Innebörden i medlemskap hos två storstadsförsamlingar inom Evangeliska Frikyrkan

ÖREBRO MISSIONSSKOLA Örebro Teologiska Högskola Innebörden i medlemskap hos två storstadsförsamlingar inom Evangeliska Frikyrkan Med särskilt avseende på människor som lever i homosexuella relationer Rut Rydberg FO2552 UPPSATS Vårterminen 2011 Handledare: Göran Sahlberg

Abstract The purpose of this paper is to study the meaning of the concept of membership. My qualitative study seeks to answer the following question: What is the meaning of the concept of membership in two urban communities in Interact 1 with contrasting attitudes on the issue of membership with particular reference to those living in homosexual relationships? I selected the two communities from the fact that they chose contrasting views on the issue of membership in the public debate, mainly in the newspaper Dagen. The two congregations are Elimkyrkan in Stockholm and Saronkyrkan in Gothenburg. The material has been collected through qualititative interviews with pastors in each congregation and have been free-coded and analyzed to reveal meanings. The result shows that the meaning of membership is both theologically and pragmatically. 1 Interact är det internationella namnet på Evangeliska Frikyrkan.

Förord Min utbildning närmar sig sitt slut och mina fyra skyddade år på en teologisk högskola är snart förbi. Verkligheten väntar runt hörnet. För mig blir frågan om medlemskap aktuellt och då med särskilt avseende på homosexuella just för att jag tror att jag kommer att möta den i verkligheten. Församlingar och människor i församlingarna kommer att vilja ha min åsikt samt fråga mig om hur man som kristen kan tänka i frågan. Därför vill jag se på denna fråga från två olika håll. Ett synsätt som innebär att människor som lever i homosexuella relationer är välkomna som medlemmar, och ett där de inte är det. Dessa två förhållningssätt återfinns inom mitt eget samfund, i mina egna sammanhang. Samtidigt är detta en fråga som diskuteras i min egen församling just nu. Varje gång jag nämner mitt uppsatsämne för någon skulle jag kunna samtala länge om ämnet med dem. Det finns en nyfikenhet i frågan bland medlemmar i församlingen samt bland människor jag har träffat utanför kyrkan. Min erfarenhet säger mig att både inom kyrkans väggar och utanför dessa är frågan om medlemskap för dem som lever i homosexuella relationer en fråga som väcker intresse och skapar debatt. Jag, som blivande pastor, behöver guidning för att möta vårt samhälle och dagens människor. Genom den här uppsatsen tar jag tillfället att fundera lite djupare i frågan innan verkligheten omringar mig. Jag vill tacka Lars-Göran Sundberg, Joakim Hagerius samt Stefan Swärd för er villighet att ställa upp på intervjuer, dela med er av ert sätt att tänka kring frågan samt svara på frågor via e-post. Jag vill också tacka min handledare som belyst mitt uppsatsämne från olika håll vilket hjälpt mig att vidga mitt perspektiv. Örebro maj 2011 Rut Rydberg

Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...1 1.3 Frågeställning...1 2 Metod...2 2.1 Metod och material...2 2.2 Urval och avgränsning...2 2.3 Kontakt med intervjupersonerna...3 2.4 Intervjuernas genomförande...3 2.5 Datainsamling...4 2.6 Kvalitativa intervjuer...4 2.6.1 Intervjuguide...4 2.7 E-post...5 2.8 Material från församlingarna...5 2.9 Lägessituation och trovärdighet...5 2.10 Analysmetod och resultatpresentation...6 2.10.1 Dataanalys...6 2.10.1.1 Breddanalys...6 2.10.1.2 Fördjupande analys...6 2.10.1.3 Diskussion...6 3 Disposition...7 4 Medlemskap och församlingsmodeller...7 4.1 Medlem och medlemskap definition och historia...7 4.2 Församlingsmodeller och kyrkostrukturer...8 4.2.1 Avery Dulles...8 4.2.1.1 Kyrkan som institution...8 4.2.1.2 Kyrkan som mystisk gemenskap...8 4.2.1.3 Kyrkan som sakrament...9 4.2.1.4 Kyrkan som budbärare...9 4.2.1.5 Kyrkan som tjänare...9 4.2.2 Brad Harper och Paul Louis Metzger...9 4.2.2.1 Episkopal kyrkostruktur...10 4.2.2.2 Presbyteriansk kyrkostruktur...10 4.2.2.3 Kongregationalistisk kyrkostruktur...11 4.2.3 Alan Roxburgh...11 4.2.4 Michael Frost och Alan Hirsch...11 4.2.5 United i Malmö...12 4.2.6 Bill Hybels och Willow Creek...12 4.2.7 Stuart Murray...13 4.2.8 Vineyard i Malmö...13 4.3 Evangeliska Frikyrkans positionering på den ekumeniska världskartan...13 4.3.1 Evangeliska Frikyrkans tro och självförståelse...13 4.3.2 Positioneringen...15 4.4 Medlemskapstankar inom Evangeliska Frikyrkan...16 5 Den postmoderna kontexten...16 5.1 Postmodernismen en bakgrund...16 5.2 Generation X...17

5.3 Den svenska befolkningen...17 6 Bakgrund till Elimkyrkan och Saronkyrkan...17 6.1 Elimkyrkan...17 6.2 Saronkyrkan...18 7 Samtalet om församling, medlemskap och dem som lever i en homosexuell relation...18 7.1 Breddanalys av intervjun med Stefan Swärd...18 7.1.1 Intervjuns plats och förutsättningar...18 7.1.2 Resultat av breddanalys...19 7.2 Breddanalys av intervjun med Lars-Göran Sundberg...22 7.2.1 Intervjuns plats och förutsättningar...22 7.2.2 Resultat av breddanalys...22 7.3 Breddanalys av intervjun med Joakim Hagerius...32 7.3.1 Intervjuns plats och förutsättningar...32 7.3.2 Resultat av breddanalys...32 8 Övrigt material från församlingarna...43 8.1 Material från Elimkyrkan, Stockholm...43 8.1.1 Stadgar och församlingsordning...43 8.1.2 Ett församlingsdokument om kristen tro och sexualitet...43 8.2 Material från Saronkyrkan, Göteborg...43 8.2.1 Församlingsordning...43 8.2.2 Ritning om Saronkyrkan som en öppen centrumorienterad kyrka...44 8.3 Kontakt via e-post...44 9 Analys medlemskap på två nivåer...44 9.1 Medlemskap och tillhörighet...44 9.2 Innebörder i tillhörighet och medlemskap i Elimkyrkan...44 9.3 Innebörder i tillhörighet och medlemskap i Saronkyrkan...48 9.4 Elimkyrkans förhållningssätt gentemot Evangeliska Frikyrkan...52 9.5 Saronkyrkans förhållningssätt gentemot Evangeliska Frikyrkan...52 10 Diskussion...53 11 Avslutande reflektion...55 12 Kritisk granskning...56 Bilaga 1...57 Bilaga 2...58 13 Käll- och litteraturförteckning...59

