Gävle kommuns delårsrapport 2, 2015

G R AN S K N I N G S R AP P O R T 2015-10-15 Revisorskollegiet Sid 1 (11) Dnr 15REK12 Handläggare: Per Mårsell Eva Sundin Gävle kommuns delårsrapport 2, 2015 Gävle kommun (Kommunstyrelsen och de kommunala nämnderna) Vi konstaterar att delårsrapporten avviker från fyra av Rådet för kommunal redovisnings (RKRs) rekommendationer. RKRs rekommendationer definierar tillsammans med den kommunala redovisningslagen (KRL) god redovisningssed. Tre av de fyra avvikelserna innebär att en rättvisande bild av kommunens resultat och ställning inte ges. Den fjärde avvikelsen ger en mer rättvisande bild än om RKRs rekommendation skulle följts. När avvikelse från en rekommendation görs skall avvikelsen motiveras. Följande avvikelser från rekommendationer har identifierats i delårsrapport 2: RKR 13.1 Redovisning av hyres- och leasingavtal. All leasing redovisas som operationell leasing. Avvikelsen innebär att upplysning inte lämnas om storleken på kvarvarande åtagande enligt ingångna leasingavtal. Upplysningen är väsentlig bland annat för att kunna göra bedömning av framtida investeringsutrymme. Avvikelsen från denna rekommendation försvaras inte av motiveringen till avvikelsen. Ett arbete har påbörjats för att kartlägga hyres- och leasingavtal i kommunen. Målsättningen är att detta ska vara klart inför årsredovisningen 2015. K O M M U N R E V I S I O N E N Gävle kommun, 801 84 Gävle. Besöksadress Stadshuset, Drottninggatan 22 Tfn 026-17 83 41, Mobil 070-167 54 11 per.marsell@gavle.se

Sid 2 (11) RKR 8.2 Sammanställd redovisning. Det delägda kommunala försäkringsbolaget Kommungaranti Skandinavien Försäkring AB redovisas utifrån faktiskt ägd substans i stället för proportionell ägarandel. Denna avvikelse är välmotiverad och ger en mer rättvisande bild av resultat och ställning än vad följsamhet till rekommendationen skulle ge. RKR 11.4 Materiella anläggningstillgångar. Ingen anpassning av redovisningen till komponentavskrivningar har gjorts inom Gävle kommun. Avvikelsen från denna rekommendation försvaras inte av motiveringen till avvikelsen. Arbete pågår för att framdeles kunna redovisa enligt rekommendationen. RKR 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. I delår 2 har en fordran på Samkraft AB om cirka 14 mnkr upptagits. Fordran avser en regress för ett, av Gävle kommun, infriat borgensåtagande. Denna regressfordran ska upptas till 0 kronor utifrån försiktighetsprincipen. Vi konstaterar att Gävle Energi AB har upptagit sitt aktieinnehav i Samkraft AB till 0 kronor. I det fall Gävle kommun skulle åberopa sin regressfordran på Samkraft AB kommer Samkraft AB på obestånd. Obeståndet leder då, med all sannolikhet, till att Samkraft AB försätts i konkurs varpå konkursförvaltaren kommer att hävda att Gävle kommuns utfående av sin regressfordran är så kallad mannamån och därför återkräva beloppet. Gävle kommun äger Gävle Energi AB, som i sin tur äger cirka 27 % i Samkraft AB. En betalning från Samkraft AB till Gävle kommun innebär därför ett gynnande av (indirekt) ägare av Samkraft AB till förfång för övriga fordringsägare på Samkraft AB. Avvikelsen från denna rekommendation försvaras inte av motiveringen till avvikelsen. Överföring av verksamhet från nämnder till aktiebolag 2015-01-01 övergick två verksamheter från förvaltning till bolag, flygplatsen från Kommunstyrelsen och parkeringsservicen från Tekniska nämnden. Enligt beslut i Kommunfullmäktige 2014-06-23 skulle flygplatsverksamheten övergå till Gavlefastigheter Gävle kommun AB och parkeringsverksamheten till Gavlefastigheter Gävle kommun AB eller dess dotterbolag, vilket vid beslutstillfället var Markbyggarna Gävle kommun AB. Överföringen av respektive verksamhet skedde per 2015-01-01 men inte i enlighet med fullmäktiges beslut vad gäller organisatorisk hemvist.

