Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson



Relevanta dokument
Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Miljövärdering av förändrad energianvändning hur går det till? Per Holm

Den framtida elproduktionen

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Koldioxidvärdering av energianvändning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Rapportering av energianvändning och utsläpp av växthusgaser 2012

KLIMATSTATISTIK OCH UNDERLAG FRÅN VERKSAMHETER

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat

Klimatbokslut Klimatbokslut Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Verifieringsrapport. Klimatneutral fjärrvärme. Bureau Veritas. På uppdrag av: Fortum Värme Sverige

Förnybarenergiproduktion

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Miljövärdering av el


Ett steg till. Mot 100 procent fossilbränslefritt Skåne 2020 Resultat av utvärderingsenkät

Energi och koldioxid i Växjö 2012

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Analys/synpunkter. Målen. Energiproduktion

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Stora värmepumpsystem rätt för både miljö och ekonomi

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Energiförbrukning 2010

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

2015 DoA Fjärrvärme. Jönköping Energi AB. Prisområde 1

2016 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Gustavsberg

2017 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Tyresö/Haninge/Älta

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Härnösand Energi & Miljö AB

Miljöredovisning 2014

2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

2015 DoA Fjärrvärme. Hjo Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

2017 DoA Fjärrvärme. Uddevalla Energi Värme AB. Uddevalla

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2017 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Norrköping-Söderköping

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

2017 DoA Fjärrvärme. Varberg Energi AB. Centrala nätet

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987.

miljövärdering av energianvändningen i ett fastighetsbestånd sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

2015 DoA Fjärrvärme. Götene Vatten & Värme AB. Götene

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm

2017 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Nässjö

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Umeå Holmsund

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Hörnefors

2015 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Norberg

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet

2017 DoA Fjärrvärme. Nybro Energi AB. Nybro, Orrefors, Alsterbro

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Ludvika

2017 DoA Fjärrvärme. Öresundskraft AB. Helsingborg

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Fagersta

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Grängesberg

2015 DoA Fjärrvärme. Forshaga Energi AB. Forshaga

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2016 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Västervik Miljö & Energi AB. Gamleby

2015 DoA Fjärrvärme. Lantmännen Agrovärme AB. Ödeshög

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

2017 DoA Fjärrvärme. SEVAB Strängnäs Energi AB SEVAB

Energiöversikt Kiruna kommun

2016 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Boxholm

2017 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB

2017 DoA Fjärrvärme. Eksjö Energi AB. Mariannelund

2015 DoA Fjärrvärme. Vetlanda Energi & Teknik AB. Holsby

2017 DoA Fjärrvärme. Trollhättan Energi AB. Trollhättan

2017 DoA Fjärrvärme. Malung-Sälens kommun

2017 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Vislanda

2017 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Kungsör

2016 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Moheda

2017 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Matforsnätet

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

2015 DoA Fjärrvärme. Gävle Energi AB

2017 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Rydaholm

2017 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

Transkript:

Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson

Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning

Växthusgasutsläpp från energianvändningen Transport ca 52% Bostäder ca 15% Internationella Indirekt Indirekt Industri ca 33% Indirekt 2005 = fjärrvärme totalt ca 57 Mton koldioxid och el

Industri, transporter, energitillförsel ökar..bostäder, avfall, jordbruk minskar 25000 Inrikes transporter 20000 Industri (inkl. förbränning, process och F-gaser) kton CO2-ekv 15000 10000 Energi (inkl.el- o fjärrvärme, raffinaderier o gaser fr järnoch stålindustrin) Bostäder, service o jordbruk/skogsbruk/fiske Jordbruk 5000 Avfall 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2010 2020 Lösningsmedel och andra produkter

Klimatvärdering hur och till vad?

