Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2015:xx BBR xx Utkom från trycket den 0 månad 2015 beslutade den 0 månad 2015. Informationsförfarande enligt förordningen (1994:2029) om tekniska regler har genomförts 1. Med stöd av 10 kap. 1, 3, 4, 8, 9 och 24 plan- och byggförordningen (2011:338) föreskriver Boverket ifråga om verkets byggregler (2011:6) dels att avsnitt 9:3 ska upphöra att gälla, dels att rubriker och avsnitten 9:11, 9:12, 9:2, 9:21, 9:4, 9:71, 9:8, 9:91 och 9:92 ska ha följande lydelse, dels att nuvarande 9:21 ska betecknas 9:25, dels att det ska införas nya avsnitt och ny rubrik i 9:22, 9:23 och 9:24. 9 Energihushållning 9:11 2 Tillämpningsområde Dessa regler gäller för alla byggnader med undantag för växthus eller motsvarande byggnader som inte skulle kunna användas för sitt ändamål om dessa krav behövde uppfyllas, byggnader eller de delar av byggnader som endast används kortare perioder, byggnader där inget behov av uppvärmning eller komfortkyla finns under större delen av året, och byggnader där inget utrymme avses värmas till mer än 10 ºC och där behovet av energi för komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi är lågt. Kraven i avsnitten 9:2 och 9:4 behöver inte uppfyllas för byggnader där värmetillskottet från industriella processer inom byggnaden täcker större delen av uppvärmningsbehovet. Detta ska visas genom särskild utredning. Kraven i avsnittet 9:4 som avser elvärme gäller för byggnader med en area som överstiger 50 m 2 (A temp ). 1 Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7.1998, s. 37, Celex 398L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 398L0048). 2 Senaste lydelse BFS 2014:3. 1

BFS 2015:xx BBR xx 9:12 3 Definitioner A f A temp Byggnadens energianvändning Byggnadens fastighetsenergi Byggnadens specifika energianvändning Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient U m där U i A i Sammanlagd area för fönster, dörrar, portar och dylikt (m 2 ), beräknad med karmyttermått. Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 ºC, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. Om golvvärme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning. Den del av fastighetselen som är relaterad till byggnadens behov där den elanvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. I denna ingår fast belysning i allmänna utrymmen och driftsutrymmen. Dessutom ingår energi som används i värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr- och övervakningsutrustning och dylikt. Även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor- och kupévärmare för fordon, batteriladdare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte. Byggnadens energianvändning fördelat på A temp uttryckt i kwh/m 2 och år. Hushållsenergi inräknas inte. Inte heller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation. Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar och köldbryggor (W/m 2 K) bestämd enligt SS- EN ISO 13789:2007 och SS 24230 (2) samt beräknad enligt nedanstående formel, U m n m ( U A l ) i i k k j i 1 k 1 j 1 Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdel i (W/m 2 K). A Arean för byggnadsdelen i:s yta mot uppvärmd inneluft (m 2 ). För fönster, dörrar, portar och dylikt beräknas A i med karmyttermått. om p 2 3 Senaste lydelse BFS 2013:14.

