MILJÖRAPPORT 2015 2016-03-31 Mälarhamnar Köping Västerås 2016-03-31 Carola Alzén, VD
Miljörapport 2015 T E X T D E L Innehåll 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1. Vision, strategiska mål och affärsidé... 3 1.2. Verksamheten... 4 1.3. Hamnarna en förutsättning för en hållbar framtid... 5 1.4. Från dåtid till framtid... 6 1.5. Miljöpåverkan... 7 1.6. Förändringar i verksamheten... 7 2. TILLSTÅND SAMT GÄLLANDE VILLKOR... 7 2.1. Hamnverksamhet... 7 3. ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET... 7 4. ANDRA GÄLLANDE BESLUT... 8 5. TILLSYNSMYNDIGHET... 8 6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 8 7. GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND... 9 7.1. Slutliga villkor... 9 7.2. Utredningsvillkor... 13 8. NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER... 14 9. SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR... 14 9.1. Tvätthallens reningsanläggning... 14 9.2. Centrala oljeavskiljaren för oljelagringsområdet... 15 9.3. Utsläpp till luft... 15 9.4. Recipientkontrollen... 15 Sida 1
9.5. Förbrukning av råvaror och energi... 15 9.5.1. Elförbrukning och fjärrvärme... 15 9.5.2. Dieselförbrukning... 16 9.5.3. Drifttider... 16 10. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER... 16 11. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM... 16 12. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI... 17 13. ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER MM... 17 14. AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET... 17 15. ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA... 18 16. MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR... 18 Sida 2
1. VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1. Vision, strategiska mål och affärsidé Mälarhamnar AB:s vision Mälarhamnar närmsta hamn är bästa hamn I Mälarhamnars affärsplan finns dessa fem strategiska målen syftar till att beskriva Mälarhamnars förutsättningar att kunna nå visionen. Strategiska mål för verksamheten Verksamhet Ledare/medarbetare Kund Finansiellt Mälarhamnar har en god lönsamhet och tillväxt genom tydlig struktur, planerad utveckling samt effektiva och säkra processer. Mälarhamnar har engagerade ledare och medarbetare, på en arbetsplats med tydliga mål och bra kommunikation. Upplever Mälarhamnar som aktiva, ansvarstagande och affärsmässiga. Mälarhamnar har en lönsam och effektiv verksamhet med god framförhållning. Arbetsmiljö, säkerhet, Mälarhamnar är en säker arbetsplats där vi arbetar för en miljö och kvalitet hållbar samhällsutveckling. Affärsidé Mälarhamnar AB:s affärsidé har formulerats som Genom att erbjuda värdeskapande och kvalitetsanpassade hamn-, terminal- och logistiktjänster medverkar Mälarhamnar AB till kostnadseffektiva och miljövänliga transport-/ logistiklösningar för näringslivet i Mälardalen med omnejd. Vi bidrar därmed till att öka våra kunders konkurrenskraft. Sida 3
Kapacitetsbristerna i trafiksystemet ger förutsättningar för hamnarna att bli knutpunkter där sjöfart samverkar med andra transportslag i intermodala transportlösningar. Synen på verksamheten och omvärlden måste gå från konkurrens till komplement. Vi har alla att vinna på att hitta samarbetslösningar mellan landinfrastrukturen och sjöfarten. Detta innebär att transporter eller hamnverksamhet ska fungera som hela transportkedjor. Hamnarna bör positionera sig utifrån sitt geografiska läge, tillgänglighet, prisnivå och utbud av fartygslinjer och deras turtäthet. Utifrån transportköparnas perspektiv är det viktigt vilka transport-/logistikaktiviteter som erbjuds och hur de kan samverka. Sverige har en av EU:s längsta kuststräckor och därmed en stor potential att förändra nuvarande upplägg i transportsystemet. Inom en radie av 15 mil från Västerås och Köping bor halva Sveriges befolkning. Med befolkningstillväxt kommer även ökade mängder transporter av både resenärer och gods. Mälarhamnar har stora möjligheter och en viktig roll att fylla. 