Regionindelning för sjöar och vattendrag:huvudavrinningsområde 108 Göta älv

Relevanta dokument
8 Nordöstskånes skogslandskap, 9 Blekinges sprickdalsterräng och ekskogsområde

Monztabanan i Älvdalens kommun, Dalarnas län

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Värsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.

Bevarandeplan Natura 2000

Kommunalt ställningstagande

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Bevarandeplan Natura 2000

REGISTERBLAD. Postadress Besöksadress Telefon E-post Kalmar Malmbrogatan 6

Helgeåns nedre lopp (med Araslövssjön och Hammarsjön) ha (därav våtmark ( ) ha)

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

ABBORRTJÄRNSBERG OCH RITAMÄKI Finngårdar med blomstrande ängar

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

7.4 Romeleåsen. Rester av utmarksbokskog, sydost om Romeleklint Romeleklint

Bevarandeplan Natura 2000 Buskan

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

OMRÅDE AV RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD I JÖNKÖPINGS LÄN NRO06008 ÖSTRA VÄTTERNSTRANDEN MED GIRABÄCKEN, VÄSTANÅ OCH RÖTTLEÅN

7.5.2 Lyngby - Hässleberga

Gunnarp 1:3. Sammanfattning

Område av riksintresse för friluftsliv i Västra Götalands län

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: Postadress: Göteborg Adress: Skansgatan 3

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Planbeskrivning Utställningshandling april 2011

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

Ekologisk landskapsplan Hedlandet

Bevarandeplan Natura 2000

KULTURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN. Juhola finngård

Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden

ÄNGAR och HAGAR i DALS-ED 1993:2

Finnmarker. i sydvästra Dalarna

7.5.4 Risen - Gräntinge

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING

Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.

Bevarandeplan Natura 2000

4 MILJÖKONSEKVENSER. 4.1 Bebyggelse och landskapskaraktär Förutsättningar

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Långbro. Arkeologisk utredning vid

Bilaga 1 Karta med restaureringsområden

Långgropen direkt, A2 15/12/2014

7.5.3 Assartorp - Bökesåkra

7.4.9 Veberöd, sydväst

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Bevarandeplan Natura 2000

KULTURMILJÖVÅRD Fjärås 152:1 Stensättning Övrig kulturhistorisk lämning Konstruktion: Övertorvad Form: Rund

Datum Vagn SE Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd)

Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Beskrivning biotopskyddade objekt

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

D2 Uppföljning/delrapportering av värdefulla träd och läderbagge i Södermanlands län inom Life Coast Benefit (LIFE NAT/SE/00131)

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

Naturvärdeskarta

Naturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun

Lustigkulle domänreservat

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Stockholms län

Svensk författningssamling

Det moderna jordbrukets utveckling har medfört att de naturliga slåtter- och betesmarkerna, ängar och hagar, blivit allt ovanligare.

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

Vattenfall Vind AB. Landskapsanalys avseende vindkraftanläggning vid riksintresse Ätradalen

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

Bevarandeplan Natura 2000

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Lampan 2 och 3. Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun. Kulturlandskapsutredning. Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson

Objekt för insåddsförsök 2015 Bilaga 4 Kartor, frömängder, linjer och punkter.

Översiktlig naturinventering Vansta 3:1

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

Ängar och hagar. klass 1-3. Kommunsammanställning. Salem

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Nästorp

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Isberga hage. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

ÄNGAR och HAGAR i BENGTSFORS 1993:1

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Skoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

Svartö Naturstig. Prisvärt boende. i trivsam miljö. Strandavägar. Välkommen till Svartö - en levande kustby i Mönsterås skärgård.

Karta 1. Karta med miljöintressen, delen Kilvo-Purnu.

RESTAURERINGSPLAN Valnäsbukten Nordkoster TJÄRNÖ SOCKEN STRÖMSTADS KOMMUN

Bevarandeplan Natura 2000

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Syftet med naturreservatet

BILDANDE AV HÖGÄNGE NATURRESERVAT I SUNDSVALLS KOMMUN VÄSTERNORRLANDS LÄN. Objektnummer Fastigheter Del av Vigge 2:20

Sida 2 av 8 Ingående naturtyper enligt habitatdirektivet Rapporterad areal Inventerad areal Kod Naturtypsbeskrivning 0,6 0, *Artrika stagg-gräsm

Norbergs kommun. Nr 5: 8. Naturvård/miljöskydd VÄSTERÅS Tel ISSN

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Björke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker

Transkript:

1 REGISTERBLAD Område av riksintresse för naturvård i Värmlands län Områdesnummer: N 21 Områdesnamn: Finnbygden Kommun: Sunne, Arvika, Torsby Kartblad: 11C NO (112 4), 12C SO (122 2) Area: x ha Naturgeografisk region: 28b Sydligt boreala kuperade områden mellersta Värmland 30a Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden tämligen kuperad terräng med mestadels låg - medelhög myrprocent Kust/havsregion: Regionindelning för sjöar och vattendrag:huvudavrinningsområde 108 Göta älv Agrara kulturlandskapsregioner: Värmlands mellanbygder, Södra Norrlands och norra Svealands skogsbygder Landskapsform: Vågig bergkullterräng Riksvärde: Odlingslandskap Naturbetesmark Flora Berggrundsstratigrafi Äng sjö fauna Värdeomdöme: En väl sammanhållen representativ finnbygd i anslutning till mylonitzonen. Dagens hävd av många mindre småskaliga odlingslandskap enligt traditionella seder och bruk ger stora såväl biologiska som kulturhistoriska värden. Ängar och naturbetesmarker med art- och individrika växtsamhällen och hävdgynnade arter som fältgentiana, slåttergubbe, brudsporre, stagg, slåtterblomma, ormrot, dvärglummer, smörbollar och på en lokal guckusko. I Ängsjön finns en ursprunglig rödingstam (storröding) Huvudkriterier: A C D Stödkriterier: Storlek, mångformighet, kontinuitet, representativitet, raritet, funktion. Förutsättningar för bevarande: Fortsatt jordbruksdrift med åkerbruk, ängsbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenväxta områden. Områdets värden kan påverkas negativt av: nedlagd eller minskat brukande och hävd av jordbruksmarker, omarrondering av jordbruksmark, igenväxning, skogsplanering på jordbruksmark, spridning av näringsämnen och gifter i ängar, naturbetesmark och kring landskapselement, bebyggelseexploatering, täkt, nydikningar, vägdragningar, vattenreglering, vattenuttag, utsläpp av försurande ämnen, tillförsel av organiska gifter, tungmetallnedfall eller utsläpp, överfiske, inplantering av främmande

2 rödingstammar. Säkerställande: Finntorpen Tiskaretjärn och Kalvhöjden är skyddade som naturreservat. Kalvhöjdens naturreservat bildades 1972 och omfattar 5 hektar. Tiskaretjärns naturreservat bildades 1978 och är på 21 hektar. Ingår i Länstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt nummer 66-3). Ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt nummer S3701, 84-24, 66-39, 66-42, 66-43, 66-45). Områdets huvuddrag: Värmlands berggrund delas i två stora block av en bred tektonisk krossoch gnuggzon, som sträcker sig från Vänerstranden till norska gränsen vid Bogen. Denna tektoniska zon har blivit känd som Värmlands mylonitzon. Dominerande inslag i mylonitzonen är gnejsgraniter och graniter men även metabasiter härrörande f rån hyperit och äldre grönstenar ingår. Ett av de områden där mylonitzonen tydligast sätter sin prägel på landskapet genom berggrundsförhållandena och den oroliga topografin, torde vara Ängen-Borrsjönområdet. Inslaget av näringsrikare berggrund och den speciella topografin karakteriserar området. Området är som helhet mycket kuperat, nästan sönderbrutet av små sprickdalar i både nordvästsydostlig och nordost-sydvästlig riktning. Branta sluttningar och hyperitförekomster är många. Området är beläget ovanför Högsta Kustlinjen. Området koloniserades i början av 1600-talet av invandrande finnar. Den finkorniga moränen ovan Högsta Kustlinjen och de många förekomsterna av rikare berggrund gjorde området förhållandevis attraktivt. Dessutom påträffades malmförande bergarter, främst koppar, vilket bidrog till viss gruvverksamhet. Området präglas ännu i dag av den finska kolonisationen. Spritt över hela området finns en mängd gamla finntorp och finnbyar. Nästan inga byggnader av ursprunglig finsk typ finns kvar i dag men på förvånansvärt många platser finns ännu öppna och delvis hävdade odlingslandskap med representativ och välbevarad prägel.. Byarna Ängen och Borrsjön är större finnbyar där ännu relativt stora arealer brukas. I övrigt är det i dag små spridda och av igenväxning hotade finntorp. Odlingslandskapen är genuina och småskaliga med små åkrar, ängar, mellanliggande hackslåttermark, naturbetesmark, skogsbeten, trä- och stengärdesgårdar, odlingsrösen och trädsolitärer. Odlingslandskapen är högt belägna, ofta med sjöutsikt. På ängar och naturbetesmarker med lång kontinuitet i driften, finns art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som fältgentiana, slåttergubbe, jungfrulin, brudsporre, stagg, slåtterblomma, ormrot, dvärglummer, smörbollar och på en lokal guckusko. De intressantaste odlingslandskapen finns vid Hundviken (objekt nummer 84-24 i ängs- och hagmarksinventeringen), Danielstorpoch Olofstorp (84-34), Humsjön-Nergården (66-39), Tiskaretjärn (66-42), Borrsjön (66-43) och Kalvhöjden (66-44 och 45), Södra Ängen (66-53), Norra Ängen (66-59). De ges nedan en kort karakteristik. Andra värdefulla odlingslandskap finns vid Bergstorp (66-48), Älgtjärnet (66-40), Stavtorpet och Laby (66-41), Runketorp (66-46), Fallet (66-47), Humsjötorp (66-50), Sunnansjön (66-54). 66-39. Vid Nergården och Humsjöbacken brukas de kuperade sydsluttningarna ned mot Humsjön. På den ca 2 km stora hackslåttytan och i den dubbelt så stora betesmarken växer bl a blåsuga, låsbräken, knägräs, fältgentiana, brudsporre och slåtterblomma. I öster finns ett drygt 7 km stort skogsbete. Inägan har en mycket omväxlande och tilltalande karaktär och är omgiven av gärdesgårdar. 66-43. Borrsjöns by, norr om Borrsjön, ligger i en relativt brant sluttning ned mot sjön. Området är öppet och välhävdat. Flera av de tiotalet gårdarna brukas än i dag. Den öppna sluttningen är