BFS 2015:xx BBR xx ψ k l k χ j A om Dimensionerande vinterutetemperatur, DVUT Elvärme Energi för komfortkyla Hushållsenergi Innetemperatur Värmegenomgångskoefficienten för den linjära köldbryggan k (W/mK). Längden mot uppvärmd inneluft av den linjära köldbryggan k (m). Värmegenomgångskoefficienten för den punktformiga köldbryggan j (W/K). Sammanlagd area för omslutande byggnadsdelars ytor mot uppvärmd inneluft (m 2 ). Med omslutande byggnadsdelar avses sådana byggnadsdelar som begränsar uppvärmda delar av bostäder eller lokaler mot det fria, mot mark eller mot delvis uppvärmda utrymmen. Den temperatur, för representativ ort, som framgår av 1-dagsvärdet i n-day mean air temperature enligt SS-EN ISO 15927-5. Temperaturen får ökas om byggnadens tidskonstant överstiger 24 timmar. Ökningen framgår av standardens redovisade temperaturer för 2, 3 eller 4 dygn. Byggnadens tidskonstant, mätt i dygn, används för val av motsvarande tabellvärde (n-day). Temperaturökning, beroende på högre tidskonstant än 96 timmar kan fastställas genom särskild utredning. Uppvärmningssätt med elektrisk energi, där den installerade eleffekten för uppvärmning är större än 10 W/m 2 (A temp ). Exempel är berg-, jord-, sjö- eller luftvärmepump, direktverkande elvärme, vattenburen elvärme, luftburen elvärme, elektrisk golvvärme, elektrisk varmvattenberedare och dylikt. Eleffekt i fastbränsleinstallation, som installeras för att utgöra tillfällig reserv, inräknas inte om fastbränsleinstallationen är konstruerad för permanent drift. Den till byggnaden levererade kyl- eller energimängd som används för att sänka byggnadens inomhustemperatur för människors komfort. Kylenergi som hämtas direkt från omgivningen utan kylmaskin från sjövatten, uteluft eller dylikt (s.k. frikyla), inräknas inte. Den el eller annan energi som används för hushållsändamål. Exempel på detta är elanvändningen för diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat (även i gemensam tvättstuga), spis, kyl, frys, och andra hushållsmaskiner samt belysning, datorer, TV och annan hemelektronik och dylikt. Den temperatur som avses hållas inomhus när byggnaden brukas. 3

BFS 2015:xx BBR xx Installerad eleffekt för uppvärmning Klimatzon I Klimatzon II Klimatzon III Klimatzon IV Normalår Normalårskorrigering Specifik fläkteffekt (SFP) Verksamhetsenergi Den sammanlagda eleffekt som maximalt kan upptas av de elektriska apparater för uppvärmning som behövs för att kunna upprätthålla avsett inomhusklimat, tappvarmvattenproduktion och ventilation när byggnadens maximala effektbehov föreligger. Det maximala effektbehovet kan beräknas vid DVUT och tappvarmvattenanvändning motsvarande minst 0,5 kw per lägenhet, om inte annat högre belastningsfall är känt vid projekteringen. Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län. Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län. Jönköpings, Kronobergs, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Gotlands län samt Västra Götalands län utom kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö. Kalmar, Blekinge, Skåne och Hallands län samt i Västra Götalands län kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö. Medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år). Korrigering av byggnadens uppmätta klimatberoende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras. Summan av eleffekten för samtliga fläktar som ingår i ventilationssystemet dividerat med det största av tilluftsflödet eller frånluftsflödet, kw/(m 3 /s). Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl-/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner och dylikt. 9:2 4 Bostäder och lokaler Bostäder och lokaler ska vara utformade så att byggnadens specifika energianvändning, installerad eleffekt för uppvärmning, klimatskärmens genomsnittliga luftläckage, och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m ) för de byggnadsdelar som omsluter byggnaden (A om ), högst uppgår till de värden som anges i tabell 9:21a, 9:21b, 9:22a, 9:22b, 9:23a, 9:23b, 9:24a och 9:24b. 4 Senaste lydelse BFS 2013:14. 4

BFS 2015:xx BBR xx 9:21 Zon I Tabell 9:21a Byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme, zon I Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 130 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är Inget krav 0,33 0,6 mindre än 50 m 2 Flerbostadshus 115 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler 125 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Lokal där A temp är Inget krav 0,33 0,6 mindre än 50 m 2 1) Lokaler 105 1) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 70(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. 5

BFS 2015:xx BBR xx Tabell 9:21b Byggnader med elvärme, zon I Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 95 5,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är mindre än 50 m 2 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Flerbostadshus 85 5,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler Lokal där A temp är mindre än 50 m 2 1) 2) 3) 90 5,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Lokaler 85 2) 5,5 1), 3) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 0,030(A temp - 130) då A temp är större än 130 m 2. Tillägg får göras med 45(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. Tillägg får göras med 0,026(q-0,35)A temp då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. 6

BFS 2015:xx BBR xx 9:22 Zon II Tabell 9:22a Byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme, zon II Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 110 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är Inget krav 0,33 0,6 mindre än 50 m 2 Flerbostadshus 100 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler 110 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Lokal där A temp är Inget krav 0,33 0,6 mindre än 50 m 2 1) Lokaler 90 1) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 70(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. 7

