rn Beslut Falu kommun Beslut för grundsärskola efter tt syn i Falu kommun
Beslut 2(12) Tillsyn i Falu kommun har genomfört tillsyn av Falu kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen grundsärskola. Måluppfyllelse och resultat För grundsärskolans elever finns inte någon sammanställd nationell statistik. Betyg sätts i ämnen endast om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det. Enligt kommunens egen redovisning uppnådde samtliga elever i grundsärskolan målen för utbildningen år 2015.
Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Beslut 3(12) s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenhetema Typ av ingripande - --- ' ' Senaste datum för redovisning 2016-08-15 Delredovisning 2016-05-09 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning bedömer att det finns brister i Falu kommuns arbete med att säkerställa att elever är mottagna i rätt skolform. s tillsyn visar att Falu kommun brister i att genomföra utredningar som ska föregå beslut om mottagande i grundsärskolan. Dessa utredningar ska omfatta pedagogiska, psykologiska, medicinska och sociala bedömningar. Tolv av de elever som är mottagna i grundsärskolan under perioden 2007-2011 i Falu kommun, saknar en sådan social bedömning som krävs enligt skollagen. Det kan därmed inte uteslutas att en eller flera elever inte ska tillhöra grundsärskolans målgrupp. Det innebär att kommunen inte kan garantera varje elevs rätt till utbildning i rätt skolform. Ett felaktigt mottagande i särskolan kan få långtgående konsekvenser för den enskilda eleven, exempelvis vad gäller framtida studie- och yrkesvalsmöjligheter. Det är därför angeläget att kommunen skyndsamt kompletterar de utredningar som är ofullständiga för att säkerställa varje elevs rätt till utbildning i rätt skolform. s tillsyn visar vidare att samtliga elever i Falu kommuns tre grundsärskolor inte har en reell tillgång till kurator och psykolog genom sin elevhälsa.
Beslut 4(12) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Falu kommun att senast den 15 augusti 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Delredovisning ska vara tillhanda senast den 9 maj 2016. Delredovisningen innebär att Falu kommun ska visa att de sociala utredningar som saknats inför mottagande i grundsärskolan är färdigställda och att kommunen har fattat nya beslut om mottagande i grundsärskolan i de fall där utredningen kompletterats. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundsärskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser. Huvudmannen ansvarar även för att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs, och organiseras på ett ändamålsenligt sätt. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Huvudmannen ser till att mottagandet i grundsärskola sker i enlighet med skolförfattningarna. Detta gäller såväl elever på särskoleenheter som elever som är helt eller delvis integrerade i grundskolenheter. Hemkommunen ser till att mottagandet i grundsärskolan föregås av en utredning samt att det finns rutiner för omprövning av beslut. Bedömning av brist konstaterar att Falu kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det på skolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i grundsärskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 skollagen; Läroplan för grundsärskolan 2011, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar)
Beslut 5(12) Hemkommunen ser till att mottagandet i grundsärskolan föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning, samt att samråd sker med elevens vårdnadshavare. (7 kap. 5 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristerna. Bristerna kan dock avhjälpas även på annat sätt. Se till att alla elever i grundsärskolan har en reell tillgång till kurator och psykolog genom sin elevhälsa. Se till att mottagandet i grundsärskolan föregås av att hemkommunen ser till att en utredning görs som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Motivering till bedömning av brist Elevernas reella tillgång till kurator och psykolog Enligt skollagen ska det för eleverna i grundsärskolan firmas elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I förarbetena till skollagen framgår att arbetet med elevhälsan förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta arbete. Det är också angeläget att samverkan sker med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänsten. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör elevernas arbetsmiljö, skolans värdegrimd som t.ex. arbetet mot kränkande behandling och undervisningen om tobak, alkohol och andra droger och övrig livsstilsrelaterad ohälsa, jämställdhet samt sex- och samlevnadsundervisning m.m. (prop. 2009/10:165 s. 276). Elevhälsan i Falu kommun är organiserad genom en central enhet i kommunen. Via denna enhet fördelas elevhälsans personalresurser ut till skolenheterna. Skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog finns tillgängliga för skolenheterna genom den centrala elevhälsan. Skolsköterskor finns placerade ute på skolenheterna. Kuratorer finns placerade på de
