Kv. Möbelsnickaren 10

Rapport 2015:46 Kv. Möbelsnickaren 10 Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning år 2015 Ylva Wickberg

Rapport 2015:46 Kv. Möbelsnickaren 10 Åhus socken, Kristianstad kommun Arkeologisk förundersökning 2015 Ylva Wickberg Fornlämningsnr: 23 Möbelsnickaren 10, Åhus socken Kristianstads kommun Skåne län

Sydsvensk Arkeologi AB Kristianstad Box 134 291 22 Kristianstad Telefon (Regionmuseets växel): 044-13 58 00 Malmö Erlandsrovägen 5 218 45 Vintrie www.sydsvenskarkeologi.se 2015 Sydsvensk Arkeologi AB Rapport 2015:46 Omslag: Schaktning. Foto: Ylva Wickberg Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet, I2014/00893.

Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Läge och topografi 5 Historik och fornlämningsmiljö 5 Resultat 7 AG 202, avfallsgrop 7 AL 200014, raseringslager 10 AK 203, stensyll 10 Tolkning 11 Referenser 12 Administrativa uppgifter 13 Bilagor 15 Bilaga 1. Anläggningstabell 15 Bilaga 2. Fyndtabell 15

Figur 1. Kristianstad kommun med Åhus läge vid kusten markerat. Figur 2. Åhus läge invid Helgeås forna utlopp. Röd stjärna markerar undersökningsområdet

Sammanfattning Sydsvensk Arkeologi AB har utfört en arkeologisk förundersökning inom fastigheten Möbelsnickaren 10 i centrala Åhus. Undersökningen föranleddes av fastighetsägarens önskan att utföra markarbeten på sin tomt. Vid arbetena påträffades en avfallsgrop samt delar av en stensyll som kan sättas i samband med stadens medeltida historia. Inledning I samband med anläggandet av en utomhuspool inom fastigheten Möbelsnickaren 10 i Åhus behövdes schakt grävas för vattenledningar. Då den aktuella fastigheten ligger inom Åhus historiska stadsområde, upptaget som fornlämning 23 i Åhus socken, beslutade Länsstyrelsen i Skåne län att en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning skulle genomföras (Lst. dnr. 431-10544-2015). Undersökningen genomfördes den 4 maj 2015 av personal från Sydsvensk Arkeologi AB. Läge och topografi Åhus ligger på sandslätten vid kusten, en dryg mil sydöst om Kristianstad. Det är i huvudsak fullåkersbygden som har satt sin prägel på området även om det finns stora inslag av sandstrand och strandskog. Den historiska delen av staden Åhus är belägen kring nivån 5 m. ö. h. och ligger vid den nordvästra stranden av nedre Helge å, strax innanför dess mynning. Kvarteret Möbelsnickaren ligger inom det medeltida stadsområdet, fornlämning Åhus 23, och kan därför förväntas innehålla lämningar av arkeologiskt intresse. Historik och fornlämningsmiljö Åhus ligger strax innanför Helgeåns ursprungliga utlopp i Östersjön. År 1775 ändrades åns utlopp till Yngsjö på grund av böndernas dräneringsarbeten, och endast en mindre förgrening blev kvar vid Åhus. Åhus omnämns vid namn och som stad i en källa från slutet av 1300-talet, och dess ursprungliga namn Aos betyder åmynning. Mariakyrkan i centrala Åhus anses vara från mitten av 1100-talet och till samma århundrade dateras även Aosehus, biskopsborgen, mellan staden och åmynningen. Stadsmuren är till vissa delar ännu bevarad och har sannolikt tillkommit under mitten av 1300-talet. I staden finns även rester efter ett medeltida dominikankonvent. Enligt skrifter från 1300-talet övergår staden från kungamakten till kyrkan år 1149. Urbaniseringskriterier finns dock inte förrän vid 1200-talets mitt, med medeltida gatunät, institutioner som Kv. Möbelsnickaren 10 5

