Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport barn Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg,, Jämtland,, Södermanland,, 2005-05-06 Blekinge-Dalarna-Gotland-Gävleborg--Sörmland-Uppsala-Värmland---Västra Götaland-Örebro Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: peter.molin@ltv.se Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kirkegaard E-post: lena.kierkegaard@lthalland.se Tel: 021-12 99 88 / +47 22 41 70 60 Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se
Nyckeltal 2004 Hälso- och sjukvård Delrapport barn 0. Inledande text sida 3 1. Landstingens kostnader barn sida 4 2. Vårdkonsumtion barn sida 11 3. Somatisk sjukvård - barn sida 15 4. Landstingsprofiler sida 20 Tabellbilaga länsnivå Tabellbilaga kliniknivå Sida 2
Nyckeltalssamverkan 2004 För elfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal användas inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Sveriges Kommuner och Landsting bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år 2004. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2004 redovisas i en huvudrapport och 23 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordf), Lena Kirkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) Sida 3
1. Landstingens kostnader - barn I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi. Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnader för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politikerkostnad ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård per ånare och delområde. År 2004. Totala kostnader hälso- och sjukvård inkl tandvård och politikerkostnad Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad Tandvård Politikerkostnad hälso- och sjukvård Blekinge 16 294 15 523 645 126 Dalarna 16 291 15 619 568 104 Gotland 17 447 16 580 711 156 Gävleborg 16 164 15 528 510 127 13 973 13 383 499 91 Jämtland 16 107 15 320 566 221 14 953 14 226 553 174 Södermanland 15 071 14 444 506 121 15 563 14 903 546 114 15 161 14 482 575 103 Västra Götaland 14 925 14 270 557 98 Örebro 15 677 15 087 455 135 Sida 4
I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politikerkostnad är fördelat på delområden. Tabell 4: Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per ånare, år 2004. Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS exkl tandvård och politikerkostnad Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS Blekinge 15 523 9 569 62% 2 832 18% 1 766 11% 1 355 9% Dalarna 15 619 9 379 60% 3 054 20% 1 660 11% 1 524 10% Gotland 16 580 10 770 65% 2 723 16% 1 613 10% 1 474 9% Gävleborg 15 528 8 760 56% 4 150 27% 1 341 9% 1 276 8% 13 383 8 411 63% 2 807 21% 1 101 8% 1 064 8% Jämtland 15 320 8 727 57% 3 698 24% 1 278 8% 1 617 11% 14 226 9 181 65% 2 432 17% 1 663 12% 949 7% Södermanland 14 444 9 220 64% 2 528 18% 1 483 10% 1 213 8% 14 903 9 190 62% 2 949 20% 1 587 11% 1 176 8% 14 482 8 969 62% 2 743 19% 1 724 12% 1 046 7% Örebro 15 087 9 457 63% 2 400 16% 1 668 11% 1 562 10% Nyckeltal 2004 - Kostnader Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde (exkl tandvård och politiker kostn) kronor per ånare Södermanland Örebro Jämtland Blekinge Gävleborg Dalarna Gotland 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS Sida 5
I nedanståande graf redovisas utvecklingen av kostnaderna för somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren 2000-2004. Redovisningen är både totalt samt per område. Nyckeltal - Ökningen i landstingens hälso- och sjukvårdskostnader åren 2000-2004 40% Hälso- och sjukvård (inkl övrigt HoS, exkl tandvård) Somatik Primärvård Psykiatri 37% 35% 33% 32% 33% 30% 28% 27% 30% 29% 27% 25% 22% 22% 22% 21% 24% 23% 24% 24% 21% 25% 20% 18% 19% 19% 18% 17% 15% 14% 15% 10% 11% 10% 5% 5% 0% Blekinge Dalarna Gävleborg Sörmland Västra Götaland Örebro Nyckeltal 2004 - Kostnader Andel kostnader per huvudområde Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Jämtland Medicinsk + kirurgisk vård Södermanland Örebro Medicinsk + kirurgisk vård Sida 6