1 Inledning 1.1 Bakgrund Inom Evangeliska Frikyrkan pågår samtal om hur man som samfund ska hantera frågan om medlemskap. 2 Att frågan blivit aktuell för samfundet påverkas av debatten som pågår på gräsrotsnivå. Församlingar inom samma rörelse kommer fram till olika sätt att se på medlemskap, vad det är och vem som får vara medlem. 3 Saronkyrkan i Göteborg har under de senaste åren öppnat upp för medlemskap med lägre krav knutna till medlemskapet än vad som tidigare varit praxis inom Evangeliska Frikyrkan. Medlemmen behöver inte vara framme i sin process på områden som tidigare utgjort gränsmarkörer för medlemskap. Vad som tidigare varit en gräns med specifika krav, blir nu istället en startpunkt och en väg in i församlingen. I Saronkyrkan ser församlingen alltså medlemskapet som början på resan. Att gränserna blivit färre har, i Saronkyrkans fall, uppmärksammats i den offentliga debatten, i tidningen Dagen. Det gäller främst medlemskap för dem som lever i homosexuella relationer. När frikyrkan alltid valt att stänga dörren till medlemskap för dessa, väljer Saronkyrkan att öppna upp och låta eventuell förändring gällande livsstil komma senare. På andra sidan i debatten befinner sig flera pastorer. Framförallt en tidigare pastor i Elimkyrkan i Stockholm och en av de nuvarande pastorerna där. I debatten har dessa pastorer bemött Saronkyrkans ställningstagande med skepsis och kritik. Elimkyrkan har valt en hållning i frågan gällande medlemskap för dem som lever i homosexuella relationer som divergerar med Saronkyrkans hållning. I Elimkyrkan är de som lever i en homosexuell relation inte välkomna som medlemmar så länge de lever kvar i relationen. Pastorerna i Elimkyrkan talar om vikten av gränser för medlemskap både för dem som är medlemmar och för dem som är på väg in som medlemmar i församlingen. Olikheterna kring synen på medlemskap kommer att återspeglas i mötet med pastorerna i dessa två församlingar och presenteras i uppsatsen. 1.2 Syfte Uppsatsens syfte är att närmare undersöka två skilda ståndpunkter inom Evangeliska Frikyrkan när det gäller synen på medlemskap och särskilt med avseende på dem som lever i homosexuella relationer. Uppsatsen är en kvalitativ studie där Elimkyrkan i Stockholm och Saronkyrkan i Göteborg får presentera sina ståndpunkter samt vad de grundar sin övertygelse på. För att så långt det är möjligt kunna urskilja församlingarnas egna åsikter kommer respektive församling inte att konfronteras med den andra församlingens ståndpunkt under intervjuerna. 1.3 Frågeställning I syfte att undersöka de båda församlingarnas syn på medlemskap har följande frågeställning formulerats: 2 EFK:s församlingsprogram, 2010, s. 1. 3 Internet: Sverker 2009a. Internet: Sverker 2009b. Internet: Redaktionen 2009. 1

Vad är innebörden i begreppet medlemskap i två storstadsförsamlingar med kontrasterande hållningar i frågan om medlemskap inom Evangeliska Frikyrkan med särskilt avseende på människor som lever i homosexuella förhållanden? 2 Metod 2.1 Metod och material En kvalitativ metod har valts för att kunna besvara frågeställningen och mer specifikt har en induktiv analytisk metod valts. Vilket innebär att rapporten grundas huvudsakligen på material inhämtat från kvalitativa intervjuer. Resultatet från dessa utgör primärmaterialet. Två pastorer från Elimkyrkan, Lars-Göran Sundberg och Stefan Swärd, har intervjuats. Sundbergs intervju ses som primärkälla och Swärds intervju som sekundärkälla. Detta beror på att intervjun med Sundberg fick mer tid samt att han varit pastor i församlingen en längre tid. Materialet från Swärd kompletterar materialet från Sundberg och fungerar som sekundärkälla (både intervju och konversation via e-post) men med viss betydelse för uppsatsen då han är föreståndare i församlingen. Ytterligare sekundärmaterial från Elimkyrkan är ett dokument de själva sammanställt om deras syn på homosexualitet och kristen tro samt deras stadgar och församlingsordning. När det gäller Saronkyrkan är primärmaterialet en intervju med Joakim Hagerius som är pastor och föreståndare i Saronkyrkan. Under intervjun ritade Joakim Hagerius en skiss kring gränser och centrum som är viktig för dem. Denna skiss kommer också att fungera som primärkälla. Som sekundärmaterial har material från församlingen, så som församlingsordning, använts. Litteraturstudie har tillämpats på dem delar av uppsatsen som ger en forskarbakgrund. Detta innebär att material av relevans för frågeställningen redogörs i korthet i kapitel fyra. Hur varje källa används framgår i det aktuella stycket. 2.2 Urval och avgränsning För att kunna svara på frågeställningen valdes två församlingar med olika ståndpunkt i frågan. Syftet var att få så divergerande åsikter som möjligt. För att göra urvalet granskades debatten i Dagen, där debatt kring medlemskap för homosexuella har ägt rum. 4 De båda valda församlingarna har medverkat i debatten och det kunde avgöras att dessa församlingar befinner sig på var sin sida i debatten. De valda församlingarna är Elimkyrkan i Stockholm och Saronkyrkan i Göteborg. Ett annat val än Elimkyrkan kunde ha gjorts då flera församlingar delar Elimkyrkans ståndpunkt i debatten. Dock valdes Elimkyrkan av praktiska själv, det var första församlingen som tillfrågades och den ville ställa upp. Samt att Elimkyrkan befinner sig i en storstadsmiljö i likhet med Saronkyrkan. Urvalet begränsades också utifrån det faktum att båda församlingarna skulle befinna sig inom Evangeliska Frikyrkan, då studiens syfte är att se två olika ståndpunkter inom samma samfund. I valet av församlingar uppmärksammades också att de båda församlingarna befinner sig i storstadsmiljöer och således också har större möjlighet att möta frågan om medlemskap för dem som lever i homosexuella förhållanden än om församlingarna befunnit sig på landsbygden. 5 Anledningen till att 4 Internet: Sverker 2009a. Internet: Sverker 2009b. Internet: Redaktionen 2009. 5 Ett antagande gjordes innan studien började, men som det visade sig finnas stöd för i intervjuerna. Intervju med Stefan Swärd, 2011-02-02, s. 5. Och även om detta inte skulle vara sant så ligger en viktig 2

