Hur kan vi förstå den svenska miljöopinionen? Visserligen framstår svenskar

VÄNSTER OCH HÖGER I DEN SVENSKA MILJÖ- OCH KLIMATOPINIONEN NIKLAS HARRING OCH JACOB SOHLBERG Hur kan vi förstå den svenska miljöopinionen? Visserligen framstår svenskar som oroade av miljöförstöring, med 48 procent som uttrycker mycket stor oro (Oscarsson & Solevid i denna rapport), men samtidigt nämner bara 12 procent miljöfrågan som ett viktigt samhällsproblem. Skillnaden kan rimligtvis förklaras av att frågeformuleringarna skiljer sig åt. Den första frågan är explicit om miljöförstöring 1 och då påminns de svarande om miljöfrågan och de utrycker därmed sin oro för den. Gällande den andra frågeformuleringen 2 så finns det bara utrymme att nämna tre olika samhällsfrågor och då finns det andra saker människor har långt fram i sitt medvetande. När exempelvis utbildning och integration är högt på agendan, finns det inte utrymme att diskutera miljö- och klimatfrågan i lika stor utsträckning. Frågan har betydelse för nivån på svenskarnas miljöoro. Frågan har också betydelse när man ska förklara varför individer svarar som de svarar. Ideologisk placering, alltså var individer placerar sig på en skala mellan vänster och höger, är en faktor som i flera studier har lyfts fram som viktig för att förklara både miljöintresse och miljöattityder (Dunlap, Xiao & McCright 2001, Nawrotzki 2012). Tidigare studier av svenskars attityder har också visat att de som står till vänster är mer positiva till miljöskydd än de som står till höger (Bennulf 1994, Oscarsson 1998, Harring 2014). Det kan dock inte sägas vara fastställt varför det är så. Det leder oss till följande frågeställning: Varför är miljö en vänster-högerfråga i den svenska opinionen? En förklaring som har lyfts fram är att åtgärder för att skydda miljön ofta förknippas med hinder för ekonomisk tillväxt, där människor som står till höger är mer oroade för låg ekonomisk tillväxt (Carman 1998, Dunlap, Xiao & McCright 2001, McCright & Dunlap, 2011). Vår fråga kan därigenom preciseras ytterligare: Är det oron för den ekonomiska tillväxten som gör att individer till höger i mindre utsträckning än individer till vänster prioriterar miljön? Ideologi och miljö Intresset för miljöfrågan har också gått upp och ner i den svenska opinionen över tid. I figur 1 kan vi se att det tydligt funnits två perioder då miljöintresset är högt eller stiger i den svenska opinionen. Harring, Niklas & Sohlberg, Jacob (2015) Vänster och höger i den svenska miljö- och klimatopinionen i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 213

Niklas Harring och Jacob Sohlberg Figur 1 Miljö-, klimat- och energifrågans prioritering i den svenska opinionen över tid (procent) 70 64 54 50 49 40 38 38 30 29 20 20 18 21 11 11 11 11 11 7 8 14 11 21 22 22 15 14 13 13 12 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 20 2011 2012 2013 2014 Kommentar: Frågan lyder: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige idag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem. Figuren visar andelen bland de svarande som anger miljö, klimat eller energi som ett av de viktigaste samhällsproblemen. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2014. Den första perioden av högt miljöintresse märks i början av mätperioden. År 1988 nämner över % av svenskarna miljö-, klimat- eller energifrågor som något av de tre viktigaste samhällsproblemen. Det här sammanfaller i tid med efterdyningarna av Tjernobylolyckan, Miljöpartiets intåg i Riksdagen och den så kallade Säldöden. Vi ser sedan en nedgång under ett antal år för att återigen se en uppgång i och med att klimatfrågan får sitt verkliga genombrott i den svenska opinionen, i samband med den så kallade Sternrapporten, FN:s fjärde klimatrapport och dokumentärfilmen En obekväm sanning. Under denna andra period av högt miljöintresse ligger opinionen sedan kvar på en relativt sett hög nivå fram till FN:s klimatmöte i Köpenhamn 2009 (Harring, Martinsson & Rönnerstrand 2011). Därefter har vi återigen sett en tillbakagång. Miljö- och klimatfrågan tycks alltså år 2014 inte ha en särskilt framskjuten position i svenskarnas medvetande, sett över tid. 214

