Konst- och kulturutbildningar samt nya yrkeshögskoleutbildningar

Remisspromemoria 2011-06-01 U2011/3561/SV Utbildningsdepartementet Konst- och kulturutbildningar samt nya yrkeshögskoleutbildningar Ett anpassat regelverk för de kompletterande utbildningarna

2 Innehållsförteckning 1 Författningsförslag...3 1.1 Förslag till förordning om konst- och kulturutbildningar...3 1.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan...10 1.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:279) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan...12 2 Sammanfattning...14 3 Tidigare utredningar...16 4 Bakgrund...17 5 Utgångspunkter...22 6 Utbildningar till yrkeshögskolan...23 6.1 Eftergymnasiala yrkesutbildningar...23 6.2 Smala yrkesutbildningar i en särskild kvotgrupp...25 6.3 Ledningsgruppens sammansättning för smala yrkesutbildningar...27 6.4 Utbildningar på gymnasial nivå...28 7 Konst- och kulturutbildningar...29 7.1 Reglering av konst- och kulturutbildningar...29 7.2 Förutsättningar för statligt stöd för konst- och kulturutbildningar...32 7.3 Utbildningarnas längd...33 7.4 Korttidskurser...34 7.5 Differentierat statsbidrag...34 7.6 Undervisningstid...38 7.7 Betygssättning...38 7.8 Kvalitetskriterier och kvalitetssäkring när det gäller konst- och kulturutbildningar...39 7.9 Studiedokumentation...40 7.10 Sanktioner...40 8 Tillsyn...41 9 Studiestöd...42 9.1 Studiestödet för kompletterande utbildningar...42 9.2 Utbildningar som inordnas i yrkeshögskolan...43 9.3 Konst- och kulturutbildningar...44 9.4 Volym...47 10 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...48 11 Konsekvenser av förslagen...49

3 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till förordning om konst- och kulturutbildningar Härigenom föreskrivs följande. Statligt stöd 1 En utbildning som anordnas av en enskild fysisk eller juridisk person kan enligt denna förordning få statligt stöd genom att utbildningen 1. ställs under statlig tillsyn, 2. förklaras berättiga de studerande till studiestöd, eller 3. berättigar till statsbidrag. Stöd enligt första stycket får inte lämnas för en utbildning som i annan ordning står under statlig tillsyn eller berättigar de studerande till studiestöd. Stöd enligt första stycket får inte heller lämnas för en sådan del av en utbildning som statsbidrag lämnas för på annat sätt. Stöd enligt första stycket 2 och 3 lämnas om det finns tillgång på medel. Förutsättningar för statligt stöd Inledande bestämmelser 2 För utbildningen gäller att den 1. förbereder för högskoleutbildningar inom det konstnärliga eller kulturella området, 2. medverkar till att utveckla ett kvalificerat yrkeskunnande inom det konstnärliga eller kulturella området, eller 3. har ett innehåll som syftar till att bevara eller utveckla kulturarvet. 3 Utöver vad som anges i 2 gäller att utbildningen 1. bedrivs på en eftergymnasial nivå som hel- eller deltidsstudier och inte är en utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, 2. ger en teoretisk förankring inom det konstnärliga eller kulturella området och vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund eller på beprövad erfarenhet, 3. omfattar minst 20 sammanhängande veckor om den ska ställas under statlig tillsyn eller förklaras berättiga de studerande till studiestöd, och 4. omfattar minst 30 sammanhängande veckor om den ska berättiga till statsbidrag. 4 Utbildningsanordnaren ska samverka med det omgivande samhället samt med anordnare av relevanta högskoleutbildningar och branscher. Utbildningsanordnaren ska också ha förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen enligt denna förordning.

