Kallelse till sammanträde med kultur- och fritidsnämnden 2012-08-23 Tid: Torsdagen den 30 augusti 2012 kl. 19.00 Plats: Kommunhuset, sammanträdesrummet, Trosa Gruppmöte: Kontakta Gerty Fexler-Höjer (TR) för information Ärenden: Dnr 1. Godkännande av föredragningslistan 2. Sommarjobbare presenterar sina idéer om Hamnplanen 3. Trosa kommuns idrottspris KFN 2012/36 (inga handlingar) 4. Trosa kommuns kulturpris KFN 2012/37 (inga handlingar) 5. Trosa kvarn KFN 2012/27 (inga handlingar) 6. Informationsärenden - Safiren - Hedbeyhallen, läktare - Invigning av konstgräset - Ungdomens hus - Trosa fritidsgård - Konsthallen St:a Anna och KFN 2012/30 ettårssatsningen på Trostorp Övrigt: 7. Anmälan av delegeringsbeslut KFN 2012/1 8. Övriga anmälningsärenden KFN 2012/2 9. Övrigt Carl von der Esch ordförande Sandra Qvarnström sekreterare Anmärkning Utsända handlingar är ett urval av de handlingar som finns i respektive ärende. Den som vill ta del av det fullständiga beslutsunderlaget kan kontakta kanslienheten.
Informationsärende Kultur- och fritidsnämnden Dnr KFN 2012/30 2012-08-20 Kultur och fritid Sara Fältskog Eldros Tel. 0156-522 19 Fax. 0156-522 03 sara.faltskogeldros@trosa.se Konsthallen S:ta Anna och ettårssatsning Trostorp Konsthallen S:ta Anna Konsthallen S:ta Annas första utställning med skulptören Lena Lervik invigdes med vernissage lördagen den 13 juli, och pågick t.o.m. söndagen den 12 augusti. Under denna period har konsthallen hållit öppet 22 h/v (ordinarie öppettider, viss variation har förekommit i och med kyrkokonserter), och totalt ca 900 personer besökt utställningen. Det är den allmänna uppfattningen bland alla samverkansdeltagare att denna första utställning har varit väldigt lyckad, inte minst då själva vernissagen drog ca 140 besökare. Utställningen har även uppmärksammats av ett flertal konstnärer, som har skickat intresseanmälningar om att få ställa ut under kommande år. Vi som har besökt konsthallen kan vittna om en stämningsfull och gripande utställning, där konst och lokal har samspelat fint och varje enskilt konstverk kunnat beskådas och uppskattas både individuellt och som en del av en väl sammanhållen enhet. Ettårssatsning Trostorp Anette Färjare, Eldrun arkeologi & landskap, har utformat en vård- och skötselplan för fornminnesområdet vid Trostorp. Där konstateras bl.a. att ett mindre skogsområde bakom hembygdsgården ner mot landsvägen bör röjas på träd för att bevara de gravhögar som finns på området, och som riskerar att skadas av trädbeväxtningen. Markägaren Michael Isoz har besökt området och givit sitt godkännande till stämpling, samt åtagit sig att utföra trädfällning och bortforsling. Stämpling kommer att genomföras av Forn- och medeltidsföreningen Aradís under hösten, varpå röjningsarbete kan utföras senare i vinter. Bilagor Skötselplan Trostorp objekt 138 (utkast 2012-06-28) Sara Fältskog Eldros Kulturkonsulent
Skötselplan för Obj 138 Hembygdsgården Trostorps höggravfält och runristningar. Trosa-Vagnhärad 178:1 Höggravfält och 179:1-3 Runristningar (2 på häll och 1 sten)södermanlands län, Södermanlands landskap, Trosa kommun, Trosa- Vagnhärads socken, Trostorps och Överåda ägor. Anette Färjare 2012
Innehåll 1 Inledning... 3 Varför Trostorp?... 3 Trosaåns dalgång D49... 3 Vad behövs göras... 5 Målsättning... 6 Beskrivning av områdets topografi och naturgeografi... 7 Kulturhistorisk landskapsanalys... 7 Beskrivning av natur och kulturmiljö på Trostorp.... 9 Runristningarna... 9 Gravfältet... 12 Medeltidsstaden Trosa... 15 Åda... 16 Trostorp... 17 Historiska kartor... 18 Skötselområdet... 22 Kartering... 22 Beskrivning och åtgärdsförslag området... 22 Beskrivning... 22 Iordningställande... 22 År 1... 22 År 2... 23 År 2-3... 23 Årlig vård från år 2... 23 Tidsåtgång... 23 Referenser... 24 2