1.2. Verksamheten Mälarhamnar bedriver hamnverksamhet, dvs. utgör bron för gods som kommer från sjö och ska till land. Hamnar är den plats där de tre transportsätten bil, järnväg och fartyg möts för att utväxla varor. För att kunna hantera och lagra olika godsslag har följande hamnanläggningar skapats: Kajer, kranar, magasin och upplagsytor för bulk och styckegods Kajer, kranar och containerterminal för containrar Oljehamn med ledningsnät och tillhörande oljelagringsområde, samt oljeavskiljare för OFA-systemet 1 Spannmålskajer med transportband för utlastning från tillhörande anläggningar för lagring av spannmål. För att kunna lasta och lossa olika godsslag finns kranar, transportband och ledningar. Dessutom behövs olika arbetsmaskiner och fordon för att lasta och lossa gods från eller till järnvägsvagnar eller lastbilar. Dessa maskiner används också för 1 Ledningssystem för oljeförorenat avloppsvatten (OFA) som går till den centrala oljeavskiljaren Sida 4
interna transporter av gods för längre eller kortare tids lagring i magasin eller på upplagsytor. Utöver detta tillhandahåller hamnen möjligheter för fartygens försörjning med förnödenheter och mottagningsanläggningar för fartygens avfall. För att underhålla den utrustning som krävs för hamnverksamheten finns verkstäder och tvätthallar. Dessutom har hamnen två bogserbåtar Athos i Köping och Bore AF Västerås i Västerås. De huvudsakliga uppdragen är bogsering och isbrytning i hamnområdet, men det tillkommer även externa uppdrag utanför hamnområdet. Västerås och Köpings hamnar har klassats som riksintressen. Eftersom hamnen är en allmän hamn har den skyldighet att ta emot de fartyg som vill anlöpa hamnen. Hamnordningen är en del i de lokala föreskrifterna för kommunen som alla som befinner sig inom hamnområdet måste följa. Dessa är framtagna i syfte att säkerställa god ordning och säkerhet i hamnen och är antagna av kommunfullmäktige. Tillsynen utövas av hamnen. Under året har det varit 273 fartygsanlöp med cirka 395 000 ton fördelat på cirka 207 600 ton flytande kemikalier och cirka 187 000 ton övrigt. En mer detaljerad lista över godsslag redovisas i bilaga 3. 1.3. Hamnarna en förutsättning för en hållbar framtid Skälet är helt enkelt att hamnarna ger förutsättningarna för transporter med fartyg, ett transportslag som har den minst negativa miljöpåverkan genom sättet att färdas på vatten och sin storlek. Det är naturliga förutsättningar man har utan att man egentligen har behövt göra någonting. Den dag rederinäringen tar tag i några av sina plumpar i protokollet luftemissioner, oljeutsläpp, etc och transportköparna är beredda att betala för en kvalitetssjöfart kan det bli riktigt bra. På vägen till det tillståndet har sjöfarten god hjälp av reglerande lagstiftning om exempelvis begränsade svavelhalter i bränsle, kväveoxidreducering och övervakning och sanktioner mot oljeförorenare. Sida 5
I sjöfarten och hamnarna i Mälaren finns stora möjligheter till att väsentligt minska miljöbelastningen från transporter till och från Mälardalen och samtidigt avlasta det hårt belastade väg- och järnvägsnätet. På länken nedan finns mer information kring miljöfrågor i hamnar: http://www.transportgruppen.se/forbundcontainer/svenskahamnar/branschfragor/miljo-arbetsmiljo-och-sakerhetskydd/miljo/ 1.4. Från dåtid till framtid Hamnarna i Mälaren har en gammal historia. Västerås och i Köpings hamnar har funnits sedan urminnes tider. Med sitt strategiska läge vid Mälaren har de båda städerna tidigt varit viktiga centrum för handel i Mälardalen. Från 2001 ingår hamnarna i Västerås och Köping i ett gemensamt bolag; Mälarhamnar AB. Hamnen i Västerås är mycket äldre än staden. Redan före år 1000 var platsen där Svartån mynnar ut i Mälaren en väl besökt marknadsplats. Under medeltiden skeppades järn från Västra bergslagen främst från hamnarna i Arboga och Köping - i viss mån också från Örebro - och det dröjde innan Västerås blev den mest betydande hamnstaden vid västra Mälaren. Köping var tidigt ett centrum för handel och samfärdsel. Det var tack vare sitt läge vid Mälarens innersta vik och i korsningen av den historiska öst-västliga kungsvägen och den gamla allfarvägen i nord-sydlig riktning från Bergslagen. För hyttornas och smedjornas produkter liksom för jordbruksalster från den bördiga Mälarbygden blev hamnen i Köping den naturliga omlastningsplatsen. År 1819 fick Mälaren förbindelse med Östersjön genom fullbordan av Södertälje kanal. 