Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1

Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun... 3 Krisledningsnämnd... 3 Risk- och sårbarhetsanalyser... 3 Geografiskt områdesansvar... 3 Utbildning och övning... 4 Rapportering... 5 Höjd beredskap... 6 Användandet av den statliga ersättningen samt samverkansersättning... 6 Hantering av sparande från föregående år... 7 Rutiner för redovisning av hur den statliga ersättningen använts... 7 Laholms kommuns ledningsplan för extraordinära händelser... 8 2

Krisberedskapen i Laholms kommun Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) syftar till att kommunen ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommunen ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Därutöver ska kommunen uppfylla de mål som återfinns i överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), dessa beskrivs nedan samt vilka rutiner/mål Laholms kommun har för respektive del. Krisledningsnämnd Det ska finnas en nämnd för att fullgöra uppgifter under extraordinära händelser. Laholms kommun har en krisledningsnämnd som består av de tre ledamöter och tre ersättare. (2 kap. 2 LEH) Risk- och sårbarhetsanalyser Kommuner ska analysera vilka extraordinära händelser som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska därefter värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. (2 kap. 1 LEH) Mål för risk- och sårbarhetsanalyserna (RSA) är att de ska: ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Laholms kommuns rutiner: - Kommunens nämnder ansvarar för att delta i RSA arbetet och medverkar i den årliga utvärderingen och uppdateringen. Kommunstyrelsen samordnar arbetet. - Kommunens bolag ansvarar för att analysera, dokumentera och kommunicera de risker och sårbarheter som finns inom dess verksamhet och som inte kan hanteras där. - Respektive nämnd ansvarar för att synliggöra risker och verka för att minimera de identifierade riskerna. Geografiskt områdesansvar Kommuner ska inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att: 1. olika aktörer inom kommunens geografiska område samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. (2 kap 7 LEH) 3

Mål för kommunens arbete med det geografiska områdesansvaret är att: kommunen ska ta initiativ till att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område ges möjlighet att samverka i syfte att uppnå samordning av förberedelser inför och åtgärder under en extraordinär händelse kommunen ska vara sammankallande för ett samverkansorgan i vilket representanter för kommunen och aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område bör ingå kommunen ska verka för att information till allmänheten vid en extraordinär händelse samordnas kommunen ska ta initiativ till att en samlad lägesbild tas fram i samband med en extraordinär händelse. Kommunen ska ta initiativ till att aktörerna som ska hantera händelsen kan få en samstämd uppfattning om vad som hänt, vilka åtgärder som vidtagits och de åtgärder som behöver samordnas Mål i överenskommelsen om samverkansersättning: Kommunens förberedelser inför en extraordinär händelse har skett i samverkan med kommuner och andra aktörer utanför det egna geografiska området Laholms kommuns mål: - Kommunstyrelsen ska öka samarbetet med frivillig organisationer, t.ex. svenska kyrkan och andra föreningar. - Kommunstyrelsen ska upprätta ett nätverk för kommunens krisberedskapsarbete, där varje verksamhet finns representerad Laholms kommuns rutiner: - Kommunstyrelsen ska delta i Regionala rådet - Kommunstyrelsen ska delta i Säkerhetsnätverket - Kommunstyrelsen ska delta i Regionala rådets Arbetsutskott Utbildning och övning Kommunen ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal får den utbildning och övning som behövs för att de ska kunna lösa sina uppgifter vid extraordinära händelser i fredstid. En övnings- och utbildningsplan för mandatperioden ska finnas. (2 kap 8 LEH) Mål med kommunens arbete med utbildning och övning är att: det ska finnas en regelbundet utbildad och övad krisorganisation. Även beredskapsfunktioner inom kommunalteknisk försörjning, krisstöd m.m. ska vara utbildade och övade kommunen bl.a. utifrån de brister som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen ska genomföra och utvärdera minst två övningar under en mandatperiod. Kommunens krisledningsnämnd ska övas minst en gång per mandatperiod varje övning ska utvärderas avseende såväl styrkor som svagheter när det gäller kommunens egen krisberedskap och förmåga att samverka med andra aktörer 4