Beslut 6(12) skolenheter som har årskurserna 7-9. Falu kommun bedriver grundsärskola inom tre olika skolenheter. I s intervju med rektorn för Britsarvsskolans grundsärskola, framkommer att om rektorn behöver beställa en psykologinsats från den centrala elevhälsan, kan det ta upp till tre månader innan insatsen påbörjas. Rektorn anser att detta är för lång tid. I s intervju med skolsköterskan på Britsarvsskolans grundsärskola framkommer att grundsärskolan har en särskild elevhälsogrupp med rektor, skolsköterska och kurator, som träffas ett par gånger per termin. Vidare framkommer i intervjun att en psykolog från den centrala elevhälsan endast deltar i det lokala elevhälsoarbetet om den har kallats av rektor via en särskild blankett. Skolsköterskan uppger att det har sagts att psykologerna ska delta två gånger per termin i skolornas lokala elevhälsogrupper, men att Britsarvsskolans grundsärskola inte har haft någon psykolog med i elevhälsogruppen denna termin på grund av vakanser inom den centrala elevhälsan. I s intervju med rektorn på Slättaskolans grundsärskola framkommer att skolan har elevhälsogruppsmöten en gång i månaden, men att det inte ingår någon kurator eller psykolog i skolans elevhälsogrupp. Rektorn uppger att om det finns behov av en kurator eller psykolog så måste man fylla i en blankett och ansöka om den kompetensen från den centrala elevhälsan. Rektorn kan dock inte uppge hur ofta skolan anlitar den centrala elevhälsans kuratorer eller psykologer. I s intervju med rektorn för Tegelbruksskolans grundsärskola framkommer att kurator och psykolog inte ingår i skolans elevhälsogrupp, men att en psykolog kommer till skolan ett par gånger per termin. Vidare framkommer att det är rektorn som vid behov måste göra en skriftlig beställning av dessa kompetenser från den centrala elevhälsan. Rektorn uppger att det har varit en stor omsättning på kuratorer och att rektorn inte känner till om det finns någon kurator tillgänglig i dagsläget. I s intervju med skolsköterskan på Tegelbruksskolan framkommer att grundsärskolans elever inte tas upp till diskussion på elevhälsogruppens möten, och att det heller inte har förekommit några diskussioner kring hur man ska arbeta med de grundsärskoleelever som riskerar att inte nå målen för utbildningen. I s intervju med lärare på skolan uppger dessa att kurator inte finns med i elevhälsoarbetet, men att de dock har fått hjälp av en psykolog i detta. Vidare framkommer att elevhälsogruppen inte är delaktiga i arbetet med de grundsärskoleelever som
inte uppnår målen, utan att det i stället är landstingets barn- och ungdomshabilitering som blir inkopplade i dessa ärenden. s bedömning Beslut 7(12) Av s utredning framkommer att kommunens tre grundsärskolor visserligen rent formellt har tillgång till kurator och psykolog genom den centrala elevhälsan. Av utredningen framkommer dock att den centrala elevhälsans kuratorer och psykologer inte är involverade i elevhälsoarbetet med eleverna på samtliga grundsärskolor. Det är huvudmannens ansvar att se till att alla elever får tillgång till de kompetenser som ska finnas inom elevhälsan, det vill säga tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Mot bakgrund av detta bedömer att samtliga elever i grundsärskolan inte har en reell tillgång till kurator och psykolog genom elevhälsan. Utredning om mottagande i grundsärskolan Enligt skollagen ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. Av förarbetena till skollagen framgår att en bedömning måste göras om att barnet inte kan nå upp till grundskolans kunskapskrav på grund av en utvecklingsstörning. Av förarbetena framgår även att detta ställningstagande förutsätter en helhetsbedömning av barnet (prop. 2009/10:165 s. 388). Av s dokumentgranskning och intervjuer med tjänstemän inom barn- och utbildningsförvaltningen framkommer att det för 12 av de 68 elever som under perioden 2003-2015 fått beslut om mottagande i grundsärskolan, saknas en social bedömning i de utredningar som gjordes inför mottagandet i grundsärskolan. Från den 5 augusti 2011 har samtliga elever som mottagits i grundsärskolan i Falu kommun, utredningar som innehåller en pedagogisk, psykologisk,