Vem har producerat somatiska vården? I tabell 6 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den somatiska vården, exkl primärvård, som landstingsånarna konsumerat. Redovisningen är i kronor per ånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 6: Kostnader beroende på vem som har producerat den somatiska vården. Kostnader per ånare år 2004. Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård Blekinge 8 462 52 1 056 12% Dalarna 8 056 36 1 287 14% Gotland 8 775 121 1 873 19% Gävleborg 7 339 166 1 255 16% 6 281 361 1 769 25% Jämtland 7 462 124 1 141 14% 7 555 220 1 406 18% Södermanland 7 754 126 1 340 16% 8 806 65 319 4% 7 475 257 1 238 17% Örebro 8 712 209 536 8% Nyckeltal 2004 - Kostnader Somatik - Kostnader i kronor per ånare fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns Jämtland Gävleborg Södermanland Dalarna Örebro Blekinge Gotland 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns Sida 7
Kostnader per specialitet och specialitetsområde I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden. Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitetsområden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting. Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen. I tabell 9 redovisas nettokostnaderna i kronor per ånare för den somatiska vården fördelad på specialiteter och specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per ånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar kvinnosjukvård, barnmedicin och de övriga aktuella specialiteterna. Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. Tabell 9: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård. Kronor per ånare år 2004. Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Södermanland Medicin mm (1) 4 061 4 395 4 555 4 029 3 405 4 348 4 129 4 178 4 315 Barnmedicin 661 602 832 709 650 697 633 642 725 Habilitering 194 328 259 255 154 225 291 210 231 S:a med vård 4 916 5 325 5 647 4 993 4 208 5 270 5 053 5 031 5 272 Andel med vård (%) 51% 56% 53% 57% 50% 57% 55% 56% 57% Kirurgi mm (2) 1 931 1 715 2 207 1 588 1 677 2 535 1 545 1 638 1 628 Ortopedi 1 289 1 092 1 335 930 1 120 728 1 172 1 113 1 023 Kvinnosjukvård 853 714 914 670 879 0 821 616 642 Ögon 235 301 244 220 200 232 245 242 269 ÖNH (3) 346 360 404 358 327 416 385 331 357 S:a kirurgisk vård 4 653 4 182 5 105 3 766 4 203 3 911 4 168 3 939 3 918 Andel kir vård (%) 49% 44% 47% 43% 50% 43% 45% 44% 43% Somatisk vård totalt 9 570 9 507 10 752 8 759 8 411 9 181 9 221 8 970 9 190 I medicin mm (1) inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, hud, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik. I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi. I ÖNH (3) inkluderas logopedi och audiologi. Sida 8
Nyckeltal 2004 - Kostnader medicinsk vård Kostnader i kronor per medicinsk huvudspecialitet och ånare Blekinge Gävleborg Södermanland Dalarna Gotland 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Medicin mm Barnmedicin Habilitering Nedan redovisas nettokostnaderna för barnmedicin relaterat till antalet ånare i målgrupp Barnmedicin - antalet ånare 0-18 år. Kostnader i kronor per ånare 2004 Barnmedicin (Inv 0-18 år) 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Gotland Gävleborg Blekinge Södermanland Dalarna Sida 9
2. Vårdkonsumtion - barn Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård inom det egna landstinget, i andra landsting, privat vård samt riks- och regionvård. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Syftet med detta är att visa på mervärdet av att använda individdata för beskrivning av vårdkonsumtion och övergripande vårdprocess. Utvecklingsgruppen har under året genomfört ett projekt avseende vårdkonsumtion ur ett individ- och befolkningsperspektiv (Rapport 2, Modell för beskrivning av vårdkonsumtion). På kommunnivå har samlats in: vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård, köpt vård enligt speciella avtal, riks- och regionsjukvård samt privatläkarbesök. Uppgifterna är relaterade till lägsta möjliga organisatoriska nivå, det vill säga till klinik/specialitet. