Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Antagen av: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2005-06-02, 91

1. Inledning 2 2. Oljeavskiljare 3 2.1. VERKSAMHETER DÄR OLJEAVSKILJARE KRÄVS 3 2.2. VERKSTÄDER MED TVÄTT AV FORDON 3 2.3. AVSKILJARE FÖR OLJA OCH SLAM 3 2.3.1. Dimensioneringskrav på oljeavskiljare nya och befintliga 4 2.3.2. Larm 4 2.3.3. Tömning och underhåll 4 2.3.4. Regelbunden kontroll av utrustning 5 3. Tvätt av fordon 5 3.1. DEFINITIONER 5 3.1.1. små anläggningar 5 3.1.2. mellanstora anläggningar 5 3.1.3. stora anläggningar 5 3.2. MÅLSÄTTNING OCH KRAV 6 3.2.1. Krav på oljeavskiljare vid små anläggningar 6 3.3. TIDSPLAN FÖR UTBYGGNAD AV RENINGSANLÄGGNING 6 3.4. SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL 7 3.4.1. Provtagning på tvättvatten 7 3.4.2. Regelbunden kontroll av utrustning 7 4. Verksamhet som inte är ansluten till kommunalt avlopp 7 5. Övergripande riktlinjer 8 5.1 Val av kemikalier 8 5.2 Förhindra utsläpp till avlopp förvara kemikalier rätt! 8 5.3 Vad får släppas till avloppet? 8 5.2 Egenkontroll 9 1

1. INLEDNING Dessa riktlinjer har tagits fram för att få en enhetlig bedömning av verksamheter som omfattas av krav på oljeavskiljare eller ytterligare reningsutrustning för fordonstvätt. Riktlinjerna är framtagna i samråd med kommunens VA-förvaltning. Spillvatten från dessa verksamheter innehåller normalt föroreningar som t ex metaller och olja, vilket kan medföra skador och störningar om det når avloppsreningsverk, enskilda avloppsanläggningar eller släpps ut i naturen. Föroreningar som via spillvattennätet når reningsverken kan störa funktionen i verken och avloppsslammets kvalitet kan påverkas negativt slam som sprids på jordbruksmark som gödningsmedel. Föroreningar som släpps via dagvattennätet kan förorena grundvattnet och dricksvattentäkter, skada växt- och djurliv, förorena vattendrag och mark. Det är därför mycket viktigt att vidta åtgärder för att förebygga att skadliga ämnen kan nå reningsverk eller rinna ut i naturen. Det man i första hand bör sträva efter är därför att ha avloppslösa lokaler. Om det inte är möjligt bör spillvattnet renas innan det släpps ut i naturen. VA-förvaltningen i Nynäshamns kommun är skyldig att ta emot och behandla spillvatten från anslutna hushåll. Påkoppling av spillvatten från andra verksamheter kan tillåtas om vattnet ur föroreningssynpunkt kan likställas med hushållsvatten. VA-förvaltningen ställer krav vilka högsta halter av olika föroreningar avloppsvattnet får innehålla. En fastighetsägare får inte tillföra vätskor, ämnen eller föremål som kan inverka skadligt på reningsprocessen eller på annan sätt medföra skada eller olägenhet. Detta regleras i Nynäshamns kommuns allmänna bestämmelser för brukande av kommunens allmänna vatten och avloppsanläggning (ABVA) 1. VA-förvaltningen tar inte emot obehandlat spillvatten som kan innehålla lösningsmedel, avfettningsmedel, olja, bensin eller annan petroleumprodukt. För att ta emot spillvatten från verksamheter där dessa ämnen hanteras ska reningsutrustning finnas i enlighet med dessa riktlinjer 2. För verksamheter som ligger inom skyddsområden för vattentäkt tillkommer de särskilda bestämmelser som gäller för området. Ytterligare information lämnas av VA-förvaltningen eller miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen på telefon 08-520 680 00. Utsläpp av förorenat spillvatten till egna avloppsanläggningar eller direkt till naturen bör inte förekomma överhuvudtaget. I dessa fall får en prövning ske i varje enskilt fall - det beror på recipientens känslighet, eventuella nedströms liggande vattentäkter etc. 1 Finns att hämta på kommunens hemsida, www.nynashamn.se 2 Riktlinjerna anger de krav som generellt kommer att ställas. Fortfarande gäller att en individuell prövning alltid sker för varje objekt. Den prövning som miljö- och samhällsbyggnadsnämnden gör utgår från Miljöbalken (SFS 1998:808) medan VA-förvaltningen utgår från VA-lagen (1970:244) samt ABVA. 2