Figur 3. Schaktets läge på baksidan av fastigheten Sjögatan 18. dominikanerkloster och spetälskehospital. Staden Åhus betydelse skall ses som handelsort och som stödjepunkt för kyrkans intressen i området. Under 1500-talet utsätts Åhus för en rad krigshändelser och staden förlorar sina stadsrättigheter år 1617 till förmån för den nyanlagda staden Kristianstad. Under 1600- talet t.o.m.1880-talet finns bebyggelsen inom gränserna för det medeltida stadsområdet (Rosenberg 1984). Det aktuella undersökningsområdet i kvarteret Möbelsnickaren är beläget vid Sjögatan och är med sitt centrala läge intressant ur ett arkeologiskt perspektiv. Den har anlagts längs den äldre strandlinjen till Helgeåns utlopp. Vid en arkeologisk förundersökning i samband med nedläggande av fjärrvärme år 2010 i korsningen Sjögatan/Ströbergsgatan 20 m öster om den nu aktuella fastigheten, kunde en utfylld, äldre strandvall konstateras strax norr om Ströbergsgatan, och en vägbeläggning från 1600-1700-talet fanns på 0,9 m djup (Björk & Wickberg 2010). 6 Kv. Möbelsnickaren 10

Figur 4. Resultat av undersökningen, inmätta anläggningar och schakt. Resultat Vid undersökningstillfället var redan omkring 0,5 m matjord bortschaktad, och denna volym ska läggas till vid beskrivningen av uppmätta djup. Det övervakade schaktet var 0,8 m brett och 0,8 m djupt (d v s 1,30 från ursprunglig markyta). Invid sydvästra delen av bostadshuset grävdes schaktet ned till 2,5 m djup, på 2,3 m djup finns ett vattenavsatt torvigt lerlager, 0,05-0,1 m djupt, det hade ingen synlig kulturpåverkan. Det tolkas vara del av den äldre åstranden. Vid förundersökningen framkom en rikt fyndförande avfallsgrop, en möjlig syllstenstrad samt rester av ett rivningslager. AG 202, avfallsgrop I den norra delen av schaktet framkom en vid grop, 2,34 m bred och 0,72 m djup (figur 4). Fyndmaterialet daterar den till perioden 1250-1350. Översta skiktet på 0,1-0,2 m var omrörda massor bestående av grågul och brunflammig humös sand, sannolikt är lagret odlat. Gropen innehöll två intakta lager, Lager 1 och Lager 2. Kv. Möbelsnickaren 10 7

Figur 5. Gropen A 201 efter undersökning. Foto mot V. Ej tillvaratagna djurben på schaktkanterna. Figur 6. Renritning av gropen A 201. AL 200073 Lager 1 Lagret var 0,3 m djupt och utgjordes av mörkt gråbrun humös sand, skörbränd sten, rikligt med sot och kolfragment. Det innehöll en förhållandevis stor mängd fynd: Obrända djurben: Det största fyndmaterialet i gropen var djurben. Ingen osteologisk analys har utförts, men en del av djurbenen har kunnat bestämmas till get/får, nöt, svin, fisk och fågel. De mest representerade delarna av benmaterialet är horn från get/får, käkar, revben, lårben och falanger av get/får, nöt och svin. Ett representativt urval av benmaterialet togs tillvara. 8 Kv. Möbelsnickaren 10