Mål i överenskommelsen om samverkansersättning: Kommunen deltar, i den utsträckning tillfälle ges, i planering, genomförande och utvärdering av samverkansövningar på regional och/eller nationell nivå Samverkansövningar med andra aktörer inom kommunen och/eller mellan kommuner genomförs med en genomtänkt periodicitet i förhållande till regional och nationell övningsplanering Laholms kommuns plan för övning och utbildning: Övningsplan 2016 2017 2018 2019 Verksamhetsövning X X X Intern samverkansövning X X Krisledningsövning X X Krisledningsnämndsövning Regional samverkansövning X X X X X Utbildningsplan 2016 2017 2018 2019 Stabsmetodik X X Stabschef X X RAKEL X X WIS X X Krishanteringssystemet X X Regional samverkanskurs X X Rapportering Kommunen ska hålla den myndighet som regeringen bestämmer informerad om vilka åtgärder som vidtagits enligt detta kapitel (kap. 2 i LEH) och hur åtgärderna påverkat krisberedskapen. Kommunen ska vid en extraordinär händelse i fredstid ge den myndighet som regeringen bestämmer lägesrapporter och information om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen samt om vidtagna och planerade åtgärder. (2 kap 9 LEH) Mål för kommunens arbete med rapportering: kommunen ska ha förmågan att ta emot och dela information med berörda krisberedskapsaktörer med stöd av den teknik som tillämpas nationellt för ledning och samverkan i kris samt att kommunen ska ha förmåga att ge länsstyrelsen en samlad rapport om risker och sårbarheter i kommunen och om de lokala krisberedskapsaktörernas förberedelser inför en extraordinär händelse. Vidare ska kommunen ha förmågan att ge länsstyrelsen en samlad rapport om läget i kommunen vid en extraordinär händelse 5

Mål i överenskommelsen om samverkansersättning: kommunernas beredskapsfunktioner är samordnade med övriga relevanta aktörer avseende nätverk, teknik och metodik för informationsdelning för att stödja samverkan i regionen vid en extraordinär händelse Höjd beredskap Kommuner ska vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. (3 kap 1 LEH) Mål för kommunens arbete med höjd beredskap är att: säkerställa att Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap Laholms kommuns rutiner: - Kommunstyrelsen ska upprätthålla varningssystem för varning av allmänheten. - Kommunstyrelsen ska utbilda krishanteringsorganisationen i kommunens uppgifter vid höjd beredskap. Användandet av den statliga ersättningen samt samverkansersättning Grundbelopp Grundbeloppet används som lön till säkerhetssamordnaren för samordning av kommunens uppgifter i krisberedskapssystemet Verksamhetsersättning Verksamhetsersättning används tillsammans med grundbeloppet som lön till säkerhetssamordnaren för samordning av arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys samt övning och utbildning av både den kommunövergripande ledningen och verksamheternas ledningar. Samverkansersättning Samverkansersättningen används till abonnemangsavgifter för Rakel och för att samverka med andra kommuner och övriga myndigheter. Ersättning för underhåll av VMA Ersättning för underhåll av VMA används för att betala abonnemangsavgifter och underhåll av VMA funktionen. 6

Hantering av sparande från föregående år Hela ersättningen ska användas till uppgifterna i lagen och övriga åtaganden enligt överenskommelsen. Att spara en del av ersättningen till kommande år i syfte att genomföra åtgärder inom ramen för denna överenskommelse är möjligt, så länge det finns en plan för hur de medel som sparas ska användas. Om Laholms kommun inte har använt hela ersättningen ska de vid länsstyrelsens uppföljning motivera varför denna inte har utnyttjats till fullo samt redogöra för hur kommunen planerar att använda oförbrukade medel kommande år. Om det finns ett sparande från föregående år som överstiger 10 procent av den totala ersättningen ska det finnas en plan för den kommande medelsanvändningen Rutiner för redovisning av hur den statliga ersättningen använts Redovisning av hur den statliga ersättningen används görs via: - Enkät: Årlig uppföljning av ersättning till kommuner från anslag 2:4 krisberedskap till Länsstyrelsen/MSB 15 februari efterföljande år. Finansierad verksamhet/åtgärder ur den statliga ersättningen ska kunna härledas och dokumentation ska kunna uppvisas. 7