BFS 2015:xx BBR xx Tabell 9:22b Byggnader med elvärme, zon II Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Genomsnittli g värmegenom -gångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 75 5,0 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är mindre än 50 m 2 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Flerbostadshus 65 5,0 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler Lokal där A temp är mindre än 50 m 2 1) 2) 3) 70 5,0 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Lokaler 65 2) 5,0 1), 3) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 0,030(A temp - 130) då A temp är större än 130 m 2. Tillägg får göras med 45(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. Tillägg får göras med 0,026(q-0,35)A temp då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. 8

BFS 2015:xx BBR xx 9:23 Zon III Tabell 9:23a Byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme, zon III Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 90 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är Inget krav 0,33 0,6 mindre än 50 m 2 Flerbostadshus 80 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler Lokal där A temp är mindre än 50 m 2 1) 90 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Lokaler 70 1) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 70(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. 9

BFS 2015:xx BBR xx Tabell 9:23b Byggnader med elvärme, zon III Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 55 4,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är mindre än 50 m 2 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Flerbostadshus 50 4,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler Lokal där A temp är mindre än 50 m 2 1) 2) 3) 55 4,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Lokaler 50 2) 4,5 1), 3) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 0,030(A temp - 130) då A temp är större än 130 m 2. Tillägg får göras med 45(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. Tillägg får göras med 0,026(q-0,35)A temp då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. 10

BFS 2015:xx BBR xx 9:24 Zon IV Tabell 9:24a Byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme, zon IV Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 80 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är Inget krav 0,33 0,6 mindre än 50 m 2 Flerbostadshus 70 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler 80 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Lokal där A temp är Inget krav 0,33 0,6 mindre än 50 m 2 1) Lokaler 60 1) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 70(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. 11

BFS 2015:xx BBR xx Tabell 9:24b Byggnader med elvärme, zon IV Bostäder Byggnadens specifika energianvändning [kwh/m 2 A temp och år] Installerad eleffekt för uppvärmning [kw] Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient (U m) [W/m 2 K] Klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad [l/s m 2 ] Småhus 50 4,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Småhus där A temp är mindre än 50 m 2 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Flerbostadshus 45 4,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Flerbostadshus där A temp är 50 m 2 eller större och som till övervägande delen (>50 % A temp) innehåller lägenheter med en boarea om högst 35 m 2 vardera Lokaler Lokal där A temp är mindre än 50 m 2 1) 2) 3) 50 4,5 1) 0,40 Enligt avsnitt 9:25 Inget krav Inget krav 0,33 0,6 Lokaler 45 2) 4,5 1), 3) 0,60 Enligt avsnitt 9:25 Tillägg får göras med 0,030(A temp - 130) då A temp är större än 130 m 2. Tillägg får göras med 45(q medel-0,35) då uteluftsflödet i temperaturreglerade utrymmen av utökade hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2, där q medel är det genomsnittliga specifika uteluftsflödet under uppvärmningssäsongen och får högst tillgodoräknas upp till 1,00 [l/s per m 2 ]. Tillägg får göras med 0,026(q-0,35)A temp då uteluftsflödet av utökade kontinuerliga hygieniska skäl är större än 0,35 l/s per m 2 i temperaturreglerade utrymmen. Där q är det maximala specifika uteluftsflödet vid DVUT. Mer elenergi och högre eleffekt än vad som anges i tabell 9:21b, 9:22b, 9:23b och 9:24b kan godtas om särskilda förhållanden föreligger. Allmänt råd Exempel på särskilda förhållanden där mer elenergi och högre eleffekt kan vara motiverat är om geologiska eller andra förutsättningar inte möjliggör installation av värmepump och inga andra uppvärmningsformer såsom fjärrvärme eller biobränsle är möjliga, eller om kravet på specifik energianvändning inte är möjligt att uppfylla av kulturhistoriskt motiverade begränsningar. Vid sådan förutsättning bör värdena i tabell 9:21b, 9:22b, 9:23b och 9:24b dock inte överskridas med mer än 20 %. Om en byggnad försörjs med värme eller kyla från en annan närbelägen byggnad eller apparat, anses energislaget och kylsättet för den mottagande byggnaden vara detsamma som för den levererande byggnaden, under förutsättning att byggnaderna finns på samma fastighet eller byggnaderna har samma 12