Sid 3 (11) Nya nämnder Nämndsorganisationen inom Gävle kommun har ändrats under året. Bygg- och miljönämndens samt Tekniska nämndens verksamhet upphörde 2015-04-30. Dessa verksamheter samlades under Samhällsbyggnadsnämnden från och med 2015-05-01. En Jävsnämnd inrättades, för att hantera de ärenden som innebär myndighetsutövning mot de egna verksamheterna inom Samhällsbyggnadsnämnden, från och med 2015-05-01. De överskott som Bygg- och miljönämnden och Tekniska nämnden redovisade per 2015-04-30, 1,2 mnkr respektive 1,6 mnkr, övergår till resultatfonden för Samhällsbyggnadsnämnden i samband med årsbokslut 2015 enligt Kommunstyrelsens beslut 2015-10-13. Resultaträkningen Efter övergången till Agresso har det rapportpaket som tidigare fanns för övergripande resultat- och balansräkningar inte återskapats. Det är önskvärt att det går att få fram rapporter för delårs- och årsbokslut ur systemet som stämmer med fastställt bokslut utan att justeringar behöver ske. Investeringsredovisningen Vi har haft svårigheter att stämma av årets investeringar mellan anläggningsreskontran och investeringsredovisningen. Det finns inte samstämmighet i klassificeringen mellan investeringsredovisningen och anläggningsreskontran. Ett utvecklingsarbete behövs för synkronisera klassificeringen och att skapa kvalitetssäkrade rapporter som möjliggör avstämning. Balansräkning Huvuddelen av bokslutsdokumentationen överlämnades till revisorerna enligt tidplan. Utbildningsnämndens underlag är fortfarande efter bokslut 2014 inte helt avstämt och komplett. Detta bör åtgärdas till årsbokslut 2015. För de nämnder som lämnat kompletta underlag är helhetsintrycket gott vad gäller underlagens kvalitet även om variationerna i underlagens kvalitet är ganska stor mellan förvaltningarna. Kvalitetsbrister hänförliga till kommunikations- och samordningsfrågor finns i första hand på central nivå mellan HR-avdelningen och ekonomiavdelningen. Ansvaret för dokumentationen av respektive balanskonto har tydliggjorts. Den vanligaste bristen är att verifierande underlag inte bifogas specifikationen eller

Sid 4 (11) att förklarande text med hänvisning till verifierande underlag saknas på bokslutsbilagan. Periodisering av timlöner och personalomkostnader Periodisering av timlöner sker inte under löpande år vilket medför ett missvisande resultat månadsvis. Detta gäller främst Omvårdnadsnämnden som har verksamhet dygnet runt, året runt. Under semestertider är nämndens behov av extrapersonal särskilt stort. Kundreskontran I delårsbokslutet har nedskrivning av konstaterade kundförluster gjorts med 3 mnkr enligt en ny rutin. Den nya rutinen har tillämpats fullt ut i delårsbokslutet. De konstaterade kundförlusterna har bokats mot respektive nämnd. Rutinen innebär att nedskrivning görs av alla fordringar som har lämnats för långtidsbevakning till Intrum Justitia. För de fakturor som inte har gått vidare till Intrum Justitia sker idag nedskrivning när kundförlusten är konstaterad. Detta gäller för Socialnämnden och Samhällsbyggnadsnämndens tomtkö. Här bör rutinen skärpas och en bedömning ska göras en gång per kvartal och utföras av den förvaltning som ställt ut fakturan. Till grund för genomgången skall läggas de fordringar som har passerat förfallodatum. Personalen på förvaltningen skall själva initiera genomgången med hjälp av en åldersfördelad kundreskontralista. Avstämning av iakttagelser Iakttagelserna från granskningen har tagits upp med kommunledningskontorets ekonomiavdelning. Bolagen Från och med 2015-01-01 bedrivs flygplats- och parkeringsverksamheten i var sitt dotterbolag till Gavlefastigheter Gävle kommun AB (GFAB). Båda dessa dotterbolag har bildats utan att beslut härom fattats av Kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut, enligt protokoll av 2014-06-23, var att flygverksamheten skulle ske i GFAB och parkeringsverksamheten i GFAB eller dess dotterbolag Markbyggarna AB. Avvikelsen från fullmäktiges beslut framgår inte heller

