Lathund till Grundläggande plastteknologi

Lathund till Grundläggande plastteknologi ó Vad menas med en polymer ó Vilka förkortningar används i plastvärlden ó Skillnaden mellan sampolymerer och plastblandningar ó Krafter som verkar mellan molekylkedjorna i en polymer ó Skillnaden mellan amorfa och kristillina plaster

Är du redo för REACH? Gör REACH-testet! Fråga Ämne Ja Nej 1 Har du en kemikalieförteckning? (produkter och ingående ämnen) 2 Har du de säkerhetsdatablad (SDB) som är nödvändiga? (även för ej hälso-/miljöfarliga produkter men som innehåller ämnen med sådana egenskaper) 3 Har du en utredningsöversikt för samtliga kemikalier? (gäller endast tillverkare och importörer) 4 Vet du i vilka volymer du hanterar Dina kemikalier? 5 Har du full kontroll på vilka kemiska ämnen som ingår i de produkter som ditt företag köper från leverantörer utanför EU? 6 Har du identifierat din(a) roll(er)? 7 Har du identifierat dina nyckelkemikalier? (dvs kritiska kemikalier för Din verksamhet) Om du besvarat alla frågor med ja har du en bra grund att stå på. Om du har ett eller flera nej, kontakta gärna oss. Jag har några frågor angående REACH, kontakta mig! Namn Företag Epost Telefon PLAST- & KEMIFÖRETAGEN Box 55915, 102 16 Stockholm Tel 08-783 86 00 Fax 08-663 63 23 www.plastkemiforetagen.se lathund till grundläggande plastteknologi

Innehåll 4 Monomerer och polymerer 8 Förkortningar 14 Sampolymerer 21 Plastblandningar 25 Amorfa och delkristallina plaster Sammanställd av Lars-Erik Edshammar Copyright 2007 Mentor Communications AB www.mentoronline.se Box 601, 251 06 Helsingborg Besöksadress: Landskronavägen 1 Produktion: Tobias Kvant och Agneta Gullberg Tryck: Westerås MediaProduktion AB, Västerås lathund till grundläggande plastteknologi

1. monomerer och polymerer Polymer betyder helt enkelt många merer. Polymeren, som är en jättemolekyl, uppstår då ett stort antal monomerer, regerar med varandra. Processen då en makromolekylen bildas av relativt små molekyler kallas polymerisation. Eftersom makromolekylen kan vara mer eller mindre förgrenad anger man dess storlek som molmassa (molekylmassa, molekylvikt) eller i polymerisationsgrad (degree of polymerisation), som är anger antalet repeterande enheter (merer) i makromolekylen Vid framställning av polyeten utgår man från monomeren eten (C 2 H 4 ). (Observera att eten skrivs ethylene och polyeten skrivs polyethylene på engelska): Polymerisationen sker genom att dubbelbindningarna upplöses i eten och övergår i enkelbindningar i polyeten (varje streck i formeln är en kovalent bindning d v s motsvarar två elektroner). Det första typen av polyeten (PE LD) upptäcktes 1933 i en tryckkammare. För att framställa polyeten behövs en katalysator, som är verksam i små koncentrationer och utan att själv förbrukas. Polymerisationen av vinylklorid sker på liknande sätt. Vid reaktionen mellan tre molekyler vinylklorid fås en trimer, som är en lättflytande vätska. Då ett något större antal vinylkloridmolekyler reagerar med varandra bildas oligomerer, som är trögflytande vätskor. lathund till grundläggande plastteknologi

lathund till grundläggande plastteknologi

Då polymerisationen löper vidare bildas en fast substans av polyvinylklorid = PVC. Viskositeten ökar med polymerisationsgraden och slutligen fås en fast substans av PVC. Observera att gruppen CH 2 CH kallas vinyl. ( Använd inte uttrycket polyvinylkloridplast, utan antingen vinylkloridplast eller polyvinylklorid). I polyeten och PVC har vi en ryggrad av kolatomer C C C C C. I polyacetal är ryggraden omväxlande syre och kolatomer C O C O C O. Polyacetal (acetalplast) bildas då dubbelbindningen C=O i formaldehyd (CH 2 O) övergår i enkelbindningar. Formaldehyd är således monomer. I polyamid 6, nylon 6 eller PA6 har vi inslag kväve = N och formeln för PA6 är: [ NH ( CH 2 ) 5 CO ] n Meren omsluts av parentesen och talet sex i PA6 anger att det finns sex kolatomer på rad i meren. I polymeren PA66 har vi också inslag av N men formeln för PA66 är mer komplicerad: [ NH ( CH 2 ) 6 NH CO ( CH 2 ) 4 CO ] n Här finner vi också sex och sex kolatomer på rad fast i olika arrangemang. Den långa meren omsluts av parentesen. Gruppen NH CO kallas imidgrupp och finns i både PA6 och PA66. lathund till grundläggande plastteknologi

