Undersökning gårdsproduktion av biogas

Undersökning gårdsproduktion av biogas Utredning för att undersöka fysiska och ekonomiska möjligheter till kulvertering av biogas från djurgårdarna till E.ON:s uppgraderingsanläggning i Laholm. Utredare: Lars-Erik Jansson LRF Konsult 1

Inledning Initiativet till denna förstudie togs av Utveckling- och Näringslivsnämnden i Laholms kommun genom Susanne Paulsson. Finansiering har skett av kommunen, Region Halland och medel ur Landsbygdsprogrammet via Länsstyrelsens i Halland. Syftet med förstudien har varit att undersöka förutsättningar för att producera biogas från flera gårdar i ett område strax söder om Laholms och förflytta gasen via nergrävda gasledningar till E.ONs uppgraderingsanläggning av gas. De frågeställningar man vill ha svar på är: 1) Vilka lantbrukare kan vara intresserade av att producera biogas på gården? 2) Hur mycket gas kan framställas och till vilken kostnad? 3) Vad kostar det att flytta gasen till uppgraderingsanläggningen? 4) Finns det en möjlig affärsidé och ekonomi? 5) Hur går man vidare? Förstudien ska på ett övergripande och lättfattligt sätt presentera resultatet utifrån ovanstående frågeställningar. Ambitionen är att förstudien ska utgöra ett beslutsunderlag för hur man går vidare och ev. bildar en förening/bolag för ett genomförande. Innehåll sida Inledning 2 Bakgrund 3 Vad är biogas 3 Vad är biogasnät 4 Tillvägagångsätt för utredning 5 Förutsättning för olika gårdar 6 Sammanställning gasmängd 15 Kostnader för biogasnät 16 Kostnadsberäkning biogas(rågas)nät 17 Kostnader för att flytta rågasen till uppgraderingen 18 Ägarform för rågasnätet 18 Gårdsanläggningar 19 Tillstånd och miljövinster 20 Hur går man vidare 22 Aktiviteter genomförda i utredningen 23 2

Bakgrund I Laholm finns en mångårig kultur att vara tidigt ute och utveckla nya miljövänliga energi alternativ. Sydkrafts vattenkraftsverk byggdes för drygt 100 år sedan i Lagan, här finns ett av landets vindkrafts tätaste område och i samband med problemen med övergödningen av Laholmsbukten planerades och byggdes en biogasanläggning för att minska näringsläckage och samtidigt ta vara på biogasen. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra och utveckla. En grupp lantbrukare har via EU-finansierade medel under hösten 2007 genomgått en utbildning om gårdsbaserad biogasproduktion. Under kursen fastställdes att man har i södra Laholm ovanligt goda förutsättningar för att producera biogas genom att man har tillgång till en tänkbar marknad för gasen, E.ONs uppgraderingsanläggning. Förstudien tar därför avstamp i lantbrukargruppens villkor. Varje gård har olika förutsättningar gällande material att röta, avstånd till biogasnät och storlek på reaktor. Förstudien kommer därför titta på vart enskilt fall för att producera biogas. Vad är biogas Biogas är en gas som bildas när organiskt material (gödsel, matrester, växter med mera) bryts ner i syrefri miljö. Bildning av biogas sker spontant i naturen tex i våmmen hos kon och i våtmarker. Det är en komplicerad mikrobiologiskt process där flera mikroorganismer samverkar i olika steg. Om biogasbildning sker inom intervallet 35-45 ºC (som i det tänkta fallet) så kallas den för mesofil. Den anaeroba (syrefria) processen omvandlar energin i materialet till metan vilket gör att nästan ingen värmebildning sker därför måste värmeenergi tillföras för att höja temperaturen i rötkammaren. Det åtgår cirka 20 % av den bildade energin till att komma upp till mesofil temperatur. För att mikroorganismerna ska trivas måste temperaturen vara jämn, lagom sur och helt syrefri. De måste även få ett jämnt tillflöde av material. Det vanligaste sättet för produktion i gårdsbaserade anläggningar är den s.k. kontinuerliga enstegsprocessen där materialet tillförs kontinuerligt till rötkammare och rötresterna förs ut i ett jämnt flöde till en efterrötningsanläggning för att sedan flyttas till gödselbassängen. Materialet behandlas i flytande form (cirka 8% torrsubstanshalt) vilket underlättar såväl pumpning i rörsystemet samt vid gödselspridning. Gödsel från gris är något energirikare än från nöt. 3