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. Vad gäller uppgifter om öppenvård är insamlingsrutinerna fortfarande olika i landstingen. Precis som tidigare år har en del landsting datasystem för datafångst på helårsbasis, andra gör stickprovsundersökningar som får utgöra bas för beräkning på helårsbasis. De tal som levererats från respektive landsting har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts per kommun och för länet totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå. I delrapport Vårdkonsumtion redovisas även uppgifter på kommunnivå. Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 ånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. Pga byte av administrativt system klarar landstinget Sörmland inte att i tid ta fram kvalitetssäkrade data för primärvården gällande 2004. För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport Vårdkonsumtion. Sida 10
Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2004 totalt Antal VTF per 1000 per landsting Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 250 200 150 100 50 0 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Jämtland Södermanland Uppsala Västra Götaland Örebro Nyckeltal - Vårdkonsumtion 2004 totalt Antal läkarbesök per 1000 per kommun på Gotland Medicinsk vård Kirurgisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 3000 2500 2000 1500 Ej PV 1000 500 0 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Jämtland Södermanland Uppsala Västra Götaland Örebro Sida 11
Vårdkonsumtion 2004 - Barnmedicin Antal läkarbesök per 1000 Västra Götaland US Blekinge Örebro Gävleborg Dalarna Jämtland Gotland Uppsala Sörmland 0 20 40 60 80 100 120 Vårdkonsumtion 2004 - Barnmedicin Antal vårdtillfällen per 1000 Västra Götaland US Blekinge Sörmland Örebro Uppsala Gävleborg Gotland Dalarna Jämtland 0 2 4 6 8 10 12 14 Sida 12
Vårdkonsumtion 2004 - Barnmedicin Vårdtid i dagar per 1000 Västra Götaland Uppsala US Dalarna Sörmland Gävleborg Blekinge Örebro Jämtland Gotland 0 10 20 30 40 50 60 Sida 13
3. Somatisk sjukvård - barn Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I talen finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet. Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter : medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi, mm/urologi, ortopedi, KK, ögon och ÖNH/audiologi/HC. Rapportstruktur på länsnivå: Somatisk sjukvård Medicin mm Onkologi Hud Barn Kirurgi mm Ortopedi KK Ögon ÖNH/Audio Klinikrapporter finns i egna delrapporter inom respektive specialitet. Generellt: Det är utarbetat specifika rapporter för olika specialiteter / servicefunktioner: medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi mm/urologi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH/audiologi/HC, logopedi, akutmottagning, röntgen, anestesi/iva och operation. Nyckeltal på kliniknivå är produktionsrelaterad. Agrigerade nyckeltal på länsnivå är relaterade till länets befolkning. I övrig personal ingår all personal som är inrapporterat, utom sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under läkare totalt ingår alla läkare, inkl. AT-läkare om inte annat anges. Nyckeltal baserad på personalkostnad eller personalkostnad övrig personal slutenvård (per vårdtillfälle/besök/drg-poäng) omfattar all personalkostnad minus 255.000 kr per årstjänst sjukgymnaster/arbetsterapeuter, delat på respektive talvärde. Detta gör att nyckeltalet inte speglar den reella kostnaden. Nyckeltalet fungerar däremot som ett relationsvärde i jämförelse mellan lika kliniker. Sida 14
Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är i huvudsak relaterade till hela länets befolkning per 2004-12-31, med undantag av barn (antal barn 0-18 år), BUP (antal barn 0-17 år), kvinnosjukvård (antal kvinnor 15 år+) och mammografi (antal kvinnor 40 år+). Län Antal kommuner Antal 0-18 år Totalt antal Blekinge 5 32 518 150 335 Dalarna 15 61 998 276 042 Gotland 1 13 102 57 661 Gävleborg 10 60 397 276 599 6 68 577 283 788 Jämtland 8 28 027 127 424 8 40 201 178 285 Sörmland 9 60 452 261 070 Uppsala 7 71 184 302 564 15 57 741 256 875 11 59 576 261 005 Västra Götaland 49 347 670 1 521 895 Örebro 12 61 966 273 920 Totalt Nysam 156 963 409 4 227 463 Källa: SCB Gememsamma definitioner Besök. Ett besök är en vårdkontakt inom öppenvård som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare som dokumenterats i journal. Dagsjukvård. Med dagsjukvård menas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten skall det finnas en upprättad vårdplan. Detta skall gälla oavsett vilken avdelning som avses, alltså inkl. intagningsavdelning, akutvårdsavdelning etc. Vårdtillfälle. Med vårdtillfälle menas vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande). Utskrivning skall ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året. Slutenvård. Med slutenvård menas vård till patient som är inskriven vid en av sjukhusets vårdavdelningar. Kommentarer från utvecklingsgrupperna Det har etablerats utvecklingsgrupper inom de flesta medicinska specialiteterna som per idag ingår i nyckeltalssystemet. I år 2004 s material har både definitioner av basdata och nyckeltalen diskuterats i samtliga grupper. Sida 15
Barn, länsnivå tabell se bilaga Nyckeltal 2004 Barn länsnivå Antal VTF per 1000 barn 0-18 år Blekinge Antal VTF barnmed Antal VTF icke barnmed Dalarna Södermanland Gävleborg Jämtland Gotland 0 10 20 30 40 50 60 70 Nyckeltal 2004 Barn länsnivå Antal VDG per 1000 barn 0-18 år Blekinge Dalarna Södermanland Antal VDG barnmed Antal VDG icke barnmed Jämtland Gävleborg Gotland 0 50 100 150 200 250 300 Sida 16
Nyckeltal 2004 Barn länsnivå Antal läkarbesök per 1000 barn 0-18 år Gävleborg Gotland Jämtland Blekinge Dalarna Södermanland 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 Nyckeltal 2000-2004 Barn länsnivå Antal läkarbesök egna lt / 1000 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 2000 2001 2002 2003 2004 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Jämtland Södermanland Uppsala Sida 17
Nyckeltal 2004 Barn länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Personalkostnad per ånare -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Jämtland Södermanland Uppsala Nyckeltal 2000-2004 Barn länsnivå Personalkostnad per ånare 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 2000 2001 2002 2003 2004 Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Uppsala Jämtland Södermanland Sida 18
Nyckeltal 2004 Barn länsnivå Antal disp vårdplatser totalt per 100 000 barn 0-18 år Södermanland Dalarna Jämtland Gävleborg Blekinge Gotland 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Nyckeltal 2004 Barn länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Antal VTF per vårdplats -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Jämtland Södermanland Uppsala Sida 19
2. Landstingsprofiler Nyckeltal 2004 Barn länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Inv barn=0-18 år Blekinge -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF barnmed barn egna lt / 1000-91% Antal VTF icke barnmed barn egna lt / 1000 Antal VDG barnmed barn egna lt/ 1000 Antal VDG icke barnmed barn egna lt/1000-88% Antal läkarbesök egna lt / 1000 0% RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb. läkare/100 000 Antal årsarb. läkare jour och beredskap/100 000 Antal årsarb. USK+Bitr+ Barnssk./100 000 Antal årsarb. dietist/100 000 US Antal vårdplatser totalt / 100 000 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp vårdplats i slutenvård Sida 20