Figur 2 Miljö-, klimat- och energifrågans prioritering i den svenska opinionen över tid fördelat på vänster och höger (procent) 80 70 50 40 71 55 63 52 50 43 30 20 37 35 30 26 26 25 24 vänster 21 20 20 20 28 18 17 18 18 14 14 13 15 13 15 21 12 13 19 8 11 22 23 22 16 11 12 9 9 8 7 11 12 höger 13 13 13 12 6 7 0 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 20 2011 2012 2013 2014 Kommentar: Frågan lyder: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige idag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem. Figuren visar andelen bland de som antingen definierar sig som vänster ( klart till vänster och något till vänster ) eller höger ( klart till höger eller något till höger ) som anger miljö, energi eller klimat som ett av de viktigaste samhällsproblemen. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1987-2014. Över tidsperioden finns det också en skillnad mellan de som positionerar sig till höger och de som positionerar sig till vänster (se figur 2) 3. De som placerar sig själva till vänster prioriterar miljön i högre utsträckning än de som ställer sig till höger. Det är också viktigt att betona att de två grupperna följer varandra tydligt över tid, vilket inte är så förvånande. När miljöfrågan är högt uppe på agendan är det något som alla individer i samhället oavsett ideologisk position bryr sig om. Det här avser vilken prioritet man ger miljöfrågan bland andra samhällsproblem. Det finns dock en rad olika frågor i SOM-studien som kan tänkas fånga miljöattityder i bred bemärkelse. Det kan handla både om intresse för miljöfrågan, oro för miljöproblem och åsikter om olika miljöpolitiska förslag. Vi använder multivariata regressionsanalyser för att undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan vänster-höger-position och olika miljöattityder, under kontroll för en rad andra tänkbara förklaringsfaktorer (se tabell 1). Exempelvis så har kön, ålder, utbildningsnivå, inkomst och partipreferens ansetts förklara miljöattityder (Van Liere & Dunlap 1980, Jones & Dunlap 1992, se också Harring 2014). De frågor 215

Niklas Harring och Jacob Sohlberg vi studerar är den oro svenskar känner inför miljöförstöring, hur intresserade de anser sig vara av miljöfrågor, vad de anser om olika policyförslag såsom klimatskatter, klimatinvesteringar och satsningar på att Sverige ska vara världsledande inom klimatforskning. Tabell 1 Svenskarnas åsikter om miljöpolitiska förslag, intresse för miljöfrågor och oro för miljöförstöring. Resultat från multivariata regressionsanalyser (OLS) Investeringar Höja Klimat- för att Införa koldioxid- forskning Intresse minska Oro för klimatskatt skatten på världs- för klimat- miljöpå flygresor på bensin bästanivå miljöfrågor påverkan förstöring Vänster-Höger- Dimensionen -0.25*** -0.16*** -0.03-0.** -0.*** -0.16*** [-0.33,-0.18] [-0.24,-0.08] [-0.09,0.03] [-0.16,-0.04] [-0.17,-0.04] [-0.23,-0.] Antal svarande 1445 1376 1329 1423 1461 1362 Kommentar: Både Införa klimatskatt på flygresor och Höja koldioxidskatten på bensin är baserat på en fråga om dessa är ett bra politiskt förslag. Respondenterna kan svara utifrån fem olika alternativ från Mycket bra förslag till Mycket dåligt förslag. Intresse för miljöförstöringen är baserat på en fråga där respondenterna får ange hur intresserade de är av miljöfrågor på en skala mellan 1-4 (inte alls intresserad) till (mycket intresserad). Oro för miljöförstöringen baseras på en fråga om miljöförstöring i ett frågebatteri med en lång rad frågor ( Om du ser till läget i dag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? miljöförstöring ) Respondenter får fyra olika alternativ mycket oroande, ganska oroande, inte särskilt oroande och inte alls oroande. Klimatforskning på världsbästa nivå är baserat på ett frågebatteri där respondenterna har få ta ställning till hur viktigt de anser det vara att det i Sverige satsas på forskning på världsbästanivå inom en rad områden bland annat klimat. Det är en fyragradig skala från mycket viktigt till inte alls viktigt. Investeringar för att minska klimatpåverkan är baserat på en fråga i batteri där respondenterna får ta ställning till följande: enligt din mening, hur viktigt är det att samhällets resurser används till följande under de kommande 20 åren med fyra olika alternativt från mycket viktigt till inte alls viktigt. Vänster-höger-dimensionen fångas via en fråga där respondenterna ombeds placera sig själva utifrån en skala från vänster till höger, där de kan ange klart till vänster, något till vänster, varken till vänster eller höger, något till höger, klart till höger. Alla variabler har kodats om och går från 0-1. Alla modeller innehåller kontroller för kön, ålder, utbildningsnivå, inkomstnivå, bostadsort samt partipreferens. ** p<0.01, *** p<0.001 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014. Resultaten visar att skillnader i miljöåsikter bland svenskarna kan förklaras av vänster-höger-dimensionen, men att styrkan på sambandet varierar. I fallet med frågan om Sverige ska satsa på att bli världsledande inom miljöforskning så är inte skillnaden mellan vänster och höger signifikant. Viktigt att poängtera är att de flesta av dessa frågor ställdes till olika personer i SOM-undersökningen, vilket försvårar jämförelser. Policyförslagen om klimatskatt på flygresor och klimatinvesteringar 216