2. OLJEAVSKILJARE Det som hälls ut i avloppet hamnar så småningom i naturen, oavsett om det släpps till det kommunala spillvattennätet eller direkt ut i ån. Avloppslösa lokaler bör därför alltid eftersträvas. VA-förvaltningen ställer krav på vilka högsta föroreningshalter spillvatten får innehålla för att få släppas till det kommunala avloppsnätet. Resthalten av olja får inte överstiga 50 mg/l av opolära alifatiska kolväten, mineralolja eller mätt som oljeindex. Opolära alifatiska kolväten ingår i ämnen av typen bensin, fotogen, lacknafta, kallavfettningsmedel, eldningsoch smörjoljor. Utsläpp direkt till sjöar, vattendrag etc. accepteras normalt inte avloppslösa lokaler skall eftersträvas. I de fall det ändå bedöms möjligt ställs dock betydligt hårdare krav på högsta utgående halt mineralolja än vid utsläpp till det kommunala spillvattennätet. Installerad oljeavskiljare skall då minst uppfylla de krav som gäller för klass 1-avskiljare enligt svensk standard SS-EN 858. 2.1 VERKSAMHETER DÄR OLJEAVSKILJARE KRÄVS Oljeavskiljare skall alltid finnas vid verksamheter där det finns risk för utsläpp av opolära alifatiska kolväten, mineralolja, till det kommunala spill- eller dagvattennätet. Exempel på verksamheter som skall anslutas till oljeavskiljare är: bilverkstäder motor- och serviceverkstäder tvätt av fordon (för större anläggningar gäller särskilda krav, se kapitel 4) bensinstationer gör-det-själv-hallar parkeringshus garage (>50 m 2 ) med golvavlopp kompressorrum 2.2 VERKSTÄDER MED TVÄTT AV FORDON I verkstäder där även tvätt av fordon förekommer bör verkstadsdelen vara utan avlopp eller ha separat oljeavskiljare. Högsta utgående halt av mineralolja för inte överstiga 50 mg/l vid anslutning till det kommunala spillvattennätet. Särskilda krav kan ställas vid tvätt av fordon beroende på omfattning. För mer information om krav vid fordonstvätt se kapitel 3. 2.3 AVSKILJARE FÖR OLJA OCH SLAM För oljeavskiljare finns en europeisk standard som också blivit svensk standard. Standarden Avlopp Separationssystem för lätta vätskor (t.ex. olja och bensin) består av två delar; SS-EN 858-1 samt SS-EN 858-2. I standarden regleras hur avskiljaranordningarna skall vara utformade och omfattar två klasser. Koncentrationen av mineralolja mäts i utgående vatten 3

efter avskiljaren. För avskiljare med beteckningen klass I får halten vara högst 5 mg/l medan för klass II-avskiljare får halten vara högst 100 mg/l. Innan standarden (SS-EN 858) trädde i kraft har kommunen ställt krav på att oljeavskiljare skall dimensioneras utifrån Naturvårdsverkets riktlinjer, 1975:10, Avloppsvattenbehandling vid bensinstationer och bilverkstäder. 2.3.1 Dimensioneringskrav på oljeavskiljare nya och befintliga Vid nyinstallation av oljeavskiljare är grundkravet att klass I-avskiljare installeras. Installation av oljeavskiljare kräver bygganmälan 3, vilken lämnas till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Förvaltningen granskar då bl a att den avsedda avskiljaren är rätt dimensionerad utifrån standarden (SS-EN 858). För befintliga verksamheter med en äldre typ av oljeavskiljare skall avskiljaren minst uppfylla kraven på uppehållstid och ytbelastning enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 1975:10 Avloppsvattenbehandling vid bensinstationer och bilverkstäder, se nedanstående tabell. Om avskiljaren inte uppfyller dessa krav ska ny oljeavskiljare installeras enligt ovanstående stycke, alternativt att avloppet tas bort. Vid ombyggnation eller förändrad verksamhet kan krav på att byta till klass I-avskiljare ställas även för verksamhet med avskiljare som uppfyller kraven enligt de äldre riktlinjerna, 1975:10. Dimensioneringskrav på oljeavskiljare enligt SNV 1975:10 Minsta uppehållstid, Största ytbelastning m/h* Minsta effektiv dimension oavsett flöde timmar Längd, m Bredd, m Djup, m 2 1 3,0 1,0 1,0 *Ytbelastning meter per timme: m 3 flöde per m 2 vätskeyta per timme 2.3.2 Larm Avskiljare skall vara utrustade med oljenivålarm, garage och parkeringsdäck är undantagna. 2.3.3 Tömning och underhåll Tömning av oljeavskiljare skall ske minst 1 gång per år 4. Tillverkarens drift- och skötselinstruktioner liksom stor belastning kan medföra behov av tätare tömningsintervall. Slam och olja från avskiljare klassas som farligt avfall och får därför endast lämnas till transportör och mottagare som har särskilt tillstånd för detta. Den som lämnar farligt avfall är skyldig att kontrollera att dessa har tillstånd. 3 Blanketter finns att hämta på kommunens hemsida www.nynashamn.se 4 Regleras i renhållningsordningen, vilken finns att hämta på kommunens hemsida www.nynashamn.se 4