2. förkortningar Tabell 1. Förkortningar för de vanligaste termoplasterna: ABS Sampolymeren akrylnitril-butadien-styren ASA Sampolymeren akrylnitril-styren-akrylester EVAC Sampolymeren Eten-vinylacetat PA Polyamid PAEK Polyaryleterketon PAN Polyakrylnitril PBT Polybutentereftalat, polybutylenteraftalat PC Polykarbonat PE Polyeten PEI Polyeterimid PES Polyetersulfon PMMA Polymetylmetakrylat POM Polyoximetylen (polyformaldehyd, acetalplast) PP Polypropen PPE Polyfenyleneter (tidigare PPO = polyfenylenoxid) PPS Polyfenylensulfid PPSU Polyfenylensulfon PTFE Polytetrafluoreten (Teflon) PS Polystyren PSU Polysulfon PVC Polyvinylklorid SAN Sampolymeren styren-akrylnitril lathund till grundläggande plastteknologi

foto: ge plastics foto: borealis lathund till grundläggande plastteknologi

Tabell 2. Förkortningar för de vanligaste härdplasterna: EP Epoxiplast (epoxid) MF melamin-formaldehydplast (en av aminoplasterna) PF fenol-formaldehydplast, fenoplast (bakelit) UP Omättad polyester Tabell 3. Några förkortningar ang. tillsatser eller utmärkande egenskaper hos baspolymeren: A Amorf B Segmentsampolymer (blockcopolymer) BO Biaxiellt orienterad C Kolfiber (carbon fiber) E Expanderad G Glasfiber HC Högkristallin HD Hög densitet HI Hög slagseghet (high impact) (M) Polymer framställd med metallocenkatalysator P Placticerad plast eller gummi (plasticizing) UHMW Ultrahög molekylvikt (massa) X Förnätad produkt Basmaterialet följs av materialtyp PS E för expanderad polystyren, helst inte EPS och absolut inte styrenskum PE LD polyeten med låg densitet (Polyethylene Low Density) PE HD polyeten med hög densitet (Polyethylene High Density) PE LLD linjär polyeten med låg densitet (Linear Low Density) 10 lathund till grundläggande plastteknologi

Ger du metall, trä, Glas, papper och andra material en match? Då ska Du anmäla Dig till Plastovationer! en tävling för nytänkare. www.plastovationer.se plastovationer 2007

12 lathund till grundläggande plastteknologi foto: quadrant cms

Sampolymerer betecknas med ingående baspolymerer utan snedsträck. Den baspolymer som är dominerande placeras först. Exempel: PPEPDM (inte PP/EPDM, som är en äldre beteckning) Blandningar eller legeringar anges med beståndsdelarna med den dominerande basplasten först. Exempel PC+ABS och PPE+PA66. Parentes förekom i äldre beteckningar och kan möjligen användas om tillsatser anges. Exempel: (ABS+PC) 20GF = blandningen ABS+PC förstärkt med 20 viktsprocent glasfiber Tillsatser (fyllnads- eller förstärkningsmedel) anges vid behov efter baspolymeren enligt Tabell 3. Exempel: PPS-GF30 = polyfenylensulfid förstärkt med 30 viktsprocent glasfiber, UP GF30 = omättad polyester förstärkt med 30 viktsprocent glasfiber, PP (GB+K) betyder polypropen fylld med glaskulor och krita och PA6 HI = slagseghetsmodifierad PA6. 3. klassificering av polymera material ó Elaster kan töjas två gånger sin längd men återgår till sin ursprungliga form vid avlastning. Plaster däremot har en begränsad förlängning. lathund till grundläggande plastteknologi 13

