Varför kan det ta så lång tid på röntgen?



Relevanta dokument
När ditt djurs liv närmar sig sitt slut

Om att delta i en klinisk prövning

Fosterdiagnostik - information till gravida

Så här använder du erecept

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Att svara på en remiss

RÄTTEGÅNGEN - hur blir den?

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar.

Ersättning vid arbetslöshet

Möjlighet att leva som andra

Är du ett med din företagsidé?

Tanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping. Vägledning. för nyanlända barn och ungdomar

For healthcare professionals porphyria

Till dig som ska opereras för tumör i centrala nervsystemet

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

RUTINMÄSSIGT UNDER GRAVIDITET FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Så här går det till i hovrätten vid en brottmålsrättegång

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

Svara på remiss hur och varför

Visste du att? Elever har rättigheter!

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Antiterroristlagen 2000 (Terrorism Act 2000) Kom ihåg dina rättigheter när du hålls i förvar

Transkript:

Varför kan det ta så lång tid på röntgen? Röntgenremissens gång

Röntgenremissens gång En del patienter tycker att väntetiden kan bli lång vid röntgenavdelningen. Vi vill därför förklara vad som händer sedan läkaren skrivit remissen och varför det dröjer innan kallelse till undersökning kommer samt vad som händer när du som patient kommit till röntgenavdelningen. 1. Remissen skrivs Remiss till röntgenundersökning skrivs av den läkare som du går hos. Det kan antingen vara distriktsläkaren, en läkare som du träffar vid ett akut besök eller den läkare som har hand om dig när du ligger inne på sjukhuset. Remissen skickas sedan till röntgenavdelningen antingen elektroniskt eller via ordinarie postgång. 2. Remissen granskas När remissen anlänt till röntgen granskas den av en röntgenläkare. Läkaren gör en bedömning av hur snart undersökningen behöver göras. För att göra detta behöver läkaren ta del av eventuella tidigare röntgenundersökningar. 3. Tidbokning och kallelse När remissen granskats tar personalen hand om den för tidsbokning. Sedan du fått en tid för undersökning skrivs kallelse ut och skickas till dig per brev.

4. Undersökningsdagen I receptionen finns en läkarsekreterare som tar emot och ankomstregisterar dig. Du får information om var du ska sitta och vänta, i vissa fall tas du om hand av en korridorvärd. Om du ska undersökas akut väntar du i väntrummet tills remissen iordningställts. Om det är många akuta patienter kan väntetiden naturligtvis bli längre än vanligt. 5. Undersökningen Du kommer in till det aktuella röntgenundersökningsrummet. Där finns röntgenpersonal som förberett undersökningen genom att ta del av dagens remiss, tittat på eventuella tidigare bilder och även kontrollerat nödvändiga prover. När undersökningen är gjord kontrolleras att bilderna är bra. Ibland kan det finnas behov av att komplettera med ytterligare bilder. 6. Utlåtandet Läkaren dikterar sedan utlåtandet som därefter skrivs ut av en läkarsekreterare. Läkaren ska slutligen godkänna utskriften. När detta är klart får du antingen gå tillbaka till akutmottagningen alternativt gå till din hälsocentral eller direkt hem. I de flesta fall kan din läkare läsa utlåtandet i datorn, om inte skickas det per post.

Om strålning vid röntgenundersökning Här vill vi ge dig svar på några av de vanligaste frågorna som kan uppkomma i samband med en röntgenundersökning. Vad är röntgenstrålning? Röntgenstrålning alstras i röntgenrör. Det är samma typ av strålning som vanligt ljus från en glödlampa, och precis som när man släcker en glödlampa upphör strålningen omedelbart när strömmen stängs av. Röntgenstrålning kan tränga igenom föremål som är ogenomträngliga för vanligt ljus men kan inte uppfattas av ögat. Den går däremot lätt att mäta och att skydda sig mot. När röntgenapparaten stängs av finns ingen strålning kvar, vare sig i patienten eller i rummet. Hur får man en röntgenbild? Vid en röntgenundersökning låter man röntgenstrålning passera den del av kroppen man vill undersöka. En del vävnader dämpar då strålningen mer än andra. Täta vävnader, som ben, dämpar strålning mer än mjukdelar. Den strålning som passerar ger upphov till en bild. På så sätt kan man skilja olika vävnader från varandra. Ibland är skillnaden i täthet mellan kroppens vävnader så liten att man måste använda kontrastmedel för att det undersökta organet ska framträda tydligare. Med hjälp av datorteknik kan man få bilder som visar det undersökta området i genomskärning, så kallad datortomografi. Bör jag undvika röntgenstrålning? En röntgenundersökning ger detaljerade bilder av olika vävnader i kroppen och hjälper din läkare att ställa en säker diagnos så att du kan få rätt behandling. Stråldosen vid varje röntgenundersökning är anpassad för att vara så låg som möjligt men ändå ge önskad information. Jämfört med den nytta en röntgenundersökning ger, är risken med strålningen försumbar. Om du är gravid är det viktigt att du talar om det innan du genomgår en röntgenundersökning. Då kan läkaren ta ställning till om det går att anpassa undersökningen så att fostret får en stråldos som är så låg som möjligt, om det finns alternativa metoder till den planerade undersökningen eller om den kan vänta. Personalen, som dagligen arbetar med strålning, lämnar antingen rummet eller använder skyddsförkläde för att inte utsättas för onödig strålning. Dessa skyddsåtgärder skall även du vidta om du följer med någon som ska röntgas. Trots att röntgenundersökningar bidrar med en betydande del till den totala dosbelastningen av befolkningen är risken för den enskilda individen minimal, även efter upprepade röntgenundersökningar. Nyttan med att få en säker diagnos är ojämförligt mycket större än den lilla risken, och även risken med att avstå från en undersökning överstiger vida strålrisken.