Vad är biogasnät I Laholm finns sen tidigare en högtrycksledning som transportera naturgas ifrån Danska oljefälten i Nordsjön genom Danmark upp via Skåne, förbi Laholm och vidare till Göteborg med omnejd. Denna gasledning är stor och innehåller ett tryck upp till 80 bar. I samband med att biogasanläggningen i Hov byggdes uppförde E.ON ett lokalt gasnät i Laholm och Båstad. Den biogas som produceras i anläggningen uppgraderas, vilket innebär renas från koldioxid, svavelämne och vattenånga, trycksätts och levereras ut på det lokala nätet. Eftersom biogasanläggningen enbart tidvis kan producera tillräckligt med biogas kompletteras biogasen med naturgas. Båda gaserna innehåller i huvudsak metan och går därför att blanda men eftersom naturgasen även innehåller lite propan måste biogasen kompletteras med propan för att de ska vara exakt lika. Detta gasnät har ett tryck upp till 4 bar och kallas lågtrycksnät. Biogas som produceras på de tilltänka gårdarna i denna förstudie kan inte trycka in sig på detta nät förrän biogasen är uppgraderad, men däremot kan man bygga ett eget nät för denna gas, s.k. ett biogasnät. Gasen i detta nät kan därefter ledas till uppgraderingsanläggningen i Hov och därefter tryckas ut på befintligt 4 bars nät. Som ett alternativ till att uppgradera gasen kan man använda den direkt till att producera värme eller kraftvärme (el och värme). Om man väljer kraftvärmealternativet är man oftast beroende av att kunna hitta en marknad utanför gården för att elen och värmen sällan harmoniserar med det egna behovet. Gasen som från gårdarna pumpas in i biogasnätet måste dock torkas. När biogasen lämnar biogasanläggningen är den varm (ca 35 0 C) och vattenmättad. Efterhand som gasen kyls ner av omgivande temperatur orkar inte gasen hålla samma vattenmängd utan det bildas vattendroppar som kondenseras ut i ledningen och som i sin tur skapar vattenproppar. För att undvika problem kan man antingen torka gasen med kyla och/eller trycksättning. En enklare teknik kan vara att överdimensionera ledningen och vid svackor bygga vattenlås som tar hand om vattnet som har kondenserats. 4

Tillvägagångssätt för utredning Alla gårdarna (förutom en) har ingått i en tidigare utbildning för biogas där man har tittat på vad biogas är, hur det produceras och möjligheter att utveckla det. I förstudien har ett besök från undertecknad gjorts på varje gård för att på plats studera gårdens möjligheter, mängd gas som kan produceras, samt tänkbar placering av reaktor. Vi har även tagit fram ett första förslag på dragning av ett gasnät. Dragningen har i mesta möjliga mån skett på gårdarnas egna marker men i några fall har vi blivit tvungna att passera andra lantbrukares marker. Dessa är inte tillfrågade och därför bör förslagen dragning anses utgöra en första underlag till kommande diskussioner. Under våren har ett första möte hållits med SBI (se not 1) lantbruk. De är ett företag som har börjat projektera biogasanläggningar för svenskt lantbruk och har som avsikt att även ta på sig totalentreprenad. not 1 Swedish Biogas International, finns i Linköping och arbetar med biogasfrågor framförallt från avfall men har senaste året starta upp en gren som arbetar med biogas på gårdsnivå. De har bl.a. undersökt den Tyska marknaden och bestämt sig för att samarbete med Weltech som är en stor tysk producent av gårdsbiogasanläggningar. 5