Klimatvärdering till vad? Att bedöma effekterna av en åtgärd Att ta ansvar för den energi som faktiskt används

Klimatvärdering olika principer Marginalenergi, kort sikt eller lång sikt 1 kgco2/kwh Marginalenergi, dynamisk förändringseffekt Medelel (Sverige, Norden, Europa, ) Scenariobunden värdering Avtalsrelaterat, t.ex. Bra Miljöval Styrmedelsrelaterat, t.ex. utsläppsrättshandel (CO 2 - bubbla) Historiskt betingad, vilken el byggdes till vilken användning Ideologiskt betingad, industrin före elvärme Exempel: el S: 15-25 gco2/kwh No: 75-100 gco2/kwh EU: ca 400 gco2/kwh 0 kgco2/kwh

Att räkna på åtgärder

Marginalenergi - driftsmarginalen Den sist utnyttjade produktionsanläggningen i varje ögonblick. Den produktion som tillkommer vid en ökning av användningen, eller vid avveckling av produktion Också för det motsatta, d.v.s. den produktion som försvinner vid en minskning av användningen eller vid tillkommande produktion Används ofta för att visa miljökonsekvenser av ändrad användning eller produktion

Marginalel historiska bilden

Marginalel = kolkraft Per Kågeson: Ur utsläppssynpunkt är det bättre att köra diesellok än ellok Anna Joelsson: Passivhus med el och solvärme förbrukar mer primärenergi än ett 70-tals hus som har fjärrvärme från ett kraftvärmeverk Är detta sant?

Marginalenergi - framåtblickande Marginalenergi kan ses på minst två sätt: Det som i varje ögonblick ligger på marginalen (den då existerande produktionen) Den totala effekten som blir följden av en förändring (inkl. den påverkan på utbyggnad av produktion som erhålls) Marginalenergi = driftsmarginal + utbyggnadsmarginal

Marginalel - framtiden Drifts- och utbyggnadsmarginaler av en åtgärd som påverkar elanvändningen Driftsmarginal kolkondens, naturgaskombi eller förnybart Utbyggnadsmarginal kolkondens, naturgas, förnybart,.. 0 1000 gco 2 /kwh

Marginalel inte bara el Marginalolja Marginalbiobränsle Marginalbiodrivmedel Marginalfjärrvärme

Marginalolja Olja slutanvändning Raffinering Produktion och uppgradering 3,0 2,5 CO2 utsläpp 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Konventionell olja Oljesand Syntetiskt olja från kol

Marginalolja Drifts- och utbyggnadsmarginaler av en åtgärd som påverkar oljeanvändningen Driftsmarginal konventionell olja, ickekonventionell olja Utbyggnadsmarginal konventionell olja, icke-konventionell olja

Marginalbionergi Driftsmarginalen restprodukter eller prima råvara Utbyggnadsmarginalen restprodukter eller prima råvara

Marginalfjärrvärme Bränsle Tid Emissionsfaktor gco2/kwh System - bio Biobränsel 89% 10 Olja 10% 300-820 El 1% 0-1000 40-130 System - fossil Biobränsle 75% 10 Olja 24% 300-820 El 1% 0-1000 110-270

Slutsatser Marginalenergi går inte att definiera eller att i förväg identifiera Effekter på energisystemet är svårbedömt vilket innebär att effektiviseringsåtgärder oftast är viktiga Det är svårt att ur ett marginalperspektiv välja uppvärmningssystem, bergvärme som teknik lika bra som fjärrvärme (valet av produktionsspecificerad energi blir viktigt). Ekonomiska råd blir ofta miljöråd

Missbruk av enkla indikatorer Är det bättre för klimatet att ha fjärrvärme och mindre isolerat hur än att ha passivhus? 70 100 kwh per kvm 60 50 kwh per kvm 50 40 15 kwh per kvm 30 20 10 0 kg CO2 per kvm El Fjärrvärme bio Fjärrvärme fossil Fjärrvärme bio Fjärrvärme fossil Fjärrvärme bio Fjärrvärme fossil

Gammal vedpanna ack. Ny vedpanna ack. Pelletkamin Oljepanna Att välja värmekälla 1000 Direktverkande el Luftvärmepump Berg/jordvärmepump Fjärrvärme - bio Fjärrvärme - fossil 750 500 250 0 gco2-ekv per kwh

Missbruk av enkla indikatorer - persontransporter

Vad tycker Energimyndigheten

Vad kan du göra för klimatet? Checklista 1. Kartläggning, tänk efter före 2. Genomföra åtgärder 3. Välja produktionsspecificerad energi 4. Klimatkompensera