4 5 En utbildning som bidrar till att bevara eller utveckla kulturarvet får vara kortare än vad som anges i 3 3 eller 4, om det finns särskilda skäl. 6 En utbildning kan få statligt stöd genom att utbildningen ställs under statlig tillsyn även om villkoren i 2, 3 2 4, 10 14 och 17 20 inte är uppfyllda, om 1. utbildningen vilar på vetenskaplig grund eller på beprövad erfarenhet, 2. utbildningen omfattar minst 200 timmar lärar- eller handledarledd undervisning under högst tre år, 3. det finns en godtagbar plan för utbildningen där utbildningens innehåll och mål samt hur målen ska förverkligas beskrivs, 4. det finns fastställda antagningsvillkor och urvalsgrunder för utbildningen som är godtagbara i förhållande till utbildningens nivå och inriktning, och 5. det finns kompetenta lärare och handledare för utbildningen. Utformningen av utbildningen 7 Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja aktning för varje människas egenvärde samt respekt för de mänskliga rättigheterna och vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom utbildningen främja jämställdhet mellan könen och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Studerandeavgifter 8 Studerandeavgifter ska vara skäliga med hänsyn till de kostnader som utbildningsanordnaren har. Studerandeavgifter får inte tas ut för utbildning som helt finansieras med statsbidrag enligt denna förordning. Enstaka inslag som de studerande får betala ett obetydligt belopp för får dock förekomma även om studerandeavgifter inte får tas ut. Utbildningsanordnaren får när det gäller sådan utbildning som avses i andra stycket bestämma att böcker och andra lärverktyg, som varje studerande har för eget bruk och får behålla som sin egendom, ska anskaffas av de studerande själva eller erbjudas mot avgifter som högst motsvarar utbildningsanordnarens anskaffningskostnader. Lärverktyg som används i utbildningen ska i övrigt tillhandahållas utan kostnad för de studerande. Utbildningen 9 För varje utbildning ska det finnas en ansvarig utbildningsanordnare som ansvarar för att utbildningen genomförs enligt denna förordning. 10 Utbildningen ska bedrivas i form av en eller flera kurser.

5 11 För varje utbildning ska det finnas en utbildningsplan. Av planen ska följande framgå: 1. den ansvariga utbildningsanordnaren och i förekommande fall övriga utbildningsanordnare, 2. utbildningens mål och inriktning samt de kurser som ingår i utbildningen, 3. utbildningens omfattning, huvudsakliga uppläggning och organisation, 4. antalet timmar lärar- eller handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar, 5. de grunder som ska användas vid urval bland behöriga sökande till utbildningen, 6. hur dokumentation och arkivering av studieresultat ska ske, och 7. hur utbildningen ska kvalitetssäkras. 12 För varje kurs ska det finnas en kursplan. Av kursplanen ska följande framgå: 1. kursens benämning, 2. det antal timmar som kursen omfattar, 3. målen för kursen, 4. kursens huvudsakliga innehåll, och 5. de principer för betygssättning och former för kunskapskontroll som ska tillämpas. 13 Betyg ska sättas på en genomförd kurs. 14 Som betyg ska något av uttrycken Icke godkänt, Godkänt och Väl godkänt användas. När det gäller en kurs som på grund av sitt innehåll eller av någon annan anledning inte kan omfatta nivån Väl godkänt ska något av uttrycken Icke godkänt eller Godkänt användas. 15 En studerande ska på begäran få ett utbildningsbevis av den ansvariga utbildningsanordnaren där utbildningens innehåll och den studerandes resultat efter avslutad utbildning anges. Utbildningens ledning och personal 16 Hos den ansvariga utbildningsanordnaren ska det finnas en styrelse eller ledningsgrupp för utbildningen. 17 Styrelsen eller ledningsgruppen för utbildningen ska 1. se till att utbildningen genomförs enligt denna förordning och föreskrifter som har meddelats av Myndigheten för yrkeshögskolan samt i enlighet med beslut av myndigheten,