Förutsättningar för de olika gårdarna Nedanstående beräkningar tar fram ett investeringsutrymme för produktion av biogas, specifikt för varje gård. Beräkningarna bygger på inrapporterad gödselmängd och vattenhalt. Några odlade grödor är inte med, men i något fall har hänsyn tagits till foderspill ensilage och betblast som kan användas i biogasproduktionen. I Tyskland användes oftast majs som biogasgröda. Majs ger stora skördar och är en bra energigröda men det krävs ett något högre slutpris på biogasen för att finansiera odlingen jämfört med att använda stallgödsel som råvara. För att belysa spannet mellan ytterligheter i förutsättningar har ett värsta och bästa scenario tagits fram till varje gård enligt följande: Scenario 1, värsta fall: Betalningsförmåga för biogas fritt levererad gården 0,35 kr/kwh Inget mervärde gödseln efter rötning Inget investeringsstöd Scenario 2, bästa fall Betalningsförmåga för biogas fritt levererad gården 0,35 kr/kwh Produktionsstöd för gasen 0,20 kr/kwh (ungefär som elens gröna certifikat) Mervärde gödsel 8 kr/m 3 rötrest Investeringsstöd med 30% I kalkylens grundförutsättningar gäller följande: Ränta 6% Avskrivningstid, ett medeltal på 12 år Underhåll, ett medeltal på 3% av investeringen Elbehov motsvara 3% av producerad gas Arbetsinsats 180 timmar/år x 250 kr/tim 20% av producerad gas används till uppvärmning av reaktor 6

1. Lars-Inge Gunnarsson Skottorps gård Förutsättning Produkt att röta; kogödsel 20.000 m 3 gödsel/år 6% ts ensilagerester och annat foderspill ca 100 ton/år, 30 % ts Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; 1.600.000 kwh/år Investering i ; reaktor 1.500 m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. blandningsbrunn eller inmatningsutrustning för foderrester gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning ev. kulvert till halmpanna Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: 3.400.000 kr 8.800.000 kr Kommentarer; om man kan producera värme till reaktorn via halmpannan till ett lägre pris än vad man får betalt för gasen kan man öka försäljningsbar gasmängd med 20%. Samtidigt kan man välja att använda gaspannan till att värma vatten under sommaren om man vill minska arbetet med att elda halm. Biogasanläggningen byggs förslagsvis väster om gården mellan pumpbrunn och gödselbrunn. 7

2. Lars-Inge Gunnarsson Ränneslöv Förutsättning Produkt att röta; kogödsel 12.000 m 3 gödsel/år 6% ts Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; 950.000 kwh/år Investering i ; reaktor 900 m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning ev. kulvert till halmpanna Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: 1.900.000 kr 5.400.000 kr Kommentarer; 8

3. Lars-Inge Gunnarsson Östergård Förutsättning Produkt att röta; ungnötsgödsel 6.000 m 3 gödsel/år 6% ts Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; 470.000 kwh/år Investering i ; reaktor 450 m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning ev. kulvert till halmpanna Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: 800.000 kr 2.500.000 kr Kommentarer; 9

4. Samrötning hos Gösta Paulsson Värestorp Förutsättning Produkt att röta; kogödsel 2.000 m 3 gödsel/år 7% ts grisgödsel 17.000 m 3 gödsel/år 8% ts skötsel av reaktor och pumpning utökas till 360 tim/år transport av kogödsel 2000 m 3 x 20 kr ökat el åtgång p.g.a. pumpning av gödsel i biogasanläggningen Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; 2.400.000 kwh/år Investering i ; Förbrunn för mellanlager och gödsel från Hans Olle Olsson, ev gödselkulvert. reaktor 1.400 m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning pumputrustning och gemensam samlingsbrunn Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: 4.600.000 kr 13.000.000 kr Kommentarer; Mängd gödsel och vattenhalt bygger på antagande efter antal grisar. Förmodligen är ts-halten lite lägre och därmed mängden gödsel högre. 10

5. Gösta Paulsson Nya Skottorp Förutsättning Produkt att röta; grisgödsel 5.000 m 3 gödsel/år 8% ts Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; 650.000 kwh/år Investering i ; reaktor 360 m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: 1.200.000 kr 3.400.000 kr Kommentarer; Mängd gödsel och vattenhalt bygger på antagande efter antal grisar, förmodligen är ts-halten lite lägre och därmed mängden gödsel högre. 11

6. Samrötning hos Bertil Persson och Kent Andersson Veka Förutsättning Produkt att röta; kogödsel och slaktsvin 4.250 m 3 gödsel/år 7% ts Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; 440.000 kwh/år Investering i; pumputrustning till biogasanläggning och gemensam samlingsbrunn reaktor 300 m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: 700.000 kr 2.200.000 kr Kommentarer; 12