BFS 2015:xx BBR xx ägare. Detsamma gäller för fastigheter inom samma byggnad vid tredimensionell fastighetsbildning. Om byggnaden har annat uppvärmningssätt än elvärme ska elenergi till elektriska kylmaskiner för komfortkyla räknas upp med faktorn 3, vid bestämning av byggnadens specifika energianvändning. Byggnaders specifika energianvändning får reduceras med energin från solfångare eller solceller placerade på huvudbyggnad, uthus eller byggnadens tomt, i den omfattning byggnaden kan tillgodogöra sig energin. För byggnader som innehåller både bostäder och lokaler viktas kraven på U m, specifik energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning i proportion till golvarean (A temp ). Allmänt råd Kraven i avsnitt 9:2 bör verifieras dels genom beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning och genomsnittlig värmegenomgångskoefficient vid projekteringen, dels genom mätning av specifik energianvändning i den färdiga byggnaden. För elvärmda byggnader bör dessutom installerad eleffekt för uppvärmning beräknas vid projekteringen och verifieras i färdig byggnad, genom summering av märkeffekter. Vid beräkning av byggnadens förväntade specifika energianvändning bör lämpliga säkerhetsmarginaler tillämpas så att kravet på byggnadens specifika energianvändning uppfylls när byggnaden tagits i bruk. Beräkningar bör utföras med utgångspunkt i ortens klimat, avsedd innetemperatur, normalt brukande av tappvarmvatten och vädring. Om innetemperaturen är okänd vid projekteringen kan 22 C användas som genomsnittlig inomhuslufttemperatur för bostäder vid energi- och effektberäkning. Särskilda regler om termisk komfort finns i avsnitt 6:42. Mätningar av byggnadens energianvändning kan utföras enligt avsnitt 9:71. Byggnadens energianvändning bör mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Normalårskorrigering och eventuell korrigering för avvikelse från projekterat brukande av byggnaden (innetemperatur, tappvarmvattenanvändning, vädring och dylikt) bör redovisas i en särskild utredning. Verifiering av byggnadens specifika energianvändning kan samordnas med en energideklaration enligt lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader. 9:25 Klimatskärmens lufttäthet Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls. Allmänt råd Ytterligare regler om klimatskärmens lufttäthet ur fukt- och ventilationssynpunkt framgår av avsnitten 6:255 Täthet och 6:531 Lufttäthet. Regler om täthet mot brandspridning, finns i avsnitt 5 Brandskydd. 9:3 har upphävts genom BFS 2015:xx. 9:4 Alternativt krav på byggnadens energianvändning Som alternativ till kraven i avsnitt 9:2 för byggnader där golvarean A temp uppgår till högst 100 m 2, fönster- och dörrarean A f uppgår till högst 0,20 A temp, och 13

BFS 2015:xx BBR xx inget kylbehov finns, kan i stället följande krav på byggnadens värmeisolering, klimatskärmens täthet och värmeåtervinning väljas. Den högsta värmegenomgångskoefficienten (U i ) får, för omslutande byggnadsdelar (A om ), inte överskrida de värden som anges i tabell 9:4. Tabell 9:4 U i [W/m 2 K] U i Byggnad med annat uppvärmningssätt än elvärme Byggnad med elvärme där A temp är 51 100 m 2 U tak 0,13 0,08 U vägg 0,18 0,10 U golv 0,15 0,10 U fönster 1,3 1,1 U ytterdörr 1,3 1,1 Allmänt råd För byggnader med elvärme där A temp inte överstiger 50 m 2 tillämpas kraven för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme. Den installerade eleffekten för uppvärmning får högst uppgå till 5,5 kw för byggnad med elvärme där A temp är 51 100 m 2. Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att det genomsnittliga luftläckaget vid + 50 Pa tryckskillnad inte överstiger 0,6 l/s m 2. Därvid ska arean A om användas. Allmänt råd Metod för bestämning av luftläckage finns i SS-EN 13829. Om byggnadens golvarea A temp överstiger 60 m 2 ska byggnaden förses med anordning för värmeåtervinning ur ventilationsluften eller med värmepump. Allmänt råd Byggnaden bör förses med lämpligt dimensionerad, med hänsyn tagen till distributionsförluster och förekommande drivenergi, ventilationsvärmeväxlare som överför värme från frånluften till tilluften med lägst 70 % temperaturverkningsgrad eller värmepump som ger motsvarande besparing. 9:71 Mätsystem Byggnadens energianvändning ska kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas. Allmänt råd Mätning av byggnadens energianvändning och verifiering av kravnivåer enligt avsnitten 9:2 kan ske genom avläsning och summering av till byggnaden levererade energimängder (kwh) som används för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och byggnadens fastighetsenergi. För tillbyggnad kan mätning ske genom befintlig byggnads mätsystem. I byggnad som har elvärme bör hushållsenergi och verksamhetsenergi, i de fall de förekommer, vara möjliga att avläsa separat. Byggnad som har annat uppvärmningssätt än elvärme och har elektrisk kylmaskin bör förses med möjlighet till separat avläsning av kylmaskinens elanvändning. 14