Figur 8. F nr 15. Äldre svartgods. Figur 7. Keramik i yngre svartgods, F nr 2 till vänster och F nr 1 till höger. De representerar skärvor från två olika kärl. Figur 9. F nr 21. Äldre rödgods. Figur 10. F nr 30. Del av beslag. Figur 11. F nr 26. Fragment av malsten i skiffer. Keramik: Keramikmaterialet är relativt stort och utgörs i fallande grad av yngre svartgods, äldre rödgods, stengods samt en skärva äldre svartgods (figur 8). Det är skärvor efter minst 22 kärl som hamnat i gropen. Materialet är varierat, och minst en skärva kan vara efter ett importerat kärl (figur 9). Keramikskärvorna dateras till perioden 1250-1350 och daterar slutskedet av gropens användning. Bergart och flinta: Flintmaterialet utgörs av större och mindre avslag och avfall, samt några större flintstycken. Mycket i materialet är bränt. En knacksten i bergart och ett kvartsavslag tillvaratogs, liksom några fragment av ett föremål i skiffer. Flera av skifferfragmenten hade djupa ristningar i form av linjer i vinkel, sannolikt härrör de från en malsten (figur 11). Järn: I lagret fanns flera nitar, en del med rombisk nitplatta. De kan ha varit båtnitar. Det fanns även spikar och spikar med omböjd spets, och delar av ett kniv- sågblad eller beslag. Järnmaterialet var kraftigt korroderat. I gropen framkom även en järnskålla (figur 12). Bränd lera: En del tegelfragment från taktegel och tegelsten fanns i lagret, men de var ganska små och fragmenterade. Ett urval av materialet togs tillvara. I gropen fanns även ett fragment av en ugnsvägg, vilken utsatts för mycket stark hetta och smält på insidan (figur 12). Brons: Ett fragment av ett bronsbeslag med ornering i form av koncentriska cirklar och ett nithål påträffades. Det kan sannolikt dateras till medeltid (figur 10). Kv. Möbelsnickaren 10 9

Figur 12. Järnskålla (F nr 34), båt(?)nitar (F nr 31), ugnsfragment (F nr 35) och spikar (F nr 32). AL 200075, Lager 2 Lagret var 0,2 m djupt och bestod av grågul humös sand, skörbränd sten och sten, lite kalkbruk och kolfragment samt en liten mängd fynd. I lagret påträffades keramikfragment efter två kärl av yngre svartgods och ett av äldre rödgods. Det fanns väldigt lite djurben jämfört med Lager 1. I lagret tillvaratogs även två tegelfragment och två flintavslag, två bitar bränd lera och en järnnit respektive ett skifferfragment. AL 200014, raseringslager I mellersta partiet av schaktet fanns en lagerrest på 0,7 m djup, 1,2 m djup före den tidigare nämnda matjordsavbaningen, och 1,6 m stor (figur 4). Det var 0,1 m djupt och fyllningen utgjordes av lerig grågul sand. Det innehöll rivningsmaterial som kalkbruk, tegelfragment och träkol. AK 203, stensyll I övrigt fanns en möjlig syllstensrad på 1,4 m djup, omkring 2 m djup före den tidigare nämnda matjordsavbaningen, (figur 4). Stenarna var 0,4 m stora och nedgrävda i alven. Fyllningen i nedgrävningen utgjordes av melerad gulbrun sand, och alven av ljusbrun homogen sand. 10 Kv. Möbelsnickaren 10

Tolkning Gropen AG 202 syntes inte förrän matjorden schaktats bort ytterligare 0,2 m (man hade tidigare vid anläggandet av en pool schaktat bort omkring 0,5 m matjord inom fastigheten). Den har alltså legat under 0,7 m odlad matjord, vilket indikerar att matjord odlats ned från högre belägna partier och jämnat ut en äldre, mot ån sluttande, markhorisont i schaktområdet. Stensyllen AK 203 som påträffades nedgrävd på omkring 1,4 m djup (ursprungligen närmare 2 m djup), tyder också på att en äldre topografi sluttat kraftigt mot åstranden. Stensyllen kan ha utgjort en förstärkning i ett strandområde, brofäste eller varit del av en husgrund. Det övervakade ledningsschaktet berörde endast en 0,8 m bred ränna genom gropen AG 202, som om den haft symmetriskt rundad form varit minst 2-2,5 m bred. Gropen innehöll två lager, varav det övre, Lager 1, innehöll rikligt med fynd av avfallskaraktär, bland annat djurben som visar på slaktavfall/matrester, keramikfragment, järnskrot, slagg och ett ugnsfragment. Ugnsfragmentet kan representera antingen keramik- eller järnframställning. Det undre lagret, Lager 2, var trots att det hade ungefär samma tjocklek som Lager 1 förhållandevis magert vad gäller fynd. Fyndmaterialet hade ungefär samma sammansättning som i Lager 1 och är sannolikt nedblandat från detta. Det tolkas som att funktionen som avfallsgrop varit sekundärt, och att gropen grävts i annat syfte. Om hela gropen varit tillgänglig för undersökning kanske dess form och totala innehåll kunnat visa den primära funktionen, nu kan man endast spekulera i om det varit exempelvis sandtäkt. Den har sannolikt stått öppen en period och Lager 2 har bildats av kringliggande lager blandat med alven. Fyndsammansättningen visar på en del aktiviteter som förts i närheten av gropen: man har framställt järn, styckat djur och berett mat. Det är aktiviteter som varit praktiska att utföra nära ån. Kv. Möbelsnickaren 10 11