7. Tinus Andersson Ränneslöv Förutsättning Produkt att röta; kogödsel 3.000 m 3 gödsel/år 6% ts ensilagerester och annat foderspill ca 50 ton/år, 24 %ts. Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; 342.000 kwh/år Investering i ; reaktor 220 m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: 350.000 kr 1.400.000 kr Kommentarer; Med cenarie 1 kommer det inte finnas någon möjlighet att med dagens traditionella biogasanläggningar investera i en anläggning. Dock har ett norskt bolag presenterat mindre biogasanläggningar till intressanta priser och dessa kan ev. bli ett alternativ om några år. Som ytterligare ett alternativ kan en gemensam större anläggning byggas med närmaste grannarna. Hur detta alternativ kommer att se ut rent ekonomiskt beror på hur man kan hitta lösningar för att på ett rationellt sätt flytta gödseln. 13

8. Magnus Uhlin Lyngen Hasslöv Förutsättning Produkt att röta; kogödsel 3.000 m 3 gödsel/år 6% ts betblast, ensilagerester och annat foderspill ca 100 ton/år, 24 %ts. En transport och lagringskostnad på 20.000 kr är medräknad i kalkylen Producerad gasmängd efter uppvärmningsbehov; 342.000 kwh/år Investering i ; reaktor 220 m 3 utrustad med pump, omrörning och mindre gaslager i taket. gastät tak på närmaste lagringsbrunn gasfackla, gaspanna, gaspump och säkerhetsutrustning Max investering cenarie 1: Max investering cenarie 2: 350.000 kr 1.400.000 kr Kommentarer; Med cenarie 1 kommer det inte finnas någon möjlighet att med dagens traditionella biogasanläggningar investera i en anläggning, se tidigare kommentarer. 14

Sammanställning gasmängd För att kunna dimensionera ett gasnät behövs avstånd beräknas och gasmängd sammanställas från varje tillkopplingspunkt. Hör nedan har en grov bedömning tagits fram för att kunna göra ett överslag på investeringsbehovet. Gårdar markerade med ett X är gårdar som skulle kunna ingå i ett framtida gasnät men är ej med i utredningen. Fel! Objekt kan inte skapas genom redigering av fältkoder. gasledning längd (km) mängd (rå)biogas Nm 3/år gård 1 gård 8 2,0 250.000 gård 8 gård 3 1,7 300.000 gård 2 gård 3 1,2 150.000 gård 3 gård 6 0,9 520.000 gård 4 gård 7 3,2 370.000 gård 7 gård 6 1,5 420.000 gård 6 gård 5 0,6 1000.000 gård 5 uppgradering 6,0 1.100.000 15

Kostnader för biogasnät På ovanstående antagande har en beräkning gjort för kostnaden att bygga gasnätet och kostnaden för att förflytta gasen. Rågas innehåller vattenånga, ju värmare gasen är desto mer vatten kan gasen hålla. När gasen lämnar biogasanläggningen håller den 37 0 C och är mättad med vattenånga. Vattenångan kommer att kondenseras ut efterhand som gasen svalnar av. För att undvika ansamlingar av vatten i gasnätet som kan skapa vattenproppar kan man torka gasen genom kyla eller tryck. I vissa fall kan man undvika problemet genom att överdimensionera rören och anordna vattenlås där vatten kan tappas ut. Vilken lösning som är bäst i detta fall bör diskuteras med kompetenta personer men för beräkningen nedan har en viss överdimensionering av ledning med vattenlås beräknats. Längden på ledning kommer också ha betydelse för det mottryck som skapas och behov av dimensionering av anläggning. I kostnadsberäkningen nedan har jag valt rördimensioner som är något överdimensionerade för de gasmängder som beräknas. Att gå upp en rörstorlek är en förhållandevis liten kostnad och ger en möjligheten att koppla in fler gårdar eller att öka gasmängden från varje gård. I nedanstående beräkningar har även kostnader för en returledning tagits med. Avsikten med denna är att kunna köpa tillbaka uppgraderad gas för framtida möjligheter till egen förbrukning. Det ger även möjlighet att hitta tänkbara köpare längs vägen. En annan tänkbar möjlighet är att sälja rågas direkt till kund som använder gasen till värme. En möjlig sådan kund/kunder bör finnas t.ex. i Vallberga tätort. 16