BFS 2015:xx BBR xx Avläsning av energimätning bör göras lätt tillgänglig för abonnenten, i eller i anslutning till byggnaden. För energislag som inte erhålls direkt i kwh, t.ex. olja och biobränsle, kan uppmätta volymer av bränslet omräknas till kwh med hjälp av bränsletypernas värmevärde. 9:8 Klassning av byggnadens energianvändning Allmänt råd Om byggherren vill ställa högre krav på energihushållning, än vad som framgår av tabell 9:21a 9:24b, kan detta anges på ett standardiserat sätt. För att en byggnad ska anses ha låg energianvändning bör dess specifika energianvändning vara högst 75 % av tillämpligt värde, i ovan angivna tabeller. Mycket låg energianvändning kan anses vara om byggnadens specifika energianvändning uppgår till högst 50 % av tillämpligt tabellvärde. Oavsett vilken energiklass som väljs är det byggherren som ska se till att energiklassen uppfylls. Kommunens myndighetsutövning omfattar i detta sammanhang endast de kravnivåer som framgår av tabellerna 9:21a 9:24b. 9:91 Allmänt Byggnader ska vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster, lågt kylbehov, effektiv värme- och kylanvändning och effektiv elanvändning. Regler om ändring av byggnader finns också i avsnitt 1:22 Kraven på energihushållning ska tillämpas så att de övriga tekniska egenskapskraven kan tillgodoses och så att byggnadens kulturvärden inte skadas och att de arkitektoniska och estetiska värdena kan tas tillvara. (BFS 2011:26). Allmänt råd För att verifiera kravet om energihushållning kan, om inte de i avsnitt 9:2 angivna kraven på specifik energianvändning är uppfyllda, en genomgång behöva göras av vilka åtgärder som kan vidtas för att minska byggnadens energianvändning. Har en energideklaration upprättats i enlighet med lagen (2006:985) om energideklarationer kan det där finnas förslag på åtgärder för att förbättra byggnadens energiprestanda. Olika energieffektiviseringslösningar finns i skriften Renovera Energismart. Regler för luftkvalitet, ventilation, ljusförhållanden, termisk komfort och fuktsäkerhet finns i avsnitt 6. Regler till skydd för byggnadernas kulturvärden finns i 8 kap. 13 och 17 PBL. Ändring av byggnader får inte medföra att energieffektiviteten försämras, om det inte finns synnerliga skäl. Dock får energieffektiviteten försämras om byggnaden efter ändring ändå uppfyller kraven i avsnitt 9:2 9:6. Allmänt råd Synnerliga skäl kan vara när det krävs för att tillgodose andra tekniska egenskapskrav, till exempel en god inomhusmiljö. 9:92 Klimatskärm Uppfyller byggnaden efter ändring inte de i avsnitt 9:2 angivna kraven på specifik energianvändning, ska vid ändring i klimatskärmen följande U-värden eftersträvas. 15