ställdes dock till samma respondenter. Förslagen kan tänkas syfta till att uppnå samma mål att minska utsläppen av klimatgaser (se också Nässén & Larsson i denna rapport). De tycks dock signalera olika saker som svenskar utifrån ideologisk position reagerar på. Skillnaderna mellan effekten av vänster-höger-dimensionen för de olika förslagen är statistiskt signifikant. Exakt vad det är som förklarar detta kan vi inte fastslå, men vi kan alltså konstatera att i vissa fall är ideologisk position en viktig faktor medan i andra fall är det en mindre viktig faktor. Specifika miljöpolitiska förslag har ofta en ideologisk bakgrund och förespråkas av politiska aktörer och därigenom kan vi förvänta oss en effekt. Det som en del forskare har pekat på som något underligt är att vi också finner skillnader utifrån ideologisk placering i oro för miljöförstöring och intresse för miljöfrågor. De menar att det inte finns något i vänsterideologi och högerideologi som sådana som gör att vi ska se dessa skillnader i miljöattityder (Nawrotzki 2012). Som vi tidigare nämnt så är skillnader i oro för den ekonomiska utvecklingen en förklaring som lyfts fram till denna skillnad mellan grupperna, där individer som positionerar sig till höger i högre grad prioriterar ekonomisk tillväxt än vad individer som positionerar sig till vänster gör. Om det är oron för den ekonomiska tillväxten som gör att individer till höger i mindre utsträckning än individer till vänster prioriterar miljön har vi med hjälp av SOM-dataserien en unik möjlighet att faktiskt studera. Det gör vi genom att använda oss av frågan om man anser att det är ett bra förslag att satsa på ett miljövänligt samhälle. Det är dock enbart sedan 20 som frågan har varit formulerad exakt så i SOM-undersökningarna. Tidigare löd förslaget som respondenterna skulle ta ställning till: satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt. Satsningar på ett miljövänligt samhälle sattes alltså i kontrast till den ekonomiska utvecklingen. Genom att jämföra hur svenskar som positionerar sig till vänster och höger har svarat på dessa två frågeformuleringar kan vi undersöka om de reagerar olika beroende på om miljö konstrasteras mot ekonomi. I figur 3 så ser vi hur svenskar som ställer sig till vänster och till höger eller inte har svarat på den här frågan sedan 1990. Det är ett tydligt skifte i opinionen 20, vilket inte är förvånande. Det är givetvis så att när respondenterna inte längre utsätts för en kontrast eller motsättning mellan miljö- och ekonomihänsyn så är de mer positiva till att satsa på ett miljövänligt samhälle. Det gäller både för människor som står till vänster och de som står till höger. Avståndet mellan de som ställer sig till vänster och de som ställer sig till höger minskar också. Det är dock viktigt att komma ihåg att det fortfarande finns en skillnad mellan vänster och höger, samt att det minskade avståndet delvis kan bero på en takeffekt. Respondenter som har svarat att de tycker att satsa på ett miljövänligt samhälle är ett mycket bra förslag kan inte bli mer positiva än vad de redan är, även om motsättningen försvinner. För att mer formellt testa om det finns ett minskat gap mellan vänster och höger efter den förändrade frågeformuleringen, så genomför vi en multivariat regressionsanalys med en interaktionseffekt mellan motsättningen och ideologi. 217

