? Vilken effekt medlingsmodellen Konflikt och försoning har på föräldrarnas konfliktnivå och samarbetsförmåga om gemensamma barn? Vilken effekt modellen Parenting Coordinator har på föräldrarnas konfliktnivå och samarbetsförmåga om gemensamma barn? VR och FHI, Marianne Gabrielsson och Annika Rejmer
Effektutvärderingen görs genom en Vidareutveckling av det kanadensiska instrumentet The dimension of Conflict in Separated Families och en integrering av australiensisk forskning
Barnets rättigheter i vårdnadstvister - utvärdering Processkartläggning i sex kommuner ett grundläggande mönster finns för att genomföra vårdnads- och barnavårdsutredningar Vårdnads- och barnavårdsutredningar genomförs parallellt Omfattning, innehåll och form på utredningarna varierar