Inledning Trosa kommun har för 2012 avsatt 50 000 kr för kulturmiljövårdande åtgärder. På förslag från fornminnesföreningen Aradis och Vagnhärads hembygdsförening kommer dessa åtgärder att genomföras på Hembygdsgården Trostorps järnåldersgravfält och runristningar. I samband med att detta ska genomföras har ELDRUN arkeologi & landskap erhållit uppdraget att sammanställa en skötselplan över området. Området utgör vårdområde 138 i Södermanlands län och 1974 upprättades en skötselplan. Delar av gravfältet och sluttningen där runristningarna finns har tidigare avverkats och röjts. Då har barrträden tagits bort och stora lövträden framförallt ek har sparats. Även runristningarna har vid ett flertal tillfällen rengjorts och imålats. Idag finns enklare informationsskyltar vid ristningarna. Varför Trostorp? Trosa kommun med Västerljung och Trosa-Vagnhärads socknar tillhör ett av Sveriges fornlämningstätaste områden. Bygden ligger inom riksintresse D49 i Vagnhärads socken och beskrivs: Trosaåns dalgång D49 Motivering till riksintressebeslutet Ett av länets fornlämningstätaste odlingslandskap med tätt förekommande fornlämningar kring Trosaåns dalgång, vilka visar på lång bebyggelsekontinuitet och stegvis kolonisation anpassad till landhöjningen, som också har styrt läget för de förhistoriska centrumbildningarna. (Fornlämningsmiljö, Borgmiljö). Uttryck för riksintresset Dalgången bär spår av hur bygdens kärna flyttats från Husby under yngre järnålder till det medeltida Trosa stad vid kyrkplatsen och slutligen till dagens Trosa stad i början 1600talet. I Vagnhäradsområdet är en omfattande bronsåldersbosättning. Här finns många skärvstenshögar, hus- och odlingsterasser, gravar, älvkvarnar och hällristningar av ovanlig typ. Två Husbygårdar med överplöjda storhögar. Bro- och vadställe vid Trosa by med runsten och runristningar i fast häll. Resterna av en befäst gård vid sjön Sillen. Sille radby. F.d. skola, prästgård m.m. Åda sätesgård med manbyggnad av C C Gjörwell, arbetarbostäder m.m. Äldre vägnät. 3
Figur 1. Översikt av Trosa kommun med riksintresseområden för kultur (röda) och natur (gröna). I centrum av bilden riksintresse D49, Trosaåns dalgång. Figur 2. Delar av riksintresse D49, Trosaåns dalgång (röd skraffering) och kända fornlämningar registrerade i FMIS (blå ytor). Skötselområde 138 markerad med röd ring. 4
Inom Vagnhärad finns många intressanta besökspunkter så varför är just Trostorp ett område att prioritera för en vårdinsats? Flertal argument kan framföras: Trostorp är en sammanhängande, välavgränsad och tätortsnära kulturmiljö som innehåller höga kultur- och naturvärden. Lokalt/regionalt välbesökt kulturmiljö med kafé utställningar och guidning. Trostorp är en hembygdsgård som också har många fornlämningar: gravfält, grav, gravklot, runristningar (3 st.). Närhet till det medeltida Trosa, Trosa lands medeltida kyrka och Södra Husby med storhögar. Man kan åka flottur på Trosaån till Krokabron nedanför Trostorp. Strövområde och cykelväg finns längsmed ån och gamla vägsträckningen. Skötseln av området kan förankras lokalt. Kulturmiljö pedagogiskt bra med hembygdsgård. Utnyttjas till skoldagar, hantverksdagar, spelmansdagar, nationaldagsfirande, midsommar, forntidsdagar, kulturfnatt etc. Vad behövs göras Figur 3. Trostorp med fornlämningarna som blåa ytor, punkter och linjer. Svårtillgängligt gravfältet behöver rensas från fara. Stig och mindre bro behöver anläggas för att få en hel slinga. Svårt att se och ta sig fram till runristningarna behöver rensas fram och det behöver anordnas säkra plattformar att stå på. Informationsslinga med ny information om området i form av broschyrer, skyltar, mobilapp etc. Idag finns t.ex. besökskarta och liten utställning som tagits fram av intresseföreningarna. Bänkar för vila och meditation behöver ställas ut. Samarbete mellan kommunen och intresseföreningar, ex Hembygdsföreningen, Fornminnesföreningen och trädgårdsföreningen för att utveckla område. 5
Målsättning Målsättningen för gravfältet är en välbetad hagmark med väl synliga anläggningar. Gravarna ska vara frihuggna och röjda från samtliga träd, buskar och sly. Området ska vara en glest lövträdsbeskogad hagmark fritt från slyvegetation. Gravfältet får en delvis hägnad och en naturlig slinga bildas till gamla landsvägen och till runristningarna nedan för Trostorp mot gamla medeltidsstaden Trosa samt upp mot tillfartsvägen mot Trostorp. Runristningarna (två hällar och en sten) och kopian på gravklotet rengörs och imålas. Rensas från sly och annan vegetation som stör sikten och tillgängligheten. Hembygdsföreningen och Aradis blir ristningarnas faddrar. Samtliga lämningar erhåller en informationsskylt och viloplatser. 1. Gravklotet 2. Höggravfältet med bänk. 3. Ristningarna 2 hällar och 1 sten - med bänk. Figur 4. Skiss över området. Ljusgröna stigar är befintliga, mörkgröna behöver anläggas, gröna pilar är broar som behöver byggas dessa ska kompletteras med trappsteg och den norra med spång. Mörkgröna stjärnor är informationsskyltarnas placering. Gravfältet behöver avverkas och hela området mellan gravfältet och fram till den norra stigen/spången röjs och enstaka träd tas bort. Framför runhällarna anläggs stadiga trappsteg 6