2010 togs ett beslut om att öka kapaciteten i slussen i Södertälje och muddra farleden i Mälaren. Hamnarna tar därmed ytterligare ett steg i historien som mycket viktiga knutpunkter för handeln till och från Mälardalsregionen. Mälarhamnars ägare, Västerås stad och Köpings kommun arbetar med att ta fram de åtgärder som behöver vidtas i respektive hamnbassäng för att ta emot större fartyg. Ett led i detta arbete är att hamnanläggningsägarna tar fram ansökningshandlingar för vattenverksamhet. Sida 6
1.5. Miljöpåverkan Hamnens huvudsakliga miljöpåverkan är utsläpp till vatten och luft. Utsläpp till vatten: Miljöpåverkan till vatten genereras genom avrinning från hamnområdet ut till hamnbassängen, från oljelagringsområdet via oljeavskiljaren. Dessutom sker miljöpåverkan till vatten från tvätt av fordon, krandelar och annan utrustning i tvätthallen, där avloppsvattnet går via avloppsreningsverket till Mälaren. Utsläpp till luft: Utsläppen till luft genereras framförallt vid transport av gods och tomgångskörning av motorer hos fartyg vid kaj. Utsläppen av partiklar och damm från lastning och lossning återfinns som utsläpp till dagvatten, eftersom merparten av partiklarna landar inom hamnens område. Som betydande miljöaspekt har även bolagets interna avfallshantering och hanteringen av godsspill identifierats. 1.6. Förändringar i verksamheten Under året har en traversbana byggts för hantering av armering. Detta har lett till minskad miljöpåverkan genom att större andel av godset hanteras med travers istället för med truck och hjullastare. 2. TILLSTÅND SAMT GÄLLANDE VILLKOR 2.1. Hamnverksamhet Tillstånd enligt miljöbalken för Mälarhamnar AB till hamnverksamhet vid Köpings hamn, Köpings kommun erhölls 2004-10-19 av Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation i Västmanlands län. Dnr 551-7199-01. 3. ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET Mälarhamnar lämnade 2015-03-30 en anmälan om utökat lagringsutrymme genom uppförande av ett magasin på plan 9. Då marken vid plan 9 är förorenad diskuterades, inom anmälan, saneringskrav. Tillsynsmyndigheten har inte fattat något beslut i ärendet och frågan är för närvarande inte aktuell. Sida 7
4. ANDRA GÄLLANDE BESLUT Datum för beslut Beslutande myndighet samt ärende 1999-03-24 Miljönämnden, beslut om frakt och lasthantering 2000-11-28 Miljökontoret i Köping, beslut om uppförande av lagerhall. 2006-03-07 Miljökontoret i Köping, delegationsbeslut om att inte meddela villkor för utsläpp av metaller från fordonstvätten. 2007-07-04 Miljökontoret i Köping, upphävande av kontrollprogram. 2009-02-04 Miljökontoret i Köping, meddelande med bedömning kring lämnat förslag till åtgärd avseende tvätthallens oljeavskiljare. 2009-09-24 Länsstyrelsen, anmälan om transport av FA, Oljehamnen. 2011-03-15 VMKF, beslut om lagring av brandfarliga och explosiva varor. 2014-05-06 Länsstyrelsen i Västmanlands län, beslut om dispens från dumpningsförbud av max 1400 m 3 snö t o m 2017-06-01. 5. TILLSYNSMYNDIGHET Miljö- och byggnadsnämnden, Köpings kommun. 6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION Tillståndsgiven produktion I Köping bedriva hamnverksamhet för maximalt 750 fartygsanlöp per år samt godshantering upp till maximalt 1,5 miljoner ton per år. Faktisk produktion Antalet fartygsanlöp under året var 273 st. Den hanterade godsmängden var under året 394 772 ton. Sida 8
7. GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND 7.1. Slutliga villkor Nr Villkor Hur villkoret uppfylls 1 Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. Så har skett under året Hantering av produkter och avfall 2 Kemiska produkter och farligt avfall skall hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av Brister i lagringen och hanteringen upptäcktes vid tillsynsbesöket. Rutiner har setts över för att tillse att detta inte upprepas. mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. Flytande kemikalier och flytande farligt avfall skall förvaras på tät, hårdgjord yta inom invallat område under tak. Invallningar skall med god marginal rymma den största behållarens volym. Ämnen som kan avdunsta skall förvaras så att risken för avdunstning minimeras. 3 Mottagning, hantering och lagring av gods och avfall skall ske på sådant sätt att risken för störning i form av lukt eller buller liksom Vi genomför en årlig miljöriskinventering för att säkerställa villkoret. Vid denna framkom inget behov av ytterligare åtgärder. risken för annan påverkan på människors hälsa eller miljön minimeras. 4 Mottagning, hantering och lagring av nya godstyper, som kan innebära risk för störning i form av lukt eller buller eller risk för annan påverkan på människors hälsa eller Några nya godsslag har inte varit aktuella under året. Sida 9
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls 5 miljön skall i god tid innan anmälas till tillsynsmyndigheten. Vid lossning och lastning över kaj skall åtgärder vidtas så att damning och spill på kaj och i vattnet minimeras. Eventuellt spill av produkt eller avfall skall omgående samlas upp och tas omhand. Så har skett under året utifrån våra rutiner för underhåll och avfallshantering. 6 7 8 9 Kajer och övriga ytor inom hamnområdet skall hållas rena. Fortlöpande renhållning av ytor har skett under året. Utsläpp till luft Bolaget skall undersöka och Bolaget har utöver styrningen med taxor fortlöpande följa utvecklingen i inte rådighet över frågan då rederier och fråga om möjligheten att minska mäklare bokar fartyg som passar utsläppen av SO 2, NO X och stoft till respektive godsslag och som kan luft från anlöpande fartyg. Redovisning av arbetet skall ske till passera slussen i Södertälje. tillsynsmyndigheten i den årliga För den som vill läsa mer kring miljörapporten. luftutsläpp från fartyg klicka här Bolaget skall fortlöpande arbeta för Se kapitel 12. Se även bilaga 1. att minska miljöpåverkan från Bolaget arbetar med bedömning av den arbetsfordon och maskiner inom tekniska livslängden för maskiner verksamheten. Redovisning av avseende utbyte samt att effektivisera arbetet skall ske till tillsynsmyndigheten i den årliga transporter genom bättre logistik. miljörapporten. Utsläpp till vatten Halten opolära alifatiska kolväten i Riktvärdet, mätt som oljeindex, har utgående vatten till spillvattennätet överskridits under året. Vidtagna från oljeavskiljare vid utredningar kring orsaker redovisas i tvätthall/fordonstvätt får som avsnitt 9.1. riktvärde inte överstiga 5 mg/l mätt Sida 10
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls med modifierad IR-metod eller annan likvärdig metod. 10 11 Halten opolära alifatiska kolväten i utgående vatten från Oljehamnens oljeavskiljare får som riktvärde inte överstiga 5 mg/l mätt med modifierad IR-metod eller annan likvärdig metod. Lagring av bränsleved, flis och torv får endast ske på grusade ytor där lakvattenavrinning fördröjs. Om lagring ändå sker på hårdgjord yta skall lakvattnet genomgå rening innan det släpps till recipienten. Riktvärdet för utgående halter av opolära alifatiska kolväten innehölls med god marginal, mätt som oljeindex. Se bilaga 2. Lagringen sker på grusade ytor. 12 Risk- och säkerhetsarbete Samråd kring flisningsverksamheten och Risk- och säkerhetsarbete lagring av torv hölls 2005. Inga Plats för lagring av torv och flisning förändringar av verksamheten har skett av trä skall lokaliseras och utformas sedan dess. i samråd med tillsynsmyndigheten och den kommunala räddningstjänsten. 13 Bolaget skall aktivt arbeta med risk- och säkerhetsfrågor. Särskild vikt skall läggas på risker kopplade till hanteringen av ammoniumnitrat och ammoniak. Verksamheten är en Sevesoanläggning med anledning av lagring av ammoniumnitrat. Yara och Mälarhamnar genomförde under året 2 st samarbetsmöten angående säkerhetsfrågor och planerar att kontinuerligt genomföra 2-3 möten per år. Förorening av mark Sida 11