Referenser Björk, T. & Wickberg, Y. 2010. Fjärrvärme i Åhus medeltida gator. Arkeologisk förundersökning. Sydsvensk Arkeologi AB Rapport nr 2010:20. Kristianstad. Kockum, J. 2011. Sjögatan och Månsgatan i Åhus, Arkeologisk förundersökning 2011. Sydsvensk Arkeologi AB Rapport nr 2011:45. Kristianstad. Kockum, J. & Carlsson, C. 2012. Kv. Möbelsnickaren 9 i Åhus, Arkeologisk förundersökning 2011. Sydsvensk Arkeologi AB Rapport nr 2012:36. Kristianstad. Rosberg, A. 1983. Arkeologisk undersökning 1983. Medeltida bebyggelselämningar. Sjögatan 10-12, Åhus, Skåne. Rapport Skånes hembygdsförbund, Kristianstad. Rosenberg, B. 1984. Åhus. Medeltidsstaden 52. Göteborg. 12 Kv. Möbelsnickaren 10

Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi AB proj. nr: 150026 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-10544-2015 Datum för beslut: 2015-04-24 Län: Kommun: Socken: Skåne Kristianstad Åhus Fastighet: Möbelsnickaren 10 Läge: Koordinatsystem: Ekonomiska kartan, blad 3E 0b Sweref 99 TM X koordinat: 6197633 Y koordinat: 455920 Höjdsystem: RH 2000 M ö.h. < 5 Fältarbetstid: 2015-05-04 Antal arbetsdagar: 1 Antal arkeologtimmar: 8 Exploateringsyta: Undersökt yta: Platschef: Företagare: 14 kvm 14 kvm Ylva Wickberg Johanna Dahlström Fynd: LUHM nr: 32 536 Dokumentationsmaterial: Kostnader: Foton, ritningar och anteckningar förvaras i Regionmuseets arkiv i Kristianstad 39 550 kr Kv. Möbelsnickaren 10 13

