Svenska New Forest Föreningens STOREGLEMENTE SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar. Antaget av SNF s styrelse

Relevanta dokument
Svenska New Forestföreningens STOREGLEMENTE SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar. Beslutat av SNFs styrelse

STOREGLEMENTE 2011 Svenska Connemara Sällskapet

Svenska Russavelsföreningen

FNH:s STOREGLEMENTE 30 ALLMÄNT

Svenska Russavelsföreningen

Sto- & Unghästreglemente

FNH utfärdar med utgångspunkt från Plan- och Riktlinjer, Reglemente rörande avelsvärdering av ston och bedömning av Nordsvensk Brukshästras.

Sveriges Shetlandssällskaps STOREGLEMENTE Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar

Sto- & Unghästreglemente

FNHs STOREGLEMENTE (VALACKER, i tillämpbara delar)

2 SYFTET MED AVELSVÄRDERINGAR OCH BEDÖMNINGAR

Sveriges Shetlandssällskaps STOREGLEMENTE Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar

Svenska Fjordhästföreningens

Svenska Hästavelsförbundet (SH) STOREGLEMENTE 2018

AVELSFÖRENINGEN FÖR SVENSKA ARDENNERHÄSTENS

Storeglemente Svenskt halvblod 2004 Fastställda av SH Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen

Svenska Hästavelsförbundet (SH) STOREGLEMENTE 2016

Svenska Hästavelsförbundets STOREGLEMENTE Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Antaget av SH

Utdrag ur Sto & Unghästreglemente

Avelsprogram. Dartmoorponny. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket

ASHR:s avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar i avel inklusive rasvisa bestämmelser

Avelsprogram. Haflinger. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket

Avelsföreningen för specialhästraser (ASHR) STOREGLEMENTE samt rasvisa bestämmelser för de raser som ASHR är avelsorganisation för.

HINGSTREGLEMENTE 2014

Sto & Unghästreglemente 2011 Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen ASVH Service AB

Svenska New Forestföreningens. Avelsprogram

Protokoll vid bedömning av EXTERIÖR individprövning av hingst

SVENSKA TINKERHÄSTSÄLLSKAPETS REGLEMENTE OCH RASVISA BESTÄMMELSER 2018 ALLMÄNNA SAMT SPECIFIKA FÖR STO OCH HINGST. STS Reglemente - April 2018

Svenska Hästavelsförbundets (SH) regler och anvisningar för sommarpremieringar 2016.

Svenska Hästavelsförbundets STOREGLEMENTE Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Antaget av SH

Avelsprogram. Shire. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket

HINGSTREGLEMENTE 2008

HINGSTREGLEMENTE 2009

HINGSTREGLEMENTE 2013

HINGSTREGLEMENTE 2013

Hingstreglemente. Avelsföreningen Svensk Ridponny

Plan och riktlinjer för Föreningen Ölandshästens verksamhet som stamboks- och registerhållande förening för Ölandshästen.

Sto & Unghästreglemente

Sto & Unghästreglemente

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

ASHR:s avelsvärderingsreglemente för hingstar i avel inklusive rasvisa bestämmelser

HINGSTREGLEMENTE 2011 Svenska Connemarasällskapet

HINGSTREGLEMENTE 2018

Hingstreglemente för fjordhingstar i avel

Arrangemang skall uppdelas i olika klasser med hänsyn till ålder och kön.

Avelsprogram. Clydesdale. Svenska Hästavelsförbundet Godkänt av SH:s styrelse och Jordbruksverket

Hingstreglemente för fjordhingstar i avel

Stamboksreglemente för morganhästar i Sverige. Gäller fr.o.m

PROPOSITION AVELSVÄRDERING SAMT BRUKSPROV för NEW FOREST-HINGSTAR


PLAN & RIKTLINJER. Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) AVELSORGANISATION

Svenska Russavelsföreningen

16 SYFTET MED AVELSVÄRDERING AV HINGSTAR OCH HÄSTKONTROLL

Allmänna samt specifika för sto och hingst.