Kostnadsberäkning biogasnät: Södra Laholm Antal Beräkningsfaktorer kronor st eller m Kronor Tryckning under: Större väg 7 m, asfalt 250 mm ( 125 mm gasrör) 15 000 5 75 000 Större väg 7 m, asfalt 125 mm ( 63 mm gasrör) 10 000 11 110 000 Mindre grusväg 6 000 2 12 000 Korsning av hinder: Större vattendrag 50 000 2 100 000 Mindre vattendrag 1 000 1 1 000 El, telekabel 1 500 10 15 000 Dränering rep. 800 50 40 000 Större trummor 10 000 1 10 000 Sprängning 400 kr/m 500 200 000 Grävning 2 st maskiner och en handarbetare 150 m/dag (600+600+300)kr = 1500 kr/tim x 8 tim= 12000kr/ 150 m= 80 kr/m 17 100 1 368 000 Rör och slang 90 mm PE 80 SDR 11, 10 m.rör 66 kr/m 7 500 495 000 Svetsning av skarv, elmuff 95 kr var 10 m 750 71 250 63 mm PE 80 SDR 11, rulle 50 m. 33 kr/m 9 600 316 800 Svetsning av skarv, elmuff 51 kr var 50 m 192 9 792 32 mm PE 80 SDR 11, rulle 100 m (returledning). 9 kr/m 17 100 153 900 Svetsning av skarv, elmuff 30 kr var 100 m 171 5 130 Utsättning,ledningsrätt,fastighetsförrättning, provtryckning 20 kr/m 17 100 342 000 Avvattning, trycksättning 700 000 Overheadkostnader 10 % 402 487 Summa kostnad biogasnät: 4 427 359 17

Kostnaden för att flytta rågasen till uppgraderingen För att kunna utvärdera affärsidén med att tillverka biogas på gårdarna och sälja gasen till E.ONs uppgradering i Hov måste alla delar i affärskedjan granskas. Nedan beräknas kostnaden för att flytta gasen till uppgraderingsanläggningen. Förutsättningar och beräknade årlig kostnader Amortering/avskrivning rörledning (25 år) Ränta 6% (medelkalkylsränta= 6/2) Underhåll ( 1%) Drift ( el till pumpar m.m.) (1% av transport energi) Servicepersonal Administration Div. omkostnader Summa kostnader per år 177.000 kr 132.800 kr 44.300 kr 70.000 kr 40.000 kr 40.000 kr 40.000 kr 544.100 kr Med en transport av 1.100.000 m3 rågas motsvara kostnaden ca 0,076 kr/kwh. Om man avstår från att investera i en returledning minskar kostnaden till ca 0,065 kr/kwh Ägarform för rågasnätet I dag finns ett fåtal rågasnät och de ägs oftast av kommunala anläggningar, bl.a. finns det ett mindre i Kristianstad som bl.a. sammanbinder kommunens biogasanläggningen och soptipp. Det är viktigt att man tänker igenom hur biogasnätet ägarstruktur ska se ut. En tanke är att de producerande gårdarna bildar en form av bolag eller ekonomisk förening. En ekonomisk förening har den fördelen att man kopplar andelen till gården och ägarskapet följer med som en tillgång vid en framtida gårdsförsäljning. Föreningen/bolaget kan också utgöra en handelspart och gårdarnas gemensamma förhandlare vid försäljning av gasen till uppgraderingsanläggningen. Ett alternativ är att man även erbjuder de markägare som berörs av att gasledningen går fram på deras mark ett delägarskap för att vara med och dela på ev. framtida vinster. Det ger även dem en möjlighet att koppla på sig på nätet för att köpa eller sälja gas. Övriga tänkbara parter som kan ingå är t.ex Södra Hallands Kraft för de kan tillföra kompetenes och de har utbildad personal som kan gas. Till sista kan givetvis rena investerare vara ett alternativ. 18