Sid 5 (11) av protokollen från Gävle Stadshus AB. Gävle Flygplats AB och Gävle Parkeringsservice AB har alltså bildats i strid med de ägardirektiv som beslutats av Kommunfullmäktige. Vid Kommunfullmäktige 2014-11-24 beslöts om ändring i bolagsordningarna för flygbolaget och parkeringsbolaget. I framskrivningen av ärendena framgick inte att bolagen bildats i strid med tidigare fullmäktigebeslut och inte heller att antagandet av de föreslagna bolagsordningarna innebar en nyemission uppgående till 950 tkr per bolag. Enligt ägardirektiven fastställda av Kommunfullmäktige ska såväl bildande av bolag som utökning av bolags aktiekapital föreläggas fullmäktige för beslut. I Gävle kommuns företagspolicy (punkt 4.4 1:a stycket) sägs gällande Gävle Stadshus AB: Moderbolagets styrelse beslutar utifrån direktiv i bokslutsprocessen om givande och tagande av koncernbidrag, ägartillskott och utdelning. Gävle Stadshus ABs ägardirektiv säger i punkt 4. Syfte med bolagets verksamhet: Bolagets syfte är genom att samordna ägaransvaret för de bolag som ingår i den kommunala bolagskoncernen åstadkomma en optimal användning av gemensamma resurser. Aktieägartillskott nämns inte i ägardirektiven till Gävle Stadshus ABs dotterbolag och i direktiven till Gävle Stadshus AB bara i samband med årsbokslut. Beslutsordning för utgivande av aktieägartillskott under löpande år är alltså inte reglerad i Gävle kommuns företagspolicy eller i bolagens ägardirektiv. Ett ovillkorat aktieägartillskott är inte återbetalningsbart annat än indirekt genom framtida utdelningar varför det borde ligga i Kommunfullmäktiges intresse att också besluta om aktieägartillskott. Uppgiften, att i bolagskoncernen optimera de gemensamma resurserna, som åvilar Gävle Stadshus AB skulle givetvis också underlättas om respektive bolag självständigt inte kunde besluta om ägartillskott. Av de tre verksamheter, markbyggarna flyget parkeringsservice, som förts från förvaltning till aktiebolag har markbyggarna och flyget gått med kraftiga förluster. Under 2014 tillfördes Markbyggarna AB ett ovillkorat aktieägartillskott på 7 mnkr från GFAB. I delårsbokslut 2 2015 anges att Gävle Flygplats AB erhållit 2 mnkr i ovillkorat aktieägartillskott från GFAB, detta utöver den nyemission på 950 tkr som bokfördes våren 2015. Aktieägartillskottet till Markbyggarna AB 2014 har inte varit föremål för beslut i Kommunfullmäktige eller

Sid 6 (11) Gävle Stadshus AB medan aktieägartillskottet till Gävle Flygplats AB beslöts i GFABs styrelse och senare också i Gävle Stadshus styrelse i september 2015. Det är värt att notera att aktieägartillskottet bokförts i Gävle Flygplats AB och GFAB innan tillskottet formellt beslutades i GFABs respektive Gävle Stadshus ABs styrelse. Förfarandet är ett avsteg från god redovisningssed. En aspekt att fundera över när det gäller bildande av bolag, beslut om nyemissioner och aktieägartillskott är verksamheternas finansiering. GFAB är i huvudsak skattefinansierad verksamhet. Direktiven till bolaget är också att över tid avveckla den del av verksamheten som inte är skattefinansierad. GFAB har för närvarande tre dotterbolag vars verksamheter inte är skattefinansierade. Två av dessa dotterbolag har på drygt ett år erhållit 11 mnkr i aktiekapital eller ovillkorade aktieägartillskott från moderbolaget GFAB. En betydande del av de 11 mnkr som GFAB gett till dotterbolagen avser förlusttäckning för undvikande av likvidationsplikt vilket innebär att skattemedel har bekostat verksamheter som inte ska vara skattefinansierade. Problematiken kan lyftas upp på en övergripande nivå då Gävle Stadshus AB, enligt sitt ägardirektiv, ska optimera bolagskoncernen vilken består av såväl skattefinansierade som ej skattefinansierade verksamheter. GFAB redovisar i delår 2 bokförda värden på aktierna i de två förlustbolagen som motsvarar utbetalningarna. Dessa bokförda värden på aktieinnehaven i dotterbolagen motsvaras inte av värdet på det synliga egna kapitalet i dotterbolagen. Det föreligger alltså en övervärdering i GFAB. I det fall de bägge dotterbolagen även vid kommande årsbokslut uppvisar värden som understiger GFABs bokförda värde på aktierna är en nedskrivning av aktiernas bokförda värde tvingande. Måluppfyllelse Kommun- och nämndmål Här kommenteras de mål som inte är uppnådda. Två mål inom Utbildningsnämnden bedöms inte bli uppnådda. Det ena målet återfinns under perspektivet Medborgare och kunder: Alla barn och elever utmanas att klara sin utbildning. Under perspektivet finns tre indikatorer som inte anses bli uppnådda.

