Grundläggande vägledning vid handläggning av ansökan om tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt. Senast uppdaterad: 2015-03-02 Sidan 1 av 8
Inledning Denna vägledning riktar sig till handläggare på tillsynsmyndigheter som hanterar tillståndsprövningar för användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. Vägledningen är tänkt att utgöra ett grundläggande hjälpmedel för handläggningen. Syftet med vattenskyddsområde Syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett tillräckligt gott skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv - ett flergenerationsperspektiv. Skyddet bör inriktas mot tillfälliga och kontinuerliga föroreningar som kan påverka vattenförekomstens förutsättningar att användas för dricksvattenförsörjningen. De behöver också skyddas mot markanvändning som på sikt kan påverka vattenkvaliteten negativt. Enligt vattendirektivet ska vattenförekomster som används för uttag av viss kvantitet, eller reserverats för framtida uttag, skyddas för att garantera tillgången på vatten av god kvalitet. För dricksvatten finns det särskilda krav som syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. Livsmedelsverket har beslutat om gränsvärden för bekämpningsmedel i dricksvatten. Gränsvärdet för enskilda bekämpningsmedel (ämnen) är 0,1 µg/l och för totalhalt 0,5 µg/l (summan av halterna av alla enskilda bekämpningsmedel). Det finns även gränsvärden (0,030 µg/l) för ämnena aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid. Gränsvärdena gäller utgående dricksvatten och inte för råvatten. Då bekämpningsmedelsrester är svårt för vattenverken att rena ur råvattnet, är ett förebyggande arbete för att minska halten bekämpningsmedel i råvattnet viktig. Lagstöd Upprättande av ett vattenskyddsområde, krav på tillstånd för spridning av bekämpningsmedel och hur hantering av bekämpningsmedel ska ske med mera, regleras i både den europeiska lagstiftningen och vår svenska. Nedan följer främst det grundläggande lagstödet gällande vattenskyddsområden. Miljöbalk (1998:808) 7 kap. 21-22. I dessa meddelas att ett mark- eller vattenområde får förklaras som vattenskyddsområde för att skydda en yt- eller grundvattentillgång. Dessa paragrafer anger även att kommun eller länsstyrelse får meddela föreskrifter för att tillgodose syftet med området. Förordning (SFS 2014:425) om bekämpningsmedel och Statens naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (SNFS 1997:2), För närvarande används förordningen och föreskrifterna parallellt då samtliga föreskrifter till förordningen om bekämpningsmedel inte finns upprättade ännu. I 14 SNFS 1997:2 anges att bekämpningsmedel inte får användas inom vattenskyddsområden utan tillstånd. Tillstånd ska sökas hos kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. I 2 kap 36 SFS 2014:425 anges att Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om bland annat skyddsavstånd och försiktighetsåtgärder som behövs för att skydda vattentäkter, Sidan 2 av 8
grundvatten, sjöar och vattendrag och omgivande mark mot effekterna av bekämpningsmedel och för att skydda människors hälsa och miljön samt om förbud att utan tillstånd från den kommunala nämnden yrkesmässigt använda bekämpningsmedel inom ett vattenskyddsområde. Detta innebär att spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden på sikt kommer att regleras i en ny föreskrift. Utöver detta finns för närvarande restriktioner i både SFS 2014:425 och SNFS 1997:2 vad gäller generella regler kring spridning av bekämpningsmedel, val av medel och metod, spridningsteknik och spridningsutrustning. Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2000:7) för tillståndsprövning enligt 14 SNFS 1997:2 rörande användning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. En vägledning för handläggning av ärenden som gäller SNFS 1997:2, 14. Dessa allmänna råd utgör även ett komplement till Naturvårdsverkets allmänna råd 97:3 Spridning av kemiska bekämpningsmedel. Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Utgör grunden till förordning (2014:425) om bekämpningsmedel. I direktivet anges bland annat principerna för integrerat växtskydd och kontroll av utrustning för spridning av bekämpningsmedel, vilka införts i förordning om bekämpningsmedel. I direktivets artikel 11 anges att medlemsstaterna ska se till att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda vattenmiljön och dricksvattenförsörjningen mot effekterna av bekämpningsmedel. Vidare anges att åtgärder som minimerar risken för förorening utanför området till följd av vindavdrift, dräneringsflöde och ytavrinning ska användas. Åtgärderna ska bl a innefatta skapande av säkerhetszoner för ytvatten och grundvatten som används för uttag av dricksvatten där bekämpningsmedel inte får användas eller lagras. Statens Jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd. Föreskrifterna meddelar vad integrerat växtskydd innebär samt hur användning av bekämpningsmedel ska ske, främst med inriktning mot att verksamheten ska behovsanpassa sin användning av bekämpningsmedel. Miljöbalk (1998:808) 2 kap. allmänna hänsynsregler. Dessa innebär bland annat att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan påverka människors hälsa eller miljön ska: -visa att hänsynsreglerna iakttas (bevisbörderegeln 2 kap 1 ) - skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet (kunskapskravet 2 kap 2 ) - genomföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka skada eller olägenhet för människors hälsa och miljön. Bästa möjliga teknik ska användas vid yrkesmässig verksamhet (försiktighetsprincipen och princip om bästa möjliga teknik 2 kap 3 ) -undvika att använda kemiska produkter som kan medföra risker för människors hälsa eller miljön (produktvalsprincipen 2 kap 4 ) Sidan 3 av 8
- hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska förnybara energikällor användas. (hushållningsprincipen 2 kap 5 ) -välja en lämplig plats för ändamålet och som orsakar minsta möjliga intrång och olägenhet för människors hälsa eller miljön. (lokaliseringsprincipen 2 kap 6 ) Miljökvalitetsmål Användning av bekämpningsmedel berör ett flertal av Sveriges nationella miljökvalitetsmål. Ett par av miljökvalitetsmålen lyder enligt följande: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna. Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Bedömningsgrunder Granskning av ansökan När ansökan om att sprida bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde inkommit till tillsynsmyndigheten ska den granskas. Grundläggande frågeställningar att beakta vid en första granskning är om ansökan är komplett? Det vill säga, innehåller den samtliga uppgifter som ansökan kräver? Om inte, har sökanden beskrivit varför dessa uppgifter saknas? Om uppgifter saknas, utan någon anledning bör dessa begäras in som kompletterande underlag. Till granskning av kompletta uppgifter i ansökan hör även att se så att sökanden bifogat material från MACRO-DB steg 2 som efterfrågas i ansökningsblanketten. Förslagsvis bör även stickprover (körning i MACRO-DB) köras för kontroll av de lämnade uppgifterna i ansökan. Körningen bör då omfatta både preparat som endast körts i steg 1, men även i steg 2. Viktigt att påpeka är också att MACRO-DB i dagsläget inte beaktar spridningsvägarna ytavrinning eller partikelbunden transport, processer som kan vara viktiga för vissa produkters spridning till ytvatten. Arbete pågår för att kunna inkludera dessa transportvägar i kommande versioner av verktyget. KompetensCentrum för Kemiska Bekämpningsmedel (CKB) bedömning är dock att de olika värsta-falls-antaganden som gjorts i steg 1 täcker in för risken för ytavrinning. I ansökan ska det även framgå vem som kommer utföra spridningen och även ange licensnummer för den personen. Kontrollera därför med Länsstyrelsen att behörigheten är aktuell. Dessa uppgifter kan även kontrolleras i samband med tillsyn på verksamheten. Påfyllning av spruta för bekämpningsmedel ska ske på biobädd eller tät platta för att förhindra eventuellt läckage till omgivningen. Påfyllning i fält bör endast ske utanför Sidan 4 av 8
vattenskyddsområde. Tänk på att detta kan variera mellan olika vattenskyddsområdens villkor. En verksamhetsutövare ska idag, både enligt miljöbalkens hänsynsregler och föreskrifterna om integrerat växtskydd kunna redogöra för syfte med spridningen samt vilka åtgärder som vidtagits för att undvika onödig bekämpning. Även denna typ av uppgifter är relevanta för den kommande bedömningen om tillstånd för spridning av bekämpningsmedel ska ges. Bedömning om tillstånd ska ges En bedömning för tillstånd om spridning av bekämpningsmedel är svår och måste avgöras/bedömas enskilt vid varje ansökan. I ansökan bör verksamheten redogöra varför spridning av bekämpningsmedel krävs och vilka alternativa metoder som finns eller varför de alternativa