Den som lämnar farligt avfall för transport inom Sverige skall i enlighet med miljöbalken upprätta ett transportdokument för varje transport. Transportdokumentet skall innehålla uppgifter om avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag och avfallsmängd. Dokumentet skall undertecknas av avsändaren och vid mottagandet av mottagaren. Den som lämnar avfallet skall spara dokumentet i minst 5 år. 2.3.4 Regelbunden kontroll av utrustning Slam- och oljeavskiljare skall regelbundet kontrolleras i enlighet med tillverkarens rekommendationer. Slam- och oljeavskiljare bör kontrolleras minst en gång per månad vad gäller larmets funktion, nivån av slam och olja samt funktionen i övrigt. Drift- och skötselinstruktioner ska följas. Kontrollen skall journalföras och kunna uppvisas. 3. TVÄTT AV FORDON Vid tvätt av fordon följer metaller, oljeprodukter och andra ämnen med avloppsvattnet. Föroreningarna kommer från tvättkemikalier, smuts från vägbeläggning, fordon och däck. För att minska utsläppen och miljöpåverkan behöver spillvattnet renas före utsläpp. 3.1 DEFINITIONER 3.1.1 Små anläggningar Anläggning för manuell eller automatisk tvätt av mindre än 2 000 personbilar eller 400 lastbilar, bussar eller andra vägfordon per år. 3.1.2 Mellanstora anläggningar Anläggning för manuell eller automatisk tvätt av minst 2 000 personbilar eller 400 lastbilar, bussar eller andra vägfordon per år. 3.1.3 Stora anläggningar (anmälningsplikt) Anläggning för tvätt av mer än 5 000 personbilar per år eller mer än 1 000 tvättar per år av andra fordon såsom lastbilar eller traktorer eller tvätt av mer än 100 järnvägståg per år. Dessa anläggningar är anmälningspliktiga enligt punkt 50.201-1 i bilagan till förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. 3.2 MÅLSÄTTNING OCH KRAV Det är viktigt att öka medvetenheten hos kommunens invånare så att ingen tvättar sitt fordon på gatan, med direkt avrinning till dagvattennätet och orenat ut i Östersjön, sjöar och 5

vattendrag. Det slutliga målet för tvätt och rengöring av fordon är att det endast sker i avloppslösa, recirkulerande system. Under en övergångstid, till dess tekniken finns och är ekonomiskt rimlig, får spillvatten från anläggning för fordonstvätt avledas. Då bör reningsanläggningen drivas på sådant sätt att föroreningsmängderna per tvättat fordon i genomsnitt, under den mest belastande månaden, inte överstiger följande riktvärden (gäller mellan- och stora anläggningar): Analysparameter Personbil Lastbil, buss eller annat vägfordon 5 Samlingsparameter: bly, krom & nickel 5 mg/fordon 15 mg/fordon Kadmium 0,10 mg/fordon 0,30 mg/fordon Zink 50 mg/fordon 150 mg/fordon Opolära alifatiska kolväten 2,5 g/fordon 7,5 g/fordon 3.2.1 Krav på oljeavskiljare vid små anläggningar Små anläggningar, se definition ovan, skall minst vara utrustade med oljeavskiljare. Oljeavskiljaren skall vara dimensionerad för de aktuella flödena och i övrigt uppfylla de krav som redovisas ovan i kapitel 2. 3.3 TIDSPLAN FÖR UTBYGGNAD AV RENINGSANLÄGGNING Vid all ny-, om- eller tillbyggnad av stora anläggningar, se definition ovan, skall kompletterande rening installeras så att ovan redovisade maximala föroreningsmängder uppnås. Detta gäller även vid nybyggnad av mellanstora anläggningar. Senast 2007 skall alla stora anläggningar ha försetts med kompletterande rening. En tidsplan för kompletteringarnas genomförande ska ha upprättats senast 2006. Om anläggningen i dagsläget inte uppfyller kraven på oljeavskiljare skall kompletterande rening installeras senast 2006. Senast 2009 skall även alla mellanstora anläggningar ha försetts med kompletterande rening. En tidsplan för kompletteringarnas genomförande ska ha upprättats senast 2008. Om anläggningen i dagsläget inte uppfyller kraven på oljeavskiljare skall kompletterande rening installeras senast 2006. Som ombyggnad räknas genomgripande förändring eller utbyte av tvätt- eller reningsutrustning. Dessa förändringar eller utbyten kan exempelvis vara byte av portaltvätt, byte av tvättmetod eller ombyggnad av befintlig oljeavskiljare. Normalt underhåll eller service av tvätt- eller reningsutrustning omfattas inte. 5 Detta utgår från ett 12 m långt fordon, vilket innebär att en omräkning måste göras med hänsyn till fordonstyp. Ett förslag på omräkning för olika fordon har utarbetats av SIS Miljömärkning av fordonstvättar vilket kan användas som utgångspunkt (www.sis.se). 6