Sid 7 (11) Indikator Målvärde % Utfall % Andelen föräldrar i förskolan som anser 95 93 att barnen stimuleras till utveckling och lärande. Andelen elever med behörighet till gymnasiet i åk 9. 86 83 Andelen elever som uppnår kravnivåerna i alla ämnen i åk 9. 75 71 Det andra målet som inte kommer att uppnås återfinns under perspektivet medarbetare: Utbildning Gävles medarbetare har rätt kompetens. Indikatorn som inte kommer att uppfyllas är: Indikator Målvärde % Utfall % Andel lärare med legitimation 100 76,2 i skolan. Utbildningsnämnden saknar ett mål för ekonomin men prognostiserar ett underskott mot budget med -10 mnkr för 2015. Under Omvårdnadsnämndens mål en hållbar ekonomi finns en indikator som inte anses bli uppfylld. Kostnader och intäkter i balans vilket inte har uppfyllts för delåret -2,8 (-7,9) mnkr och prognosen för helåret beräknas till - 18 mnkr. Tekniska nämndens mål som handlar om att anläggningar underhålls på ett långsiktigt och ekonomiskt hållbart sätt kommer inte att uppfyllas. Indikatorerna hållbarhet asfaltsbeläggning, antal år där målvärde är 30 år och utfallet beräknas uppgå till 45 år. Trafiksignaler, maximal ålder mål 25 år och utfallet förväntas bli 25 år. Målet återfinns nu under Samhällsbyggnadsnämnden som indikator. Socialnämnden har ett ekonomimål som delvis uppfyllts: Socialtjänst Gävle ska aktivt samarbeta med andra möjliga aktörer för att minska förvaltningens kostnader. Indikatorn antalet externa placeringar av barn och unga, 0-20 år är per den sista augusti 44 och målvärdet för helåret är 25. Varje placering medför höga kostnader. Indikatorn för antalet externa vårddygn kommer delvis att uppnås.

Sid 8 (11) Under Näringslivs och arbetsmarknadsnämnden uppfylldes inte målet att Gävle ska uppfattas som en av Sveriges mest attraktiva platser för företag. Målvärdet var 178 för rankningen bland Sveriges 290 kommuner. Utfallet blev 239. Sjukfrånvaron totalt 1 för kommunen har ökat med 0,45 % procentenheter från 6,1 % till 6,55 % i jämförelse med motsvarande period förra året. För kvinnor har sjukfrånvaron ökat med 0,5 procentenheter medan männens sjukfrånvaro har ökat med 0,7 procentenheter. Av åldersgrupperna ökar sjukfrånvaron mest för gruppen 29 år eller yngre. Samtliga förvaltningar utom Omvårdnadsnämnden som ökat sin sjukfrånvaro. Sjukfrånvaron var 4,9 % år 2011 och har sedan dess stigit varje år till nuvarande 6,55 %. När det gäller ekonomiperspektivet kan vi konstatera att Kommunstyrelsen och vissa nämnder saknar en övergripande målformulering om god ekonomisk hushållning och att verksamheten skall bedrivas inom tilldelad ram. Det innebär att redovisningen av måluppfyllelsen per nämnd i ekonomiperspektivet inte blir jämförbar nämnderna emellan. Med tanke på att god ekonomisk hushållning är ett krav enligt kommunallagen 8 kap 1 är det önskvärt att samtliga nämnder har detta som ett uttalat mål. Måluppfyllelse bolagen Bolagen har en god måluppfyllelsegrad för de mål som är mätbara per 2015-08-31. Finansiella mål Av fyra finansiella mål har endast ett gått att bedöma i delårsbokslutet det är: Det mål som har kunnat mätas per 2015-08-31 gäller en långsiktig tillväxt i balans och bibehållande av soliditeten. Båda underliggande indikatorer har uppfyllts för perioden. 1 Sjukfrånvarons andel av den ordinarie arbetstiden för samtliga anställda, såväl tillsvidare- som visstidsanställda