4. Trosa medeltidsstad panorama över staden med bänk. 5. Trostorp och de historiska kartorna (1700-tal) Beskrivning av områdets topografi och naturgeografi Vagnhärad ligger i norra delen av Trosa-Vagnhärads socken i Hölebo härad, i norra delen av Trosa kommun. Socknen domineras i norra delen av skogsbevuxna berg och höjder mellan omväxlande uppodlade dalgångar som är typiskt för det i Mälardalsområdet karaktäristiska sprickdalslandskapet. I söder möter saltsjön och naturen präglas av innerskärgård. Trosaån flyter genom hela kommunen och genom kommunens alla socknar från sjön Sillen i nordväst och till åmynnet och stadsfjärden. Ådalen präglas av ett bördigt odlingslandskap. Fallhöjden mellan Sillen och Östersjön är ca 9 meter och ån har varit farbar upp till Vagnhärad och fram till Trosabroo/Trostorp fram till 1600-talet. Berggrunden som frekvent går i dagen består av gnejs, dorit och granit med inslag av urkalksten. I sprickdalarna mellan berg och isälvsavlagringar och längs ådalen ligger glacial och postglacial lera. I anslutning till dessa och på utskjutande uddar och på impediment är sandig morän, ibland tämligen stenbunden, och finmo. Kulturhistorisk landskapsanalys Fallhöjden mellan Trosaåns mynning och Sillen är ca 9 meter vilket betyder att ån har varit en del av innersjöväg och mäktig farled till Mälaren under mycket lång tid av förhistorien. Åtminstone fram till 4-500 talet (äldre järnåldern) har ån ett tillräckligt djup för att större fartyg och båtar kan ta sig upp. Farleden var mycket viktig handel och transitohandel och transporter både en lokal och regional nivå. Trosa kommun som fortfarande på senare delen av stenåldern var ett skärgårdslandskap bär mäktiga och relativt orörda spår av mänsklig kolonisation från stenåldern och framåt. Lämningarna visar en tydlig anpassning till naturmiljön och landhöjningen i kustbygden. I stenålderns skärgård låg boplatser som t.ex. Åshorn, Sköttedal och Trössla där mässiskorna främst levde på vad havet gav med fiske och säljakt och med tiden inslag av odling. Under bronsåldern (ca 1800-500 f.kr.) dominerar innerskärgårdens landskap där Trosån bildar en mäktig farled som en del av vattensystemet som sträcker sig inom landet ända upp till Mälaren som då var en vik i Östersjön. Längs denna farled på stora åsryggar ligger bronsålderns lämningar: bebyggelse och odlingslämningar, gravar (bl.a. stora rösen), fornborgar och hällristningsområden. Fagerhult på Lånesta är en av länets största bronsålderskomplex. Människorna levde främst på boskapsskötsel med komplettering av fiske och jakt. Det största hällristningsområdet är Lundby Karlberg där bl.a. en av lokalerna har bevarats för framtiden inom projekt xxx. Ett stort antal fornlämningar är kända från järnåldern framförallt ser vi dessa som gravar. Att bosättningarna inte är renodlat järnålder är inte ovanligt. Arkeologiska undersökningar visar ofta att man bott kvar på gamla platser under den äldre järnåldern och den yngre järnålderns boplatser ofta ligger på samma platser som nuvarande bebyggelse. Samma mönster finns också på flera av Trosa kommuns gravfält: Skällberga hage (Bronsålder- Äldre järnålder), Berga (Bronsålder - yngre järnålder), Väsby backe (Äldre järnålder - yngre järnålder). 7