14 Kv. Möbelsnickaren 10

Bilagor Bilaga 1. Anläggningstabell IntrasisId Namn Typ Und. andel% Fyndinsaml. Metod Storlek Djup Kontext 202 Grop 30 Handplock Skärslev 2,38 0,8 203 Syllsten 1 200014 Lager Lager 1 Maskin 2 0,1 200073 Lager 1 Lager 25 Handplock Skärslev 2,38 0,3 A 202 200075 Lager 2 Lager 25 Handplock Skärslev 1,2 0,2 A 202 Bilaga 2. Fyndtabell Fyndnr Material Sakord Antal Fragm.grad Vikt Anmärkning Kontext 1 Keramik Svartgods 7 Fragment 184 A 202 L1 2 Keramik Svartgods 4 Fragment 59 A 202 L1 3 Keramik Svartgods 4 Fragment 31 A 202 L1 4 Keramik Svartgods 1 3 A 202 L1 5 Keramik Svartgods 1 6 A 202 L1 6 Keramik Svartgods 1 6 A 202 L1 7 Keramik Svartgods 1 6 A 202 L1 8 Keramik Svartgods 1 2 A 202 L1 9 Keramik Svartgods 2 7 A 202 L1 10 Keramik Svartgods 1 3 A 202 L1 11 Keramik Stengods 1 18 A 202 L1 12 Keramik Stengods 1 7 A 202 L1 14 Keramik Stengods 2 11 A 202 L1 15 Keramik Svartgods 1 12 Liknar A-gods A 202 L1 16 Keramik Rödgods 1 1 A 202 L1 17 Keramik Rödgods 1 48 A 202 L1 18 Keramik Rödgods 1 31 A 202 L1 19 Keramik Rödgods 2 5 A 202 L1 20 Keramik Rödgods 1 2 A 202 L1 21 Keramik Rödgods 1 6 A 202 L1 22 Keramik Rödgods 2 15 A 202 L1 23 Keramik Rödgods 2 37 A 202 L1 24 Bränd lera Tegel 15 342 A 202 L1 25 Flinta Avslag/avfall 11 518 A 202 L1 26 Skiffer Bearbetat 3 Fragment 17 Malsten A 202 L1 27 Skiffer 1 1 A 202 L1 28 Kvarts Avslag 1 3 A 202 L1 29 Bergart Knacksten 1 220 A 202 L1 30 Brons Beslag 1 Fragment 1 Koncentriska cirklar A 202 L1 31 Järn Nit 10 146 Båtnitar A 202 L1 32 Järn Spik 7 95 A 202 L1 33 Järn 2 65 A 202 L1 34 Slagg Järnhalt. slagg 1 498 Skålla A 202 L1 35 Bränd lera Ugnsvägg 1 40 A 202 L1 36 Ben Avfall 0 844 Hög andel horn får/get A 202 L1 Kv. Möbelsnickaren 10 15

37 Keramik Stengods 1 26 A 202 L2 38 Keramik Svartgods 1 7 A 202 L2 39 Keramik Rödgods 1 31 A 202 L2 40 Bränd lera Tegel 2 47 A 202 L2 41 Bränd lera 2 25 A 202 L2 42 Skiffer 1 3 A 202 L2 43 Flinta Avfall 2 274 A 202 L2 44 Järn Nit 4 45 A 202 L2 16 Kv. Möbelsnickaren 10

Sydsvensk Arkeologi AB Rapporter 2015 1. Kristianstad 4:13, 4:4 och 4:43. Hästtorget, Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Ing-Marie Nilsson. 2. Citadellstaden 1:1 och 2:1. Landskrona stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2014 2015. Joakim Frejd. 3. Fodret 5 m.fl. Tygelsjö socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Fredrik Grehn. 4. Hovrätten 20. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Therese Ohlsson. 5. Lyngsjö 2:5. Fornlämning 77 i Lyngsjö socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Thomas Linderoth. 6. Hove 9, Åhus. Fornlämning 23, Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Thomas Linderoth. 7. Norra Vallvägen 32. Kristianstads stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 8. Limhamn 155:355, Bunkeflo 24:1, Hyllie socken, Malmö kommun. Särskild arkeologisk undersökning 2013. Åsa Berggren. 9. Bastionen 7, fornlämning Kristianstad nr 93, Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2014-2015. Ylva Wickberg. 10. Skepparslöv 27:7, fornlämning Skepparslöv nr 60:1, Skepparslövs sn, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2014. Ylva Wickberg. 11. Råvattenledning. Arkeologisk utredning steg 1, 2015. Red. Bertil Helgesson. 12. Norretullsvägen. Fastigheten Bastionen 6 och 7. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 13. Kristianstadsprojektet. Metalldetektorundersökningar 1998-2009. Bertil Helgesson. 14. Färlöv 76:10, 82:1, 83:2, 1:48 och 1:32. Färlövs socken, Kristianstads kommun. Arkeologiska undersökningar 2012 2013. Ing-Marie Nilsson. 15. Näsby 35:47. Kristianstads stad och kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ylva Wickberg. 16. Östra Odarslöv 13:5, ESS-området. Forntid möter framtid. Volym 1 Bakgrund, genomförande, tolkning och utvärdering. Volym 2 Undersökningsresultat. Volym 3 Analyser och bilagor. Odarslöv socken, Lunds kommun. Särskild arkeologisk undersökning 2013. Red. Kristian Brink & Stefan Larsson. 17. Bodarps bytomt. Fornlämning 18:1 i Bodarps socken, Trelleborgs kommun. Arkeologisk förundersökning, 2015. Thomas Linderoth. 18. Renovering av Villie kyrka. Fornlämning 20:1, Villie socken, Skurups kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Thomas Linderoth. 19. Gång- och cykelväg vid Kalkbrottet, Limhamn 155:355, RAÄ Hyllie 37:1, Malmö 167 & 168, Hyllie socken, Malmö kommun. Arkeologisk undersökning 2014. Kristian Brink och Fredrik Grehn. 20. Räng 5:12, Räng socken, Vellinge kommun, Skåne. Arkeologisk utredning 2015. Bertil Helgesson. 21. Tygelsjö 54:2, Tygelsjö socken, Malmö kommun, Skåne. Arkeologisk utredning 2015. Åsa Berggren. 22. Östbergska huset, Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne. Arkeologisk förundersökning 2015. Tony Björk.