ó Härdplaster och gummin är tvärbunda och osmältbara. ó Termoplaster och termoelaster är smältbara. ó Temoelast kallas ofta TPE (thermoplastic elastomer). Undvik uttrycket termoplastiska elstomerer ó Härdplasten är tätt tvärbunden medan gummit är glest tvärbundet 4. sampolymerer Om två eller flera monomerer av olika typer polymeriseras samtidigt uppstår i vissa fall sampolymerer. Exempel är PPPE (sampolymeren propeneten) samt SAN styrenakrylnitrilplast ( polyakrylnitril förekommer endast som syntetfiber akrylfiber ). Homopolymeren av PP har låg slagseghet och kan spricka om den används under 0ºC och materialet är oduglig vid denna temperatur. Införs PE segment i PP-molekylen sjunker sprödpunkten rejält. Segmentsampolymerer med 10% eten är slagsega ned till temperaturer mellan 30ºC och 40ºC. Slagsegheter ned till 40ºC fås även genom en mekanisk inblandning av 10% EPDM i polypropen (en blandning av detta slag kallas polymerlegering, som behandlas nedan). 14 lathund till grundläggande plastteknologi

Kurs: Plastic Additives 25 26 oktober 2007 K2007, Düsseldorf www.polymer-support.com IMCD Plastic & Rubber Division ABS, std & transparent POM PA6 & PA6.6 SB PS PP PET PETG TPEE TPU CA, CAB & CAP Biodegradable polymers Regranulates, ABS & PS PVC compounds Chloroprene rubber Epoxy resins & curing agents Vinyl ester Silicone masterbatch Flame retarded compounds Additives & fillers Tel: 070-512 09 95 +46 40 16 75 00 +45 49 25 05 80 +47 66 81 60 20 +358 9 251 51 60 +370 52 36 36 60 +370 52 36 36 60 +370 52 36 36 60 +7 812 438 16 80 Box 3, 614 21 Söderköping Tel 0121-145 25 Fax 0121-141 82 FORMSPRUTNING inklusive DUBBELGJUTNING Tekniskt formgods i komplexa plastmaterial Specialitét: PSU, PES, PEEK En total produktionsresurs Från idé till färdig produkt Montering till kompletta enheter Prototyper framtages lathund till grundläggande plastteknologi 15

Butadien bildar sampolymer med styren: Om butadienhalten är låg i sampolymeren erhålls en slagtålig styrenplast SB. Om däremot styrenhalten är (18 30%) är materialet ett styrenbutadiengummi, SBR (det vanligaste syntetgummit). Då akrylnitril bildar sampolymer med butadien erhålls nitril-butadiengummi (NBR). SBR är likt naturgummi. NBR är känt för sin resistens mot olja. Ett vanligt plastmaterial är sampolymeren akrylnitril-butadien-styrenplast = ABS Tillverkningen av ABS erbjuder stora variationsmöjligheter och det finns många olika typer. ABS används i kåpor och inredningsdetaljer. Materialet förenar egenskaperna hos SB och SAN. Sampolymerer uppbyggda av tre monomerslag benämns ofta terpolymerer. Terpolymeren SBS är en s k styrenbaserad termoelast. Styrenändarna skyr butadienet och bildar knutpunkter i termoelasten, som fungerar som fysikaliska tvärbindningar. Dessa upplöses vid högre temperatur i motsats till kemiska tvärbindningar i gummi. SBS går därför att smältprocessa som en termoplast. 16 lathund till grundläggande plastteknologi

lathund till grundläggande plastteknologi 17

PTFE kallas vanligen teflon. Polyhexafluorpropan är en fluorplast släkt med teflon. PTFE mjuknar först vid 325ºC och går inte att formspruta utan måste sintras till detaljer. Genom sampolymerisering av TFE och 50-90% hexafluorpropen fås ett material, som kallas FEP-Teflon. Denna sampolymer kan formsprutas och smältprocessas i likhet med de flesta termoplaster. FEPs slagseghet är något högre men användningstemperaturen något lägre än den för PTFE. Sampolymerer indelas i fyra typer: (a) segmentsampolymerer (blockcopolymers) (b) alternerande sampolymerer (c) statistiska sampolymerer med slumpvis fördelade merer och (d) ymppolymerer (graft copolymers): 18 lathund till grundläggande plastteknologi

