P4077 ANTIKVARISK KONTROLL Schaktningsarbete för vatten och fjärrvärme till Solibros solcellsfabriktyskbacken. Fastighet Ultuna 2:23 Bondkyrko socken, Uppland Lst dnr: 431-7969-07 Av Helena Hulth med bidrag av Kristina Martinelle SAU Rapport 2007:7
- 2 -
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Inledning... 4 Bakgrund. Topografi och fornlämningsmiljö... 5 Genomförande... 6 Resultat... 7 Referenser... 8 Tekniska och administrativa uppgifter... 9-3 -
INLEDNING Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) utförde enligt Länsstyrelsens beslut den 8/6-2007, dnr 431-7969-07, en antikvarisk kontroll i samband med schaktningsarbeten för anslutning av vatten och fjärrvärme till Solibros nya solcellsfabrik inom Ultunaområdet, Bondkyrko socken, Uppsala kommun. Uppdraget utfördes på uppdrag av Ramböll projektledning och Akademiska Hus AB och kontrollen genomfördes av Helena Hulth den 21/6-2007. Fabrikstomten ansluter till Tyskbacken som hyser RAÄ 426, ett gravfält bestående av ca åtta runda flatmarksgravar från äldre järnålder och till boplatsfyndet RAÄ 555/2. På tomten där själva fabriken uppförts genomfördes en förundersökning hösten 2006. Förundersökningen resulterade i överplöjda boplatsfynd av från yngre järnålder samt ett antal stolphål av såväl förhistorisk som sentida karaktär. Utdrag ur gröna kartan beteckning 11INV. Undersökningsområdet markerat med en röd cirkel. Skala 1:50000. Ur Fastighets-/Terrängkarta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande MS2007/04080. - 4 -
Med anledning av dessa resultat bedömdes ytterligare lämningar kunna finnas i marken utanför förundersökningsområdet, vilket i sin tur motiverade denna antikvariska kontroll. BAKGRUND Topografi och fornlämningsmiljö Området där schaktkontrollen genomfördes låg på krönet av åsen mot nordost, på en höjd kring 15 m över havet. Ytan utgjordes av gräsbevuxen parkmark med en väldränerad undergrund bestående av silt och sand. De kända fornlämningarna i Ultuna består av gravar och boplatser från ca 800 f.kr. till 1000/1100-talet e. Kr. Dessutom finns broar och minnesstenar av senare datum (Ljungkvist 2000; Hulth i manus). Från Ultuna finns gott om utmärkande fynd av högstatuskaraktär. En rad omständigheter tyder på att Ultuna haft en central betydelse under yngre järnålder; namnet med kombinationen av sakral förled och Tuna-namn är en. Båtgravarna från vendeltid funna år 1855 är en annan. Ytterligare en faktor är ett möjligt båtoffer med fyndet av en guldgubbe i de övre lagren. Dessutom har topografin, med en vattennivå endast 5 meter högre än idag erbjudit ett naturligt hamnläge i anslutning till viktiga vattenleder. Den vikingatida hamnen har skyddats av den långsmala halvö som nu upptas av Ultuna herrgård, tidigare den gamla kungsgården. Det finns starka belägg för att platsen redan under yngre järnålder rymde en stor bebyggelse. För detta talar inte bara det en gång mycket omfattande gravfältet (RAÄ 401), utan även de vidsträckta boplatsindikationer som återfinns över stora ytor i Ultunaområdet. Indikationerna styrks dessutom av värdena från den fosfatkartering som utfördes på 1930-talet (Torstensson & Eriksson 1941). Under medeltiden var Ultuna en ovanligt stor by bestående av 10 gårdar (DMS 1:2). Det medeltida boplatsläget antas ha legat i Ultunas centrala delar strax norr om det nuvarande undervisningshuset, hus C4:185/190 (C. Tollin muntligen). Med utgångspunkt i den hittills kända fornlämningsbilden förefaller det sannolikt att Ultunas medeltida bebyggelse har förhistoriska rötter. Spåren efter denna bebyggelse är spridda med ca en km mellan den nordligaste respektive den sydligaste fyndplatsen, RAÄ 565/1 respektive 555. Båda utgör vidsträckta överplöjda boplatser och anträffades vid okulär besiktning i samband med den utredning som genomfördes i Ultuna- och Ulleråkerområdet hösten 1999 (Ljungkvist 2000). Till boplatslämningar i Ultunas södra omgivningar hör även ett annat viktigt boplatsfynd, RAÄ 555/2, ett stolphål som uppmärksammades söder om f.d. EMC, hus C4:201, i samband med anläggningsarbeten 1996 för nya byggnader (se figur 3). Vid 2006 års förundersökning konstaterades boplatsrelaterade fynd i form av ett par härdar och en kokgrop, vilka daterades till vikingatid. Dessutom påträffades ett antal stolphål av förhistorisk karaktär och resterna efter sex sentida hägnadsstolpar (Hulth 2007). Söder om förundersökningsområdet undersöktes år 2002 en härd med vikingatida datering (Anl 1, figur 3) och en del av ett kulturlager i samband med en schaktkontroll längs Vallvägen (Hulth & Lindström). Dessa båda boplatsfynd tillhör med största sannolikhet ett mer omfattande område där även ovan nämnda boplatslämning RAÄ 555/2 ingår. - 5 -