3 mycket tilltalande för ögat. Här finns både äng, åker, naturbetesmark och hackslått i en levande kulturmiljö. Växlingen mellan åkrar och ängar kantade av odlingsrösen och hackslåtterpartier i mer svårarbetade och steniga partier samt steniga betesmarker som inhägnas av trägärdesgårdar ger landskapet en ursprunglig prägel av stort odlingshistoriskt värde. Här påträffas slåttergubbe, fältgentiana, ormrot m m. 66-45. Naturreservatet Kalvhöjden har karaktär av löväng bevuxen med bland annat hamlade sälgar. Allt från våta till torra ängstyper uppträder i sluttningen. Här växer bland annat dvärglummer, fältgentiana, guckusko, darrgräs och smörbollar. 66-44. Strax sydväst om Kalvhöjdens naturreservat i en sydsluttning ligger ett småskaligt, kuperat odlingslandskap bestående av ett 10-tal åkrar och mellanliggande hackslåttmark. Större delen av den tidigare hackslåttmarken är i dag betesmark men ca 0,5 ha är fortfarande hackslått. I delar av betesmarken sker kompletterande slåtter. Bland förekommande slåtterindikatorer märks fältgentiana, brudsporre, knägräs och slåtterblomma. 66-42. Tiskaretjärns naturreservat ligger i en svag sydsluttning med hyperitinslag. I odlingsmarken finns både åker, slåtteräng och stora hackslåtterpartier. Området karakteriseras av ett stort hässle. Hasselsnok och nötkråka förekommer. I ängsmarkerna påträffas bland annat fältgentiana och slåttergubbe. 66-53, 66-59. Byarna N och S Ängen utgör den andra större bybildningen i området men är till skillnad från byn Borrsjön delvis igenväxande. Hävdade ängsmarker och odlingsrösen med bukettrönnar och sälgar framträder vackert i landskapet. Väl bibehållen fägata och steniga fårhagar med gärdesgårdar, enbuskar och yviga lövträd ger karaktär åt området. En del hävdad hackslåttmark med bland annat brudsporre, backnejlika, jungfrulin och fältgentiana kompletterar bilden. Nöt och får finns i byn. 84-24. I Arvika kommun ligger, norr om sjön Mången, byn Hundviken. Små åkrar med odlingsrösen och hackslåttermarker med rik flora av bland annat fältgentiana, brudsporre och jungfrulin. 84-34. Det mest intressanta odlingslandskapet i Arvika kommun torde dock vara Danielstorp- Olovstorp i södra delen av området. Byn är högt belägen i en sydsluttning. Här bedrivs ett småskaligt jordbruk med ett centralt beläget större sammanhängande åker- och ängsparti omgivet av ett småbrutet odlingslandskap med steniga hagar, enbuskar och hackslåttermarker. I den artoch individrika vegetationen växer hävdgynnade arter som slåttergubbe, fältgentiana och slåtterblomma. I Ängsjön finns en ursprunglig rödingstam (storröding). Anmärkningar: Referenser: Bladh, G. 1988 Ängs- och hagmarksinventering, Sunne kommun. Länsstyrelsen i Värmlands län, miljåvardsenheten (manus)

4 Bohlin, J 1986 Naturinventering av Sunne kommun. Länsstyrelsen i Värmlands län (manus) Brelin, I 1973 Naturvårdsinventering i Värmlands län. Sunne kommun. Länsstyrelsen i Värmlands län. Statens Industriverk 1983 Berg och Malm i Värmlands län. SIND PM 1983- :8 Länsstyrelsen i Värmlands län, 1994: Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden.. Länsstyrelsen i Värmlands län, 1994: Ängar och hagar i Värmlands län. Länsstyrelsen 1994:20. Karlstad. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm. Fiskeriverket, beslut 1988-04-11 rörande Områden av riksintressen för yrkesfisket, områden av särskilt intresse för fritidsfisket samt områden av särskilt intresse avseende arter och stammar av fisk.