foto: ge plastics lathund till grundläggande plastteknologi 19

FYLLMEDLET OMYALENE HAR DUBBELVERKANDE EFFEKT. DET KAN GE DIG BÅDE HÖGRE KAPACITET OCH LÄGRE KOSTNADER. Omyalene ger dig möjlighet att sänka kostnaderna och samtidigt öka produktionshastigheten. Utan att ge avkall på kvaliteten. Kalendegatan 18, SE-211 35 Malmö, Telefon +46 40 20 67 00, Fax +46 40 23 65 19, info.se@omya.com, www.omya.se VÅRA TJÄNSTER - Konstruktionsgranskning - Materialutveckling - Produktutveckling - Provning & Analys - Kvalitetskontroll - Haverianalys - Materialval IFP RESEARCH är ett kunskapsföretag med uppgift att stärka företagens innovations-kraft inom material-områdena fiber, textil, plast och gummi. Vi har kunskap inom fibrösa och polymera materials kemi, fysik och mekanik samt teknologi för deras framställning, användning och återvinning. IFP Research AB, Box 104, 431 22 Mölndal, Tel: 031-706 63 00, www.ifp.se 20 lathund till grundläggande plastteknologi

5. plastblandningar plastlegeringar Olika polymerer låter sig inte blandas hur som helst. Försöker man lösa två likartade polymerer som PE-HD och PE-LD i ett gemensamt lösningsmedel så uppträder de båda som separata faser. PE-HD och PE-LD är nämligen inte förenliga, eller som man uttrycker det, inte kompatibla. Slagtålig polystyren, SB, framställdes som vi sett genom sampolymerisation. Slagtålig polystyren kan också åstadkommas genom att blanda polystyren med butadiengummi men slagtåligheten blir något sämre. Blandningen betecknas S+B och de båda komponenterna är kompatibla. Nedan ges exempel på några kommersiella blandningar. Blandningar görs bl a för att sänka kostnaderna, för att underlätta bearbetningen och för att höja kemikalieresistensen PPE+PS var den första legeringen. Polyfenylenetern är mycket svår att bearbeta. Inför man två CH 3 grupper ökar bearbetbarheten men blandad med PS erhålls den vanliga lättbearbetade typen av PPE. PPE+PA. Genom att blanda amorf PPE med delkristallin PA6 eller PA66 erhålls en legering ar med hög kemikalieresistens. PC+ABS. I blandningen ger PC hög seghet och värmeresistens. ABS bidrar till bearbetbarheten. Priset för blandningen är fördelaktigt eftersom PC är dubbelt så dyr som ABS. PC+PBT och PC+PET. PBT och PET står för kemisk resistens. PVC+ABS. PVC bidrar med styrka, lågt pris och flamsäkerhet. ABS bidrar med processbarhet. lathund till grundläggande plastteknologi 21

foto: borealis foto: distrupol 6. intermolekylära krafter Strecken i de kemiska formlerna representerar kovalenta bindningar (elektronparbindningar) och kallas även primära bindningar. Dessa är betydligt starkare än de sekundära bindningar, som råder mellan polymerens molekyler molekylära krafter. Det enklaste slaget av intermolekylära krafter råder i polyeten och de blir starkare ju längre molekylerna är. De kallas dispersionskrafter eller van der Waals krafter: 22 lathund till grundläggande plastteknologi

De starkaste intermolekylära krafterna finner vi i PVC med sina polära grupper: Ett liknande fenomen råder i polyamider med sina vätebindningar. Vätebindningarna ger PA66 hög styrka men störs av inträngande vatten mellan molekylkedjorna: lathund till grundläggande plastteknologi 23

Engineering Polymers ABS Magnum Dow PC Calibre Dow TPU Isoplast Dow Pellethane Dow PS Styron-A-Tech Dow SAN Tyril Dow POM Sniatal Rhodia PA6 Akulon DSM PA6 Technyl Rhodia PA66 Akulon DSM PA66 Technyl Rhodia PA66 Vydyne Solutia PA4.6 Stanyl DSM PBT Arnite DSM PET Arnite DSM TPE-E Arnitel DSM PC Xantar DSM Ethylene Copolymers EBA Elvaloy Dupont EEA Elvaloy Dupont EMA Elvaloy Dupont EVA Elvax Dupont Ionomer Ionomer Surlyn Dupont Compounds & alloys TPU Dow TPE Multi-Flex Multibase Polyolefins compounds Multi-Pro Multibase PA Comp Nylatron DSM PC/ABS Xantar DSM PC/ABS Pulse Dow Polyolefins compounds Borealis Commodity Polymers PE Borealis PE Finathene Total Petrochemical PE Lacqtene Total Petrochemical PP Borealis PP Total Petrochemical PS Styron Dow Masterbatch Siloxane Masterbatch Mineral filled polyolefin Cleansing Compound Dow Corning Multibase PMMA Rozylit Romatin AG ASHLAND SWEDEN AB Plastic Division Västanvindsgatan 8 444 30 Stenungsund Tel: 0303-72 95 00 Fax: 0303-815 20 www.ashland.com Labotek, din kompletta Leverantör Tork / Transport Lagring Gravimetrisk blandning Kylanläggningar Temperering Infärgning Transportband Kvarnar Labotek A/S, Sverigekontoret N. Industrigatan 1, 274 30 Skurup Tel. 0411-40155, www.labotek.com 24 lathund till grundläggande plastteknologi