FNHs REGLEMENTE FÖR NORDSVENSKA BRUKSHINGSTAR I AVEL. FNHs Reglemente för Nordsvenska Brukshingstar i avel

Plan- och riktlinjer för ASHR:s verksamhet som avelsorganisation i Sverige

Sveriges Shetlandssällskaps HINGSTREGLEMENTE. Avelsvärderingsreglemente för hingstar. Antaget av Sveriges Shetlandssällskap (SSS)

PLAN & RIKTLINJER FÖR SVENSKA CONNEMARASÄLLSKAPET (SCS) Antagna av SCS styrelse 2014-xx-xx. Godkända av Statens Jordbruksverk 2014-xx-xx

3-årstest 12 april 2013 Kungsgården i Flyinge. Arrangör: Flyinge Hästsportklubb & Varmblodsklubben Malmöhus

PLAN och RIKTLINJER samt Hingst och Storeglemente för Föreningen Nordsvenska Hästens verksamhet som avelsorganisation för Nordsvenska Brukshästar.

Information till opponenter, betygsnämndsledamöter och ordförande vid disputation vid Örebro universitet

GRUNDPROPOSITION 2015

3-årstest 5 april 2012 Kungsgården i Flyinge

Avelsprogram för SWB Svenska Varmblodiga Ridhästen

DRAGPROV - nordisk stil Svenska Brukshundklubbens meriteringsregler för draghund (Gäller fr.o.m )

Svenska Russavelsföreningen

Storlek Medelstorlek: 152 cm i mankhöjd. Variation mellan cm förekommer.

Jävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor

Sto & Unghästreglemente

Svenska Knabstrupperföreningens RIKSUTSTÄLLNING Med Årets Unghästtalang Hanaskede, Axvall augusti 2012

Avelsplan för svenska ardennerhästen

Svenska New Forestföreningens PLAN OCH RIKTLINJER. för verksamhet som avelsorganisation för new forestponnyer i Sverige

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Nu är det alltså fritt fram att anmäla hingsten till bruksprov/avelsvärdering som för en tre-årig hingst börjar med ett bruksprov.

Förändringar i SWBs bedömningsregelverk. Unghästtest Ridhästtest Fölbedömning Exteriörbedömning av ston

Avtalsmall alternativ 1 SH är serviceorganisation åt en annan avelsorganisation

Plan och riktlinjer. Registrerade Hästdjur. Svenska Hästavelsförbundet Antagna av SH:s styrelse och Jordbruksverket

HINGSTREGLEMENTE 2018

Tillägg i Övervakningskommitténs arbetsordning

PLAN & RIKTLINJER. Avelsföreningen Svensk Ridponny (ASRP) AVELSORGANISATION

Regler för Bohuscupen och DivII, samt Div I dressyr Version Ändringar från 2009 markeras med rött. Häst

Svenska New Forest Föreningens PLAN OCH RIKTLINJER. för verksamhet som avelsorganisation för new forestponnyer i Sverige

Regler Ridsportallsvenskan 2017

HEMLÄXAN redovisas vid workshop (på mail och ett ex på papper)

Hur skapar man en framgångsrik dialog med näringslivet? Fredrik Berglund Avdelningen Tillväxt och samhällsbyggnad

Plan och riktlinjer för Svensk Galopps verksamhet som avelsorganisation

Högskolan Dalarnas samarbete med Folkuniversitetet

REGLER U 2012/47. Regler för utlysning av doktorandplatser och antagning till utbildning på forskarnivå

Svenska Russavelsföreningen

Regler Ponnyallsvenskan 2014

Hingstreglemente. Avelsvärdering av hingstar för svensk varmblodsavel. gällande från SWB. Fastställt den 12/ av ASVH Service AB.

Vilka rättigheter och skyldigheter har en nämndrepresentant respektive en programstudierektor? Linnéa Littorin, Universitetsjurist

AVELSREGLEMENTE FÖR VARMBLODIGA RIDHÄSTAR, PONNYER, ISLANDSHÄSTAR OCH FJORDHÄSTAR

PROPOSITION AVELSVÄRDERING SAMT BRUKSPROV för Connemarahingstar Vetlandaortens ryttarförenings anläggning i Vetlanda, mars 2013

Avel och uppfödningsenkät - ej företag

Regler Ponnyallsvenskan 2019

Regler Ridsportallsvenskan 2017

Regler Ponnyallsvenskan 2018

Hingstreglemente. Gäller från och med Avelsföreningen Svensk Ridponny

Avelsplan för gotlandsruss

Transkript:

Svenska New Forest Föreningens STOREGLEMENTE 2011 SNF s Avelsvärderingsreglemente för ston och unghästar Antaget av SNF s styrelse 2010-11-25