Niklas Harring och Jacob Sohlberg Det vi undersöker i analysen är om motsättningen i frågan påverkar effekten av vänster-höger-dimensionen på stödet för att satsa på ett miljövänligt samhälle. I vår modell kontrollerar vi också för andra förklaringsfaktorer. 4 I tabell 2 redovisar vi resultaten och kan konstatera att interaktionseffekten är statistiskt signifikant och att det därmed finns en effekt av om miljö kontrasteras mot ekonomisk tillväxt på sambandet mellan ideologisk position och åsikten om att satsa på ett miljövänligt samhälle. Figur 3 Svenskarnas attityder till att satsa på ett miljövänligt samhälle / satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt över tid fördelat på vänster och höger (procent) 0 90 80 70 50 40 30 20 81 81 82 80 vänster 59 63 65 64 61 57 57 51 53 50 53 50 52 53 54 53 50 38 45 46 53 höger 44 Satsa på ett miljövänligt samhälle 38 38 37 37 34 35 33 33 33 33 33 Satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt 51 43 46 90 91 89 88 88 77 0 90 91 92 93 94 95 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 11 12 13 14 Kommentar: Figuren visar andelen bland de som antingen definierar sig som vänster ( klart till vänster och något till vänster ) eller höger ( klart till höger eller något till höger ) och som tycker att satsa på ett miljövänligt samhälle (år 20-2014)/ satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt (år 1990-2009) är ett mycket bra förslag. Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2014. 218

Tabell 2 Svenskarnas åsikter om att satsa på ett miljövänligt samhälle. Resultat från multivariata regressionsmodeller (tobit) Motsättning miljö och ekonomi -0.29*** [-0.31,-0.28] Vänster-Höger-dimensionen -0.16*** [-0.18,-0.14] Interaktion Motsättning*Vänster-Höger-Dimensionen -0.03** [-0.04,-0.01] Antal svarande 65742 Kommentar: Svenskarnas åsikter om att satsa på ett miljövänligt samhälle är baserat på en fråga om anser att detta är ett bra politiskt förslag. Där respondenterna kan svara utifrån fem olika alternativ från Mycket bra förslag till Mycket dåligt förslag. Motsättning miljö och ekonomi fångar att frågan har bytt form satsa på ett miljövänligt samhälle även om det innebär låg eller ingen ekonomisk tillväxt (år 1990-2009) till satsa på ett miljövänligt samhälle (år 20-2014). Vänster-höger-dimensionen fångas via en fråga där respondenterna ombeds placera sig själva utifrån en skala från vänster till höger, där de kan ange klart till vänster, något till vänster, varken till vänster eller höger, något till höger, klart till höger (omkodad och löper från 0-1). Alla modeller innehåller kontroller för kön, ålder, utbildningsnivå, inkomstnivå, bostadsort, partipreferens samt undersökningsår. ** p<0.01, *** p<0.001 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1990-2014. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att effekten av ideologisk position tycks delvis, men inte fullständigt, förklaras av frågans formulering och hur den preciseras. Oron för att den ekonomiska tillväxten hotas kan också sägas delvis förklara varför människor som står till höger är mer negativa till att satsa på ett miljövänligt samhälle än vad människor som står till vänster är. Den här effekten behöver dock studeras närmare och med andra metoder. Bland annat så visar våra resultat att effekten främst finns i gruppen högutbildade. Det kan alltså vara så utbildning är ett verktyg som hjälper respondenterna att uppfatta den ideologiska komponenten i frågan. Det här kräver dock fortsatt forskning för att verkligen fastslå. Miljöfrågan, ideologisk position och framtiden Vi har i det har kapitlet studerat hur ideologisk position påverkar attityder till miljö- och klimatfrågor och visat att frågeformulering har betydelse och att oro för den ekonomiska utvecklingen tycks, åtminstone delvis, förklara varför människor som placerar sig ideologiskt till höger är mindre villiga att prioritera miljöskydd i förhållande till de som placerar sig till vänster. Det finns givetvis andra faktorer som påverkar miljöattityder, bland annat har partipreferens rönt ett stort intresse bland miljöopinionsforskare de senaste åren. 219