Nyckeltal 2004 Barn länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Inv barn=0-18 år Dalarna -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF barnmed barn egna lt / 1000 Antal VTF icke barnmed barn egna lt / 1000 Antal VDG barnmed barn egna lt/ 1000 Antal VDG icke barnmed barn egna lt/1000 Antal läkarbesök egna lt / 1000 0% RESURSDATA Personalkostnad / 0% Antal årsarb. läkare/100 000 0% Antal årsarb. läkare jour och beredskap/100 000 0% Antal årsarb. USK+Bitr+ Barnssk./100 000 Antal årsarb. dietist/100 000 Antal vårdplatser totalt / 100 000 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp vårdplats i slutenvård Sida 21
Nyckeltal 2004 Barn länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Inv barn=0-18 år Gotland -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF barnmed barn egna lt / 1000 Antal VTF icke barnmed barn egna lt / 1000 74% Antal VDG barnmed barn egna lt/ 1000 Antal VDG icke barnmed barn egna lt/1000 46% Antal läkarbesök egna lt / 1000 RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb. läkare/100 000 Antal årsarb. läkare jour och beredskap/100 000 Antal årsarb. USK+Bitr+ Barnssk./100 000 Antal årsarb. dietist/100 000 US Antal vårdplatser totalt / 100 000 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp vårdplats i slutenvård Sida 22
Nyckeltal 2004 Barn länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Inv barn=0-18 år Gävleborg -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF barnmedicinska barn egna lt / 1000 Antal VTF icke barnmedicinska barn egna lt / 1000 Antal VDG barnmedicinska barn egna lt/ 1000 Antal VDG icke barnmedicinska barn egna lt/1000 Antal läkarbesök egna lt / 1000 RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb. läkare/100 000 Antal årsarb. läkare jour och beredskap/100 000 Antal årsarb. USK+Bitr+ Barnssk./100 000 Antal årsarb. dietist/100 000 Antal vårdplatser totalt / 100 000 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp vårdplats i slutenvård Sida 23
Nyckeltal 2004 Barn länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Inv barn=0-18 år -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF barnmed barn egna lt / 1000 Antal VTF icke barnmed barn egna lt / 1000-56% Antal VDG barnmed barn egna lt/ 1000 Antal VDG icke barnmed barn egna lt/1000 Antal läkarbesök egna lt / 1000 RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb. läkare/100 000 US Antal årsarb. läkare jour och beredskap/100 000 US Antal årsarb. USK+Bitr+ Barnssk./100 000 US Antal årsarb. dietist/100 000 US Antal vårdplatser totalt / 100 000 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp vårdplats i slutenvård Sida 24
Nyckeltal 2004 Barn länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Inv barn=0-18 år Jämtland -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF barnmed barn egna lt / 1000 Antal VTF icke barnmed barn egna lt / 1000 Antal VDG barnmed barn egna lt/ 1000 Antal VDG icke barnmed barn egna lt/1000 Antal läkarbesök egna lt / 1000 RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb. läkare/100 000 Antal årsarb. läkare jour och beredskap/100 000 US Antal årsarb. USK+Bitr+ Barnssk./100 000 100% Antal årsarb. dietist/100 000 Antal vårdplatser totalt / 100 000 0% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp vårdplats i slutenvård Sida 25
Nyckeltal 2004 Barn länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Inv barn=0-18 år -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF barnmed barn egna lt / 1000 Antal VTF icke barnmed barn egna lt / 1000 Antal VDG barnmed barn egna lt/ 1000 Antal VDG icke barnmed barn egna lt/1000-46% Antal läkarbesök egna lt / 1000 RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb. läkare/100 000 Antal årsarb. läkare jour och beredskap/100 000 Antal årsarb. USK+Bitr+ Barnssk./100 000 0% Antal årsarb. dietist/100 000 Antal vårdplatser totalt / 100 000 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp vårdplats i slutenvård Sida 26