5 REGISTERBLAD Område av riksintresse för naturvård i Värmlands län Områdesnummer: N 21 Områdesnamn: Finnbygden, Abborrtjärnsberg Kommun: Torsby Kartblad: 13C SO Area: 5 ha Naturgeografisk region: 30a Kust/havsregion: Regionindelning för sjöar och vattendrag: Agrara kulturlandskapsregioner: Södra Norrlands och norra Svealands skogsbygder Landskapsformer: Vågig bergkullterräng med relativ höjd över 100 m Riksvärde: Odlingslandskap Äng Flora Värdeomdöme: Representativa ängar i med hackslått och annan öppen äng. Delvis art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som fjälltimotej, fältgentiana, ormrot, ängsskallra och harstarr. Huvudkriterier: A C D Förutsättningar för bevarande: Fortsatt jordbruksdrift med åkerbruk, ängsbruk och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenväxta ängaroch naturbetesmarker. Områdets värden kan påverkas negativt av: nedlagd eller minskat brukande och hävd av jordbruksmarker, omarrondering av jordbruksmark, igenväxning, skogsplanering på jordbruksmark, energiskogsodling, spridning av näringsämnen och gifter i ängar, naturbetesmark och kring landskapselement, bebyggelseexploatering, täkt, nydikningar, vägar. Säkerställande: Ingår i Länstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt nummer 37-24). Ingå i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt nummer 37-01). Områdets huvuddrag: Abborrtjärnsberg är en representativ och välbevarad finngård i skogsbygden i västra Torsby kommun. Kring gården finns representativa ängar med hackslått och annan öppen äng. Bland vegetatiosntyperna förekommer skogsnävaäng, högörtäng, tuvtåteläng, rödvenäng och högstarräng. Delvis art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som fjälltimotej, ormrot, fältgentiana, harstarr och ängsskallra.

6 Anmärkningar: Referenser: Länsstyrelsen i Värmlands län, 1993: Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen i Värmlands län, 1994: Ängar och hagar i Värmlands län. Länsstyrelsen 1994:20. Karlstad. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm.

7 REGISTERBLAD Område av riksintresse för naturvård i Värmlands län Områdesnummer: N 21 Områdesnamn: Finnbygden, Erola Kommun: Torsby Kartblad: 13CSO Area: 3 ha Naturgeografisk region: 30a Kust/havsregion: Regionindelning för sjöar och vattendrag: Huvudavrinningsområde Göta älv Agrara kulturlandskapsregioner: Södra Norrlands och norra Svealands skogsbygder Landskapsformer: Vågig bergkullterräng med relativ höjd över 100 m Riksvärde: Äng Flora Värdeomdöme: Representativa ängar i skogslandskap med hackslått och annan öppen äng. Artoch individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som brudborste, blekstarr och stagg. Huvudkriterier: A C D Stödkriterier: Storlek, mångformighet, kontinuitet, representativitet, raritet. Förutsättningar för bevarande: Fortsatt jordbruksdrift med åkerbruk, ängsbruk och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenväxta ängaroch naturbetesmarker. Områdets värden kan påverkas negativt av: nedlagd eller minskat brukande och hävd av jordbruksmarker, omarrondering av jordbruksmark, igenväxning, skogsplanering på jordbruksmark, energiskogsodling, spridning av näringsämnen och gifter i ängar, naturbetesmark och kring landskapselement, bebyggelseexploatering, täkt, nydikningar, vägar. Säkerställande: Ingår i Länstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt nummer 37-5). Ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt nummer 37-01). Områdets huvuddrag: Erola ligger som en ensamgård i utkanten av av Bjurbergets by. Kring gården finns representativa ängar med hackslått och annan öppen äng. Bland vegetatiosntyperna förekommer stagghed, örtrik friskäng, örtrik torräng och gräs/lågstarräng. Art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade

8 arter som brudborste, blekstarr och stagg. Anmärkningar: Referenser: Länsstyrelsen i Värmlands län, 1993: Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen i Värmlands län, 1994: Ängar och hagar i Värmlands län. Länsstyrelsen 1994:20. Karlstad. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm.

9 REGISTERBLAD Område av riksintresse för naturvård i Värmlands län Områdesnummer: N 21 Områdesnamn: Finnbygden, Kammesmack Kommun: Sunne Kartblad: Ekon karta 12C1f Area: 6 ha Naturgeografisk region: 30a Kust/havsregion: Regionindelning för sjöar och vattendrag: Agrara kulturlandskapsregioner: Södra Norrlands och norra Svealands skogsbygder Landskapsformer: Kullig terräng med relativ höjd 50-100 m Riksvärde: Äng Flora Värdeomdöme: Representativa ängar i skogslandskap med hackslått och annan öppen äng. Artoch individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som fältgentiana, slåttergubbe, brudsporre, slåtterblomma, ormrot och brudborste. Huvudkriterier: A C D Stödkriterier: Storlek, mångformighet, kontinuitet, representativitet, raritet. Förutsättningar för bevarande: Fortsatt jordbruksdrift med åkerbruk, ängsbruk och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenväxta ängaroch naturbetesmarker. Områdets värden kan påverkas negativt av: nedlagd eller minskat brukande och hävd av jordbruksmarker, omarrondering av jordbruksmark, igenväxning, skogsplanering på jordbruksmark, energiskogsodling, spridning av näringsämnen och gifter i ängar, naturbetesmark och kring landskapselement, bebyggelseexploatering, täkt, nydikningar, vägar. Säkerställande: Ingår i Länstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt nummer 66-48). Ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt nummer S37-01). Områdets huvuddrag: Kammesmack ligger i skogsbygden i nordvästra delen av Sunne kommun. Kring gårdarna finns representativa ängar form av hackslått och annan öppen äng. Växtsamhällena i ängar är mycket

10 art- och individrika, och bland hävdgynnade arter växer bland annat fältgentiana, slåttergubbe, brudsporre, slåtterblomma, ormrot och brudborste. Anmärkningar: Referenser: Länsstyrelsen i Värmlands län, 1993: Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden.. Länsstyrelsen i Värmlands län, 1994: Ängar och hagar i Värmlands län. Länsstyrelsen 1994:20. Karlstad. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm.