medicinsk och social bedömning, som underlag innan beslut fattats om mottagande i grundsärskolan. Beslut 8(12) Av huvudmannens dokumentation framgår att det i samtliga fall där en social bedömning saknas rör sig om elever som gått flera år i grundsärskolan och där beslut om mottagande i grundsärskolan fattats under åren 2007-2011. För en av eleverna har beslutet fattats efter att den nya skollagen trädde i kraft den 1 juli 2011. Falu kommun har den 21 december 2015 inkommit med en skrivelse där det framgår att social bedömning av de 12 eleverna ska göras och att det arbetet beräknas vara klart senast i april 2016. Den 25 februari 2016 har Falu kommun inkommit med en ny skrivelse till om att arbetet med de sociala utredningarna kommer att göras under mars - april 2016. Den 24 mars 2016 har Falu kommun uppgett till, att arbetet med de 12 sociala utredningarna ännu inte är påbörjat, men att utredningarna ska göras under april månad 2016. s bedömning bedömer att det finns brister i Falu kommuns arbete med att säkerställa att elever är mottagna i rätt skolform. Beslut om mottagande av elever i grundsärskolan i Falu kommun har i vissa fall fattats utan att fullständiga beslutsunderlag fanns att tillgå. Utredningen visar att flera av Falu kommuns beslut om mottagande i grundsärskolan inte har föregåtts av utredningar som innefattar en psykologisk, pedagogisk, medicinsk och social bedömning. Falu kommun har i och för sig uppmärksammat bristerna och uppgett att dessa ska åtgärdas. Vidare har Falu kommun sedan år 2011 rutiner ifråga om mottagande i grundsärskolan som ska säkerställa att samtliga bedömningar fortsättningsvis ska utgöra underlag för beslut om mottagande i grundsärskolan. kan emellertid konstatera att det vid tiden för tillsynen fanns 12 elever som mottagits i grundsärskolan under perioden 2007-2011 utan att mottagandet föregåtts av en social bedömning. Avsaknaden av samtliga bedömningar innebär att Falu kommun inte har kunnat göra en helhetsbedömning av dessa elever utifrån en komplett utredning. Kommunen har därmed, enligt s bedömning, inte säkerställt att grundsärskolan är rätt skolform för eleverna. Falu kommun behöver därför säkerställa att grundsärskolan är rätt skolform för de elever vars utredning saknar social bedömning. I detta arbete ingår att kommunen behöver komplettera de utredningar där det saknas bedömningar, göra nya helhetsbedömningar samt fatta nya beslut om mottagande i grundsärskola i de fall där utredningen kompletteras.
Motivering till föreläggande som ingripande Beslut 9(12) Enligt 26 kap. 10 skollagen får förelägga en huvudman som står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Eftersom verksamheten vid Falu kommuns grundsärskolor inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreläggs huvudmannen att vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen vid skolenheterna inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna, i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formuleras i grundsärskolans läroplan. I arbetet ingår också att följa upp de förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan måluppfyllelsen och skolenheternas förutsättningar, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling etc.). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet.
Beslut 10 (12) På s vägnar Andreas Mehnert Beslutsfattare eee Kjell Gyllenswärd Föredragande C(c14 (4i( Bilagor Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Falu kommun
Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Irman ett beslut fastställs ges alltid huvudmärmen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2: Fakta om Falu kommun Bilaga Falu kommuns organisation består av kommunfulhnäktige, kommunstyrelse, nämnder och förvaltningar. Barn- och utbildningsnämnden är organiserad under kommunstyrelsen och ansvarar för kommunens förskolor, fritidshem, grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor, gymnasiesärskolor, grundläggande vuxenutbildning, undervisning i svenska för invandrare samt särskild utbildning för vuxna. Förvaltningsarbetet bedrivs inom barn- och utbildningskontoret och leds av en barn- och utbildningschef, skolformschefer, rektorer och förskolechefer. Elevhälsan är organiserad genom en central enhet i kommunen. Kommunstyrelsen ansvarar för den gymnasiala vuxenutbildningen, vilken helt bedrivs genom upphandlad verksamhet. Konununen bedriver grundsärskola med cirka 38 elever vid skolenheterna Slättaskolan (åk 1-9), Tegelbruksskolan (åk 1-9) och Britsarvsskolan (åk 7-9). Några elever som läser enligt grundsärskolans kursplaner är också integrerade i kommunens olika grundskolor.