Figur 1. Utdrag ur fastighetskartan 11I6a med fabrikstomten och förundersökningsområdet 2006 markerat med svart, se pil. Skala 1:10 000. Ur Fastighetskarta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande MS2007/04080. GENOMFÖRANDE Schaktning skedde både norr och söder om den tomt som rymmer fabriksbyggnaden. Det södra schaktet löpte mellan fabriksbyggnaden och hus C4:201. Schaktkontroll genomfördes från Vallvägen och söderut till den gångväg som leder mot nordöstra ingången i hus C4:201. Det östra schaktet korsar Vallvägen, men någon kontroll skedde inte vid själva vägbanan, dels för att detta avsnitt inte grävdes vid kontrolltillfället, dels p.g.a. att anläggandet av vägen bedöms ha skadat eventuella arkeologiskt intressanta lämningar. - 6 -
Vallvägen Norra schaktet Förundersökningsområde 2006 Södra schaktet F.d. EMC Hus C4:201 Anl 1 0 10 20 30 40 meter Figur 2. Översikt över antikvariska åtgärder utförda i området: kontrollerade schakt (Norra och Södra schaktet), 2006 års förundersökningsområde och schaktet längs Vallvägen. Skala 1:2000. RESULTAT Det södra schaktet löpte i nord sydlig riktning och var 5 m långt och 1,4 m brett. Matjordslagret var från dess östra kant till dess västra 0,25 0,5 m djupt. Schaktet följde befintligt kabelstråk till en brunn utanför hus C4:201. Under matjordslagret fanns ett lager grus i vilket tegel och porslin påträffades. Marklagren bedöms vara omrörda såväl efter tidigare kabeldragningar som efter uppförandet av hus C4:201. Även det norra schaktet löpte i nord sydlig riktning. Den kontrollerade delen av schaktet var 25 m lång och 1,4 m bred. Jordmånen i dess sydligaste del utgjordes av ett 0,3 m kraftigt matjordslager med en undergrund av åsgrus och sand. Mot norr blev matjordslagret mäktigare och undergrunden övergick till att bli mer lerhaltig med inslag av silt. Längst i norr bestod schaktet av fyllmassor och närmast den kabelbrunn till vilken schaktet gick fanns - 7 -
krossat tegel i riklig mängd. Ursprunglig nivå bestående av siltig lera noterades 0,4 m under nuvarande markyta. Två stolphål, det ena 0,24 x 0,2 m stort och 0,35 m djupt och det andra 0,1 x 0,1 m stort och 0,1 m djupt konstaterades i norra schaktets södra ände. Båda anläggningarna bedöms höra samman med de hägnadsstolpar som påträffades vid förundersökningen 2006 och torde därmed vara sentida. Några övriga lämningar med arkeologisk relevans påträffades inte. REFERENSER Arkiv samt allmänt kartmaterial från Lantmäteriet: Digitala fastighetskartan över Ultuna Lantmäteriet Litteratur Hulth, H & Lindström, J. 2004. Antikvarisk kontroll vid schaktningsarbete längs Vallvägen och fastigheterna C4:201, C4:230 och C4:206, Ultuna 2:23. Ultuna, Bondkyrko socken, Uppland. Lst dnr: 220-4688-02. Otryckt rapport 2004:20. Hulth, H., 2007. Tyskbacken. Arkeologisk förundersökning, Ultuna 2:23, i anslutning till RAÄ 555/2 och RAÄ 426. Bondkyrko sn, Uppland. SAU rapport 2007:4 Hulth, H. (i manus). Nedslag i bronsålder och medeltid på Ultuna. Arkeologisk undersökning inför uppförande av studentbostäder. Bondkyrko sn, Uppland. SAU skrifter. Uppsala. Ljungkvist, J., 2000. Arkeologisk utredning. Ultuna, Ulleråker och Rosendal. Uppsala stad och Bondkyrko socken, Uppland. SAU rapport nr. 4. Torstensson, G. & Eriksson, S., 1941. Agronomiska kartor över Ultuna egendom. Jemte beskrivning. Lantbrukshögskolans institution för allmän jordbrukslära. Uppsala. Muntlig uppgift Tollin, Claes - 8 -
TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Länsstyrelsen dnr och datum för tillstånd: 431-7969-07 2007-06-08 SAU projekt nr: P 4077 Uppdragsgivare: Län, Landskap, kommun och socken: Ramböll projektledning och Akademiska Hus AB Uppsala län, Uppland, Uppsala kommun, Bondkyrko sn Utförandetid i fält: 2007-06-21 Tidsåtgång i fält: Personal: Kontrollerad sträcka: Läge: 5 arkeologtimmar Ansvarig: Helena Hulth Ca 30 löpmeter schakt Ekonomiska kartan: 11I 6a Fastighetsbeteckning: Ultuna 2:23, mellan hus C4:14 och C4:190 Koordinater: X: 6633970, Y:1604130 Koordinatsystem: Höjdsystem: Inmätningssystem: Digitala planer: RT90 2,5 gon V Rikets RH1900 Manuellt Kristina Martinelle - 9 -