Nyckeltal 2004 Barn länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Inv barn=0-18 år Södermanland -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF barnmed barn egna lt / 1000 Antal VTF icke barnmed barn egna lt / 1000 Antal VDG barnmed barn egna lt/ 1000 Antal VDG icke barnmed barn egna lt/1000 Antal läkarbesök egna lt / 1000 RESURSDATA Personalkostnad / Antal årsarb. läkare/100 000 Antal årsarb. läkare jour och beredskap/100 000 Antal årsarb. USK+Bitr+ Barnssk./100 000 Antal årsarb. dietist/100 000 Antal vårdplatser totalt / 100 000 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp vårdplats i slutenvård Sida 27
Nyckeltal 2004 Barn länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Inv barn=0-18 år -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF barnmed barn egna lt / 1000 Antal VTF icke barnmed barn egna lt / 1000 53% Antal VDG barnmed barn egna lt/ 1000 107% Antal VDG icke barnmed barn egna lt/1000 Antal läkarbesök egna lt / 1000 RESURSDATA Personalkostnad / 48% Antal årsarb. läkare/100 000 Antal årsarb. läkare jour och beredskap/100 000 US Antal årsarb. USK+Bitr+ Barnssk./100 000 85% Antal årsarb. dietist/100 000 Antal vårdplatser totalt / 100 000 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp vårdplats i slutenvård Sida 28
Nyckeltal 2004 Barn länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Inv barn=0-18 år -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% AKTIVITETSDATA Antal VTF barnmed barn egna lt / 1000 Antal VTF icke barnmed barn egna lt / 1000 74% Antal VDG barnmed barn egna lt/ 1000 Antal VDG icke barnmed barn egna lt/1000 69% Antal läkarbesök egna lt / 1000 RESURSDATA Personalkostnad / 0% Antal årsarb. läkare/100 000 Antal årsarb. läkare jour och beredskap/100 000 Antal årsarb. USK+Bitr+ Barnssk./100 000 Antal årsarb. dietist/100 000 Antal vårdplatser totalt / 100 000 0% PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp vårdplats i slutenvård Sida 29
BILAGA: TABELLBILAGA LÄNSNIVÅ TABELLBILAGA KLINIKNIVÅ
4.1.2 Barn 2004 länsnivå Barn : länet = 0-18 år Tabell sid 1 Nysam AKTIVITETSDATA Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Jämtland Södermanland Antal VTF barnmedicinska barn egna lt / 1000 33 32 33 26 26 37 22 27 36 33 Antal VTF icke barnmedicinska barn egna lt / 1000 1,8 13 33 23 8,3 18 15 20 29 33 Antal VDG barnmedicinska barn egna lt/ 1000 166 160 152 151 143 155 190 128 181 152 Antal VDG icke barnmedicinska barn egna lt/1000 5,2 25 65 53 28 36 24 59 92 75 Antal läkarbesök egna lt / 1000 297 299 233 215 373 292 422 340 303 267 Antal vårdkontakter dagsjukvård barnmed barn egna lt / 1000 12 15 25 15 5,7 25 24 14 29 RESURSDATA Personalkostnad / 1205 1277 1361 1352 951 1551 1241 1110 1829 1280 Antal årsarb. läkare/100 000 37 44 53 46 47 42 42 65 36 Antal årsarb. läkare jour och beredskap/100 000 6,8 6,4 7,8 6 5,1 5,8 7,4 Antal årsarb. SSK/100 000 115 90 83 104 105 103 80 133 109 Antal årsarb. USK+Bitr+ Barnssk./100 000 52 74 94 80 82 77 62 82 60 Antal årsarb. dietist/100 000 2,4 1,2 4 1,6 3,7 1,5 Antal sekr/kanslist/100 000 15 24 17 26 24 29 21 30 14 Antal årsarb. övrig personal / årsarb. läkare 5 4,5 4 4,7 4,8 5,5 4,3 3,9 5,4 Antal vårdplatser totalt / 100 000 66 56 95 64 45 61 54 43 70 61 PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp vårdplats i slutenvård 53 82 69 62 75 90 68 78 92 108 Antal VTF barnmedicinsk vård / årsarb. läkare 89 72 62 57 73 56 74 56 93 Antal VTF / årsarb ssk+usk/bitr/bsk 21 28 37 22 29 20 34 30 38 Antal VDG / årsarb ssk+usk/bitr/bsk 100 95 118 104 126 115 137 144 133 Antal läkarbesök / årsarb. läkare 788 645 402 443 401 959 779 390 743 MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 88% 90% 76% 89% 79% 94% 81% 87% 63% 80% Andel oplanerade läkarbesök / totala antalet läkarbesök 41% 33% 26% 22% 36% 11% 42% 42% 5,8% 34% Andel läkarbesök under jourtid av totalt antal läkarbesök 20% 18% 1,9% 13% 18% 32% 24% 11% KVALITETSDATA Andel specialister av läkare totalt 71% 63% 68% 46% 100% 49% 75% 57% 59% 75% Andel ssk av sum ssk+usk / bitr+barnsk 69% 55% 47% 57% 74% 56% 57% 57% 62% 64% Antal VTF för barn med astma som huvuddiagnos / 1000 0,92 0,94 2,7 0,63 0,35 2,1 0,95 1 1,1 2,6 Antal astma/allergisjuksköterskor/100 000 120 2,4 2,8 3,4 2,9 4 2,2 2,4 2,5 Antal sköterskebesök i astma/allergivård/1000 0 12 19 4 8,5 12 15 45 12 Antal epilepsisjuksköterskor/100 000 0 0,81 0,33 0,58 1,1 0 1,7 1,7 0,84 Antal diabetessjuksköterskor/100 000 6,2 2,4 3,6 2,6 2,1 2,5 2,3 2,9 1,7 Antal sköterskebesök i diabetessjukvård/1000 0,09 5 3,1 16 4 3,9 5,4 2,7 7,8 7,2