6 2. anta sökande till utbildningen, 3. utfärda utbildningsbevis, 4. ansvara för att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs, och 5. ansvara för att utbildningen utvecklas. 18 Det ska finnas en av den ansvariga utbildningsanordnaren utsedd person som leder det dagliga arbetet i verksamheten. 19 Utbildningsanordnaren ska för undervisning och handledning använda personer som genom utbildning eller erfarenhet har kompetens för den verksamhet de ska bedriva. 20 Utbildningsanordnaren ska se till att den personal som används för undervisning och handledning ges möjligheter till kompetensutveckling. 21 De studerande ska ges möjlighet till insyn i verksamheten och tillfälle att påverka utbildningens uppläggning och genomförande. Behörighet 22 Behörig att antas till utbildningen är den som har genomgått gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning eller som har viss yrkeserfarenhet. Ansökan och beslut om statligt stöd 23 Ansökan om statligt stöd i form av tillsyn, studiestödsberättigande eller statsbidrag ges in till Myndigheten för yrkeshögskolan som beslutar om stödet. Beslut som innebär att stöd beviljas ska avse en viss tid. Ett sådant beslut som avser statsbidrag eller studiestödsberättigande får avse högst fyra år. Statsbidrag lämnas dock för ett år i sänder. 24 En utbildning som avses i 2 1 kan förklaras berättiga de studerande till studiestöd enligt avdelning A 2 i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655). En utbildning som avses i 2 2 eller 3 kan förklaras berättiga de studerande till studiestöd enligt avdelning B 1 i bilagan till studiestödsförordningen. 25 Regeringen beslutar särskilt om det sammanlagda antalet årsplatser som kan berättiga de studerande till studiestöd enligt avdelning A 2 respektive B 1 i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655). Med årsplats avses en studerandeplats i heltidsutbildning som omfattar 40 veckor. 26 Beslut om statligt stöd enligt 23 ska innehålla uppgifter om

1. beslutet avser tillsyn, studiestöd enligt avdelning A 2 eller B 1 i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655) eller statsbidrag, 2. belopp, om beslutet avser statsbidrag, 3. den tid beslutet avser, 4. utbildningens omfattning och, om beslutet avser studiestöd eller statsbidrag, antalet årsplatser, och 5. utbildningens lokalisering. Till beslutet ska en utbildningsplan för utbildningen enligt 11 bifogas. Antalet årsplatser på utbildningen får inte överstiga det antal platser som beslutet avser. 7 Fördelning och beräkning av statsbidrag 27 Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid sin fördelning av statsbidrag särskilt ta hänsyn till 1. i vilken grad en utbildning i kvalitativt och kvantitativt hänseende svarar mot förutsättningarna för statligt stöd enligt denna förordning, och 2. om utbildningen har en från samhällssynpunkt lämplig placering. 28 Myndigheten för yrkeshögskolan ska vid sin beräkning av statsbidrag beakta de faktiska kostnaderna för utbildningen. Utbetalning av statsbidrag 29 Statsbidrag betalas ut av Myndigheten för yrkeshögskolan till den ansvariga utbildningsanordnaren. Återkallande 30 Myndigheten för yrkeshögskolan får återkalla ett beslut om att en utbildning ska stå under statlig tillsyn eller berättiga de studerande till studiestöd, om utbildningen inte längre uppfyller kraven eller utbildningsanordnaren eller någon annan som medverkar i anordnandet inte iakttar sina skyldigheter enligt denna förordning. Innan myndigheten fattar ett beslut enligt första stycket, ska den ansvariga utbildningsanordnaren ha fått tillfälle att avhjälpa bristerna. Innehållande och återkrav av statsbidrag 31 Om någon bestämmelse eller något villkor som gäller för statsbidrag enligt denna förordning i väsentlig mån har åsidosatts, får Myndigheten för yrkeshögskolan besluta att bidrag helt eller delvis ska hållas inne från kommande utbetalningar i väntan på rättelse. Om rättelse inte görs, får myndigheten besluta att det innehållna beloppet ska dras av från statsbidraget.

8 32 Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig, om någon bestämmelse eller något villkor som gäller för bidraget i väsentlig mån har åsidosatts. Myndigheten för yrkeshögskolan ska besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett bidrag, om någon är återbetalningsskyldig enligt första stycket. 33 På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Om det finns särskilda skäl för det, får Myndigheten för yrkeshögskolan efterge krav på ränta helt eller delvis. Tillsyn 34 Myndigheten för yrkeshögskolan ska ha tillsyn över utbildningar som stöd har lämnats för enligt denna förordning. 35 Den ansvariga utbildningsanordnaren för en utbildning som stöd har lämnats för enligt denna förordning får bytas ut endast om Myndigheten för yrkeshögskolan godkänner bytet. Uppföljning och redovisning 36 Myndigheten för yrkeshögskolan ska följa upp och utvärdera de utbildningar som stöd har lämnats för enligt denna förordning. 37 Den ansvariga utbildningsanordnaren för en utbildning som stöd har lämnats för enligt denna förordning ska medverka i den uppföljning och utvärdering av utbildningsverksamheten som bestäms av Myndigheten för yrkeshögskolan. Utbildningsanordnaren ska också lämna de uppgifter som myndigheten begär. Bemyndiganden 38 Myndigheten för yrkeshögskolan får meddela föreskrifter om 1. utbildningsplaner och kursplaner, 2. beräkning och fördelning av statsbidrag, och 3. verkställighet av denna förordning. Överklagande 39 I 22 a förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser om överklagande hos allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut av Myndigheten för yrkeshögskolan än beslut enligt 31 får dock inte överklagas. 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012.