Två platser står fram som maktcentrum under järnåldern Tuna Västerljungs socken och Husby Vagnhärads socken. På Tuna prästgård i Västerljung hittades under 1700-talet landets största guldskatt, sammanlag 12 kg guld innehåll depån. Både namnet Tuna och Husby förknippas med maktens centrum. Husby eller Husaby är namnet på s.k. Kungsgårdar. Kungsgårdarnas historia går tillbaka på två system. En plats varifrån kungamakten styrdes som vi kan spåra långt tillbaka i tiden. Och senare från 1500-talet blev dessa ett slags mönstergård under kronan. Under vikingatid och medeltid styrdes landet från dessa kungsgårdar som ofta är centralt belägna i sin bygd. Innan kungamakten hade ett centralt fäste reste kungen runt med sin hird. Platserna har möjligen en föregångare (dock inom ett annat system) i Tunagårdarna. Emellertid avtar husabyarnas betydelse som kungshåll under 1200-talet (tidig medeltid). Kvar blir representanter för kungen. Under äldre järnålder står havet 10-15 m över dagens och under yngre järnåldern 10-5 m över dagens. Under järnåldern var Vagnhäradsområde en stark centralbygd. Under den äldre järnåldern (500 f.kr.- 1100 f.kr.) gick en vik ända upp till nuvarande stationsområde i Vagnhärad. Flera uddar och flacka öar har bildats och viken har haft förbindelse med inlandet och Mälaren via Trosaån och sjön Sillen. Södra Husbyggravfältet (Trosa-Vagnhärad xxx) som tyvärr idag till stora delar är utplöjda innehåller den största koncentrationen av storhögar i Sörmland och en av de största i landet. Högarna ligger på en flack udde som sträcker sig långt ut i den dåvarande vikens botten. Högar är 25-30 meter i diameter och har varit 4-5 meter höga. Högarna har undersökts vid flera tillfällen och bl.a. av Gustav VI Adolf. Senaste undersökningen genomfördes 1999 av Sörmlands museum. En av gravarna är en av de rikaste kvinnogravar vi har i hela Mälardalen. Kvinnan i graven är kremerad och med sig har hon fått flera viktiga maktattribut som t.ex. två stycken guldringar. Hon var begravd i dräkt med invända eller broderade guldtrådar och bar förutom ringarna också ett halsband med en guldpärla och glaspärlor. Hon hade också med sig ett par glaskärl som är importerade från Rhenlandet, spelbrickor och tärningar till brädspel och möjligen delar av en hästutrustning. Benmaterialet berättar att bl.a. en stor hund och en falk (falkenering?) följt med sin ägare. Glasen, snäckan och falken visar på en tydlig europeisk influens inom aristokratin. Västerljungs kyrka byggs på 1100-talet och Vagnhärads- och Trosa lands kyrkor på 1200-talet. De båda senare kyrkorna byggdes på var sida om det dåvarande åmynnet (havsvikens botten) och Husby med storhögarna som då fortfarande har varit en stark maktsymbol. Att bygga kyrkor i par på detta sätt är vanliga i medeltida städer. Staden har dock p.g.a. landhöjningen etablerats lite längre nerströms ån på åkrarna öster om nuvarande Trosa by. Området kallades tidigt för Trosabro vilket också är det tidiga namnet på Trostorp. Namnet är av samma ordstam som orden för bro och brygga. (mer om medeltida staden Trosa nedan). Stadens hamn fungerade fram till 1500-talet då fiskeläget vid nuvarande Trosa stad växer och så småningom skattas separat från 1570 och får sitt stadsprivilegium 1610. Under 1700-talet växer Fiskerskapet i Trosa till ett av Sörmlands största med 40-talet personer med yrkestiteln fiskare. Flertalet av de gårdar och byar som finns i kommunen har medeltida rötter och en stor del även förhistoriska rötter. Det vittnar både de ålderdomliga namnformerna och de vikingatida gravfälten 8
som hör till byn. I sammanhanget kan Hunga, Berga och Stene namnformer som bildats av naturformer och som har sina rötter från åtminstone äldre järnåldern men kanske ännu längre tillbaka i förhistorien. Namnformer med slutled som -by och -sta har vikingatida anor, t.ex. Väsby och Husby som är en särskild namnform som vittnar om att en Kungsgård funnits på platsen. Gårdar som har tidiga medeltida belägg men som saknar gårdsgravfält etableras sannolikt på medeltiden hit hör t.ex. Åda och Trosa by. Läs vidare om dessa nedan. Beskrivning av natur och kulturmiljö på Trostorp. Trostorp med sin hembygdsgård och fornlämningar ligger mitt i hjärtat av ett landskap starkt präglat av järnålder och medeltid som också speglas av fornlämningarnas karaktär. Trostorp ligger på en utskjutande udde från Pilskogsberget i väster. Markslaget är morän med sten och berg i dagen på krönet. Mot kanterna är sandig morän och sand. Jordarten på gravfältet är råhumus och med mindre än fem cm förna. Området är skogsbeväxt med huvudsakligen barrskog med inslag av lärkträd. Ett relativt högt inslag av löv med sly och buskage. På gravfältet som