metoderna inte går att använda. Om det i ansökan inte finns någon aspekt som antyder att kemisk bekämpning inte ska tillåtas, bör ett tillstånd ges. Om tveksamheter finns, kan alternativ vara att sätta striktare försiktighetsmått och användningskrav på till exempel ett bekämpningsmedel. Se nedan. Vissa grödor är mer kemikalieintensiva, exempelvis frukt- och grönsaksodling och potatis, än andra, det kan därför vara aktuellt för verksamheten att ändra sin växtföljd så att mindre kemikalieintensiva grödor odlas inom vattenskyddsområdet. Avslag och restriktioner När en ansökan inkommer, granskas denna utifrån flera olika aspekter. Till exempel, vilka bekämpningsmedel som ska användas och i vilken utsträckning samt att dessa är godkända för ändamålet. I ansökan ska material från körningar i MACRO-DB steg två finnas bifogat, när risken för läckage till yt- eller grundvatten är större än 0,1 ug/l. Restriktioner och/eller avslag på en ansökan kan vara i de fall då ansökan endast avser användning av bekämpningsmedel med hög risk för läckage till yt- eller grundvatten. Ett exempel på restriktion finner ni i punkten 2, under Beslut - exempel på villkor i tillstånd. Beslut Exempel på villkor i tillstånd: 1. Om inte annat föreskrivs i nedan angivna villkor ska verksamheten bedrivas i överensstämmelse med vad som angivits i ansökan. Motivering: Sökanden är skyldig att följa vad som uppgivits i ansökan och vad man i övrigt åtagit sig i ärendet om inget annat meddelas i detta tillstånd. Det innebär att spridning av bekämpningsmedel inte får ske oftare, vid andra tidpunkter, med högre doser eller med andra preparat än de som angetts i ansökans preparatlista. 2. Basagran SG (reg.nr. 4115) får inte spridas i slåtter- och betesvall. Motivering: Resultatet från MACRO-DB körning av Basagran SG (reg.nr. 4115) visar på stora risker för läckage av den aktiva substansen Bentazon. Resultatet visar på ett läckage av ca 5-6,9 mikrogram aktiv substans i ytvattnet. Den ansökta produkten bedöms inte vara lämplig att sprida p g a dess risk för läckage. 3. Spridning av bekämpningsmedel får inte ske inom den inre/primära skyddszonen. Motivering: Villkor gällande spridning inom den inre/primära skyddszonen behövs för att minimera risken för påverkan på x vattenskyddsområde. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 97:3 bör inte tillstånd ges för spridning av bekämpningsmedel inom den Sidan 5 av 8
inre skyddszonen. 4. Bekämpningsmedel får inte spridas på grusytor, gårdsplaner eller liknande ytor som har låg adsorptions- och nedbrytningsförmåga. Motivering: Villkoret gällande spridning på andra ytor än odlingsmark (exempelvis grusytor, gårdsplaner och liknande) behövs för att minimera risken för påverkan på x vattenskyddsområde. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 97:3 är det olämpligt att sprida bekämpningsmedel på markytor utan matjordslager och som saknar eller har begränsad vegetation, t ex på gårdsplaner. 5. Dokumentation över genomförda bekämpningsinsatser ska sparas i minst elva år. Motivering: Eftersom det i ansökan uppges att vissa preparat endast är lämpliga att sprida en gång alternativt tre gånger under en tioårsperiod bedömer nämnden att sprutjournaler måste sparas i minst elva år. För att underlätta för verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten att ha kontroll över de bekämpningsmedel som inte ska spridas oftare än en gång under en tioårsperiod, tre gånger under en tioårsperiod eller med andra intervall behöver användningen av bekämpningsmedel sammanställas skiftesvis. 6. Genomförda behandlingar med bekämpningsmedel som är gul- eller rödmarkerade i ansökans preparatlista med resultat från MACRO-DB -körningar ska sammanställas skiftesvis under en elvaårsperiod. Av sammanställningen ska det framgå datum för spridning, bekämpningsmedlets namn inklusive reg.nr., dos, samt skiftesnumrering/namn. Motivering: Eftersom det i ansökan uppges att vissa preparat endast är lämpliga att sprida en gång alternativt tre gånger under en tioårsperiod bedömer nämnden att sprutjournaler måste sparas i minst elva år. För att underlätta för verksamhetsutövaren och tillsynsmyndigheten att ha kontroll över de bekämpningsmedel som inte ska spridas oftare än en gång under en tioårsperiod, tre gånger under en tioårsperiod eller med andra intervall behöver användningen av bekämpningsmedel sammanställas skiftesvis. 