2. Genom förordningen upphävs förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för utbildningar för vilka det före den 1 juli 2012 har beviljats statligt stöd enligt förordningen. 3. Myndigheten för yrkeshögskolan får bevilja en utbildningsanordnare som före den 1 juli 2012 beviljats statligt stöd enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar fortsatt stöd enligt den förordningen, dock längst till och med 2016. Den upphävda förordningen gäller även för utbildning för vilken beslut om statligt stöd har förlängts enligt denna punkt. 9

10 1.2 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1, 3 och 4 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 1 Hos den ansvariga utbildningsanordnaren ska det finnas en ledningsgrupp för utbildningen. Om en utbildningsanordnare är ansvarig för flera utbildningar, får ledningsgruppen vara gemensam för dessa. En ledningsgrupp för en eller flera utbildningar som är av särskilt värde för individen och samhället inom ett eller flera smala yrkesområden får vara gemensam för flera utbildningsanordnare. 3 Ledningsgruppen ska bestå av 1. företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen, 2. minst en företrädare för de studerande, och 3. den person som avses i 6. Om ledningsgruppen är gemensam för flera utbildningsanordnare ska varje sådan person som avses i 6 ingå i gruppen. Den ansvariga utbildningsanordnaren får utse ledamöter gemensam för flera utbildningsan- Den eller, om ledningsgruppen är utöver dem som anges i första ordnare, de ansvariga utbildningsanordnarna får utse ledamöter stycket. Flertalet av ledamöterna i ledningsgruppen ska dock vara utöver dem som anges i första och företrädare för arbetslivet. andra styckena. Flertalet av ledamöterna i ledningsgruppen ska dock vara företrädare för arbetslivet. Myndigheten för yrkeshögskolan får efter ansökan besluta att en ledningsgrupp för en eller flera utbildningar som är av särskilt värde för individen och samhället inom ett eller flera smala yrkesområden får ha en annan sammansättning än vad som följer av första tredje styckena.

4 1 Ledningsgruppen för en utbildning som får avslutas med en kvalificerad yrkeshögskoleexamen ska dessutom bestå av 1. minst en företrädare för skolväsendet som utsetts av den kommun där utbildningen bedrivs, och 2. minst en företrädare för ett universitet eller en högskola som utsetts av universitetet eller högskolan. Myndigheten för yrkeshögskolan får efter ansökan besluta om undantag från kravet i första stycket 2 när det gäller en utbildning som är av särskilt värde för individen och samhället inom ett smalt yrkesområde, om det med hänsyn till utbildningens innehåll och karaktär eller av något annat skäl framstår som obehövligt att minst en företrädare för ett universitet eller en högskola ingår i ledningsgruppen. 11 Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012. 1 Senaste lydelse 2011:110.

12 1.3 Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:279) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan Härigenom föreskrivs att 3 förordningen (2009:279) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 Myndigheten för yrkeshögskolan ska 1. besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan enligt förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan, 2. besluta om statsbidrag eller särskilda medel enligt förordningen om yrkeshögskolan, 3. på det sätt som anges i 6 kap. 1 förordningen om yrkeshögskolan svara för sådana försäkringar som anges där, 4. ha tillsyn över utbildningarna inom yrkeshögskolan, 5. främja utvecklingen av utbildningarna inom yrkeshögskolan och utbildningarnas kvalitet, 6. säkerställa att utbildningarna inom yrkeshögskolan och utbildningsanordnarnas kvalitetsarbete utvärderas, 7. följa upp utbildningarna inom yrkeshögskolan och utbildningsanordnarnas kvalitetsarbete samt resultaten av den utvärdering som avses i 6, 8. svara för ekonomisk uppföljning inom sitt ansvarsområde, 9. svara för ett register med uppgifter om studerande i utbildningar inom yrkeshögskolan och deras studieresultat, betyg och examina, 9. svara för register med uppgifter om studerande i utbildningar inom yrkeshögskolan och i sådana utbildningar som avses i förordningen (2011:xxx) om konst- och kulturutbildningar samt deras studieresultat, betyg och examina, 10. informera och sprida kunskap om yrkeshögskolan och det samlade utbudet av utbildningar inom yrkeshögskolan, 11. vara personuppgiftsansvarig för behandling av personuppgifter i sin verksamhet, 12. vara den nationella samordningspunkten för den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, European Qualifications Framework (EQF), och 13. vara behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer, senast ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 755/2008, när det 13. vara behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer 1, senast ändrat genom kommissionens förordning (EU) nr 13/2011 2, när 1 EUT L 255, 30.9.2005, s. 22 (Celex 32005L0036). 2 EUT L 59, 4.3.2011, s. 4 (Celex 32011R0213).