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls 14 Förorening av mark I samband med markarbeten skall bolaget avgöra behovet av markundersökningar samt anmäla upptäckt markförorening till tillsynsmyndigheten. Markförorening skall efterbehandlas. Rutin finns för förändring av verksamheten bland annat för att säkerställa att villkoret uppfylls vid eventuella markarbeten. 15 Om verksamheten i sin helhet eller någon del av denna upphör skall detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Kemiska produkter och farligt avfall skall då tas om hand. Bolaget skall vidare i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka om det finns förorenade områden och i så fall också ansvara för att området efterbehandlas. Rutin finns för förändring av verksamheten bland annat för att säkerställa att villkoret uppfylls. Under året har ingen del upphört. 16 Buller Buller från verksamheten får som År 2003 gjordes en bullermätning som riktvärde inte ge upphov till högre visade att flisning kan ge upphov till ekvivalent ljudnivå utomhus vid buller över 45 db (A). bostäder än: Flisningsverksamhet bedrivs inte nattetid 55 db (A) dagtid, vardagar må-fre för att undvika att riktvärdena riskerar (kl 07.00-18.00) att överskridas. Under året har dock 45 db (A) Nattetid, samtliga dygn ingen flisningsverksamhet bedrivits. (kl 22.00-07.00) 50 db (A) övrig tid. Några klagomål på buller har inte Momentana ljud mellan kl 22.00- inkommit till bolaget under året. 07.00 får högst uppgå till 55 db(a). Egenkontroll Sida 12
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls 17 Egenkontroll Bolaget skall till tillsynsmyndigheten senast den 6 månader efter det att tillståndet vunnit laga kraft, lämna in en redovisning av hur bolaget följer förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Villkoret är ej aktuellt för detta år. 7.2. Utredningsvillkor Nr Villkor Hur villkoret uppfylls U1 Prövotid Miljöprövningsdelegationen skjuter med stöd av 22 kap 27 MB upp frågan om slutliga villkor som skall gälla för fordonstvätten. Bolaget skall under prövotiden genomföra följande utredning: U1. Bolaget skall utreda möjliga åtgärder och kostnader för att klara följande utsläppsvärden från fordonstvätten räknat som månadsmedelvärde och riktvärde: Bly. Krom, nickel 30 mg/fordon Kadmium 0,75 mg/fordon Zink 150 mg/fordon Prövotidsutredningen inlämnades 2006-01-31 samtidigt som tillsynsmyndigheten informerades om att riktvärdet för utsläpp av olja överskreds. Tillsynsmyndigheten beslutade 2006-03-27 att inte meddela några ytterligare villkor för utsläpp av metaller. Utredningen med förslag till villkor skall redovisas till tillsynsmyndigheten senast den 1 februari 2006. Sida 13
8. NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER Föreskrift Aktuell Ej aktuell Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14 Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket, SNFS 1994:2 Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1 Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26 Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X X X X X 9. SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR 9.1. Tvätthallens reningsanläggning Rening av fordonstvättens avloppsvatten sker genom sandavskiljare och oljeavskiljare. Det renade vattnet går sedan vidare via kommunens spillvattennät till Norsa avloppsreningsverk. Den total årliga mängden tvättvatten som förbrukades var 164 m 3. Riktvärdet för opolära alifatiska kolväten är 5 mg/l. Under året har riktvärdet överskridits. Anläggningen har under hela året haft problem med att nå riktvärdet. Under året har byte av avfettningsmedel skett då analysföretag uppgett att tidigare använt medel kan ge utslag i analyser. Planerad analys hösten 2015 genomfördes inte då provtagningen visade oljeskimmer vid okulär kontroll. Sannolikt berodde detta på inläckage av dagvatten i provtagningsbrunnen. Nya analyser tagna i början på 2016 visar resultat under riktvärdet. Sida 14