Laholms kommuns ledningsplan för extraordinära händelser Kommunen ska, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur de ska hantera extraordinära händelser. (2 kap. 1 LEH) Planen ska innehålla: hur kommunen ska organisera sig under en extraordinär händelse hur kommunens organisation för krisledning leder, samordnar, samverkar samt säkerställer samband för att hantera en extraordinär händelse vilka lokaler med nödvändig teknisk utrustning för ledning och samverkan som disponeras vid en extraordinär händelse. Följande är Laholms kommuns plan för hantering av extraordinära händelser enligt 2 kap. 1 LEH. En extraordinär händelse kännetecknas av att ordinarie rutiner för ledning inte svarar mot situationens krav, tiden är knapp, flera verksamhetsområden berörs eller att det föreligger ett stort behov av samordning, information och samverkan mellan berörda aktörer. Krisledningsnämndens uppgifter och arbetsformer Laholms kommuns krisledningsnämnd består av tre ledamöter och tre ersättare. Krisledningsnämndens arbete styrs av krisledningsnämndens reglemente och LEH. I enlighet med 2 kap 3 LEH bedömer ordföranden i krisledningsnämnden när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion och beslutar i sådana fall att så ska ske. Enligt samma paragraf får ordföranden besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska därefter snarast anmälas till nämnden. Har ordföranden i krisledningsnämnden förhinder träder vice ordföranden i dennes ställe. Krisledningsnämnden fullgör under extraordinära händelser i fredstid de uppgifter som ankommer på nämnden enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap vilken kan innefatta att: bedöma inträffade händelser och besluta om ledningsorganisationen för extraordinära händelser skall träda i funktion. fatta de övergripande och långsiktiga inriktnings- och prioritetsbeslut som krävs med anledning av händelsen. Krisledningsnämnden får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Om det är möjligt bör krisledningsnämnden samråda med berörd nämnd innan beslut om övertagande fattas. Nämnd som fråntas verksamhetsområde eller delar därav ska skyndsamt informeras om detta. Övertagande av hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder kan innefatta att: besluta om ianspråktagande av resurser. besluta om eventuellt sänkt servicenivå inom olika delar av kommunens verksamhet med anledning av händelsen. besluta om när de särskilda åtgärderna som föranletts av händelsen skall upphöra. 8

Krisledningsnämnden får vid extraordinär händelse som drabbat kommunen begära hjälp från andra kommuner och landsting. Krisledningsnämnden får under en extraordinär händelse lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskilda som drabbats av händelsen. Krisledningsnämndens beslut ska anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde. Nämnden ska då även rapportera sina åtgärder och andra insatser som nämnden vidtagit i samband med en extraordinär händelse. Organisation för krisledning Vid en händelse som medför behov av samordning och/eller informationsinsatser kontaktar berörd förvaltning eller bolag kommunchefen eller stabschefen. Nås inte kommunchefen kontaktas insatsledare i beredskap via SOS, som i sin tur kontaktar stabschef. Stabschef/kommunchef kontaktar krisledningsnämndens ordförande gällande beslut om krisledningsnämnden skall träda i funktion. Krisledningsnämndens ordförande ansvarar för att övriga i krisledningsnämnden omedelbart blir underrättade att de skall träda i funktion. Basgruppen har mandat att sammankalla övriga berörda verksamheter/bolag till krisledningsmöten. Stabschef, kommunchef och kommunstyrelsens ordförande har rätt att sammankalla den del av ledningsorganisationen som initialt anses behövas. Lokaler Funktion Krisledningsnämnd Presskonferens Upplysning Lokal Ugglan Osbecks gymnasium/ Svanen (beroende på händelsens storlek) Medborgarservice/väx eln Krisledningsnämnden och informationsorganisationen skall i första hand utföra sina uppgifter i Stadshuset med tillhörande teknisk utrustning. 9

Samverkan Kommunen skall enligt sitt geografiska områdesansvar i lagen om extraordinära händelser verka för att informationen till allmänheten kommer ut och de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas. Kommunen får enligt gällande lagstiftning på begäran lämna hjälp till landsting och andra kommuner som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid. Om hjälp har lämnats har kommunen rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget, ramarna för ersättning bör klargöras innan ersättning ges. Övriga nämnder, kommunala bolag och externa entreprenörer Respektive nämnd har ansvar för sitt verksamhetsområde vid en kris. Nämnden har även ansvar vid en extraordinär händelse om inte krisledningsnämnden beslutar att överta ansvaret. Nämnden får från externa utförare avropa resurser som behövs med anledning av den extraordinära händelsen i enighet med vad som föreskrivs i driftdirektiv, entreprenadavtal och andra överenskommelse. Höjd beredskap Riktlinjerna kan även användas i tillämpliga delar vid höjd beredskap efter en anpassningsperiod beslutad av regeringen. Vid höjd beredskap tillämpas lagen (1998:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara mm. Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap innehåller bestämmelser om kommunens förberedelser för och verksamhet under höjd beredskap. Planens aktualitet Denna plan skall revideras och fastställas inför varje ny mandatperiod. Vid behov kan den även revideras under innevarande period. 10