gäller att utfärda utbildningsbevis och andra handlingar för utbildningar inom yrkeshögskolan. 13 det gäller att utfärda utbildningsbevis och andra handlingar för utbildningar inom yrkeshögskolan. Det som anges i första stycket 4 13 gäller även utbildning inom yrkeshögskolan som bedrivs som uppdragsutbildning. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2012.

14 2 Sammanfattning I denna remisspromemoria lämnas förslag och bedömningar om hur utbildningar enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar kan inordnas i yrkeshögskolan och få statligt stöd enligt förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan samt hur konst- och kulturutbildningar kan få statligt stöd enligt en ny förordning som administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Yrkesutbildningar Förslagen och bedömningarna innebär att alla kompletterande utbildningar som är yrkesutbildningar och ligger på en eftergymnasial nivå kan omvandlas till yrkeshögskoleutbildningar. Därefter hänvisas dessa utbildningar till Myndigheten för yrkeshögskolans ordinarie ansökningsomgång där anordnarna i konkurrens med andra anordnare får ansöka om statligt stöd enligt förordningen om yrkeshögskolan. Studerandeavgifter får dock inte tas ut för yrkeshögskoleutbildningar som får statsbidrag. En särskild kvotgrupp för smala yrkesutbildningar För smala yrkesutbildningar bör en särskild kvotgrupp inrättas i yrkeshögskolan. Detta innebär att utbildningar för vilka det ansöks om statligt stöd inom ramen för yrkeshögskolan och som leder till smala yrken enbart kommer att konkurrera inom sin egen kvotgrupp. Konst- och kulturutbildningar En ny förordning om statligt stöd som administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan föreslås för eftergymnasiala konst- och kulturutbildningar samt för kulturarvsutbildningar vid sidan av högskolan. I den förordningen införs även bestämmelser som ska gälla för korttidskurser inom kulturarvsområdet. Statligt stöd kan ges i form av statlig tillsyn, studiestöd eller statsbidrag. Utbildningar som kan omfattas av den nya förordningen är främst utbildningar inom bildkonst och konsthantverk samt utbildningar inom kommunikation som leder till yrken inom grafisk design. Även utbildningar inom dans, teater och musik bör kunna omfattas av förordningen. En förändring jämfört med tidigare är att utbildningar kan beviljas fullt statsbidrag under förutsättning att de studerande inte behöver betala avgifter för dessa utbildningar. Studiestöd De kompletterande utbildningar som är yrkesutbildningar kommer när de ingår i yrkeshögskolan att ge rätt till studiestöd enligt avdelning B 1 i bilagan till studiestödsförordningen (2000:655) i likhet med vad som