18 Kv. Möbelsnickaren 10 23. Del av Ruuthsbo 20:1 och Svartemölla 1:38. Bjäresjö och Baldringe socknar, Ystad kommun. Arkeologisk utredning. Therese Ohlsson. 24. Kristianstad 4:4. Östra Boulevarden Tivoligatan m.fl. Kristianstad stad, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 25. Kristianstad 4:4. Östra Boulevarden Nya Boulevarden. Kristianstads stad, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 26. Allarpsvägen. Ivetofta socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2014-2015. Ylva Wickberg. 27. Lyckan 27. Åhus stad i Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Therese Ohlsson. 28. Christinelund 2:3. Allerums socken, Helsingborgs kommun. Arkeologisk utredning 2015. Joakim Frejd. 29. Hardeberga kyrkogård. Hardeberga socken, Lunds kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 30. Limhamn 154:376. Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2015. Joakim Frejd. 31. Trädgårdshallen 1, Oxie socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2015. Thomas Linderoth. 32. Sallerup 2:8. Östra Sallerups socken, Hörby kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Joakim Frejd. 33. Västra Vram 96:7 till Marielund 4:1, Lyngsjö och Östra Vrams socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ylva Wickberg. 34. Pilbladet och Södra Sallerup 180:36. Södra Sallerups socken, Malmö kommun. Arkeologisk undersökning 2015. Åsa Berggren. 35. Väg 19 mellan Öja och Stora Herrestad, Öja och Stora Herrestad socknar, Ystad kommun, Skåne. Arkeologisk utredning steg 2, 2015. Tony Björk. 36. Rinkaby 6:22 och 10:44. Rinkaby socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Therese Ohlsson. 37. Hovrätten 20. Fornlämning Kristianstad 93, Kristianstads stad och kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning 2015. Ing-Marie Nilsson. 38. Näsby 35:47, del av, Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne. Arkeologisk utredning 2015. Tony Björk. 39. Östervång 2:6, Trelleborgs kommun. Arkeologisk utredning 2015. Karina Hammarstrand Dehman. 40. Bara kyrkogård. Fastigheten Bara 23:1, Bara socken, Svedala kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ing-Marie Nilsson. 41. Röddinge kyrkogård. Fastigheten Röddinge 38:1, Röddinge socken, Sjöbo kommun. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning 2015. Ing-Marie Nilsson. 42. Vä 27:22. Vä socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/ schaktningsövervakning 2015. Fredrik Grehn. 43. Hovrätten 20. Arkeologisk undersökning 2015, Kristianstad stad och kommun. Therese Ohlsson. 44. Västergatan 6. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning 2015. Fredrik Grehn. 45. Självbindaren 1, Kristianstad, Kristianstad kommun. Översiktlig arkeologisk förundersökning 2015. Tony Björk. 46. Kv. Möbelsnickaren 10, Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Ylva Wickberg.