11 REGISTERBLAD Område av riksintresse för naturvård i Värmlands län Områdesnummer: N 21 Områdesnamn: Finnbygden, Mariastorp Kommun: Sunne Kartblad: Ekon karta 12C3f Area: 10 ha Naturgeografisk region: 28b Kust/havsregion: Regionindelning för sjöar och vattendrag: Agrara kulturlandskapsregioner: Södra Norrlands och norra Svealands skogsbygder Landskapsformer: Kullig terräng med relativ höjd 50-100 m Riksvärde: Äng Naturbetesmark Flora Värdeomdöme: Representativa ängar och naturbetesmarker i skogslandskap med hackslått och öppen hagmark. Art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som kattfot, fältgentiana, låsbräken, stagg och ormrot. Huvudkriterier: A C D Förutsättningar för bevarande: Fortsatt jordbruksdrift med åkerbruk, ängsbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenväxta ängaroch naturbetesmarker. Områdets värden kan påverkas negativt av: nedlagd eller minskat brukande och hävd av jordbruksmarker, omarrondering av jordbruksmark, igenväxning, skogsplanering på jordbruksmark, energiskogsodling, spridning av näringsämnen och gifter i ängar, naturbetesmark och kring landskapselement, bebyggelseexploatering, täkt, nydikningar, vägar. Säkerställande: Ingår i Länstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt nummer 66-35). Ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt nummer S3701). Områdets huvuddrag: Mariastorp utgörs av en ensamgård i skogsbygden i nordvästra delen av Sunne kommun. Kring gården finns representativa ängar form av hackslått och naturbetesmark i form av öppen hagmark. Bland vegetationstyperna förekommer bland annat blåbär/lingonhed, stagghed och rödvenhed. Växtsamhällena i ängar är art- och individrika, och bland hävdgynnade arter växer bland annat kattfot, fältgentiana, låsbräken, stagg, ormrot och backnejlika..

12 Anmärkningar: Referenser: Länsstyrelsen i Värmlands län, 1993: Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen i Värmlands län, 1994: Ängar och hagar i Värmlands län. Länsstyrelsen 1994:20. Karlstad. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm.

13 REGISTERBLAD Område av riksintresse för naturvård i Värmlands län Områdesnummer: N 21 Områdesnamn: Finnbygden, Mjögsjöhöjden Kommun: Arvika Kartblad: Ekon karta 12C1d Area: 3 ha Naturgeografisk region: 30a Kust/havsregion: Regionindelning för sjöar och vattendrag: Agrara kulturlandskapsregioner: Södra Norrlands och norra Svealands skogsbygder Landskapsformer: Kullig terräng med relativ höjd 50-100 m Riksvärde: Naturbetesmark Äng Flora Flora Värdeomdöme: Representativ hackslåttäng och öppen hagmark med kontinuitet i hävden. Artoch individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som slåtterfibla, slåttergubbe, fältgentiana, ängsskallra och brudsporre. Huvudkriterier: A C D Stödkriterier: Storlek, mångformighet, kontinuitet, representativitet, raritet, betydelse för flora och fauna. Förutsättningar för bevarande: Fortsatt jordbruksdrift med åkerbruk, ängsbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenväxta områden. Områdets värden kan påverkas negativt av: nedlagd eller minskat brukande och hävd av jordbruksmarker, omarrondering av jordbruksmark, igenväxning, skogsplanering på jordbruksmark, spridning av näringsämnen och gifter i ängar, naturbetesmark och kring landskapselement, bebyggelseexploatering, täkt, nydikningar. Säkerställande: Ingår i Länstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt nummer 84-16). Ingå i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt nummer S37-01). Områdets huvuddrag: Bäst bevarade gården i ett tidigare större odlingslandskap med flera

utspridda gårdar. Inägomarken har moderniserats under 1900-talet, så att åkermarken utvidgats på ängsmarkens bekostnad. Samtidigt har de större ängarna utnyttjats som betesmark. Huvudintrycket är ändå ett ålderdomligt odlingslandskap. Ängsmarkens vegetationstyper är rödvenäng av prästkragstyp och torräng av fårsvingeltyp. I den artrika floran märks slåtterfibbla, fältgentiana, brudsporre och slåttergubbe. 14 Anmärkningar: Referenser: Länsstyrelsen i Värmlands län, 1993: Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen i Värmlands län, 1994: Ängar och hagar i Värmlands län. Länsstyrelsen 1994:20. Karlstad. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm.