gäller för övriga utbildningar inom yrkeshögskolan. De utbildningar som föreslås bli reglerade i den nya förordningen om konst- och kulturutbildningar har sinsemellan olika syften. Utbildningar som medverkar till att utveckla ett kvalificerat yrkeskunnande och kulturarvsutbildningar föreslås även berättiga till studiestöd enligt avdelning B 1 i bilagan till studiestödsförordningen. De högskoleförberedande konst- och kulturutbildningarna föreslås dock såsom i huvudsak i dag tills vidare ge rätt till studiestöd enligt avdelning A 2 i bilagan till studiestödsförordningen. 15 Tillsyn Kompletterande utbildningar som är eftergymnasiala ska även fortsättningsvis kunna få stå under enbart statlig tillsyn. Bestämmelserna om tillsyn bör finnas i den förslagna förordningen om konst- och kulturutbildningar. Ikraftträdande De föreslagna förordningsförändringarna bör träda i kraft den 1 juli 2012. Övergångsbestämmelserna föreslås sträcka sig till och med 2016. Beskrivning av förslag för de kompletterande utbildningarna Förordningen om statligt stöd till kompletterande utbildningar Förordningen om yrkeshögskolan yrkesutbildningar inklusive pilotutbildningar med statsbidrag smala yrkesutbildningar med statsbidrag i en särskild kvotgrupp yrkesutbildningar med enbart studiestöd Förordning om konstoch kulturutbildningar högskoleförberedande utbildningar inom områdena konst eller kultur kulturutbildningar och kulturarvsutbildningar kombinerat statsbidrag och studerandeavgift differentierat statsbidrag administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan Gymnasiala utbildningar yrkesutbildningar på gymnasial nivå inordnas inte i yrkeshögskolan eller i förordningen om konst- och kulturutbildningar

16 3 Tidigare utredningar Regeringen beslutade den 6 mars 1997 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över det statliga stödet till kompletterande skolor (dir. 1997:42). Utredaren skulle bl.a. definiera begreppet kompletterande skola, analysera skolornas avgränsning från det offentliga skolväsendet och statens och kommunernas ansvar för dessa skolor, se över formerna och kriterierna för det statliga stödet samt utreda frågan om rätt till studiestöd för eleverna. Uppdraget redovisades i betänkandet Fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden (SOU 1998:11). Utredaren föreslog bl.a. att begreppet kompletterande skolor skulle ersättas med fristående utbildningar med statlig tillsyn inom olika områden. Detta mot bakgrund av att det var varje enskild utbildning och inte skolan som skulle bedömas. Utredaren föreslog också att det statliga stödet skulle kunna lämnas i tre olika former: tillsyn, tillsyn plus studiestöd och tillsyn, studiestöd, statsbidrag. I propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 1998/99:110) ställde sig regeringen bakom utredarens förslag med undantag av att begreppet kompletterande skolor i stället ändrades till kompletterande utbildningar. Riksdagen antog propositionen och bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2000 (bet. 1999/2000:UbU5, rskr. 1999/2000:15). Den 29 mars 2007 bemyndigade regeringen ansvarigt statsråd att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till hur eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan skulle sammanföras under ett gemensamt ramverk benämnt yrkeshögskolan. Utredaren hade också i uppgift att föreslå hur ansvaret för särskilt kostnadskrävande utbildningar, t.ex. flygutbildningar, skulle fördelas (dir. 2007:50). Utredaren föreslog i betänkandet Yrkeshögskolan. För yrkeskunnande i förändring (SOU 2008:29) bl.a. att kompletterande utbildningar skulle delas in i tre kategorier: yrkesutbildningar samt kulturarvsbevarande och högskoleförberedande konstnärliga utbildningar. Utredaren föreslog att reglering för de två sistnämnda formerna skulle finnas i en separat förordning. För att undvika social snedrekrytering ansåg utredaren att anordnarna av dessa utbildningar inte borde få ta ut elevavgifter om statsbidrag lämnades för utbildningarna. Statsbidraget borde då enligt utredaren också höjas. Höjningen skulle delvis finansieras genom att antalet utbildningsplatser minskades. Utredaren angav vidare att man borde pröva om vissa korta kurser med kulturinriktning skulle kunna anordnas inom folkbildningen eller om de borde stödjas direkt av regeringen genom verksamhetsbidrag. Förslagen innebar även att någon stödform motsvarande enbart statlig tillsyn inte skulle finnas kvar. För pilotutbildningarna föreslog utredaren att staten skulle finansiera 55 utbildningsplatser inom ramen för yrkeshögskolan. Utbildningarna