3.4 SKÖTSEL OCH UNDERHÅLL 3.4.1 Provtagning på tvättvatten Provtagning ska ske regelbundet med automatisk provtagare på utgående behandlat tvättvatten för kontroll av metallhalter och oljeindex. Proverna ska tas av en utbildad provtagare. Provtagningen ska finnas med i anläggningens egenkontroll. Vid stora anläggningar (enligt definition ovan) tas minst ett vecksamlingsprov per månad, minst två månader under vinterhalvåret (november-april). Bly, kadmium, krom, nickel samt zink ska analyseras. Minst ett av proverna ska även analyseras på oljeindex. Med veckosamlingsprov menas provtagning under sju dygn i följd. Vid mellanstora anläggningar (enligt definition ovan) tas minst ett dygnssamlingsprov per år. Provet skall tas under vinterhalvåret (november-april) och analyseras på bly, kadmium, krom, nickel, zink samt oljeindex. För varje provtagningsperiod ska antalet tvättade fordon samt förbrukad vattenmängd anges. Resultaten från provtagningarna tillsammans med uppgifter om antal tvättade fordon och förbrukad vattenmängd under provtagningsperioden ska redovisas årligen till miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. 3.4.2 Regelbunden kontroll av utrustning Reningsanläggning och oljeavskiljare skall regelbundet kontrolleras i enlighet med tillverkarens rekommendationer. Slam- och oljeavskiljare bör kontrolleras minst en gång per månad vad gäller larmets funktion, nivån av slam och olja samt funktionen i övrigt. Drift- och skötselinstruktioner ska följas. Kontrollen skall journalföras. 4. VERKSAMHET SOM INTE ÄR ANSLUTEN TILL KOMMUNALT AVLOPP Till skillnad från utsläpp till det kommunala spillvattennätet får man vid direktutsläpp till sjöar, vattendrag etc. inte samma utspädning av föroreningarna innan de når recipienten. Utgående halter av metaller, oljeprodukter och andra föroreningar kan bli betydligt högre samt släpps direkt i recipienter som ofta har liten omsättning. Någon ytterligare rening sker heller inte, vilket är fallet för avloppsvatten som når de kommunala avloppsreningsverken. I standarden för oljeavskiljare, SS-EN 858, finns riktlinjer för hur oljeavskiljare bör utformas för olika typer av verksamheter och mottagare av spillvatten. Utsläpp från golvavlopp i verkstäder, maskinrum, fabriker och liknande samt verksamheter med fordonstvätt till sjöar och annat vatten direkt från oljeavskiljare är inte tillåtet. Endast i undantagsfall och med tillstånd från tillsynsmyndigheten (miljö- och samhällsbyggnadsnämnden) kan sådant utsläpp accepteras i samband med ytterligare rening efter klass I-avskiljare. 7