ligger i en brant söderslänt dominerar stora tallar och lärk. Lövträden utgörs främst av ek och hassel med och i öster tät lövsly. Markvegetationen är frisk hedmark med mossa, bärris och högväxt gräs. Figur 5. Topografisk karta med Trostorp och fornlämningarna som rödskrafferade ytor och punkter. Runristningarna Runristningarna invid Trostorp dateras till 1000-talet (vikingatid) och är av stor vetenskaplig såväl som pedagogisk betydelse. Lämningarna är belägna på ursprunglig plats. Den dåtida vikens havslinje in längsmed dagens Trosa ådal gick vid den gamla vägen mellan Vagnhärad och Åda. (idag en cykelled). Odlingslandskapets öppenhet är lätt att ta till sig som den forntida havsviken. 9
Figur 6. Trosa-Vagnhärad 178:1, SÖ 359 Trosabro. Inskriften som är ristad i hällen lyder: Arnulf och Gammal och Spjute de läto hugga hällen efter Rogvat, sin gode fader. Idag är den här ristningen något övermossad och behöver rensas. Se bild nedan. 10
Figur 7. Trosa-Vagnhärad 178:2. Inskriptionen som också är inristar i hällen lyder: Härmod lät Hugga efter Bervid, sin broder. Han drunknade i Livland. Ornamentiken på denna ristning är mycket lik den som vanligt i Uppland och Selaön. Figur 8. Framför hällarna är ett kraftigt dike där det behöver konstrueras en säker plattform för att gör ristningarna mer tillgängliga. 11
Figur 9. Trosa-Vagnhärad 178:1, runsten. Bakom syns det område som registrerats som det medeltida Trosas stadslager. Inskriften lyder: Torger och Orre de reste stenar efter Olev, sin fader, och efter Sven, sin broder. Gravfältet Nedanför i den delvis branta och sandiga söderslänten är ett mindre gårdsgravfält (Trosa-Vagnhärad 179:1) bestående av 30-tal anläggningar. Dessa utgörs av 7 högar och 20 stensättningar. Högarna är 5-8 meter i diam och 0,5-1,2 meter höga. Stensättningarna är övertorvade 3-7 meter i diameter och 0,3-0,5. Flera av anläggningarna har kantkedja eller delvis kantkedja då på den nedre södra kanten 12
av relativt stora stenar. I områdets norra del är minst en terrassering 12x5 m med 0,5-2 m stora stenar i södra kanten. Öster om gravfältet är en äldre stig närmat hålväg/vägbank 2-2,5 meter bred som går från Trostorp och mot Åda. Gravfältets anläggningar tyder på att dateringen av gravfältet torde vara yngre järnåldern (500 1100- talen) även om formelement även talar för att några anläggningar också hör till den äldre järnåldern (500 f.kr-500 e.kr.). Terrasseringens funktion är oklar men kan utgöra en bebyggelselämning eller en odlingsterrass från samma tid. Den västra och södra delen av gravfältet har tidigare avverkats från barrträd så att stora ekar dominerar. I den delen är markvegetationen en grässvål med kraftig slybeväxning som Aradis har röjt och rensat vid visningstillfällen (skoldagar, hantverksdagar etc.). Den östra och norra delen domineras av stora tallar och lärkträd varav några har delvis fallit och kan skada anläggningar och är farliga för säkerheten i området. I östra delen är också en kraftig lövskogsbeväxning med asp och hassel. Figur 10. Gravfältets norra gräns mot Trostorpsstugan. Figur 12. En av kantkedjorna som består av stora stenar. Gravhög Figur 11. Tät vegetation försvårar framkomlighet och vissa träd utgör en fara. Tät vegetation försvårar framkomligheten 13
Figur 14. Hålvägen/stigen från torpet till Åda. Befintlig gångstig genom gravfältet, se fig. 5. Figur 13. Tillfällig gångbro till runristningen TrosaTillfällig gångbro nedanför runrustningen TrosaVagnhärad 178:1 se fig.5. Vagnhärad 178:1, SÖ 359 Trosabro (fig 6) Samtliga foton på s. 14-15 är tagna 2012-06-20 Figur 15. Runristningen Trosa-Vagnhärad 178:1 som idag delvis är övervuxen med mossa. 14