15 REGISTERBLAD Område av riksintresse för naturvård i Värmlands län Områdesnummer: N 21 Områdesnamn: Finnbygden, Nickela Kommun: Torsby Kartblad: Ekon karta 13C1h Area: 5 ha Naturgeografisk region: 30a Kust/havsregion: Regionindelning för sjöar och vattendrag: Agrara kulturlandskapsregioner: Södra Norrlands och norra Svealands skogsbygder Landskapsformer: Vågig bergkullterräng med relativ höjd över 100 m Riksvärde: Äng Flora Värdeomdöme: Representativa ängar med sidvallsäng och annan öppen äng. Delvis art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som fältgentiana, brudsporre, slåtterblomma och ormrot. Huvudkriterier: A C D Förutsättningar för bevarande: Fortsatt jordbruksdrift med åkerbruk, ängsbruk och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenväxta ängaroch naturbetesmarker. Områdets värden kan påverkas negativt av: nedlagd eller minskat brukande och hävd av jordbruksmarker, omarrondering av jordbruksmark, igenväxning, skogsplanering på jordbruksmark, energiskogsodling, spridning av näringsämnen och gifter i ängar, naturbetesmark och kring landskapselement, bebyggelseexploatering, täkt, nydikningar, vägar. Säkerställande: Ingår i Länstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt nummer 37-11). Ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt nummer 37-01). Områdets huvuddrag: Kring gården Nickela finns representativa ängar med sidvallsäng och annan öppen äng. Bland vegetationstyperna förekommer blåtåteläng, gräs-lågstarräng och högörtäng. Art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som fältgentiana, slåtterblomma, brudsporre, ormrot och fjälltimotej.

16 Anmärkningar: Referenser: Länsstyrelsen i Värmlands län, 1993: Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen i Värmlands län, 1994: Ängar och hagar i Värmlands län. Länsstyrelsen 1994:20. Karlstad. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm.

17 REGISTERBLAD Område av riksintresse för naturvård i Värmlands län Områdesnummer: N 21 Områdesnamn: Finnbygden, Övre Berg Kommun: Torsby Kartblad: Ekon karta 13C1i Area: 10 ha Naturgeografisk region: 30a Kust/havsregion: Regionindelning för sjöar och vattendrag: Huvudavrinningsområde Göta älv Agrara kulturlandskapsregioner: Södra Norrlands och norra Svealands skogsbygder Landskapsformer: Vågig bergkullterräng med relativ höjd över 100 m Riksvärde: Äng Flora Värdeomdöme: Representativa ängar med hackslått och annan öppen äng. Delvis art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som fältgentiana, låsbräken, slåtterblomma och ängsskallra. Huvudkriterier: A C D Förutsättningar för bevarande: Fortsatt jordbruksdrift med åkerbruk, ängsbruk och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenväxta ängaroch naturbetesmarker. Områdets värden kan påverkas negativt av: nedlagd eller minskat brukande och hävd av jordbruksmarker, omarrondering av jordbruksmark, igenväxning, skogsplanering på jordbruksmark, energiskogsodling, spridning av näringsämnen och gifter i ängar, naturbetesmark och kring landskapselement, bebyggelseexploatering, täkt, nydikningar, vägar. Säkerställande: Ingår i Länstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt nummer 37-12). Ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt nummer 37-01). Områdets huvuddrag: Övre Berg ligger på en flack och svagt kuperad sydsluttning. Inägorna bildar en mosaik av vallar och stråk med hackslått. Bland vegetationstyperna förekommer stagghed, örtrik friskäng, gräslågstarräng och tuvtåteläng. Delvis art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som fältgentiana, slåtterblomma, låsbräken, ängsskallra, stagg och sumpmåra.

18 Anmärkningar: Referenser: Länsstyrelsen i Värmlands län, 1993: Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen i Värmlands län, 1994: Ängar och hagar i Värmlands län. Länsstyrelsen 1994:20. Karlstad. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm.

19 REGISTERBLAD Område av riksintresse för naturvård i Värmlands län Områdesnummer: N 21 Områdesnamn: Finnbygden, Svensk-Andersberg Kommun: Torsby Kartblad: Topo karta 12CNO Area: 6 ha Naturgeografisk region: 30a Kust/havsregion: Regionindelning för sjöar och vattendrag: Huvudavrinningsområde Göta älv Agrara kulturlandskapsregioner: Södra Norrlands och norra Svealands skogsbygder Landskapsformer: Vågig bergkullterräng med relativ höjd över 100 m Riksvärde: Äng Flora Värdeomdöme: Representativa ängar i norra Värmlands finnbygder med hackslått och annan öppen äng. Art- och individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter som representativt och ovanligt välbevarat odlingslandskap i norra Värmlands finnbygder. Flerårig vall och hackslått välhävdade genom bete och slåtter. Hackslåttmarken hyser en hävdgynnad och artrik flora med bl a brudsporre och fältgentiana. Huvudkriterier: A C D Stödkriterier: Storlek, mångformighet, kontinuitet, representativitet, raritet. Förutsättningar för bevarande: Fortsatt jordbruksdrift med åkerbruk, ängsbruk och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenväxta ängaroch naturbetesmarker. Områdets värden kan påverkas negativt av: nedlagd eller minskat brukande och hävd av jordbruksmarker, omarrondering av jordbruksmark, igenväxning, skogsplanering på jordbruksmark, energiskogsodling, spridning av näringsämnen och gifter i ängar, naturbetesmark och kring landskapselement, bebyggelseexploatering, täkt, nydikningar, vägar. Säkerställande: Ingår i Länstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt nummer 37-18). Ingå i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt nummer 53701). Områdets huvuddrag:

Svensk-Andersberg är en finngård i nordvästra Värmlands finnbygd. Åkermarken är i stort sett identisk med förhållandena för ca 100 år sedan, medan ängsmarkerna krympt något. Inägorna är välhävdade genom bete och slåtter. Hackslåttmarken domineras av vegetationstypen rödvenäng av prästkragetyp. Typiskt hävdgynnade arter som förekommer är bl a ormrot, jungfrulin, fältgentiana och brudsporre. Anmärkningar: Referenser: Länsstyrelsen i Värmlands län, 1993: Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen i Värmlands län, 1994: Ängar och hagar i Värmlands län. Länsstyrelsen 1994:20. Karlstad. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm. 20

21 REGISTERBLAD Område av riksintresse för naturvård i Värmlands län Områdesnummer: N 21 Områdesnamn: Finnbygden, Ritamäki Kommun: Torsby Kartblad: 12C SV (122 1), 12C NV (122 3) Area: 20 ha Naturgeografisk region: 30a Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden tämligen kuperad terräng med mestadels låg - medelhög myrprocent Kust/havsregion: Regionindelning för sjöar och vattenddrag: Agrara kulturlandskapsregioner: Södra Norrlands och norra Svealands skogsbygder Landskapsform: Vågig bergkullterräng Riksvärde: Odlingslandskap Äng Flora Värdeomdöme: Ritamäki är den mest autentiska av de tio finngårdar med rökstugor på ursprunglig plats som finns i Värmland. Kombinationen av byggnader och odlingslandskap är unik. Ängsmark med hackslått och annan öppen äng. Art- och individrika växtsamhällen med hädvgynnade arter som fältgentiana, slåtterfibbla, slåttergubbe, slåtterblomma och brudsporre Huvudkriterier: A C D, E Förutsättningar för bevarande: Fortsatt jordbruksdrift med åkerbruk, ängsbruk och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenväxta områden. Underhåll av stigsystemen. Områdets värden kan påverkas negativt av: nedlagd eller minskat brukande och hävd av jordbruksmarker, omarrondering av jordbruksmark, igenväxning, skogsplanering på jordbruksmark, spridning av näringsämnen och gifter i ängar och kring landskapselement, bebyggelseexploatering, täkt, nydikningar, vägdragningar. Säkerställande: Naturreservat. Byggnaderna är byggnadsminnesförklarade. Riksintresse för kulturmiljövård. Ingår i Länstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt nummer 37-14). Ingå i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt nummer S3701, 37-27). Områdets huvuddrag: Området omfattar ett flertal gamla finnbosättningar. Byggnadsbeståndet varierar f rån den helt intakta och välbevarade finngården Ritamäki till de kraftigt förändrade

byggnaderna vid Kissalamp och Lomstorp. Inom området beskrivs således flera faser i bebyggelseutvecklingen i finnmarken. Bosättningarna sammanbinds av ett stig- körvägs-system som ännu är tydligt. Större delen av området utgörs av skogsmark. Vissa delar är avverkade men ännu finns gott om gammal grov granskog kvar. Denna är en typisk produkt av tidigare avverkningsformer, framför allt blädning. Det intressantaste området ur naturvårdssynpunkt och även för kulturminnesvården är området kring Ritamäki. Ritamäki är den mest autentiska finngården i Värmland med sin lilla rökstuga och de många uthusen i en glänta i skogen. Bosättningen är högt belägen och sluttar mot söder. Väg saknas fram till gården vilket ytterligare förstärker intrycket av ursprunglighet. Ritamäki beboddes och brukades på traditionellt sätt fram till mitten av 1960-talet varefter gården övergick i den lokala hembygdsföreningens skötsel. Denna skötsel omfattade även i viss mån omgivande odlingslandskp varför man här inte haft det tyvärr så vanliga igenväxningsförloppet på odlingsmarkerna. Just kombinationen mellan autentiska byggnader och ett ännu öppet, välbevarat och representativt odlingslandskap är unikt. I sydsluttningen nedanför bebyggelsen och även kring husen finns hackslåtterytor. Mycket små åkrar med ännu tydliga åkerhak finns insprängda i slåttermarken. Norr om byggnaderna finns några ännu öppna långsmala åkrar. Andra delar av det forna odlingslandskapet är dock igenvuxet. På slåttermarken uppträder arter som indikerar lång, kontinuerlig hävd, t ex fältgentiana, slåtterfibbla, slåttergubbe, slåtterblomma och brudsporre. Hela inägan, ca 20 ha hävdas i dag. Anmärkningar: Referenser: Länsstyrelsen i Värmlands län, 1994: Ängar och hagar i Värmlands län. Länsstyrelsen 1994:20. Karlstad. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm. Länsstyrelsen i Värmlands län Länsantikvarien. Diverse skrifter och handlingar. Wennerholm, H 1983 Naturinventering av Torsby kommun. Länsstyrelsen i Värmlands län (manus) 22