de har större möjlighet att möta frågan är att de båda församlingarna befinner sig i en kontext där fler människor öppet lever i homosexuella relationer och där alltså församlingarna i större grad möter homosexuella människor. Uppsatsens kvalitativa del begränsas också av det material informanterna gav i intervjuer, skrivet material från församlingarna samt kontakt via e-post. Av tidsskäl har deras material i form av intervjuer och skrivet material inte kunnat följas upp ute bland församlingsmedlemmarna. Dock är det inte problematiskt att enbart få del av församlingens hållpunkt främst genom pastorn. Anledningen till att det inte är problematiskt är att pastorn ofta har som roll att representera församlingen och dess teologi. Det som förkunnas i en församling går i linje med församlingens egen teologi och eftersom pastorn är den som oftast ansvarar för förkunnelsen så bör pastorernas berättelser gå i linje med församlingens. Anledningen till detta är att en friförsamling alltid själva kallar och anställer sin pastor. Eftersom pastorn är anställd utifrån församlingens eget val är ett rimligt antagande att församlingen och pastorn står för en gemensam hållning. 2.3 Kontakt med intervjupersonerna Kontakt har tagits med intervjupersonerna först via e-post och sedan följts upp via telefonsamtal. I e-postmeddelande till informanterna bifogades följande presentation: Jag ska skriva en uppsats i vår inom Församlingsteologi. Eftersom jag snart är på väg ut i verkligheten vill jag ta det här tillfället att fundera på det man kommer att möta som församling och som ledare i en församling. Jag har tidigare skrivit en artikel om medlemskap och en fråga som dyker upp är hur man som församling ska/bör/kan tänka kring medlemskap och homosexuella. Jag är själv EFK:are 6 och inser att man kan tänka på många olika sätt inom vår egen rörelse. Jag har förstått att ni tänkt igenom denna fråga väldigt noga i er församling och jag är intresserad av att fördjupa mig i er övertygelse. Jag skulle gärna träffa dig för en intervju längre fram i vår, hoppas att du också skulle tycka det är intressant att få berätta om ert sätt att resonera i frågan. I nuläget är jag intresserad av att få tag i material som ni själva har (info till nya medlemmar, församlingsvision, etc.) och material som har väglett och inspirerat er fram till er övertygelse (böcker, teologer, internationella händelser, lokala debatter etc.). Jag kommer även att fördjupa mig i en annan församling som valt att förhålla sig på ett annat sätt i frågan. Självklart kommer jag inte kunna räkna med att få en fast övertygelse i hur man ska tänka i frågan innan jag möter det i min egen verklighet. Eftersom detta blir mer och mer aktuellt så kommer jag säkerligen möta frågan, men framför allt, möta människor detta kommer att beröra. Jag hoppas du vill vara med och hjälpa mig i min uppsats och min process för framtida tjänst. 2.4 Intervjuernas genomförande Intervjun med Stefan Swärd genomfördes på Örebro Missionsskola och de andra två på plats i församlingarna. Tid och plats för respektive intervju valdes av informanterna själva. Intervjuerna i Göteborgs- respektive Stockholmsförsamlingarna tog ca två timmar i anspråk vardera. Eftersom intervjun på Örebro Missionsskola skedde med kort varsel och utifrån den tid informanten hade att avsätta för en intervju, blev den intervjun endast 30 min och utan en förberedd intervjuguide. poäng i att församlingarna befinner sig i liknande omkringliggande miljö och kontext, men ändå har kommit fram till olika ståndpunkt. 6 Vilket innebär att vara medlem i en församling tillhörande Evangeliska Frikyrkan. 3

2.5 Datainsamling Samtliga intervjuer har spelats in och i efterhand transkriberats ordagrant. I citat från transkriberingen betyder tre sammanhängande punkter en kortare paus, tystnad eller tveksamhet hos informanten. Tre punkter inom klammer [ ] visar på att en kapning i citatet är gjord. Citat från intervjuerna (och övriga längre citat) återges i 10 punkter, med radbrytning innan och efter samt med indrag för att tydliggöra citaten extra mycket. Detta för att citaten är av stor vikt för uppsatsen. Citaten återges i viss mån lite omskrivna för att undvika grövre former av talspråk och upprepningar av ord och ljud som inte tillför något i innehåll. Exempelvis har upprepningar av ord som informanten har sagt när han tänkt efter och andra småord som inte ger någon ytterligare innebörd i det som sägs tagits bort. Följande exempel visar på detta. Citatet När Stanley Jones kommer till Indien och möter Gandhi där och hela andligheten där ser i sin ursprungliga form ut enligt följande: När Stanley Jones kommer till... eh... Indien så liksom, och möter Gandhi där och hela andligheten där så va. 7 Detta påverkar inte analysen då det är innehåll och innebörd som analyserats och inte informanternas sätt att uttrycka sig. I samtliga fall har informanten fått se det transkriberade materialet och godkänt innehållet. 2.6 Kvalitativa intervjuer Det råder en betydande skillnad mellan kvantitativa intervjuer och kvalitativa. Det har funnits en föreställning om att riktig forskning inte kan bedrivas med hjälp av kvalitativa intervjuer. Jan Trost tar upp just detta i sin bok Kvalitativa intervjuer. Han menar på att det är viktigt i valet av metod att inte bara välja en metod av slentrian. Det är viktigt att metoden är anpassad för att kunna svara på frågeställningen. Skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ intervju handlar om vad det är som undersöks, vad som önskas få reda på. I den kvantitativa intervjun handlar det om mängd, storlek, antal, medan kvalitativa intervjuer söker finna innebörder och helt lämnar kvantitet där hän. 8 Eftersom uppsatsen har som syfte att söka innebörder föll valet av metod på en kvalitativ metod. 2.6.1 Intervjuguide I de genomförda intervjuerna har eftersträvats att i så stor utsträckning som möjligt förstå informantens resonemang, sätt att tänka och att förhålla sig. För att åstadkomma detta har öppna intervjuer använts. Med öppna intervjuer menar Kvale i sin bok Den kvalitativa forskningsintervjun att specifika teman står i fokus men utan att frågornas formulering och ordningsföljd är bestämd i förväg. 9 Vissa frågeområden har legat till grund för en intervjuguide. Intervjuguidens syfte är att specificera vilka frågeområden som önskas behandlas i intervjun, vilket tema som står i fokus. Dock har ordningen på frågeområdena kommit i den ordning som passat in i respektive samtal. Således ser intervjuerna olika ut eftersom de är starkt präglade av informanterna. Första intervjun med Stefan Swärd var mer av en pilotintervju då den knappa förberedelsetiden inte räckte till för att förbereda någon intervjuguide. Därmed skiljer sig den ännu mer från de övriga två på det sättet att alla områden som fanns med i intervjuguiden för de övriga två intervjuerna inte kunde tas upp. Vidare skiljer sig den också då tiden var knapp och följdfrågor inte hanns med i så stor utsträckning. 7 Intervju med Lars-Göran Sundberg, 2011-03-10, s. 27. 8 Trost, 1997, s. 8. 9 Kvale, 1997, s 119. 4