Parameter 2015-02-26 (mg/l) Årlig utsläppt mängd i kg Oljeindex 22 3,6 Susp 100 16,4 TABELL 1, SAMMANFATTNING UTGÅENDE HALTER OCH MÄNGDER FRÅN TVÄTTHALLENS OLJEAVSKILJARE 9.2. Centrala oljeavskiljaren för oljelagringsområdet Oljehamnens oljeavskiljare renar dagvattnen från Baltic Tank AB:s depå och Almer Oil AB:s depå. Efter oljeavskiljaren går det renade vattnet ut i Norsabäcken och vidare till Köpingsviken. Behandlad mängd avloppsvatten var under året 3924 m 3. Någon bräddning har inte skett under året. Kontroll av utgående vatten från oljeavskiljaren har utförts under året. Under året har två provtagningar utförts där analysen visar att oljeindex ligger under riktvärdet, på 0,6 respektive 0,2 mg/l. Se bilaga 2. 9.3. Utsläpp till luft Avgasutsläpp från maskiner redovisas i bilaga 1. 9.4. Recipientkontrollen Resultatet från recipientkontrollen redovisas på Köpings kommuns hemsida. http://www.koping.se/boende-miljo-och-trafik/miljo-och-klimat/miljotillstandet-ikoping/sjoar-och-vattendrag/ 9.5. Förbrukning av råvaror och energi 9.5.1. Elförbrukning och fjärrvärme El används i hamnen för att driva kranar, belysning av öppna arbetsytor samt drift av övrig utrusning. Därtill drivs avfuktare och uppvärmning av lokaler med el. Under året uppgick elförbrukningen till 1,5 GWh. Sida 15
9.5.2. Dieselförbrukning Bränsle Förbrukning Förbrukning Förbrukning 2015 (m 3 ) 2014 (m 3 ) 2013 (m 3 ) ACP Diesel 5% RME 127 96 63 ACP Diesel utan RME 10 - - Gas Oil 32 0,05% S Athos 0 4,9 12 TABELL 2, SAMMANFATTNING INKÖPT MÄNGD BRÄNSLE 9.5.3. Drifttider Drifttiden för Athos (bogserbåt och isbrytare) uppgick till 18 h. Den totala drifttiden för dieseldrivna truckar, lastmaskiner och kranar var under året cirka 18 110 drifttimmar jämfört med 13 200 timmar under året innan. 10. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER Mälarhamnar har inte vidtagit några betydande åtgärder för att ytterligare säkra drift och kontrollfunktioner. 11. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM Under kapitel 9.1 redovisas orsak samt vidtagna åtgärder avseende överskridande av riktvärdet för tvätthallens oljeavskiljare. I övrigt har inga olycksincidenter förekommit under året. Mälarhamnar har således inte genomfört några betydande åtgärder med anledning av driftstörningar och olyckor. Sida 16
12. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI Vid ett flertal tillfällen har information skett till personalen kring vikten av att undvika tomgångskörning. Detta har sedan följts upp i verksamheten av arbetsledare. 13. ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER MM I bilaga 4 redovisas kemikalieförteckning som ett utdrag från verksamhetens kemikaliedatabas. I förteckningen visas endast verksamhetens egna kemikalier, inte som tidigare även godsslag. Under året har inga betydande förändringar skett avseende kemikalieinnehavet. En inventering har påbörjats under året. 14. AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET Under året har inga betydande förändringar skett i vår avfallshantering. I bilaga 5 redovisas avfallet från verksamheten. Genom bättre information till personalen kring hantering av godsspillet har mängderna sjunkit. Sida 17
15. ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA Mälarhamnar har under året inte vidtagit några betydande åtgärder för att minska risker. 16. MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR Mälarhamnar tillverkar inga varor utan utför endast tjänster. Sida 18
Bilageförteckning Bilaga 1 Avgasutsläpp från maskiner Bilaga 2 Utsläpp från oljehamnens oljeavskiljare Bilaga 3 Fördelning av godsslag Bilaga 4 Kemikalieförteckning utdrag ur bolagets kemikaliedatabas Bilaga 5 Avfallsredovisning Sida 19