Gårdsanläggningar Eftersträvansvärt är att så långt som möjligt erhålla nyckelfärdiga anläggningar med kompletta funktionslösningar och med snarlika system och fabrikat till alla gårdarna. Detta bör hålla nere service och driftskostnader men även ge en möjlighet till saminköp och pressade inköpspriser. Beräkningarna bygger på traditionell biogasframställning med messofil rötning (37 0 C) i en totalomblandad reaktor. I medeltal sker rötningen under 22 dagar vilket innebär att varje dag pumpas (vid flera tillfällen) en mängd in i reaktorn som motsvara en 22:e del av reaktorns totala rötningsvolym. Bild: Stommens biogasanläggning, en av Sveriges första gårdsbaserade biogasanläggning 19

Tillstånd och miljövinster Tillstånd gårdsbiogasanläggning Bygglov enligt Plan- och bygglagen(sfs 1987:10) För en gårdsbaserad biogasanläggning behövs normalt inget bygglov om inte anläggningen uppförs på planlagt område. Däremot måste en bygganmälan göras minst tre veckor innan bygget startas. Om man i samband med bygget av biogasanläggningen behöver installera, eller göra stora ändringar i, eldstad eller rökkanal krävs däremot bygglov. Detsamma gäller om anläggningen ska byggas inom planlagt område. Bygglov söks hos kommunens byggnadsnämnd. Tillstånd enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 1988:868) Eftersom biogas (metan) är brandfarligt krävs tillstånd för hanteringen. Tillståndet söks hos kommunens byggnadsnämnd, alternativt räddningsnämnden, som bedömer riskerna för brand och explosion. Tillstånd enligt miljöbalken All miljöpåverkande eller miljöfarlig verksamhet kräver tillstånd, ofta kallad miljöprövning. Så länge man i en gårdsbaserad biogasanläggning enbart behandlar valloch gödsel från den egna gården kan det räcka med att göra en anmälan till kommunen. Det är kommunen som sedan avgör om anläggningen är anmälningspliktig och hur den ska klassificeras. Men reglerna är inte entydiga. Eftersom gödsel per definition räknas som avfall kan anläggningen ändå vara tillståndspliktig. Om man planerar en större anläggning där man också vill röta material från andra gårdar eller andra typer av avfall bör man kontakta länsstyrelsen. Verksamheten klassas då som så kallad en B-verksamhet och kräver ansökan om miljöprövning. Här kan det också krävas en så kallad miljökonsekvensbeskrivning. Biogasproduktion har flera direkta och indirekta positiva inverkningar på miljön. Dessa har inte kvantifierats i förstudien men principerna för miljövinsterna är som följer: Reducering av växthusgaser Biogasen är en förnyelsebar energi som inte medför en nettotillförsel av växthusgaser till atmosfären. Ersätter biogasen fossil energi eller annat miljöskadlig energisystem stiger miljövinsten med biogasen. Minskade förluster av kväve till vatten och luft Genom rötning blir kvävet mera lättillgängligt för växterna. Detta uppstår när kvävet omvandlas till en mera mineraliserad form s.k. ammoniumkväve, som 20

är mera tillgänglig för växterna. Rötningen minskar även gödseln kolinnehåll vilket gör att det åtgår mindre syre vid nedbrytning i marken. Stabilare kväveform och minskad kolhalt i rötresterna gör avdunstningen av kväve ut till atmosfären och urlakning i mark minskar väsentligt. Luktminskning och hygien Lukten minskar markant (upp till en tredjedel) efter rötning jämfört med organiskt material som i luftkontakt avger obehindrat sin lukt till atmosfären, detta gäller särskilt gödsel från lantbruket. Rötrester som rötats i i 35 ºC värme under 22 dagar få en betydande effekt på reducering av vissa patoger och framför allt ogräsfrö vilket medför en minskad användning av ogräsbekämpning. Rötad gödsel attraherar inte flugor på samma sätt som o- rötad. En resursanvändning som motsvarar framtidens behov Vi rör oss mot ett samhälle som måste och som kommer att tvingas mot ökad resurshushållning. Gödseln kommer att få dubbel funktion till skillnad från tidigare, dels som energiråvara och dels som ett förbättrat gödselmedel som innehåller mer ammoniumkväve (mindre organiskt kväve). Ett organiskt kväve är svårare att tillgodoräkna sig kväveeffekten eftersom man inte kan beräkna på förhand när den omvandlas till för växten upptagningsbar form. Detta innebär gödsling med rötad gödsling blir lättare att styra kvävegivan efter växtens behov, likt fossilt framställt konstgödsel. Tillstånd biogasnät För att lägga en elledning utanför egen fastighetsbetäckning krävs i dag nätkoncession. Den som har nätkoncessionen inom ett område har då ensamrätten och skyldigheten att förse området med eldistributionssystem Samma krav finns inte för ledningsdragning för gas. Det vanligaste är att om man kommer överens kan man skydda ledningen för framtiden med servitut. Man kan även begära ledningsrätt hos Lantmäteriet och om den anses ur samhällets synvinkel viktigt kan man få den beviljad. Man måste givetvis ha kompetens och behörighet för att få lägga ledning. 21