Frågeområden som utgjorde intervjuguiden: Församlingens bakgrund och situation Församlingens syfte och vision Hur processen för medlemskap går till Hinder för medlemskap Hur frågan kring medlemskap för homosexuella aktualiserats för församlingen Bibelbruk och teologisk grund Vikten av medlemskap samt dess innebörd Framtid och möjlighet till att ändra sig i frågan om medlemskap för människor som lever i homosexuella relationer Relationen till samfundet när det gäller synen på medlemskap 2.7 E-post E-postkontakten har varit avgörande för kontakten med informanterna. Första kontakten har skett via e-post liksom uppföljning av intervjun avseende exempelvis godkännande av transkribering. Kontakten via e-post har även gett möjlighet att ställa uppföljningsfrågor. Frågor har uppkommit i bearbetandet av intervjumaterialet och dessa frågor har kunnat bearbetas vidare genom en uppföljande e-postkontakt. Fördelen med att ställa frågor via e-post är också att informanten inte känner sig pressad utan kan ta den tid personen behöver för att tänka igenom och svara på frågorna. En nackdel med kontakt via e-post är den bristande personliga kontakten och möjlighet att skapa ett förtroende gentemot informanten. Detta har försökt kompenserats genom telefonkontakt samt den personliga kontakten vid intervjutillfällena. Den personliga kontakten via telefon samt själva intervjutillfällena har således skapat goda förutsättningar för den uppföljande e-postkontakten. 2.8 Material från församlingarna När det gäller skrivet material från församlingarna handlar detta främst om deras stadgar och församlingsordning, samt dokument gällande deras process i frågan om medlemskap för homosexuella. 2.9 Lägessituation och trovärdighet Det har rått förtrolighet i samtalen och det har inte varit pressade situationer. Detta styrks av informanternas frihet att själva välja om de ville ställa upp på intervjun samt att de själva valde tid och plats för samtalet. Informanterna har uttryckt sin vilja att hjälpa till att göra det möjligt att skriva den här uppsatsen. Informanterna har även i sina e-postmeddelanden skrivit att de gärna hjälper till och delar sin och församlingens hållning samt att de ser fram emot att läsa resultatet av uppsatsen. Det finns all anledning att tro att informanterna har varit ärliga och försökt beskriva deras sätt att tänka så gott de har kunnat. Anledningen är att de har varit högst villiga att ställa upp på intervju samt inbjudit till vidare kontakt via e-post. De har även varit införstådda med att denna uppsats blir en offentlig handling vilket också talar för att de vill återge allt så sanningsenligt som möjligt. Att båda församlingarna har uttalat sig i den offentliga debatten visar också på att de står för sina åsikter och inte har anledning att ge en missvisande beskrivning av deras åsikter. Samtliga informanter har fått läsa igenom sin intervju och godkänna transkriberingen. Endast något fel har korrigerats i transkriberingen som uppstått pga. svårighet att höra vad informanten sa under intervjun. Att informanterna skulle få möjlighet att godkänna transkriberingen blev de informerade om innan intervjun ägde rum, vilket också ökar möjligheten för 5

informanterna att känna sig avslappnade i intervjun. Informanternas möjlighet till denna kontroll ökar också reliabiliteten. 2.10 Analysmetod och resultatpresentation För att kunna besvara frågeställningen gällande innebörden i medlemskapet hos respektive församlingar har primärkällorna, alltså de två huvudintervjuerna (Lars- Göran Sundberg samt Joakim Hagerius) och Joakim Hagerius skiss, samt de respektive sekundärkällorna varit utgångsmaterialet. Analysen bygger på primärkällorna men sekundärkällorna har hjälpt till att belysa samt förstärka analysen. Sådant som endast återfinns i sekundärkällorna ligger inte till grund för några slutsatser, utan endast sådant som återfinns i enbart primärkällor eller i både primäroch sekundärkällor. Varje församlings eget sätt att resonera utifrån har varit utgångspunkten i uppsatsen. Någon egen ståndpunkt har inte tagits och de olika innebörderna jämförs endast i någon mån i diskussion och avslutande reflektion. 2.10.1 Dataanalys Insamlat och transkriberat material från intervjuerna har analyserats på följande sätt. Först har en breddanalys gjorts för att i möjligaste mån presentera alla innebörder i intervjun. Med breddanalys menas en fri kodning av det transkriberade materialet som ska ge en övergripande förståelse av alla innebörder i intervjun, så långt det är möjligt. Vidare har även en fördjupande analys gjorts utifrån företeelserna medlemskap och tillhörighet, vilken tjänar till att besvara min frågeställning. 2.10.1.1 Breddanalys I breddanalysen har en fri kodning av transkriberingen genomförts för att hitta så många innebörder som möjligt i materialet. Dessa innebörder presenteras under rubrikerna Resultat av breddanalys (se kapitel 7). Där ger de fetstilta rubrikerna koncentrat av innebörderna som funnits i intervjun. Rubrikerna förklaras och utläggs i texten under respektive rubrik. Innebörderna från varje intervju har ordnats på detta fria sätt för att inte någon innebörd ska falla utanför. Om materialet istället presenterats utifrån färdigställda ämnesområden eller teman hade innebörder riskerat att falla utanför breddanalysen, och en mindre del av innebörder hade således lyckats friläggas. De fetstilta styckena i breddanalysen är ordnade utifrån innehåll och kommer inte i kronologisk ordning utifrån intervjun. 2.10.1.2 Fördjupande analys En fördjupande analys har valts för att tydligare precisera vad innebörden i medlemskap och tillhörighet innebär i respektive församlingar. Analysen har utgått ifrån breddanalysen av intervjumaterialet samt genom att gå tillbaka till transkriberingarna. Här har materialet gåtts igenom en gång till men denna gång med en mall, nämligen: medlemskap och tillhörighet. Således har materialet sökts igenom för att undersöka vad det specifikt säger om innebörder i medlemskap och tillhörighet. Både hur medlemskapet ser ut för den enskilde individen i församlingen, samt hur församlingens medlemskap i det samfund församlingen tillhör ser ut har undersökts. 2.10.1.3 Diskussion I diskussionen relateras materialet, resultatet av breddanalys samt fördjupande analys, till vad som sagts om kyrkostruktur samt synen på medlemskap i den teoretiska delen av uppsatsen. Först i den här delen utvärderas de olika församlingarnas ståndpunkter något. 6

3 Disposition Uppsatsen disponeras i fyra delar vilka presenteras nedan: Uppsatsens första del utgörs av kapitlen ett till och med tre. Det inledande kapitlet redogör för studiens bakgrund, syfte och frågeställning. Kapitel två klargör den metod som använts för att genomföra studien. Det tredje kapitlet talar om uppsatsens disposition. Uppsatsens andra del utgörs av kapitel fyra och fem, som innehåller en forskningsbakgrund. Kapitel fyra handlar om medlemskap och olika församlingsmodeller. Den postmoderna kontexten presenteras i kapitel fem. Uppsatsens huvuddel, kapitel sex till och med åtta, presenterar primärt material från intervjuer, dess innehåll och innebörder. Kapitel sex ger en bakgrund över de två församlingarna medan kapitel sju presenterar resultatet av breddanalysen. I kapitel åtta ges en kortare översikt av övrigt material från församlingarna Uppsatsens avslutning innehåller analys, diskussion, avslutande reflektion, kritisk granskning samt källförteckning och är förlagd till kapitel nio till och med tretton. Kapitel nio innehåller den fördjupande analysen. Uppsatsen diskussion återfinns i kapitel tio. Det elfte kapitlet innehåller en avslutande reflektion och kapitel tolv tar upp en kritisk granskning av uppsatsen. Uppsatsen avslutas i kapitel tretton med källförteckning. 4 Medlemskap och församlingsmodeller 4.1 Medlem och medlemskap definition och historia I ordet medlem ligger betydelsen att medlemmen är en lem tillsammans med andra lemmar i en gemensam kropp. Genom medlemskap tillhör personen en gemenskap, denne blir en del av något större än sig själv. Idag går det att vara medlem i väldigt många olika föreningar och det är också föreningsmodellen som utgör en övergripande tankeram för medlemskapsmodellerna i Sveriges frikyrkoförsamlingar. 10 De allra flesta församlingar är i juridisk mening strukturerade som föreningar. 11 Varje individ ansöker om ett medlemskap och medlemmarna i församlingen beslutar om personens ansökan beviljas eller inte. Ett medlemskap innebär att medlemmen tillsammans med de andra medlemmarna har ansvar för församlingens ekonomi, inriktning och engagemang. Principen en medlem en röst gäller i allmänhet. Föreningen/församlingen ordnar sig i styrelse och röstar i församlingsmöten och årsmöten. 12 För svensk frikyrka blev frågan om medlemskap aktuellt i samband med att frikyrkan uppstod under 1800-talet. Detta skedde genom att grupper startades som bröt sig ur Svenska kyrkan och bildade fristående församlingar. Gunnar Westin skriver i sin bok Den kristna friförsamlingen i Norden att det var föreningsrörelsen som banade väg för friförsamlingen. 13 Föreningsrörelsen innebar t.ex. att bönder slog sig samman i mejeriföreningar för att de upptäckte att tillsammans var de starkare. De 10 Cedersjö, 2001, s. 57. 11 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 5. 12 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 13. 13 Westin, 1956, s. 31. 7