SNF:s STO- OCH UNGHÄSTREGLEMENTE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1. Syftet med avelsvärderingar och bedömningar 3 2.Bedömning av hästar 3 2.1 Krav för deltagande 3 2.2 Bedömningar 3 3. Avelsvärdering av ston 4 3.1 Krav för deltagande 4 3.2 Individprövning av ston 4 3.2.1 Härstamning 4 3.2.2 Mätning av mankhöjd 4 3.2.3. Färger och tecken 4 3.2.4 Exteriör 4 3.2.5 Prestationer 5 3.2.6 Hälsotillstånd 5 3.2.7 Krav för diplom 5 3.3 Avelsvärdesklasser 6 3.3.1 Avelsvärdeklass G 6 3.3.2 Avelsvärdeklass GI 6 3.3.3 Avelsvärdeklass GII 6 3.4 Avkommeprövning 7 3.4.1 Avelsvärdebokstav A 7 3.4.2 Avelsvärdebokstav ELIT 7 3.4.3 Poängskala avkommepoäng 8 3.5 Avelsvärderingsbevis och avelsvärderingsbeslut 9 4. Dispensansökan 10 5. Överklagan av avelsvärderingsbeslut 10 6. Jäv 11 7. Regler för officiella utställningar och andra arrangemang, vars resultat skall tillgodoräknas vid avelsvärdering 11 7.1 Utställning eller annat arrangemang 11 7.2 Propositioner 12 7.3 Klasser 12 7.4 Bedömning 12 7.5 Resultatredovisning 12 8. Regler för sommarpremiering 13 2

1. Syftet med avelsvärderingar och bedömningar Syftet med premieringar är att främja kvalitet och utveckling av svensk hästavel samt att förebygga ärftliga sjukdomar hos djur. Avelsvärdering genomförs med hjälp av härstamningsvärdering, individbedömning och avkommeprövning. Avelsvärderingen ger möjlighet till urval av ston och unghästar satt i relation till uppsatta produktionsoch avelsmål för respektive ras, samt möjlighet till avelsrådgivning. Resultat från bedömningarna skapar dessutom underlag för planering, rådgivning och forskning inom hela hästsektorn. 2. Bedömningar av hästar Avelsvärderingsgrundande bedömning är bedömning arrangerad av Svenska New Forestföreningen (SNF) eller bedömning sanktionerade av Svenska Hästavelsförbundet (SH). Domare ska vara godkänd av SH att döma aktuell ras. Domare utför bedömningen av hästarna och genomför en bedömning av hälsotillståndet, såvida inte veterinär anlitas. Regler för officiella utställningar och andra arrangemang, vars resultat skall tillgodoräknas vid avelsvärdering se 7 2.1 Krav för deltagande Visning av hästar för bedömning av exteriör och hälsotillstånd är öppen för hästar som är registrerade hos SNF. 2.2 Bedömningar Hästens exteriör och rörelser skall bedömas och beskrivas i förhållande till hästens ålder, avelsmål och användningsområde för rasen samt aktuell rasstandard. Bedömningen skall omfatta minst följande moment: - rastyp - huvud, hals, bål - extremiteterna - rörelser Hästens identitet ska kontrolleras. I samband med exteriörbedömningen skall en bedömning av hälsotillståndet göras. Bedömningen skall omfatta allmän sundhet. Vid misstanke om defekt skall detta rapporteras till SH. Ett protokoll där genomförda bedömningar antecknas skall finnas för varje häst. Särskilt utmärkande egenskaper, både positiva och negativa, skall anges i protokollet. Protokollet skall undertecknas av domaren, samt innehålla dennes namn i klartext. 3