23 REGISTERBLAD Område av riksintresse för naturvård i Värmlands län Områdesnummer: N 21 Områdesnamn: Finnbygden Delområden: Torsby kn: Fäbacken, Abborrtjärnsberg, Juhola, Erola, Nickela, Övre Berg, Svensk-Andersberg, Edlaho, Noppen, Nedre Heikila, Björntjärnshöjden, Vittjärn, Sunne kn: Humsjön-Nergården, Borrsjön, Kalvhöjden, Tiskaretjärn, N Ängen, S Ängen, Sunnansjö, Nedre Fallet, Hundviken, Kammesmack, Mariastorp, Botten-Falla, Arvika kn: Lafallshöjden, Bergstorp,, Danielstorp-Olofstorp, Mjögsjöhöjden, Kommun: Torsby, Sunne och Arvika Kartblad: 12C NO (122 4), 12C NV (122 3) Area: 180 ha Naturgeografisk region: 30a Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden tämligen kuperad terräng med mestadels låg - medelhög myrprocent Kust/havsregion: Regionindelning för sjöar och vattendrag: Huvudavrinningsområde Göta älv Agrara kulturlandskapsregioner: Södra Norrlands och Svealands skogsbygder Landskapsformer: Vågig bergkullterräng Riksvärde: Odlingslandskap Naturbetesmark Flora Äng Värdeomdöme: Området är ett samlingsområde med exklusiva exempel på den typ av odlingsmark i regionen som har en finsk invandring på 1500-1600-talen som bakgrund. I dessa fall har markerna hävdats kontinuerligt fram till våra dagar. Delområdena består av öppna små åkertegar, hackslått ängar som hävdas med lie och trädlösa naturbetesmarker. Växtsamhällena är art- och individrika och bland hävdgynnade arter förekommer bland annat fältgentiana, slåttergubbe, slåtterblomma, brudsporre, låsbräken och dvärglummer. Huvudkriterier: A C D Förutsättningar för bevarande:

Fortsatt jordbruksdrift med åkerbruk, ängsbruk, naturvårdsinriktad betesdrift och skötsel av landskapselement. Restaurering av igenväxta områden. Områdets värden kan påverkas negativt av: nedlagd eller minskat brukande och hävd av jordbruksmarker, omarrondering av jordbruksmark, igenväxning, skogsplanering på jordbruksmark, spridning av näringsämnen och gifter i ängar, naturbetesmark och kring landskapselement, bebyggelseexploatering, täkt, nydikningar. 24 Säkerställande: Området är upptaget som objekt av högsta värde i förslag till naturvårdsprogram för Värmlands län. Ingår i Länstyrelsens program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden (objekt nummer 37-16). Ingår i nationell bevarandeplan för odlingslandskapet (objekt nummer S3701, 37-28). Områdets huvuddrag: Finnbygden består av västra Värmlands och östra Norges skogsbygder med gammal finsk bosättning i för dessa typiska lägen på högt belägna bergsryggar i södersluttning. Berggrunden utgörs ofta av hyperit eller liknade bergarter med kalkverkan. Bebyggelsen karakteriseras av det stora antalet byggnader på varje gård. Den mest typiska byggnaden är bostadshuset, som i sin ursprungliga form saknade skorsten och värmdes upp genom att röken från elden leddes upp i taket där den strålade ut sitt värmeinnehåll i rummet. Dessa s k rökstugor finns bevarade endast på åtta platser ( i världen). Samtliga dessa platser ligger inom den värmländska Finnbygden. Utöver rökstugan finns rökbastu, smedja, kokhus och diverse fähus på en typisk finngård. De representativa och välbevarade jordbrukslandskapen utgörs av brukade åkermarker, hackslått öppen äng, öppen hagmark och landskapselement i form av odlingsrösen och fristående träd. Växtsamhällena i ängar och naturbetesmarker är normalt mycket art- och individrika, och bland hävdgynnade arter förekommer bland annat slåttergubbe, slåtterblomma, slåtterfibbla, fältgentiana, brudsporre, dvärglummer och låsbräken. Anmärkningar: Referenser: Länsstyrelsen i Värmlands län, 1990: Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturvärden i Värmlands län. Länsstyrelsen i Värmlands län, 1994: Ängar och hagar i Värmlands län. Länsstyrelsen 1994:20. Karlstad. Naturvårdsverket, 1996: Nationell bevarandeplan för odlingslandskapet. Stockholm. Wennerholm, H 1983 Naturinventering av Torsby kommun, Sunne kommun och Arvika kommun. Länsstyrelsen i Värmlands län (manus) Uppgiftslämnare: Lars Furuholm Datum:981022