gemensamma intressena förenade människor i organisationer. Kristna gemenskaper uppstod som reaktion på det som kom att kallas namnkristendom. Att vara kristen skulle inte längre handla om att bo i ett kristet land och därmed uppstod frikyrkan som kom att bli en bekännelsekyrka, i kontrast till folkkyrkan i Sverige (Svenska kyrkan). 14 Att bli medlem i en frikyrka handlade inte bara om munnens bekännelse utan också om hur medlemmen valde att leva sitt liv. Medlemskapet omgavs av vissa gränser för att poängtera vikten av att det inte bara rörde sig om den muntliga bekännelsen utan för att påvisa effekterna på livsstil. Detta för att undvika namnkristendomen som var det frikyrkan flydde ifrån. 4.2 Församlingsmodeller och kyrkostrukturer Kyrkofamiljer kan delas in utifrån synen på vad församlingen är, vad den är till för samt hur församlingen väljer att organisera sig. Nedan följer en översikt över olika sätt att dela in kyrkan samt exempel på olika typer av församlingar. 4.2.1 Avery Dulles Utifrån Avery Dulles bok Models of the Church kan kyrkofamiljerna runt om i världen delas in i olika typer, eller modeller som Dulles själv väljer att benämna dem. De är inte heltäckande och omfattar inte alla olika kyrkor, men ger oss en bra överblick och hjälp att placera in samfundet de både församlingarna som undersökts tillhör i det större sammanhanget. Boken är skriven ur ett katolskt perspektiv, men med en ekumenisk anda. 15 Modellerna följer nedan. 4.2.1.1 Kyrkan som institution Att se kyrkan som en institution är den bild som främst förklarar den katolska kyrkan. Kyrkan definieras här främst genom sina synliga strukturer. Kyrkans uppgift är tredelad; undervisning, helgande och att styra. I dessa tre är kyrkan starkt präglad av sin hierarkiska struktur. Medlem i kyrkan är de som uttrycker och bekänner den rätta läran, deltar i sakramenten och ställer sig under ledarskapet. Kyrkan kräver att medlemmen är döpt och utövar den rätta tron. Dulles skriver att det är viktigt att kraven för medlemskap ska vara fysiska/synliga. 16 Kyrkans förmånstagare, de som kyrkan är till för, är kyrkans egna medlemmar. 17 4.2.1.2 Kyrkan som mystisk gemenskap Här är det istället inre markörer som markerar kyrkan, snarare än dess yttre. Kyrkan är en gemenskap i horisontell och vertikal riktning. Här uttrycks Kristi Kropp snarare som en organism än som en social struktur. Guds nåd är det som binder kroppen samman. Det rör sig mer om en demokratisk organisation än en hierarkisk. Medlemskap i gemenskapen ges genom den helige Ande och hans gåvor. Det är en gemenskap som går djupare än bara en sociologisk och moralisk gemenskap. Här rör det sig snarare om en form av osynligt medlemskap än ett medlemskap med synliga krav. I likhet med föregående modell finns kyrkan till för dem som är medlemmar i kyrkan. 18 14 Cedersjö, 2001, s. 41. 15 Dulles, 2002, s. 2-3. 16 Dulles, 2002, s. 33. 17 Dulles, 2002, s. 26-38, The Church as Institution. 18 Dulles, 2002, s. 39-54, The Church as Mystical Communion. 8

4.2.1.3 Kyrkan som sakrament När kyrkan ses som sakrament förenas tanken på kyrkan som spirituell med en sociologisk aspekt. Här förenas de kristna med Gud och varandra. Kyrkan är också den enda möjliga förmedlaren av de övriga sakramenten som är ett måste för frälsningen, exempelvis dop och nattvard. Sakramentet är det synliga tecknet på det osynliga. Samtidigt intensifierar sakramentet i sig också det som sakramentet vill peka på. Således är kyrkan just det förkroppsligade tecken på Jesus och hans nåd. I kyrkan förkroppsligas Guds nåd för medlemmarna, men kyrkan blir också en handling av nåd genom att finnas som ett sakrament. Den både förmedlar och är. Kyrkans förmånstagare är de som formulerar och lever ut sin tro tack vare deras kontakt med kyrkan, alltså de som tillhör kyrkan och aktivt deltar samt är med och förmedlar kyrkan vidare som sakrament. 19 4.2.1.4 Kyrkan som budbärare Här flyttas fokus från sakrament till Ordet. Kyrkan är formad av Guds ord och kyrkans uppdrag är att förmedla det Ordet vidare. Kyrkan är Guds folk som tillsammans proklamerar och tror. Att tala om kyrkan som en budbärare innebär att hon får ta emot ett budskap och att det ligger i hennes uppgift som budbärare att föra det vidare. Kyrkans uppgift är inte att peka på sig själv utan att peka på Jesus. Det handlar inte om en tro på kyrkan som sådan, utan kyrkan är en plats där den helige Ande verkar. Vad som utmärker denna bild av kyrkan är också att Guds rike inte endast står att finna inom kyrkan. Gud verkar även utanför kyrkan och Guds rike är således inte lika med kyrkan. Kyrkan förkunnar om Guds rike, men är inte bärare av det. Kyrkan tar form när den proklamerar och det som binder samman kyrkan är tron som uppstår av förkunnelsen. Sakramenten är underordnade Guds Ord. Guds Ord ses som något som blir till i förkunnelsen och inte enbart det skrivna Ordet. Formen för kyrkan är kongregationalistisk och varhelst några tror på Kristus så existerar kyrkan där. Förmånstagarna i synen på kyrkan som budbärare är de som hör ordet om Kristus och sätter sin tro till Honom. 20 4.2.1.5 Kyrkan som tjänare Här ligger fokus mer på den omgivande världen. Kyrkan behöver lära sig och även påverkas av världen. Kyrkans uppgift är att betjäna världen i kommunikation med densamme. På samma sätt som Jesus var människan för andra, så måste kyrkan vara gemenskapen för andra. 21 Kyrkan ska visa Jesus även i sina handlingar. Bonhoeffer, som Dulles refererar till, uttrycker det såhär: Kyrkan är endast kyrka när den existerar för andra. 22 Det som håller kyrkan samman är gemensamt brödraskap som uppstår genom kristen tjänst för världen. Detta är den enda modell som menar att förmånstagarna inte enbart är de som är medlemmar i själva kyrkan, utan alla de som får ta del av kyrkan som tjänare. Kyrkans syfte är således inte främst att värva nya medlemmar utan att finnas till hjälp för alla. Kyrkan ska förmedla hopp till mänskligheten, och först genom detta hopp ge vägledning och profetisk kritik. 23 4.2.2 Brad Harper och Paul Louis Metzger Brad Harper och Paul Louis Metzger har i sin bok Exploring Ecclesiology An Evangelical and Ecumenical Introduction gett en översikt kring de tre stora 19 Dulles, 2002, s. 55-67, The Church as Sacrament. 20 Dulles, 2002, s. 68-80, The Church as Herald. 21 Dulles, 2002, s. 85. 22 Dulles, 2002, s. 87. 23 Dulles, 2002, s. 81-94, The Church as Servant. 9