3. Avelsvärdering av ston Avelsvärdering utförs utav avelsvärderingsnämnderna för ston. Ledamöterna ska ha goda kunskaper om avelsvärdering och ha goda kunskaper om den ras som de avelsvärderar. 3.1 Krav för deltagande Avelsvärdering av ston är öppen för alla ston som är införda i grundstambok avd I och avseende färg, tecken och härstamning är berättigade för införande i riksstambok. 3.2 Individprövning av ston Individprövning av ston omfattar härstamning, exteriör, hälsotillstånd och i förekommande fall prestationer. Bedömningstillfällen för individprövning är av SNF därtill särskilt sanktionerade exteriörbedömningar 3.2.1 Härstamning Härstamningsbedömning skall utföras på basis av all tillgänglig officiell information om föräldrars och närbesläktade hästars egna meriter och deras avkommor. 3.2.2 Mätning av mankhöjd Mätning av mankhöjd skall utföras på samtliga treåriga hästar och första gången som de tilldelas avelsvärdesklass. Ponnyer med giltigt mätintyg behöver ej mätas om vid premieringen. Mankhöjden får ej överstiga 148 cm hos ston äldre än tre år. Treårssto som överstiger 146 cm men ej 148 cm skall ej klassindelas. På bedömningsprotokollet skall noteras ej klassindelad p g a mankhöjden 3.2.3 Färger och tecken - Blåögd grädd vit (Blue Eyed Cream, BEC) och skäckar ej tillåtna. - Vita tecken över ljus hud tillåts ej bakom huvudet, på frambenen över sken- (ärt-) benet och på bakbenen ovanför en horisontell linje genom hasspetsen. Som vita tecken räknas ej märken efter ärrbildning eller tryckskador, ej heller stickelhår där huden under är mörk. 3.2.4 Exteriör Sker enligt 2 i detta reglemente. 4

3.2.5 Prestationer En hästs sammanvägda prestationer bedöms utifrån resultat från utställningar, bruksprov, officiella tävlingar, officiella utställningar eller årgångstester, varvid hänsyn skall tas till ålder, ras och användningsområde. Endast officiella resultat får ingå i bedömningen. 3.2.6 Hälsotillstånd Bedömningen av hälsotillståndet skall omfatta allmän sundhet. Vid misstanke om smittsam sjukdom, dålig hållbarhet eller ärftlig defekt kan hästen remitteras till veterinär. Alla avelsdjur skall kontrolleras och bedömas avseende defekter som anges i 3 Statens jordbruksverks föreskrift (SJVFS 2008:26) om djurskyddskrav vid avelsarbete. Vid misstanke om nedärvning av defekter skall avelsvärderingsnämnden före beslut remittera ärendet till SH. För diagnos av vissa defekter kan röntgenundersökning krävas. Denna bedömning kan ske vid visning enligt 4 eller genom veterinärintyg. Sto med man- & svansskorv kan inte erhålla annan avelsvärdeklass än G. Man- och svansskorv ska antecknas i protokollet. 3.2.7 Krav för diplom Diplom utdelas till sto som vid 3 års ålder erhållit minst 40 poäng exteriört, varav ingen delpoäng under 7, och får ej vara högre än 146 cm. Treårssto som överstiger 146 cm men ej 148 cm skall ej klassindelas. På bedömningsprotokollet skall noteras "ej klassindelad p g a mankhöjden". 3.3 Avelsvärdesklasser Avelsvärdeklass tilldelas av rasvis nämnd. Exteriöra besiktningar som utgör underlag för avelsvärderingsbeslutet kan vara såväl avelsvärderingsgrundande bedömningar och andra arrangemang enligt 10 i detta reglemente eller besiktningar på sommarpremieringar 11 i detta reglemente. Ett avelssto kan tilldelas avelsvärdesklass vid lägst tre års ålder. Avelsvärdesklasserna G, GI, GII baseras på stoets egna meriter. Avelsvärde- klasserna A och ELIT är baserade på avkommornas resultat. Rasvisa bestämmelser gäller inom dessa ramar för utdelande av avelsvärdeklass till avelsston. Beslut om stamboksföring fattas av avelsorganisation oftast på basis av uppnådd avelsvärdesklass. Avelsvärderade ston tilldelas prisrosett enligt följande: Avelsvärdeklass ELIT A G GI GII Rosett Blå-gul Blå Grön Gul Röd 5