Medeltidsstaden Trosa På åkergärderna söder om Trosa lands kyrka uppstod under tidig medeltid en stad. Staden var betydelsefull under högmedeltiden men det kan vara svårt att förstå för dagens besökare ingenting finns idag kvar av staden. Istället har man försökt att inringa staden med hjälp av fosfatkartering och fyndinsamling. Fynd som man hittat är t.ex. medeltida keramik, slagg, kritpipor och medeltida mynt. Fosfatkoncentrationerna tyder på bebyggelse. Men det finns en tolkningssvårighet eftersom här finns medeltida gårdar. Staden var strategiskt belägen i en Östersjövik som via åar och sjösystem har förbindelse med Mälaren. Här fraktades en hel del av det mellansvenska järnmalm ut särskilt från Åkers bergslag. Det medeltida Trosa skattade lika mycket i järn som Tälje gjorde. Borgarna hade privilegier att handla med andra städer såsom Visby. Järn, koppar, korn och trävirke och master såldes och skeppades iväg och man importerade till exempel salt, fisk och säd. Även om man idag inte kan se rester av staden finns många lämningar i landskapet som belyser platsens betydelse och bakgrund varför en stad bildas. Redan tidigt var platsen en centralbygd med Husby (en Kungsgård med kunglig förvaltning). De två medeltida kyrkorna ligger mycket nära varandra på var sida om ån en företeelse som förekommer vid flera viktiga tidigmedeltida centralplatser. Centralmaktens intresse för platsen visas också av att det var kungen som hade Trosa pastorats pastoratsrätt. Vid de marinarkeologiska dykningarna i ån hittades rester av en stenkoncentration som sannolikt är den anläggning som lever kvar i namnet Trosabro som området också kallas. Anläggningen har säkert fungerat som en bro/brygga/vad under lång tid vilket beläggs av de runristningar från 1000-talet (Trosa-Vaghärad 178:1-3) som finns mitt emot Medeltidstrosa nedanför Trostorp. Årtal Händelse 1279-82 Trosa omtalas som stad 1314, 1331 Troso nämns i medeltida brev - diplomatoriet 1383 Köpebrev utfördas i Troso med stadens sigill 1413 Första uppgifter om köpstadens skatt som uppgick en läst järn 1441-42 Staden bränns av Erik av Pommern, byggs upp igen 1443 Stadsprivilegier utfärdas 1444 Beslutades vid räfsteting om rättigheter till skog och fiskevatten mellan borgarna och menige allmogen 1554 Sista stadsprivilegiet för gamla Trosa Marknaden i det medeltida Trosa avhyses kort därefter. Allteftersom ån grundas upp flyttar 15
fiskarna ner till Åmynnet och: 1570 Skattas Åmynnet och Trosa som separata enheter för första gången. 1610 Den nya staden får sitt stadsprivilegium Åda Åda var ursprungligen en medeltida kyrkogård och kung Valdemar ägde en gång gården. Namnet är första gången dokumenterad 1331 som de Atho(o). Platsen nämns vid ett flertal tillfällen i medeltida brev under 13 1500-talen. Ex.vis. daterar kung Magnus Eriksson ett brev här 1349 och 1467 säljer Tyska orden delar av Åda till Erik Axelsson Tott. Några år senare 1476 upptas fler gårdar i Yttra Åda då ligger torpen Apelåker, Lutebol, Krymla, Stockvik, Långnäs, Skjuvkärr och Östanaa (Östanåda) under frälsegården. Familjen Tott äger Åda under senare delen av medeltiden. Gustav Vasa indrog delvis frälsegården under reformationen. 1573 består Åda av 1 skattegård, 2 kyrkogårdar (varav Österåda är en) och 2 frälsegårdar. Figur 16. Geografisk avmätning av Överåda (nuvarande Åda gård) 1687. Åda bestod fram till 1600-talets slut av flera byar (Östanåda, Överåda och Yttra åda) som 1684 bildar ett säteri av dåvarande ägaren skotten P. Kinnemond. Åda har sedan tillhört bland annat släkterna Barclay, Ekehielm, Kinninmundt, Hjärne, Posse, Falkenberg, Bielke, Oxenstierna. Från 1841 tillhör Åda familjen Isoz i vars ägo herrgården fortfarande är. År 1719 när Trosa stad brändes under rysskriget brändes också Åda gård ned. Huvudbygganden byggdes om 1803 efter ritning av arkitekt C. Gjörwell. 16
Trostorp Figur 17. Trostorp på den ekonomiska kartan från 1975. Trostorp är ett arrendetorp till Åda säteri och övergick till Vagnhärads hembygdsförening 1946. Hembygdsföreningen vårdar och underhåller sju byggnader som finns på området. Av dessa är 3 från 1700-talet. Trostorp finns med både namn Trosbroo på 1702 på karta över Trosa by. Förmodligen tidigare då det finns backstuga markerad på 1600-talskartan. (se under Historiska kartor). Från samma tid finns också Trosabroo/Trostorp med i husförhörslängderna då flera av bosättarna finns med och även vilka barn som fötts på torpet. På de historiska kartorna kan man se att det åtminstone från 1600-talet funnits bebyggelse här. Utifrån gravfältet och läget torde man dock kunna sluta sig till att en gård legat på platsen åtminstone sedan järnåldern. Läget för den är sannolikt densamma som dagens bebyggelse och möjligen i den södra slänten (se under Gravfältet) 17