församlingsstrukturerna; episkopal, presbyteriansk och kongregationalistisk. 24 De följer nedan. Harper och Metzger väljer alltså att kalla detta för strukturer istället för modeller. De betonar mer hur församlingen väljer att organisera sig samt hur kyrkan styrs. Till skillnad från Duells så utvärderar de i högre grad för- och nackdelar med varje struktur. 4.2.2.1 Episkopal kyrkostruktur Detta är en väldigt tidig kyrkostruktur som utvecklades till den katolska ordningen med en påve, biskopar och äldste som ledare för församlingen. Som biblisk grund har den episkopala strukturen Jesu ord till Petrus om att Jesus ska bygga sin kyrka på Petrus samt att Petrus får nycklarna till himmelriket. 25 Två kapitel senare ger Jesus nycklarna till samtliga apostlar 26 och det ger dem auktoritet att leda kyrkan. En episkopal kyrkostruktur tillämpar apostolisk succession där en påve efterträder en annan ända sedan den förste påven, Petrus. 27 Det handlar om ett ordnat, kontinuerligt ledarskap ända från apostlarna fram tills den store Herden, Kristus, kommer åter. Kristus är huvudet för påven, påven är huvudet för biskoparna som i sin tur står över de äldste. Kristi kraft kommer genom denna ordning hela kyrkan till del. Det rör sig om en stark hierarkis struktur. Den episkopala kyrkostrukturen har stark tilltro till traditionen. Den episkopala traditionen menar att traditionen fanns innan de skrivna texterna i Bibeln, vilket ger stöd för att ta efter traditionen. Författarna skriver: There has never been Christianity without the church. This fact means that the community, along with the structure, is foundational for all else. The gospel is not about a new relation of individuals to Christ, but about a new people of God. 28 Utan kyrkan inget evangelium och utan kyrkan ingen kristendom. Formerna för kyrkan är inte utbytbara för de i sig är bärare av evangeliet. Denna form är en hjälp för att hålla samman kyrkan, skydda mot villoläror. Det som gör att denna modell ibland haltar är att den vilar på så få människor. Om en människa med stort inflytande gör snedsteg och leder kyrkan fel får det genast stora konsekvenser. Det kan också vara svårt för individer att få fungera i sina gåvor och hitta sin plats i systemet. 4.2.2.2 Presbyteriansk kyrkostruktur I den presbyterianska strukturen är de vikiga ämbetena äldste och diakon. De äldste fungerar som ledare över kyrkan och är indelade i två olika funktioner, nämligen styrande och undervisande. De förstnämnda har hand om det administrativa medan de senare har den andliga gåvan att undervisa. Det själsliga och ekonomiska ansvaret vilar på diakonerna. Denna struktur finner stöd hos den tidiga kyrkan som hämtade inspiration från de judiska synagogorna. Det rör sig om ett kollektivt ledarskap. Den presbyterianska strukturen menar att detta är den struktur Bibeln visar på och talar om. Exempelvis så pekas bakåt ända till Mose som ledde folket tillsammans med en grupp av äldste. Att välja en annan form är att gå ifrån det Bibeln undervisar och lär om hur Gud vill leda sitt folk. Idag återfinner vi den presbyterianska strukturen inom den reformerta kyrkan. De äldste väljer själva vilka som ska tillhör äldstegruppen och det är således ingen demokratisk struktur. En klar fördel med denna struktur är det kollektiva ledarskapet och dess koppling till den tidiga kyrkan. En svaghet kan vara 24 Harper & Metzger, 2009, s. 191-199. 25 Matt 16:18-19. 26 Matt 18:18. 27 Harper & Metzger, 2009, s. 191. 28 Harper & Metzger, 2009, s. 193. 10

att äldstegruppen kan komma att brista i förtroende i församlingen om gruppen blir för isolerad. 29 4.2.2.3 Kongregationalistisk kyrkostruktur Denna struktur blev aktuell först efter reformationen. Detta rör sig om en demokratisk struktur som motsätter sig ett hierarkiskt ledarskap över och i kyrkan. Varje enskild medlem kommer fram på ett annat sätt och har egen tillgång till Gud. Individer behöver inte gå genom ledarskapet för att få del av Guds nåd, även om ledarskapet är viktigt. Den bibliska grunden är det allmänna prästerdömet och det gemensamma beslutsfattandet. 30 Det som gäller är ofta en medlem, en röst. En styrka är att varje medlem får hitta sin plats och säga sin mening vilket också skapar goda förutsättningar för att det valda ledarskapet får förtroende i församlingen. En svaghet är att eftersom allas röster väger lika tungt kan fel person ta för mycket utrymme och påverka församlingen negativt. Den lokala församlingen har också en tendens att i en kongregationalistisk församling avskärma sig från den världsvida kyrkan. Denna struktur har tyvärr också lett till splittringar och bristande enhet. 31 4.2.3 Alan Roxburgh Alan Roxburgh skriver i sitt kapitel Missional Leadership i boken Missional Church om vad han kallar den missionella kyrkan och hur den bör forma sig. I detta kapitel talar han om två olika sätt som den lokala kyrkan kan fungera på. Han klargör skillnaden mellan en Bounded-Set-Church och en Centered-Set-Church på följande sätt: En kyrka som definierar sig utifrån gränsdragningar eller utifrån ett starkt centrum. 32 Roxburgh talar om en Bounded-Set-Church som en organisk cell vilken är omgiven av ett membran som stabiliserar upp cellen, ger den dess stabilitet och struktur. Det är membranet som styr och kontrollerar vad som kommer in i och ut ur cellen. Församlingen har tydliga gränser som markerar vad som finns inuti och vad som finns utanför. En sådan kyrka känns igen på dess gränser och handlar om överlåtelse till ett gemensamt sätt att leva. Individen går in under vissa förpliktelser som kan handla om medlemmens sätt att agera och prioritera. Vidare beskriver Roxburgh hur en Centered-Set-Church formerar sig. Där handlar det inte om en startpunkt i och med att medlemmen passerar en gräns utan om att vara på väg mot ett gemensamt centrum av värderingar och engagemang. Detta centrum är något som alla i gemenskapen rör sig mot. En Centered-Set-Church är öppen för alla som vill vara med på den här resan. 33 Det handlar om ett specificerat centrum som människor i dess närhet får förhålla sig till. Antingen är personen på väg mot centrum, därifrån eller i ingen av riktningarna. Det handlar inte om en totalt heterogen gemenskap men personerna lever och prioriterar i mångt och mycket lika, för centrum anger också en riktning för livet. 4.2.4 Michael Frost och Alan Hirsch Michael Frost och Alan Hirsch tar även de upp olika former av församling i sin bok The shaping of things to come. De nämner tre olika former: Bounded Set, Fuzzy och Centered Set. 34 29 Harper & Metzger, 2009, s. 196. 30 Matt 18:15-20, 1 Kor 5, Apg 6:2-6, 2 Kor 8:19. 31 Harper & Metzger, 2009, s. 199. 32 Roxburgh, 1998, s. 205-206. 33 Roxburgh, 1998, s. 206. 34 Frost & Hirsch, 2006, s. 206-209. 11