3.3.1 Avelsvärdeklass G Ett sto tilldelas avelsvärdeklass G om följande villkor är uppfyllda. - stoet är infört i respektive ras grundstambok avd I och avseende färg, tecken och härstamning är berättigad för införande i riksstambok avd. I. - stoet är lägst tre år gammal - om stoet är högst 10 år skall lägst 30 poäng exteriört, ingen delpoäng under 5, ha uppnåtts vid premieringstillfället. Äldre ston skall bedömas vara av lägst motsvarande kvalitet om de ej poängbedöms vid premieringstillfället. 3.3.2 Avelsvärdeklass GI Stoet skall uppfylla minimikraven för avelsvärdeklass G samt uppfylla något eller några av följande villkor: - erhållit avelsdiplom, - erhållit hopp- eller gångartsutmärkelse vid 3-årstest. - erhållit minst två guldplaketter, varav det ena erhållits vid lägst ett års ålder och det andra vid lägst tre års ålder, på avelsvärderingsgrundande bedömningstillfälle med två olika auktoriserade domare. - erhållit lägst 8.0 poäng i gångarter, hoppning eller allround vid regional kvalitetsbedömning enligt därför fastställda regler samt erhållit lägst 38 poäng exteriört vid lägst ett års ålder. - varit placerad i officiell ridtävling i dressyr LB (kat B) och LA (kat C och D), eller LB hoppning (kat B) och LA hoppning (kat C och D), eller debutant fättävlan (kat B) och lätt fälttävlan (kat C och D) samt lägst 35 poäng exteriört vid lägst ett års ålder. - varit placerad i officiell galopp eller körtävling i lägst nationell mästerskapsklass, samt lägst 35 poäng exteriört vid lägst ett års ålder. 3.3.3 Avelsvärdeklass GII Stoet är lägst 4 år, uppfyller kraven för G samt har avlagt ett bruksprov eller motsvarande (genomfört offentlig tävling, kvalitetsbedömning etc.) 6

3.4 Avkommeprövning I de fall avkommor finns skall dessa vägas in i avelsvärderingen. Endast officiella resultat skall räknas. Tävlingar och prov arrangerade och sanktionerade av föreningar anslutna till SNF, SH och Svenska Ridsportförbundet är officiella. Även andra organisationers tävlingar kan vara officiella om det specificeras i rasvisa krav. Även motsvarande internationella meriter kan tillgodoräknas. Höjning av avelsvärdeklass sker efter att stoägaren ansökt om detta hos registraturen. Ansökan ska åtföljas av åberopande av aktuella meriter för höjning av avelsvärdeklass i enlighet med 3.4.3 3.4.1 Avelsvärdebokstav A Stoet skall uppfylla kraven för avelsvärdeklass G samt - ha lämnat minst fem levande födda föl av god exteriör beskaffenhet och/eller visat god användbarhet. Avkomma äldre än sex månader skall vara införd i grundstambok. - bedömda avkommor skall ha härstamning som berättigar till införande i grundstambok avd 1om inget annat anges i rasvisa bestämmelser. - stoet skall uppnå minst 80 avkommepoäng, varav minst tre avkommor med lägst 20 poäng, alternativt - stoet skall uppnå minst 80 avkommepoäng, varav en avkomma med lägst 30 poäng samt en avkomma med lägst 20 poäng. 3.4.2 Avelsvärdebokstav ELIT (utdelas postumt så länge avkomma finns i livet) Stoet skall vara stambokfört och uppfylla kraven för värdebokstav A samt - ha minst sex levande födda föl av god exteriör beskaffenhet och/eller visat god användbarhet. Avkomma äldre än sex månader skall vara införd i grundstambok. - bedömda avkommor skall berättiga till införande i grundstambok avd1 om inget annat anges i rasvisa bestämmelser. - stoet skall uppnå minst 120 avkommepoäng, varav minst två avkommor med 30 poäng och två avkommor med 20 poäng, alternativt - 120 avkommepoäng, varav lägst tre avkommor erhållit 30 poäng. - Kan endast utdelas till sto som lämnat både exteriör och prestationsmeriterad avkomma. 7