7. Sprutan som används för spridning av bekämpningsmedel ska vara utrustad med fungerande droppskydd. Sprutan ska funktionstestas minst vartannat år av funktionstestare som är godkänd av Jordbruksverket. Endast spruta som fått godkänt resultat får användas. Motivering: Lantbrukssprutan ska genomgå funktionstest regelbundet för att minimera risk för läckage av bekämpningsmedel och för att säkerställa att korrekt dos av bekämpningsmedlet sprutas ut. 8. Vindanpassat skyddsavstånd ska bestämmas med hjälp av särskild hänsyn i Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd som publiceras genom Säkert växtskydd. Motivering: Eftersom spridning ska ske inom ett vattenskyddsområde ska vindanpassade skyddsavstånd bestämmas med hjälp av särskild hänsyn i Säkert växtskydds skrift Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom. I hjälpredan framgår det att särskild hänsyn ska tas vid sprutning av bekämpningsmedel intill -sjöar, vattendrag och andra öppna vattenytor -bostadstomter, lekskolor, daghem och skolor Sidan 6 av 8
-ekologiska odlingar och odlingar som använder biologiska bekämpningsmedel (inkl. växthus) -slåtter- och betesmarker som erhåller stöd för bevarande av biologisk mångfald Ogräsmedel intill -odlingar med grödor som är känsliga för det medel som sprutas (inkl. växthus) -blommande grödor -bigårdar. Skriften Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom finns på Säkert växtskydds webbplats http://www.sakertvaxtskydd.se/sv/bibliotek/hjalpmedel91 9. Utrustning för att snabbt kunna samla upp spill ska alltid finnas lättillgängligt om olycka skulle ske och bekämpningsmedel läcker ut. Motivering: Utrustning ska finnas lättillgänglig för att snabbt kunna samla upp spill vid eventuell olycka och bekämpningsmedel läcker ut. En snabb insats minskar risken för förorening. För att försäkra sig om att sprutföraren vet vilka åtgärder som ska göras vid en olycka bedömer nämnden att det behöver finnas en handlingsplan som beskriver hur man förfar vid olyckor då bekämpningsmedel läckt ut eller befaras läcka ut. 10. Skriftlig handlingsplan ska finnas som klart beskriver hur man förfar vid olyckor i samband med spridning då bekämpningsmedel läckt ut eller befaras läcka ut. Motivering: Utrustning ska finnas lättillgänglig för att snabbt kunna samla upp spill vid eventuell olycka och bekämpningsmedel läcker ut. En snabb insats minskar risken för förorening. För att försäkra sig om att sprutföraren vet vilka åtgärder som ska göras vid en olycka bedömer nämnden att det behöver finnas en handlingsplan som beskriver hur man förfar vid olyckor då bekämpningsmedel läckt ut eller befaras läcka ut. 11. Spridning får inte ske när det finns förhöjd risk för att kemiska bekämpningsmedel tränger ner i marken, till exempel via torrsprickor eller sent på hösten när nedbrytningshastigheten är låg och det finns risk för kraftiga regn. Motivering: Kemisk bekämpning ska användas när det gör mest nytta och inte medför en ökad risk för läckage. Att anpassa när bekämpning ska ske utifrån de befintliga väder- och markförhållanden som råder är ett grundläggande försiktighetsmått. Sidan 7 av 8
Tillsyn Uppföljning av meddelade tillstånd kan ske genom tillsynsbesök på plats och/eller granskning av dokumentation. Sprutjournal eller annan dokumentation som begärs in bör alltid granskas och besvaras. Granska sprutjournalen utifrån de uppgifter som lämnats i ansökan och tillståndets villkor samt att preparaten används på rätt sätt och är godkända (sök i Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister). Vid tillsyn genom inspektion bör förvaringen av bekämpningsmedel kontrolleras. Följ även upp funktionstest av sprutan, behörighet/tillstånd för sprutförare samt påfyllnings- och rengöringsplats. Inspektionen bör ha särskilt fokus på de villkor som föreskrivits i tillståndet. Vid inspektionen bör en diskussion föras om vilka åtgärder som verksamhetsutövaren genomför för att minska riskerna och för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel. Anlitas rådgivare för planering av växtskydd och val av preparat? Inom Greppa näringen finns särskild rådgivning för gårdar inom vattenskyddsområde där målet med rådgivningen är att lantbrukaren ska bli medveten om vilka möjligheter som finns på gården för att bedriva en konkurrenskraftig produktion och samtidigt minska risken för läckage av bekämpningsmedel till både yt- och grundvatten. Sidan 8 av 8