17 skulle enligt utredaren leda fram till ATPL behörighet 1 och för att skapa synergieffekter föreslogs en samlokalisering med utbildningarna av flygteknisk underhållspersonal. I propositionen Yrkeshögskolan (prop. 2008/09:68) bedömde regeringen att den offentligt finansierade grundläggande pilotutbildningen, utom den militära flygförarutbildningen, bör bedrivas inom yrkeshögskolan. Därutöver bedömde regeringen att de kompletterande utbildningarna under en övergångsperiod borde fortsätta att bedrivas enligt nu gällande bestämmelser men att Myndigheten för yrkeshögskolan borde administrera de kompletterande utbildningarna. Myndigheten för yrkeshögskolan fick den 17 december 2009 i uppdrag att redovisa ett mer utvecklat indelningsförslag som underlag för ett slutligt ställningstagande vad gäller de aktuella utbildningarna (2009/7341/SV). Anledningen var den kritik som remissinstanserna framfört mot det indelningsförslag av kompletterande utbildningar som föreslogs i betänkandet SOU 2008:29. I uppdraget ingick bl.a. att identifiera vilka utbildningar som bedrivs enligt förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar som kan inordnas i yrkeshögskolans regelverk. Myndigheten skulle också lämna förslag om hur ett regelverk för nuvarande kompletterande utbildningar som inte bedöms kunna ingå i yrkeshögskolan ska utformas. Vidare skulle myndigheten bl.a. föreslå vilka kriterier som utbildningar utanför yrkeshögskolan ska uppfylla för att berättiga till studiestöd. Vid genomförandet av uppdraget skulle Myndigheten för yrkeshögskolan samråda med utbildningsanordnare, konstnärliga högskoleutbildningar, pilotutbildningar samt Centrala studiestödsnämnden, Högskoleverket och Statens skolverk. De förslag och bedömningar som lämnas i denna promemoria bygger på de förslag som myndigheten lämnat (U2010/6993/SV). 4 Bakgrund Totalt under 2010 uppgick antalet kompletterande utbildningar till 258 vilka omfattade 5 397 studerande, varav cirka 3 683 var kvinnor. Utbildningarna är indelade i elva olika branschområden och drivs av drygt 100 utbildningsanordnare. I förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar anges att en utbildning som anordnas av en enskild fysisk eller juridisk person kan få statligt stöd enligt förordningen. Stöd kan ges på följande sätt: - Utbildningen ställs under statlig tillsyn. 1 ATPL: Airline Transport Pilot Licence. Certifikatet ger möjlighet att flyga kommersiellt som befälhavare i två-pilotsystem (tung luftfart).

18 - Utbildningen förklaras berättiga eleverna till studiestöd enligt studiestödsförordningen (2000:655) om utbildningen är värdefull från nationell synpunkt. - Utbildningen berättigar till statsbidrag om utbildningen är särskilt värdefull från nationell synpunkt. En grundförutsättning för statligt stöd är att utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Den som verkar inom utbildningen ska särskilt främja jämställdhet mellan könen och elevinflytande samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Utbildningen ska vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund eller på beprövad erfarenhet. Statlig tillsyn För att få stå under statlig tillsyn krävs utöver vad som angetts ovan att utbildningen har en omfattning om sammanlagt minst 200 timmar lärareller handledarledd undervisning under högst tre år och att huvudmannen för utbildningen - har en godtagbar plan som beskriver utbildningens innehåll och mål samt hur målen ska förverkligas, - har en ansvarig person som leder utbildningen, - har fastställda inträdesvillkor och urvalsgrunder som är godtagbara i förhållande till utbildningens nivå och inriktning, - har kompetenta lärare och handledare, - ger eleverna betyg eller intyg som beskriver utbildningens innehåll och de uppnådda målen efter avslutad utbildning, och - endast tar ut elevavgifter som bedöms skäliga i förhållande till utbildningens karaktär. Studiestöd För att en utbildning ska kunna förklaras berättiga eleverna till studiestöd enligt studiestödsförordningen krävs bl.a. att utbildningen är värdefull från nationell synpunkt och har ställts under statlig tillsyn. Vidare krävs att utbildningen omfattar minst 320 timmar lärar- eller handledarledd undervisning under minst fyra sammanhängande månader. Dessutom krävs det att huvudmannen för utbildningen - har en styrelse eller ledningsgrupp, - anordnar utbildningen efter godtagbara kursplaner, och - har en av styrelsen eller ledningsgruppen fastställd plan för hur kompetensutvecklingen av personalen och hur uppföljningen och utvärderingen av den egna verksamheten ska ske.