7. amorfa och delkristallina plaster I amorfa plaster är molekylerna oordnade i både smälta och fast tillstånd. En delkristallin plast är amorf i smälta men bildar kristalliter i fast tillstånd. Eftersom det alltid uppstår amorfa områden, som binder ihop kristalliterna kallas materialet för delkristallint. Polymerer som har kristallin struktur i smältan är en unik plastgrupp kallad LCP (liquid crystal polymers). LCP stelnar i en starkt orienterad och mycket stark och styv plast. Det amorfa materialet kan betraktas som en trögflytande vätska i fast fas och ger ett glasartat och mussligt brott. Det amorfa materialet är användbart under sin glasomvandlingstemperatur (glastemperatur) T g, som infaller i mitten av ett relativt brett intervall (20 30ºC). Styrkan minskar över T g där de intermolekylära krafterna blir svaga och tänjbarheten ökar så att materialet kan betraktas som termoelastiskt inom ett mindre temperaturområde. Plasten börjar flyta vid T f och sönderdelas vid T d. lathund till grundläggande plastteknologi 25

Kristallina områden i delkristallina plaster innehåller tätt packade molekyler med starka intermolekylära krafter. I amorfa områden är de intermolekylära krafterna svagare. Delkristallina plaster har också ett T g, som vanligen infaller vid en låg temperatur där plasten blir spröd och oanvändbar. Delkristallina plaster har i motsats till de amorfa en exakt smältpunkt T m. Plasten är användbar mellan T g och T. m Karaktäristiska egenskaper hos amorfa och delkristallina plaster: Amorfa plaster Ex. Polystyren, polykarbonat och PMMA Delkristallina plaster Ex. Polyeten, polypropen, polyamid och polyacetal Hög seghet (varierar) Hög duktilitet (varierar) Låg densitet Låg kemikalieresistens Känslig för spänningssprickbildning Glasklara Liten krympning vid formsprutning Snäva toleranser vid formsprutning Hög smältviskositet (varierar) Brett smältintervall Hög seghet Hög styvhet Hög densitet Resistens mot lösningsmedel Opak (undantag finns) Utmattningshållfasta Stor krympning vid formsprutning Lättflytande smälta Snävt smältintervall Högt smältvärme 26 lathund till grundläggande plastteknologi

www.fluorcarbon.se Totalpartner inom konstruktionsplast www.c-m.se Applikationskunnande och rådgivning Komponenter och halvfabrikat pps ptfe pa stänger polycarbonat fluorflon noryl pei petp folier acetal fep efte polyetermid polygur pom pfa kel-f slang pvdf polyamid plexi polyeten plattor ctfe pmma polysulfon pc peek rör psu ppo/sb pehd pps ptfe pa stänger polycarbonat pei petp fluorflon noryl folier acetal fep efte polyetermid polygur pom pfa kel-f slang pvdf polyamid plexi polyeten plattor pps ptfe pa stänger polycarbonat fluorflon noryl pei petp folier acetal fep efte polyetermid polygur pom pfa kel-f slang pvdf 122x43.indd 1 07-07-05 15.06.48 Fråga oss om Polymerer! Är ditt material amorft eller delkristallint? Vi kan bestämma det åt dig! Sedan januari 2007 kan vi ta fram speciella polymerblandningar i mindre skala, kompound eller masterbatch och hjälpa dig att designa ditt eget material. Metallcenter Sverige AB Västergatan 13 335 30 Gnosjö Tel 0370-33 32 90 Fax 0370-33 32 91 www.metallcenter.se Malmö: tel 040-28 55 70, fax 040-28 55 74 Stockholm: tel 08-531 998 50, fax 08-531 998 55 Göteborg: tel 031-742 18 50, fax 031-742 18 53 Vi står för en hållbar utveckling sedan 1985. Och har Skandinaviens mest kompletta polymerlaboratorium där du kan få hjälp med alla typer av polymera analyser. Tel: +46 (0)8-44 55 300 www.pppolymer.se lathund till grundläggande plastteknologi 27