Historiska kartor Historiska kartor kan berätta mycket om en bygds historiska utveckling och landskapsförändringar. Området runt Trostorp har karterats vid ett flertal tillfälle och nedan presenteras några av dessa utvalda kartor. Figur 18. Den Häradsekonomiska kartan från 1898-1902 är en av de grundläggande kartorna vi har att arbeta med. Här en översikt över Trosa ådal. 18
Figur 19. Samma karta inzoomad över Trostorp/Trosabro med det ursprungliga huset och fornlämningarna som är aktuella. Figur 20. Kartering och beskrivning över Trosa by 1704. Här finns hussymboler för gårdar och torp på den östra sidan av ån. I kartornas beskrivningar kan också många intressanta uppgifter finnas om t.ex. ägoförhållanden och i vilket skick gårdarna är. Beskrivningen visar att gårdarna börjar att upplösas och brukningsenheterna samlas till större. 19
Figur 21. Inzooming över området i samma karta. Här syns Trostorp med hussymbol (Trosabroo) mitt emot den vid kartans tillkomstår resterande delar av det gamla medeltida Trosa. Tre gårdar finns kvar närmast ån men är delvis hopslagna och brukas gemensamt. 1570 är första gången som den nya staden vid åmynnet skattas separat och skilt från den gamla staden och 1702 när den här kartan ritas har den nya staden haft stadsprivilegier i nästan 100 år. Abraham Abrahamsson Hulphlfers 1740-talsbeskrivning över medeltida Trosa berättar om att det då bara fanns källare och terrasser kvar på platsen. Synliga rester fanns så sent som på 1930-talet. Figur 22. Den här karteringen från 1689 är den äldsta kända kartan över platsen för medeltida Trosa. 20
Figur 23. Sockenkartan från 1678 är den äldsta som finns och visar att Trosabro då är en backstuga. Fyra gårdar, varav tre vid ån, finns i Trosaby vilket liknar de äldsta geografiska avmätningarna ovan. Även vägsträckningen är intressant då den förbi Trostorp och runristningarna delvis tangerar den nuvarande cykelvägen. Den stenbro som delvis finns kvar över ån vid Kroka (Krokabron) där vägen går till Trosa lands kyrka är från 1600-talet. Landningsplatsen för flottfärden på Trosaån är på västra sidan intill bron. 21
Skötselområdet Skötselområde 138 utgörs av ca 1 ha. Av praktiska, arbetskrafts och ekonomiska skäl m.fl. föreslås att iordningställandearbetena etappindelas i 2-3 år. Detta innebär inte att om resurser finns kan allt åtgärdas samtidigt. Kartering ELDRUN bedömer att den bästa lösningen är att en antikvarisk person är med vid stämpling inför avverkningen och att tydliga villkor sätts upp för avverkningen. Inför att göra en informationsskylt över gravfältet kan en kartering behöva göras då för det pedagogiska syftet. Beskrivning och åtgärdsförslag området Beskrivning Gravfältet ligger i delvis kraftig sydsluttning mot gamla landsvägen/åda allén. Nedanför är Trosa åns ådal och odlingsmarker. Flera av träden har ramlat eller delvis ramlat vilket gör arbetet svårartat. Hela området är skogsbevuxet med ett glesare äldre trädbestånd på gravfältets västra del och ett tätare träd- och buskbestånd i områdets norra och östra del. Skogen utgörs till övervägande delen av äldre barrskog/tall och stora lärkträd med inslag av lövträd där ek och hassel dominerar. På gravanläggningarna är flertalet träd av vilka några riskerar att falla och skada anläggningarna. Längsmed sluttningen mot väster och runristningarna är gles lövskog med framförallt ek. I detta område är huvudsakligen röjning aktuell. Iordningställande År 1 Stämpling/färgmarkering av alla stammar som skall avverkas. Stämplingen genomförs tillsammans med antikvarisk kunnig personal. Vissa träd som inte berör enskilda anläggningar kan sparas t.ex. ek och hassel. Inom övriga delar av området görs en gallringsstämpling med målsättningen hagmark och med hänsyn till områdets fuktighet och sluttningens bärighet. Avverkningen utförs helt motormanuellt. Låga stubbar eftersträvas. För att uppnå största möjliga virkes och riskoncentration längs lämpliga körstråk tillämpas riktad fällning. Utkörningen av virket görs på torrt eller fruset underlag för att undvika eller minimera tryck och markskador. Lämplig maskin med lågt marktryck används. Om möjlighet finns bör häst användas vilket också kan vara av pedagogiskt intresse för hembygdsgården. Samtliga stubbar inom gravfältet lågkapas i marknivå. Allt avverkningsavfall hopsamlas och borttransporteras med största noggrannhet, Röjning av sly och buskage tillsammans med en grundlig markstädning genomförs. En tillfällig informationsskylt om skötselarbetet sätts upp för information till besökare. 22