Bounded Set Detta är en modell som är hård på kanterna men mjuk i mitten. Författarna liknar modellen vid en grupp djur som det behöver byggas ett staket runt. Genom detta blir det tydligt vilka som är innanför och vilka som är utanför staketet. Djuren behöver staketet för att inte smita. Det som utgör gränsen är moraliska och teologiska frågor. Fuzzy Denna modell är både mjuk på kanterna och i mitten. Det finns varken ett tydligt centrum eller en tydlig gräns. Dessa typer av gemenskaper håller sällan länge och har mött mycket kritik. Centered Set Denna modell är i kontrast till Bounded Set mjuk i kanterna men hård i mitten. Även här gör författarna en liknelse med djur. Här har staketen tagits bort och istället har en brunn byggts i mitten som gör att djuren håller sig nära platsen där det finns vatten. Det är lätt att komma in och kärnan med tydliga värderingar är det viktiga. 4.2.5 United i Malmö United, en församling i Malmö som tillhör Pingst fria församlingar i samverkan, har valt att dela in sitt medlemskap i tre nivåer. På församlingens hemsida presenteras de tre olika stegen som församlingen kallar för Friend, Partner och Leader. 35 Vem som helst kan vara en Friend, i detta ligger inga krav. Personen behöver bara visa sitt intresse för att få information från kyrkan via e-post. Som Partner ställs vissa krav på personen. Här förvandlas medlemskapet från passivt till aktivt. En Partner förväntas dela med sig av sin tid, sitt engagemang och sina tillgångar. Han/hon förväntas också dela livet tillsammans med en mindre gemenskap varje vecka, samt vara troende och ha låtit döpa sig. För att vara Leader ställs ytterligare krav på personen och dennes sätt att leva. En Leader ska vara utbildad ledare inom församlingen samt leda en mindre gemenskap. 4.2.6 Bill Hybels och Willow Creek En församling som är ett exempel på en Bounded-Set-Church är Willow Creek. Bill Hybels grundade Willow Creek och är fortfarande föreståndare för församlingen. Han är en välkänd och omtyckt talare i kristna sammanhang. Han har även skrivit 17 böcker, där flera är översatta till många språk och lästa av många. 36 Församlingen Willow Creek vill eftersträva ett medlemskap som efterliknar församlingen i Nya Testamentet. Detta har gjort att församlingen format en modell med fem egenskaper som församlingen ser att varje medlem ska sträva efter. Dessa presenteras i boken Kyrkan som rev murarna mot världen som är skriven av Bill Hybels och hans fru Lynne. De fem egenskaperna är: nåd, tillväxt, grupper, gåvor och gott förvaltarskap. 37 Medlemskap handlar om överlåtelse till en gemenskap och till dessa fem punkter. Dessa fem punkter behöver vara en verklighet i personens liv innan ett medlemskap blir aktuellt. Willow Creek talar om sig själv som en öppen kyrka som lever nära världen. Samtidigt är tydligheten kring omvändelse och att ett kristet liv innebär en förvandling oerhört viktiga. Medlemmarna som lever upp till de fem punkterna kallas aktiva medlemmar och det är de som lever ut missionsbefallningen och gör det möjligt att möta ännu fler människor. 35 Internet: United 2011. 36 Internet: Willow Creek 2011. 37 Hybels, 1995, s 255-258. 12

4.2.7 Stuart Murray Stuart Murray, som återfinns inom anabaptismen i England, erkänner Bounded-Set- Church men tror att något annat behövs i mötet med den postmoderna människan. Den postmoderna människan kommer till tro genom en resa snarare än genom en plötslig händelse. Detta tar längre tid än vad många medlemskaps-strukturer är skapade för, alltså behövs något nytt. Omvända sig, döpa sig och bli medlem byts ut mot gemenskap, tro och förvandlade liv. Murray uttrycker det i sin bok Church after christendom på följande sätt: Belonging, believing, behaving. 38 Det är viktigt med ett tillhörande innan tron är en verklighet. Det handlar om en Centered-Set-Church som drar människor till ett starkt centrum, vilket i sin tur kommer att förvandla dessa människor. 4.2.8 Vineyard i Malmö Den här församlingen är ett exempel på en församling som skulle kunna beskrivas som en Centered-Set-Church. Deras centrum är Jesus Kristus och runt detta centrum byggs församlingen upp av mindre gemenskaper, s.k. husgrupper. Eftersom de har fokus på centrum finns inga krav för medlemskap. Det går inte ens att ansöka om medlemskap utan vill någon vara medlem så är denne medlem. Medlemskap styrs inte utifrån några gränser utan det handlar om ifall personen är en del av gemenskapen eller inte. 39 4.3 Evangeliska Frikyrkans positionering på den ekumeniska världskartan Var i den här grova beskrivningen av kyrkan ur olika perspektiv kan Evangeliska Frikyrkan till största del passa in? För att kunna redogöra för detta undersöks först hur Evangeliska Frikyrkan beskriver sig själva i sitt tro- och självförståelsedokument. Detta hjälper för att kunna relatera de två församlingarna i denna studie till det gemensamma sammanhang som de båda förhåller sig till och är en del av. 4.3.1 Evangeliska Frikyrkans tro och självförståelse Evangeliska Frikyrkan börjar med att lyfta fram sitt förhållande till den kristna kyrkan i världen och i Sverige. I dokumentet talas om Kristi kropp och hur den bilden ger förståelse om att det finns enhet i mångfalden och mångfald i enheten. Evangeliska Friyrkan är en kroppsdel i Kristi kropp. Förhållandet till de andra kyrkorna handlar främst om relationer, men i de sammanhang där historia och teologi ligger närmre varandra handlar det också om ytterligare gemenskap och konkret samverkan. 40 Vidare beskriver Evangeliska Frikyrkan sig som evangelisk i den bemärkelsen att all teologi och praxis utifrån densamme måste prövas utifrån det kristna evangeliet. Att kalla sig för frikyrka betyder att den enskildes bekännelse av personlig tro på Kristus och överlåtelse till att leva det kristna livet i gemenskap betonas. Detta är grunden för troendeförsamlingen. Evangeliska Frikyrkan är inte en folkkyrka där nåden i predikan och sakrament är det som konstituerar församlingen, utan istället konstitueras församlingen av nåden som mottages i frihet och den trosgemenskap som skapas av den mottagna nåden. Medlemskapet i en sådan församling baseras alltid på en frivillig anslutning. Vanligtvis gör individen sitt val genom att låta döpa sig. En annan viktig aspekt av frihetsbegreppet för en frikyrka, som samfundet kallar sig, är de enskilda församlingarnas frihet. Varje enskild församling är självbestämmande. 41 38 Murray, 2004, s. 10. 39 Internet: Vineyard Malmö 2011. 40 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 4. 41 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 5. 13