Sid 9 (11) Prognoser för helåret har lämnats på samtliga finansiella mål. Kommunkoncernens verksamheter bedrivs kostnadseffektivt och nyttjar befintliga resurser på ett optimalt sätt. Indikatorer: Verksamhetens nettokostnader, förändring jämfört med föregående år. Bedömningen är att målet kommer att uppfyllas på helårsbasis. Bedömningen har prognosen som underlag. I helårsprognosen ökar verksamhetens nettokostnader med 5,6 % jämfört med föregående år. Målvärdet är 6 %. Skatter, generella bidrag och utjämning, förändring jämfört med föregående år. Bedömning är att målet inte kommer att uppfyllas. I helårsprognosen ökar intäkterna med 4,6 % i förhållande till målvärdet 5 %. Målet bedöms som delvis uppfyllt. Både skatteintäkter och nettokostnader ökar alltså mindre än beräknat. Noteras bör att nettokostnaderna ökar snabbare, med 1 procentenhet. Sett över fem år ökar kostnaderna med 4 % och skatteintäkter, generella bidrag och utjämning med 4,1 %. Marginalen är liten och den nuvarande tendensen behöver brytas. Årets resultat exklusive realisationsvinster/förluster ska under planeringsperioden i genomsnitt uppgå till minst 2 procent av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning. Målet bedöms på helårsbasis med prognosen som underlag. Bedömningen är att målet kommer att uppnås för året. I helårsprognosen uppgår årets resultat exklusive exploateringsresultat och reavinster till 114,1 mnkr vilket motsvarar 2,3 % av skatter, generella bidrag och utjämning. De senaste fyra åren uppgår dock årets resultat exklusive exploateringsresultat och reavinster till 2,5 % av skatter, generella statsbidrag och utjämning vilket innebär att målet 2 % uppnås.

Sid 10 (11) Kommunkoncernen ska eftersträva en långsiktig tillväxt i balans och det övergripande målet är att bibehålla kommunkoncernens soliditet. Målet har uppfyllts för perioden januari till augusti. Kommunkoncernens soliditet inklusive ansvarsförbindelsen uppgick då till 24,2 %. Såväl primärkommunen som flertalet bolag visar ett förhållandevis högt resultat per augusti i jämförelse med helårsprognosens resultat. Resultatnivån kommer att sjunka markant under resten av året. Under hösten tillkommer investeringar och nyupplåning, vilket innebär en försämring av koncernens likviditet. Dock bedöms koncernens soliditeteten sjunka under hösten men förbättras jämfört med på föregående års nivå, vilket innebär att målet sannolikt uppnås på helårsbasis. Den andra indikatorn för målet är att kommunkoncernens skuldsättningsnivå (kr/inv) har sjunkit jämfört med tidigare år från 99 398 kr per invånare till 85 029 kr/invånare. Målet har uppnåtts för augusti med en skuldsättningsgrad på 85 029 kr per invånare. Skuldsättningsgraden har påverkats positivt av amorteringar, fastighetsförsäljningar och att antalet invånare ökat mer än planerat. Nettoinvesteringar, inklusive investeringar hos kommunala bolag, riktade mot kommunens skattefinansierade verksamhet bör till 100 procent vara självfinansierad sett över en femårsperiod. Självfinansieringsgraden uppgår till 68 % på årsbasis 2015 med prognoserna som underlag och 88 % under den senaste femårsperioden. Bedömningen är att målet kommer att ligga över budgeterad nivå, men att 100 % inte kommer att uppnås. Detta mål fokuserar på rent skattefinansierade investeringar där kostnaden för avskrivningar, räntor och drift för lång tid ska bäras av skatteintäkterna. Målet bedöms som delvis uppnått. Resultatutvecklingen Resultatutvecklingen är väl beskriven i delårsbokslutet. Tre nämnder håller sig inte inom av kommunfullmäktige beslutade ramar. För helåret (prognos) visar två nämnder underskott. Det är Utbildningsnämnden -10 mnkr och Omvårdnadsnämnden -18 mnkr.

Sid 11 (11) Det underskott, -6,4 mnkr, som Omvårdnadsnämnden har i sin resultatfond från 2013 föreslås avskrivas då det inte kommer att kunna inarbetas under 2015. Det innebär att årets resultat för kommunen kommer att belastas med 6,4 mnkr. Återbetalning av försäkringspremier En tillfällig inkomstförstärkning har skett med 36,4 mnkr under året. Det avser återbetalning av premier för arbetsmarknadsförsäkringar. Beloppet är inarbetat i delårsrapporten. Balanskravet Balanskravet, det lagstadgade kravet på ett positivt resultat, är uppfyllt. Per Mårsell Revisor Eva Sundin Revisor