3.4.3 Poängskala - avkommepoäng Vid poängberäkning får varje avkomma endast räknas en gång. Avkommepoäng ska grundas på avkommor införda i rasens grundstambok avd I eller registrerad i 9000-serien alt. avdelning IV eller III-S, fallen efter enligt rasvisa krav godkänd och licensierad hingst. Annan avkomma kan utgöra extra merit. 10 poäng - levande föl 20 poäng - vid lägst tre års ålder erhållit lägst 38 poäng vid avelsvärdering eller utställning (vid utställning utan poängsättning krävs guld) med av SH auktoriserad domare. - varit placerad i officiell ridtävling i dressyr LB (kat B) och LA (kat C och D), eller LB hoppning (kat B) och LA (kat C och D), eller debutant fälttävlan (kat B) och lätt fälttävlan (kat C och D) samt lägst 35 poäng exteriört vid lägst ett års ålder. - erhållit lägst 7.5 poäng i gångarter, hoppning eller allround vid kvalitetsbedömning enligt för rasen fastställt reglemente samt erhållit 35 poäng exteriört vid lägst ett års ålder. - erhållit minst 45 poäng vid 3-årstest - kvalat till ungponnychampionatsfinal. - eller jämförbara utländska meriter. 30 poäng - sto som erhållit avelsdiplom. - A-premierat sto. - erhållit lägst 8.0 poäng i gångarter, hoppning eller allround vid regional kvalitetsbedömning enligt därför fastställda regler samt erhållit lägst 38 poäng exteriört vid lägst ett års ålder. - erhållit hopp-eller dressyrutmärkelse vid 3-årstest. - varit placerad i officiell ridtävling i dressyr LA (kat B) och FEI-klass (kat C och D), eller LA hoppning (kat B) och Msv B (kat C och D), eller lätt fälttävlan (kat B) och Msv B (kat C och D) samt lägst 35 poäng exteriört vid lägst ett års ålder - varit placerad i officiell galopp- eller körtävling i lägst nationell mästerskapsklass. - placerad i ungponnychampionatsfinal. - erhållit minst två guldplaketter, varav de ena erhållits vid lägst ett års ålder och den andra vid lägst tre års ålder, på avelsvärderingsgrundande bedömningstillfälle med två olika auktoriserade domare. - eller jämförbara utländska meriter. 8

50 poäng - godkänd hingst berättigad till införande i riksstambok avd I. - ELIT-premierat sto. - varit placerad i hoppning Msv B (kat B) Msv A (kat C och D) vid nationell tävling eller felfri grundomgång i svår klass vid nationell tävling - varit placerad i LA dressyr (kat B), FEI-klass (kat C och D) vid nationell tävling - varit placerad i fälttävlan Msv A (kat C och D), erhållit SM-medalj (kat B) - eller jämförbara utländska meriter. 3.5 Avelsvärderingsbevis och avelsvärderingsbeslut Ett avelsvärderingsbevis skall utfärdas av avelsvärderingsnämnden och innehålla följande uppgifter. - identitetsnummer - namn - ras - härstamning - signalement - uppfödare - nuvarande ägare - resultat av exteriörbedömning - mått i förekommande fall - prestationer i förekommande fall - hälsotillstånd - nedärvning av defekter i förekommande fall - resultat från avkommeprövning i förekommande fall - sammanfattande avelsvärde - kvalitetsklass Beviset skall även innehålla uppgifter om utfärdare och plats och datum för beslut samt motivering av resultaten. Ett skriftligt beslut med resultat från individprövningen och/eller avkommeprövningen samt avelsvärderingsbeviset i original skall tillsändas berörd stoägare omgående efter beslutet. Beslutet skall innehålla en motivering, datum för beslutet samt besked om hur överklagande till SH:s besvärsnämnd kan ske. Ovan gäller även när nytt beslut om avelsvärdering fattats. En kopia av avelsvärderingsbeviset och avelsvärderingsbeslutet skall arkiveras hos SH och avelsorganisation 9

4. Dispensansökan Premieringsförrättare, hästägare eller regional anordnare har möjlighet att söka dispens från regler enligt detta reglemente. Dispensansökningar skall ställas till SNF under adress: Svenska New Forestföreningen Högens Gård 650 462 93 Vänersborg Dispensansökan skall vara kompletterad med de handlingar sökanden önskar åberopa samt vara undertecknad av den sökande. Vid behandling av dispensärende äger SNF rätt att begära in kompletterande uppgifter. Det åligger SNF att behandla inkomna dispensärenden skyndsamt. 5. Överklagan av avelsvärderingsbeslut Ett beslut om avelsvärdesklass får överklagas av den som beslutet angår. Ett beslut överklagas skriftligt till SH: s besvärsnämnd. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas, den ändring i beslutet som han begär och de omständigheter han åberopar till stöd för sin begäran om ändring. Skrivelsen skall vara SH tillhanda inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. Inom SH remitteras överklagan för yttrande till berörd premieringsförrättare och till berörd avelsorganisation eller sammanslutning av dessa, samt vid behov även yttrande från veterinärmedicinskt och/eller genetiskt råd. SH: s besvärsnämnds beslut skall grunda sig på vad handlingarna innehåller och vad i övrigt framkommit i ärendet. SH: s besvärsnämnd är SNF s sista beslutande instans i överklagningsärenden. Klaganden eller annan berörd skall underrättas om innehållet i nämndens beslut och om hur detta ev kan överklagas till Statens Jordbruksverk. Besvärsnämndens handlingar skall omfatta själva överklagan samt till SH inkomna remissyttranden. SH:s besvärsnämnds beslut kan överklagas hos SJV i de delar som berör Plan & Riktlinjer. I övrigt kan beslut endast överklagas hos SH:s besvärsnämnd. Överklagan skall ställas till: Svenska Hästavelsförbundet Box 314 532 24 SKARA 10