Niklas Harring och Jacob Sohlberg Ett antal studier av opinionen i USA har visat att polariseringen mellan företrädare för de två stora partierna, Republikanerna och Demokraterna, också har snappats upp av de medborgare som ser sig som republikaner respektive demokrater och därmed också ökat polariseringen i den amerikanska opinionen (Dunlap & McCright 2008, McCright & Dunlap 2011, se också Daniels, Krosnick, Tichy & Tompson 2012). I det sammanhanget kan det vara viktigt att nämna att det svenska flerpartisystemet öppnar upp för att partier både till vänster och höger kan försöka profilera sig i miljöfrågan. Detta samtidigt som miljöfrågan delvis har ändrat form de senaste årtiondena i Sverige där den inte med samma tydlighet uppfattas som samhällskritisk och där den inte sätts i kontrast till ekonomisk utveckling utan snarare beskrivs som en förutsättning eller en möjlighet för ekonomisk utveckling (Harring, Jagers & Martinsson 2011). Det kan potentiellt förändra hur ideologisk placering påverkar miljöattityder. Något som vi gärna ser att framtida forskning studerar närmare. Avslutningsvis kan vi konstatera att det blir spännande att följa vad som sker i miljö- och klimatopinionen det närmaste halvåret. Om vi studerar miljöfrågan över tid så kan vi se att miljöintresse tycks stiga i samband med enskilda klimat- eller miljöhändelser. Det är då det allmänna intresset stiger, både bland allmänhet och i media (Harring, Martinsson, Rönnerstrand, 2011). I ljuset av det kommer det att vara intressant att följa vilka effekter FN:s klimatkonferens i Paris i november och december får på den svenska opinionen. Noter 1 Om du ser till läget i dag, hur oroande upplever du själv följande inför framtiden? Miljöförstöring. 2 Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige i dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem. 3 För 1992 är det ingen skillnad mellan vänster och höger och för 1990, 1993, 1995, 1996, 2003, 2008 och 2009 så är skillnaderna icke-signifikanta (90% signifikansnivå). 4 Kön, ålder, utbildningsnivå, inkomstnivå, bostadsort, partipreferens samt undersökningsår. 220

Referenser Bennulf, M. 1994. Miljöopinionen i Sverige. Lund: Dialogos. Carman, C. J. (1998). Dimensions of Environmental Policy Support in the United States. Social Science Quarterly (University of Texas Press), 79(4), 717-733. Daniels, D. P., Krosnick, J.A., Tichy, M., & Tompson, T. (2012). Public opinion on environmental policy in the United States. Handbook of U.S. Environmental Policy. M. Kraft and S. Kamieniecki. New York, Oxford University Press. Dunlap, R. E. (1975). The Impact of Political Orientation On Environmental Attitudes and Actions. Environment and Behavior 7(4): 428-454. Dunlap, R. E., C. Xiao, & A. M. McCright. 2001. Politics and Environment in America: Partisan and Ideological Cleavages in Public Support for Environmentalism. Environmental Politics (4): 23-48. Dunlap, R. E., & A. M. McCright. 2008. A Widening Gap: Republican and Democratic Views on Climate Change. Environment: Science and Policy for Sustainable Development 50 (5): 26-35. Harring, N. (2014) Är miljö en fråga om vänster och höger i den svenska opinionen? i A. Bergström & H. Oscarsson (red.) Mittfåra & marginal SOM-institutet, Göteborgs universitet, Göteborg. Harring, N. S. J. Jagers & J. Martinsson (2011) Explaining Ups and Downs in the Public s Environmental Concern in Sweden: The Effects of Ecological Modernization, the Economy, and the Media. Organization & Environment 24(4): 388-403. Harring, N., J. Martinsson & B. Rönnerstrand (2011). Vart tog klimatet vägen? Lycksalighetens ö. S. Holmberg, L. Weibull & H. Oscarsson (red.). Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. McCright, A. M., & Dunlap, R. E. (2011). The Politicization of Climate Change and Polarization in the American Public s Views of Global Warming, 2001-20. Sociological Quarterly, 52(2), 155-194. Nawrotzki, R. J. The Politics of Environmental Concern: A Cross-National Analysis, Organization & Environment, 25 (2012), 286-307. Nässén, J. & J. Larsson(2015) Attityder till klimatskatter på flygresor och nötkött i Bergström, A., Johansson, B., Oscarsson, H. & Oskarson, M. (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Oscarsson, H. (1998). Den svenska partirymden. Väljarnas uppfattningar av konfliktstrukturen i partisystemet 1956-1996. Göteborg Studies in Politics 54. Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Göteborg. Oscarsson, H. & Solevid, M. (2015) Sverige oroar sig i Bergström, A., Johansson, B., Oscarsson, H. & Oskarson, M. (red) Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Van Liere, K. D., & R. E. Dunlap (1980). The Social Bases of Environmental Concern: A Review of Hypotheses, Explanations and Empirical Evidence. The Public Opinion Quarterly, 44(2), 181-197. 221