Avloppslösa lokaler skall i första hand användas. Spill och utsläpp saneras med absorptionsmedel och lämnas som farligt avfall. Recirkulation av behandlat spillvatten kan också vara ett alternativ. 5. ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER 5.1 VAL AV KEMIKALIER För att reningsanläggningar såsom oljeavskiljare skall fungera på ett bra sätt är det viktigt att inte tillföra kemikalier som stör avskiljarens funktion genom att t ex lösa oljan i spillvattnet så att det inte separerar i oljeavskiljaren. Kontakta företaget som tillverkat oljeavskiljaren/ reningsutrustningen för hjälp med att välja lämpliga kemikalier för bästa funktion. Vid val av produkter i samband med fordonstvätt etc. bör endast miljömärkta produkter godtas, t ex Svanenmärkta produkter eller medel som uppfyller miljökraven på tvättmedel i Rapport 2001:12 Miljökrav på fordonstvättmedel 6. På förvaltningens hemsida 7 finns länkar till rapporten, Svanenmärkta produkter mm. För andra medel måste leverantören/användaren visa att medlet uppfyller samma krav. 5.2 FÖRHINDRA UTSLÄPP TILL AVLOPP FÖRVARA KEMIKALIER RÄTT Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett informationsmaterial gällande säker förvaring och hantering av kemikalier och farligt avfall. Kontakta förvaltningen på tel 520 682 84 så skickar vi ett exemplar. I korthet gäller dock att: - All hantering av kemikalier och farligt avfall skall ske på ytor som är täta. - Förvaringsplats för flytande kemikalier eller farligt avfall skall vara försedd med invallning. - Nederbördsskydd vid utomhusförvaring - Ingen anslutning till golvbrunnar - Ingen möjlighet till utsläpp i dagvattenbrunnar - Påkörningsskydd - Samla upp och sanera spill - Håll isär olika kemikalier, farligt avfall och annat material - Märkning av innehåll och placering - Kontrollera regelbundet 5.3 VAD FÅR SLÄPPAS TILL AVLOPPET Till avlopp skall så lite som möjligt släppas oavsett om det finns reningsutrustning installerad eller inte. 6 Framtagen av miljöförvaltningen i Göteborgs kommun 7 www.nynashamn.se 8

Oljeavskiljare betraktas inte som en reningsanläggning utan skall fungera som en möjlighet att avskilja olja i händelse av utsläpp vid olyckstillbud eller liknande. Oljeavskiljare är endast konstruerade för att kunna avskilja förorenat spillvatten från olja. Släpps andra kemikalier ut i avloppet renas de inte samt att de dessutom kan störa avskiljarens funktion med påföljden att oljeförorenat vatten passerar orenat. De kemikalier som används bör vara miljömärkta eller finnas med på Kemikaliesvepets listor framtagna av miljöförvaltningen i Göteborg. Här följer några exempel på vad verksamhetsutövare skall tänka på; Golvskurvatten är ofta förorenat med tungmetaller samt avfettningsmedel som kan störa oljeavskiljarens funktion. Endast rening genom slam- och oljeavskiljare är normalt inte tillräckligt. Tvättvattnet skall samlas upp och lämnas som farligt avfall. Vatten från detaljtvätt, ex motor- och maskindelar, får inte avledas till oljeavskiljaren utan skall omhändertas som farligt avfall. Golvavlopp i smörjgrop, under fordonslyft eller på annan uppställningsplats avsedd för reparation av fordon bör vara anslutet till spilloljetank alternativt vara avloppslös. Använd kylarglykol får pga. sin giftighet inte tillföras avloppsnätet utan skall omhändertas som farligt avfall. Säkerhetsdatablad ger upplysningar om en produkt innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen. Aktuella säkerhetsdatablad samt information om farliga ämnen skall finnas på anläggningen. 5.4 EGENKONTROLL Väl fungerande rutiner i verksamheten ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar. Egenkontrollen är ett verktyg för att skapa dessa rutiner och för att se till att verksamheten lever upp till miljöbalkens grundläggande krav på hänsyn till hälsa och miljö. Alla som driver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. I ansvaret ingår en skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda omgivningen. Detta är ett generellt krav, för tillstånds- eller anmälningspliktiga verksamheter gäller mer preciserade krav på egenkontrollen. Rutiner för skötsel och kontroll av tvättar och reningsanläggningar ska finnas dokumenterade och alla kontroller och åtgärder av betydelse för miljön journalförs. I de flesta fall bör också utsläppskontroll ske, omfattningen bestäms i samråd med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram informationsmaterial gällande kravet på egenkontroll, kontakta förvaltningen på tfn 520 682 84 så skickar vi detta. Naturvårdsverkets handbok 2001:3, Egenkontroll en fortlöpande process finns att hämta som pdf-fil på verkets hemsida 8. Den går även att beställa som bok. 8 www.naturvardsverket.se 9