19 Statsbidrag För att få statsbidrag krävs utöver att utbildningen har ställts under statlig tillsyn och kan förklaras berättiga eleverna till studiestöd att utbildningen är särskilt värdefull från nationell synpunkt. Utbildningen ska ha en omfattning om minst 800 timmar lärar- eller handledarledd undervisning per år och vara minst ett år. Statsbidraget lämnas med ett grundbidrag som är lika för alla utbildningsanordnare per år och årselevplats. Vissa utbildningar får därutöver ett tilläggsbidrag beroende av bl.a. utbildningens lokal- eller utrustningsbehov. Statsbidraget varierar från 61 000 till 117 000 kronor per årselevplats på 2010 års nivå. För att kunna täcka sina kostnader tar utbildningsanordnarna dessutom ut avgifter av de studerande. Avgifterna varierar, men ligger i genomsnitt på cirka 50 000 kronor per år. De utbildningar som har statsbidrag tar i genomsnitt ut en studerandeavgift på 25 500 kronor per år. Endast fyra av 98 statsbidragsberättigande utbildningar är avgiftsfria för den studerande. Korttidskurser I 11 förordningen om statligt stöd till kompletterande utbildningar finns en undantagsbestämmelse när det gäller utbildningens längd. Statsbidrag kan lämnas och utbildningen få stå under statlig tillsyn även om utbildningens omfattning understiger det antal timmar som annars krävs. Det gäller utbildningar som ger en särskilt kvalificerad kompetens inom ett yrkesområde och som anordnas i anslutning till en lärlingsutbildning eller en utbildning som bidrar till att bevara det svenska kulturarvet. Sådana korta kurser utgör en mycket liten del av de kompletterande utbildningarna. I dagsläget omfattas endast fem utbildningsanordnare av undantagsbestämmelsen, varav en gymnasial lärlingsutbildning och fyra kulturarvsbevarande utbildningar. Statistik rörande de kompletterande utbildningarna Statens skolverk redovisar varje år data om de studerande i kompletterande utbildningar, dels enligt ett särskilt regeringsuppdrag, dels i den officiella statistiken. Det har skett enligt Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2000:157) om uppgiftsinsamling från skolhuvudmännen. Uppgifter från 2010 publicerades under våren 2011. Uppgifterna bearbetas och redovisas efter formen av statligt stöd samt efter utbildningskategori uppdelat på följande kategorier. - Dans, teater, musik. - Design, mode. - Djurvård. - Ekonomi, konsumentekonomi, kommunikation, media. - Flyg. - Hantverk.

20 - Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård, miljö. - Konst. - Teknik. Studerande i kompletterande utbildningar Tabell 1 a. Antal kompletterande utbildningar och studerande i sådana utbildningar hösten 2009 Antal Antal utbildningar Studerande Kvinnor Män skolor 99 232 5 386 3 727 1 695 Därav med Tillsyn 29 44 1 235 1090 145 Tillsyn och studiestöd 35 67 1 463 920 643 Tillsyn, studiestöd och 46 93 2 014 1 317 697 statsbidrag Tillsyn och statsbidrag 6 28 574 400 174 Källa: Skolverket Tabell 1 b. Antal kompletterande utbildningar och studerande i sådana utbildningar hösten 2010 Antal Antal utbildningar Studerande Kvinnor Män skolor 111 243 5 576 3 844 1732 Därav med Tillsyn 38 56 1 233 1 035 198 Tillsyn och studiestöd 37 71 1 742 1 058 684 Tillsyn, studiestöd och 45 90 1 889 1 234 655 statsbidrag Tillsyn och statsbidrag 5 26 712 517 195 Källa: Skolverket Av tabell 1 a och 1 b framgår hur många studerande som deltog i kompletterande utbildningar under hösten 2009 och hösten 2010. Antalet skolor som hade statligt stöd ökade mellan hösten 2009 och hösten 2010, från 99 till 111 skolor. Det var skolor med enbart tillsyn som stod för den största ökningen. Även antalet utbildningar med statligt stöd ökade från 232 till 243 under perioden, en ökning med knapp fem procent. I förhållande till hösten 2009 ökade antalet studerande hösten 2010 med knappt fyra procent. Den största ökningen procentuellt sett var för utbildningar med tillsyn och statsbidrag där antalet studerande ökade med 24 procent medan utbildningar med statligt stöd i form av enbart tillsyn hade ett oförändrat antal elever.