4.1.2.1 Barn 2004 kliniknivå Tabell sid 2 Nysam RESURSDATA Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län s län Jämtlands län BLS Falun Visby Gävle Hudiksvall Halmstad Kungsbacka Priv spec Östersund Karlskrona Barn Antal årsarb. övrig personal / årsarb. läkare 5 4,5 4 5,2 4,2 2,8 4,7 Priv spec Barnmed Jämtland PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård 53 82 69 77 41 75 90 Antal VDG / disp VPL slutenvård 256 280 218 383 181 371 389 Antal VTF barnmedicinsk vård / årsarb. läkare 89 72 62 62 51 73 Antal VTF / årsarb ssk+usk/bitr/bsk 21 28 37 26 15 29 Antal VDG / årsarb ssk+usk/bitr/bsk 100 95 118 131 65 126 Antal VTF neonatal / 1000 förlösta barn 134 142 122 147 118 76 Antal läkarbesök / årsarb. läkare 788 645 402 473 409 1928 401 Antal besök övrig personal/årsarb.övrig personal 69 100 80 126 151 434 88 Antal VDG neonatal / disp VPL neonatal 222 369 199 332 190 280 MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 88% 90% 76% 87% 97% 79% 94% Antal vårddagar per vårdtillfälle exkl neonatal 3,6 2,2 2,5 3,3 3,4 3,9 4,3 Antal vårddagar per vårdtillfälle neonatal 11 11 13 16 10 14 Antal vårdkontakter dagsjukvård / VTF i slutenvård 0,33 0,4 0,34 0,41 0,19 0,16 0,5 Antal läkarbesök / VTF i slutenvård 8,3 6,2 3,2 4 8 5,9 3,5 Andel oplanerade läkarbesök av totalt antal läkarbesök 41% 33% 26% 22% 22% 36% 33% 11% Andel läkarbesök under jourtid av totalt antal läkarbesök 20% 18% 1,9% 13% 14% 18% 32% KVALITETSDATA Andel specialister av årsarb. läkare totalt 71% 63% 68% 34% 59% 100% 49% Andel ssk av sum ssk+usk / bitr+barnsk 69% 55% 47% 66% 44% 74% 56%
4.1.2.1 Barn 2004 kliniknivå Tabell sid 3 Nysam RESURSDATA Antal årsarb. övrig personal / årsarb. läkare PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF / disp VPL slutenvård Antal VDG / disp VPL slutenvård Antal VTF barnmedicinsk vård / årsarb. läkare Antal VTF / årsarb ssk+usk/bitr/bsk Antal VDG / årsarb ssk+usk/bitr/bsk Antal VTF neonatal / 1000 förlösta barn Antal läkarbesök / årsarb. läkare Antal besök övrig personal/årsarb.övrig personal Antal VDG neonatal / disp VPL neonatal MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård Antal vårddagar per vårdtillfälle exkl neonatal Antal vårddagar per vårdtillfälle neonatal Antal vårdkontakter dagsjukvård / VTF i slutenvård Antal läkarbesök / VTF i slutenvård Andel oplanerade läkarbesök av totalt antal läkarbesök Andel läkarbesök under jourtid av totalt antal läkarbesök KVALITETSDATA Andel specialister av årsarb. läkare totalt Andel ssk av sum ssk+usk / bitr+barnsk s län Södermanlands län s läns län Växjö Ljungby Priv spec Barn Västerås Eskilstuna Katrineholm Nyköping Priv spec Katrineholm Barn Priv spec Umeå/ Nyköping Barn Skellefteå / Lycksele 6,1 1,6 4,4 2,6 4,4 3,9 5,4 68 78 92 108 383 292 440 372 65 74 73 56 93 21 32 39 30 38 119 121 184 144 133 141 0 166 128 173 113 775 1362 2685 461 1680 896 2844 2657 390 743 78 215 65 230 59 120 104 409 289 274 308 81% 89% 82% 63% 80% 3,7 2,5 4 3,9 2,7 15 12 9,7 14 12 0,72 0,61 0,34 0,18 0,44 7,2 3,8 6,1 3,9 4,1 46% 29% 56% 2,3% 36% 5,8% 34% 30% 11% 71% 93% 100% 52% 86% 51% 100% 100% 59% 75% 56% 100% 57% 59% 54% 62% 64%
(Nyckeltalssamverkan) En grupp landsting, med konsultföretaget Helseplan som operatör, arbetar med att ta fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal landsting har successivt ökat från starten 1994. Under året 2004 deltog i olika delar av materialet: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg,, Jämtland, Kalmar,, Sörmland, Stockholm, Uppsala, Värmland,,, Västra Götaland, Örebro och Östergötland. För närmare information kontakta: Helseplan telefon: 021 12 99 88 hemsida: www.helseplan.se e-post: helseplan@helseplan.se