Hur går man vidare För att komma vidare måste man säkerställa information och plocka bort så många frågetecken som möjligt. För att få en bild av vad en biogasanläggning kostar har Lars-Inge och Gösta begärt in offerter av SBI för sina gårdar. Som alternativ till gasnätet har man även begärt in kostnader för att göra gasen till el. Övriga gårdar behöver in liknande offerter men har i dag ingen kontakt med tillverkare av mindre anläggningar men i skrivande stund undersöks möjligheten att åka på studiebesök i Danmark och Norge och besöka andra tillverkare. Beslut är ännu ej tagit men ett investeringsstöd för gårdsbaserade biogasanläggningar är på gång. Jordbruksverket har utrett frågan och lämnat som förslag att fr.o.m. år 2009 ska gårdarna kunna söka ett 30%stöd för gårdsanläggningar som i huvudsak rötar gödsel. I förslaget ligger även att detta investeringsstöd ska enligt förslaget handläggas av Jordbruksverket och ej påverkas om man tidigare har erhållit ersättning från befintligt investeringsstöd, dock finns det enligt EU-direktiven ett max tak på 200.000 euro i stödutbetalningar till ett företag under en 3 års period. Förslaget som ligger är 5 årigt med ett stöd på 40 milj. kr år 1 och övriga år 140 milj. kr/år Eon är en tänkbar köpare av gasen. Kontakt är tagen med Anders Nyman och han berättar att Eon är mycket intresserad av att köpa in mer rågas till sin uppgradering. Dessa kontakter bör fortsätta och förhoppningsvis kommer ett tänkbart pris på gasen presenteras. För att binda ihop och fortsätta med de påbörjande nätverken mellan aktörer/lantbrukare och planering för ett gemensamt fysiskt nät bör processen fortsätta. Till detta behövs resurser och någon som driver. Kanske kan ett bildat bolag/förening utgöra grunden för detta fortsatta arbete och förankring av processen. Kanske kan en ansökan till Leader var en ekonomisk plattform för fortsatta kostnader Område är troligen ett av Sveriges bästa område för att gemensamt rågasnät. Här finns flera större gårdar, fåtal hinder för ett fysiskt nät och närhet till en kund som kan köpa hela gasmängden och inte vara beroende av ev. svängningar i produktionen.. Lycka till! Lars-Erik Jansson LRF Konsult Halmstad 22

Aktiviteter genomförda i utredningen Gårdsbesök Lars-Inge Gunnarsson, Skottorp, Karl-Johan Gunnarsson,Ränneslöv och Östergård Gösta Paulsson, Värestorp och Nya Skottorp Henrik Olsson Värestorps Gård Bertil Persson och Kent Andersson, Veka Tinus Andersson Ränneslöv Magnus Uhlin, Lyngen Hasslöv Jörgen Bengtsson, Vrångarp Möte med Tomas Lygnegård, SBI Lantbruk, för att få fram biogasanläggningar till gårdarna. Möte med Weltech, Tysk tillverkare av gårdsbaserad biogas. Möte med Södra Hallands Kraft för att diskutera biogasnät. Telefon och mail kontakt med Anders Nyman EON, diskutera möjligheten att leverera biogasen till deras uppgraderingsanläggning. Telefon och mail kontakt med Jörgen Ejlertsson, forskningschef Scandinavian Biogas, för att få fram effektivare system för rötning och uppgradering. Nyfikenhet skapar utveckling 23