År 2 År 2-3 Området besiktas och kontrolleras av Aradis och hembygdsföreningen. Vilka åtgärder behövs? Eftersom trädbeståndet inom området är relativt gammalt krävs möjligen en successiv gallring efter samma riktlinjer som ovan. (april-maj) En mindre bro över diket i nedre delen av gravfältet för en säker passage till gamla landsvägen för få en fungerande promenadslinga till runristningarna vid Trosabro. Röjning av runristningarna och spång till tillfartsvägen till Trostorp. Gravfältet inhägnas med en traditionell inhägnad t.ex. gärdesgård. Minst 4 (gravfält+ristningar och gravklot) informationsskyltar sätts upp. Skylt och illustration till Trosa medeltidsstad sätts upp. Informationsmaterial fixas till bl.a. mobilapp. Skylt om Trostorp och arkiv- kartmaterial. 3 viloplatser med bänk sätts upp Årlig vård från år 2 Gravfältet kontrolleras så att inga erosionsskador uppkommit p.g.a. betesdriften. Betesdrift? Om möjligt används betesdrift med lämpligt antal får (fyra tackor + lamm per hektar som riktmärke).påsläppning av djuren (april/maj) och längsta möjliga betessäsong. Ängs- och hagmarksväxter gynnas liksom ek och hassel. Om möjligt får anläggningarna annan växtslag än runt om för att framhäva anläggningarna för att på så sätt ge gravfältet ett större pedagogiskt värde. Eventuella skador åtgärdas efter kontakt med Länsstyrelsen i Nyköping. Eventuell uppkomst av stubb och rotskott åtgärdas motormanuellt ett par gånger per år (juni och augusti). Om betestrycket trots allt inte blivit tillfredsställande på gravfältet måste manuell röjning och slåtter utföras som komplement. Avfallet hopsamlas och bränns. Tidsåtgång År Åtgärd Dagsverken 1 Vårdplan + stämpling avverkning röjning 4 10 2 Stängsling, röjning, Skyltning 10 10-15 3 Skyltning 20 Årligen Besiktning, röjning 5 23
Referenser Åda En gård och dess historia.- Görel Mikaelsson Beskrivning övers Staden Trosa Abraham Abrahamsson Hulphlfers Trosa stads äldsta historia Manus Collmar Medeltidsstaden 14 Trosa Historiska kartor från lantmäteriverket Beskrivningar av riksintresseområden Lst och RAÄ Svenskt ortnamslexikon Det medeltida Sverige Södermanland, Hölebo-Rönö Det medeltida Sörmland Handbok i formninnesvård FMIS - fornminnesregistret 24
Tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämnden KFN 2012/1 2012-08-20 Kommunkontoret Sandra Qvarnström Tel. 0156-520 82 Fax. 0156-520 17 sandra.qvarnstrom@trosa.se Anmälan av delegeringsbeslut Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att lägga anmälningarna till handlingarna Delegat: Kulturkonsulent Löpnr/ Diarie nr 006/4.3 007/4.3 008/4.3 009/4.3 Ärende och beslut Beslut om bidrag till hembygdsföreningarna i Trosa kommun för omkostnader i samband med genomförande av flottfärder i Trosaån: 10 000 kr Beslut om arrangemangsbidrag till Trosabygdens konstförening för omkostnader i samband med genomförande av jurybedömd utställning i oktober: 4 000 kr Beslut om arrangemangsbidrag om sammanlagt 40 000 kr till följande föreningar för omkostnader i samband med Kulturfnatt 2012: Forn- och medeltidsföreningen Aradís: 6 960 kr Hedeby vävstuga: 1 390 kr Trosa stadsmusikkår: 5 570 kr Trosa storband: 7 980 kr Trosabygdens konstförening: 690 kr Trosabygdens kulturråd: 6 960 kr Truesax: 2 440 kr Vagnhärads hembygdsförening: 2 440 kr Västerljungs hembygdsförening: 5 570 kr Beslut om bidrag till Trosa frisksportklubb för omkostnader i samband med midsommarfirande på Stensunds folkhögskola, 22 23/6: 6 000 kr Datum 2012-07-20 2012-07-20 2012-07-20 2012-08-17 Sandra Qvarnström Nämndsekreterare
Tjänsteskrivelse Kultur- och fritidsnämnden KFN 2012/2 2012-08-20 Kommunkontoret Sandra Qvarnström Tel. 0156-520 82 Fax. 0156-520 17 sandra.qvarnstrom@trosa.se Övriga anmälningsärenden Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna 1. Från kommunfullmäktige Protokoll från sammanträde 2012-06-20 - Budget 2013 för Trosa kommun 2. Från pensionärsrådet Protokoll från sammanträde 2012-05-30 Sandra Qvarnström Nämndsekreterare