När samfundet beskriver sin teologiska profil används begreppen och uttrycken evangelikal, missionsinriktad, baptistisk och karismatisk. 42 Dessa innebär följande: Evangelikal Här handlar det om att Evangeliska Frikyrkan bekänner sig till den grenen av kyrkan som bejakar Ordets centrala roll, skriften allena. Samfundet vill samtidigt bejaka vad som uttrycks gemensamt inom den kristna tron i den apostoliska och den nicenska trosbekännelsen, de reformatoriska grundstenarna och Lausannedeklarationen. I sin teologiska profil poängteras omvändelse och liv i gemenskap. Det uttrycks på följande sätt: Tror att varje människa behöver kallas till omvändelse och tro som uttrycks i ett sätt att leva tillsammans med Guds folk i förlåtelse, kärlek, rättfärdighet och ett ansvarigt tjänande i församling och samhälle. 43 Missionsinriktad Mission är den mest självklara konsekvensen av att finnas till som församling, menar Evangeliska Frikyrkan. Om församlingen är det som församlingen är tänkt att vara så är den missionerande. Missionen är grundläggande i både den lokala församlingens och hela den världsvida kyrkans liv och uppdrag. Mission grundas i församlingens inre liv, således blir mission en attraktionskraft. Den är också ett vittnesbörd i ord och gärning, något som församlingen aktivt gör, inte bara är. Till det som är mission hör evangelisation, församlingsutveckling och socialt ansvar. 44 Baptistisk Först klargör samfundet att de lokala församlingarna är gemenskaper av människor som personligen bekänt sin tro, som firar gudstjänst och som lever trons liv tillsammans som en lokal manifestation av Kristi kropp. 45 Detta är mycket centralt i den baptistiska traditionen. Vad som vidare karaktäriserar ett baptistiskt förhållningssätt är att baptistisk dopsyn förkunnas och praktseras. Vilket är ett dop på egen bekännelse i den treenige Gudens namn, till och in i Kristus. Viss olikhet råder inom samfundet huruvida personer döpta i annan doptradition kan välkomnas som medlemmar i en församling som tillhör Evangeliska Frikyrkan. Vanligast är dock att de flesta öppnar upp för medlemskap för dessa personer. Eftersom dopet förutsätter den personliga friheten att gensvara på Guds ord så betonas också friheten i trosfrågor i kombination av att församlingen tillsammans fördjupar sin gemensamma tro. Ett annat baptistiskt uttryck handlar om total jämlikhet i församlingen. Det innebär att sociala skillnader och andra uppdelningar inte existerar inom församlingen. 46 Karismatisk Evangeliska Frikyrkan citerar sitt eget förslag till församlingsordning och säger: Utan den heliga Anden är Gud avlägsen, stannar Kristus i det förflutna, blir evangeliet tomma ord, är församlingen bara en organisation, mission propaganda, gudstjänst en gruppterapi och kristet liv en slavmoral. 47 42 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 5. 43 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 6. 44 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 7. 45 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 8. 46 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 9. 47 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 9. 14

Anden och den karismatiska dimensionen är helt klart centrala begrepp inom Evangeliska Frikyrkan. I en församling där Anden verkar är mönstret enhet i mångfalden och mångfald i enheten. 48 Tro- och självförståelsedokumentet talar vidare om hur Evangeliska Frikyrkan vill förstå sig som ett trossamfund. Trossamfundet är självständiga kristna församlingar som i en sammanslutning registrerat sig som ett trossamfund. Samfundets ändamål är att koordinera missionsverksamhet inom och utanför Sveriges gränser och även tillhandahålla resurser utifrån församlingarnas behov. I denna sammanslutning är det de enskilda församlingarna som är viktigast, de utgör storheten. I dokumentet skrivs vidare om de enskilda församlingarna: De förblir fria och självständiga men har slutit sig samman för att uttrycka sitt ömsesidiga beroende och sin överlåtelse till varandra i en förbundsrelation. I en sådan finns en varaktig och förpliktigande gemenskap som alltså inte bara uttrycks inom en lokal församling utan också mellan församlingar. 49 Församlingarna ska i enlighet med detta troget bära det gemensamma arbetet i förbön, engagera sig i samtal, rådslag och beslut i gemensamma organ regionalt och nationellt, bidra till det gemensammas kostnader utifrån sina möjligheter och kontinuerligt inspirera till delaktighet genom att förmedla relevant information. 50 Evangeliska Frikyrkan manifesteras genom följande: [ ] att de lokala församlingarna bejakar sin tillhörighet till varandra och sin delaktighet i trosgemenskapens utveckling, liksom när församlingarna genom sina representanter samlas till gudstjänst, för samtal i frågor kring tro och liv och fattar beslut i gemensamma angelägenheter. 51 På allra sista sidan sammanfattar Evangeliska Frikyrkan vilka de är och vad de gör. Evangeliska Frikyrkan menar att de är självständiga och ömsesidigt beroende församlingar som står tillsammans i gemenskap och mission. 52 4.3.2 Positioneringen Positioneringen, i övergripande modeller och strukturer, av Evangeliska Frikyrkan baseras på genomgången ovan. Genomgången tog upp olika sätt att vara församling, olika sätt att definiera vad församlingen är och vad dess syfte är samt vilka som är dess förmånstagare. Även genomgången av hur Evangeliska Frikyrkan beskriver sig själva ger en grund för att definiera positioneringen. I de övergripande grupperingarna så skulle Evangeliska Frikyrkan positionera sig under Kyrkan som budbärare. Det blir oerhört tydligt i Evangeliska Frikyrkans självförståelsedokument att samfundet har som uppgift och uppdrag att förmedla evangeliet. Den kongregationalistiska tanken är bärande inom Evangeliska Frikyrkan. Detta gör att Evangeliska Frikyrkan också benämns som kongregationalistisk. Evangeliska Frikyrkan som samfund beskriver formen för att vara församling främst utifrån gränser. I tro- och självförståelsedokumentet talas om att medlemskap i en församling sker utifrån 48 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 11. 49 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 11. 50 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 12. 51 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 12. 52 Evangeliska Frikyrkans kongress, 2006, s. 14. 15