Genomföra åtgärder Genom att genomföra åtgärder möjliggör man att energitillförseln förändras Vilken energitillförsel som påverkas kan dock inte entydigt identifieras Klimatråd ofta de samma som energiråd, energieffektivisering av energibehovet viktigt

För dem som vill göra rena effektiviseringsåtgärder kan du hävda att du gör det möjligt att minska energitillförseln - För enkla indikatorer kan man använda ca 1 kgco2 per kwh för el ca 0,3 kgco2 per kwh för värme - Dessa indikatorer ska inte användas för att bedöma konverteringsåtgärder

Att genomföra effektiviseringsåtgärder Att genomföra effektiviseringsåtgärder när man köper produktionsspecificerad energi innebär att någon annan kund som tidigare haft smutsig energi får möjlighet att köpa/tillgodoräkna sig denna produktion

Exempel Fråga: Vi funderar på att byta till energilampor. Hur ska vi bedöma miljönyttan av effektiviseringsåtgärden? Svar: Genom att byta till energilampor gör du det möjligt att minska energitillförsel från någon produktionsanläggning. Andra människors beslut avgör vad konsekvenserna blir, så det går inte att säga säkert. Men, allt annat lika, skulle någon kunna minska elproduktionen i några dåliga kolkondensverk och koldioxidutsläppen minska med 1 kg per kwh.

Att välja produktionsspecificerad energi

För den energi du ändå använder bör man räkna med de prestanda som din leverantör åtagit sig att leverera Detta åtagande får då inte innebära att miljöfördelar kan säljas flera gånger Leverantörens åtagande ska därför verifieras eller revideras Kan inte leveransen specificeras bör man räkna med det sämsta miljövärdet (1 kgco 2 /kwh för el, 0,3 kgco 2 /kwh för värme) Stöd: - EU direktiv om ursprungsmärkning - Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier - Bra miljöval

Exempel Fråga: På vårt företag har vi genomfört en stor investering i energieffektivisering. Hur ska vi bedöma miljönyttan av vår reducerade elkonsumtion? Svar: Eftersom investeringen redan är genomförd så handlar detta om en miljöredovisning. Ni bör därför använda utsläppsfaktorer för den energi som företaget inhandlade före respektive efter investeringen.

Exempel Fråga: Vi skulle vilja köpa miljömärkt energi för att ta ett större ansvar för min energianvändning. Vad ska vi tänka på? Svar: På marknaden för miljömärkt energi kan du inte med automatik vara säker på att inte miljövärdet säljs till flera kunder. Du bör därför välja en leverantör/producent där balansen mellan försäljning och producerad miljömärkt energi är verifierad eller reviderad.

Att klimatkompensera

Klimatkompensation Klimatkompensation att inhandla reduktionsenheter från åtgärder som genomförts av någon annan De bör vara: - Additiva - Kontrakterade - Verifierade

Klimatkompensation Energimyndighetens rekommendation: I första hand bör reduktionsenheter som omfattas av FN- och EU-systemens regelverk användas Energimyndigheten kan för närvarande inte rekommendera att reduktionsenheter från den oreglerade marknaden (VER) används för frivillig klimatkompensering

Hur gör man? Om du vill kompensera för dina egna utsläpp av växthusgaser finns i huvudsak två sätt att göra det på: Anlita ett företag eller en organisation som erbjuder klimatkompensation. Dessa kan oftast erbjuda en totallösning. Beräkna själv hur stora dina utsläpp är och därefter köpa reduktionsenheter från företag eller organisationer som erbjuder klimatkompensation. Läs mer på Energimyndighetens hemsida (under företag)

Sammanfattning 1. Kartläggning, tänk efter före 2. Genomföra åtgärder - Att genomföra åtgärder är viktigt men det går inte att entydigt bedöma effekterna - Genom att energieffektivisera möjliggör man för minskad tillförsel från produktion med hög miljöbelastning - Svårt att bedöma konverteringsåtgärder 3. Välja produktionsspecificerad energi - Det ska vara verifierat eller reviderat att miljövärdet inte säljs flera gånger 4. Klimatkompensera - Använd krediter som kommer från FN eller EU:s system

Kom gärna med exempel på konkreta frågor ni ställs inför! Skicka dessa till Ellen.Åhlander@energimyndigheten.se