6. Jäv Förvaltningslagen (SFS 1986:223) 11 och 12 gäller vid avelsvärdering av ston och bedömning av unghästar. Förvaltningslagens regler beträffande jäv: 11 Den som skall handlägga ett ärende är jävig 1. om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående, 2. om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, 3. om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken, 4. om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller 5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba för troendet till hans opartiskhet i ärendet. Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 12 Den som är jävig får inte handlägga ärendet. Han får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Exempelvis föreligger jäv då: - Domare, dennes make/maka/sambo eller dennes nära släkting (föräldrar, barn - eller syskon) ägt, tränat eller under längre tid haft aktuell häst uppstallad. - Domare under de senaste 5 åren varit ägare till aktuell hästs far eller mor. - Domare anser sig själv jävig. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna." 7 Regler för officiella utställningar och andra arrangemang, vars resultat skall tillgodoräknas vid avelsvärdering 7.1 Utställning eller annat arrangemang Utställning eller annat arrangemang (t ex kvalitetsbedömning eller unghästtest) kan arrangeras av till SH ansluten medlemsförening, till sådan förening ansluten lokalförening eller av annan, som sanktionerats av vederbörande avelskommitté. Bedömning kan utföras av minst en med rasen och gällande svenska regler väl förtrogen svensk rasdomare, godkänd av SH, eller utländsk domare, godkänd av rasens moderförening. Annan utländsk domare kan endast döma tillsammans med godkänd svensk domare. Endast när svensk domare deltar i bedömningen kan poängsättning ske och denne har då ansvaret därför. Undantaget är arrangemang där internationellt överenskommen poängsättning sker. Förvaltningslagens regler beträffande jäv gäller för domare. Anmälan om tid, plats och domare skall göras till SH:s kansli senast den 1 april, därvid 11

propositioner bör bifogas. Göres förändring av ursprungliga bestämmelser skall detta genast anmälas. 7.2 Propositioner Propositioner skall i god tid före arrangemanget upprättas av arrangören och på lämpligt sätt offentliggöras. De skall ange tid, plats, klasser, huvudansvarig, anmälningsmottagare, anmälningstidens utgång, anmälnings- och ev startavgift och domare. Berättigad att deltaga är envar med häst som är registrerad i vederbörande rasförenings stambok och för vilken det finnes klass. Arrangören har rätt att uppställa som villkor att ägaren antingen är medlem i arrangörsföreningen eller erlägger av arrangören fastställd särskild deltagaravgift för icke medlem. Propositionen skall innehålla upplysning att ingen äger rätt att delta i arrangemanget med häst/ponny där domare är jävig enligt punkt 6. 7.3 Klasser Arrangemanget skall uppdelas i olika klasser med hänsyn till kön, ålder. När häst som icke är införd i Riksstambok Avd. I eller på grund av rasvisa bestämmelser icke är berättigad att där införas efter avelsvärdering tillåtes deltaga, skall den bedömas i särskild avdelning inom klassen. 7.4 Bedömning Efter bedömning av varje klass skall de deltagande rangeras, varefter muntlig kritik lämnas med angivande tilldelning av brons-, silver- eller guld (alternativt placering i klass I, II eller III eller andra belöningar) samt ev. poängsättning. Över bedömningen skall upprättas skriftlig handling, undertecknad av domare och/eller ringsekreterare. Placering som BIS och res BIS (eller BIM) skall särskilt anges. En kopia av denna handling skall vid utställningens avslutning eller senast 21 dagar därefter tillställas ägaren eller dennes företrädare. 7.5 Resultatredovisning Resultatet från arrangemanget skall av arrangören senast inom 2 månader redovisas till SH:s kansli i av SH angivet dataformat samt till vederbörande avelskommitté och berörd avelsorganisaton 12

8. Regler för sommarpremieringar Svenska New Forestföreningen har slutit avtal med Svenska Hästavelsförbundet om att ansluta sig till sommarpremieringar. Resultaten från sommarpremieringarna är avelsvärderingsgrundande. SH fastställer och tillhandahåller regelverk för sommarpremieringarna. 13