BFS 2015:xx BBR xx Tabell 9:92 U i [W/m 2 K] U i [W/m 2 K] U tak 0,13 U vägg 0,18 U golv 0,15 U fönster 1,2 U ytterdörr 1,2 (BFS 2011:26). Allmänt råd Enkla åtgärder för att förbättra byggnadens energieffektivitet kan vara tätning eller komplettering av fönster och dörrar och tilläggsisolering av vindsbjälklag. Om klimatskärmen tätas, bör uteluftstillförseln säkerställas. Vid tilläggsisolering förändras kondensationspunkten i konstruktionen. Regler om hur detta ska beaktas finns i avsnitt 6:92 respektive 6:95. Yttervägg: Skäl för att medge ett högre U-värde kan vara om t.ex. endast en del av en yttervägg berörs eller det medför att användbarheten av en balkong minskar avsevärt. Av tekniska skäl kan det vara olämpligt att tilläggsisolera vissa väggkonstruktioner. Vid utvändig tilläggsisolering bör det övervägas hur detta påverkar byggnadens karaktär, detaljer såsom dörr- och fönsteromfattningar, samt relationen mellan fasad och takfot respektive sockel. T.ex. kan fönstren behöva flyttas ut för att bibehålla husets karaktär. Vid invändig tilläggsisolering behöver konsekvenserna för byggnadens invändiga kulturvärden klarläggas. Fönster: Fönstren är ofta av stor betydelse för hur byggnaden upplevs och dess kulturvärden. Skäl för avsteg från kravet på högsta U-värde kan vara om fönstren tillverkats speciellt för att tillgodose byggnadens estetiska värden eller kulturvärden. Ursprungliga fönster bör endast bytas om de kan ersättas av fönster som med avseende på material, proportioner, indelning och profilering är väl anpassade till husets karaktär. Fönster kan också ha så betydande kulturvärden att de inte bör bytas om det inte finns synnerliga skäl. Istället bör andra åtgärder vidtas för att öka värmemotståndet. Ytterdörr: Dörrar är ofta av stor betydelse för hur byggnaden upplevs och dess kulturvärden. Skäl för avsteg från kravet på högsta U-värde kan vara om dörren har tillverkats för att tillgodose byggnadens estetiska värden eller kulturvärden. Ursprungliga dörrar bör endast bytas om de kan ersättas av sådana som är väl anpassade till husets karaktär. Dörrar kan också ha så betydande kulturvärden att de inte bör bytas om det inte finns synnerliga skäl. De kan t.ex. vara hantverksmässigt utförda eller vara speciellt ritade för en viss byggnad. Istället bör andra åtgärder vidtas för att öka värmemotståndet. Tak: Om vindsutrymmet inte är avsett att vara uppvärmt kan isoleringen placeras i vindsbjälklaget. Vid tilläggsisolering av vind ska risken för fuktskador beaktas. Regler om detta finns i avsnitt 6. Skäl för avsteg från U- värdeskraven kan vara om inte fuktproblematiken kan hanteras på ett betryggande sätt, eller om kravet påtagligt försämrar användbarheten av vindsutrymmet. 16

BFS 2015:xx BBR xx 1. Denna författning 5 träder i kraft den 1 februari 2015. 2. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som a) kräver bygglov och ansökan om bygglov kommer in till kommunen före den 1 februari 2016 b) kräver anmälan och anmälan kommer in till kommunen före den 1 februari 2016, c) varken kräver bygglov eller anmälan och arbetena påbörjas före den 1 februari 2016. På Boverkets vägnar FÖRNAMN EFTERNAMN Förnamn Efternamn 5 BFS 2015:xx. 17

Konsekvensutredning BBR 2015 Ändring av Boverkets byggregler (BBR) avsnitt 9 Energihushållning Boverket juni 2014

Titel: Konsekvensutredning BBR 2015. Ändring av Boverkets byggregler (BBR) avsnitt Utgivare: Boverket juni 2014 Dnr: 1591-2467/2014 Boverket 2014

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund och utgångspunkter...6 Genomförande...9 Beskrivning av förändringar... 10 Ändrade föreskrifter... 10 Genomförda utredningar... 11 Alternativa lösningar samt effekten om ingen reglering görs... 12 Berörda aktörer... 13 Information om berörda företag... 14 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser av ändringarna... 15 Uppdelning av kategorin bostadsbyggnader... 16 Generell skärpning av energihushållningskraven... 16 Klimatzon IV... 18 Företagens administrativa kostnader... 22 Förändrade konkurrensförhållande för företagen... 23 Andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen... 23 Regleringens överensstämmelse med EU-rätten... 24 Tidpunkten för ikraftträdande och behovet av informationsinsatser.. 25 Författningsändringar med konsekvenser... 26 Avsnitt 9 Energihushållning... 26 Bilaga 1 Klimatkorrigering, ny Zon IV... 33

4 Konsekvensutredning BBR 2014 Ändring av Boverkets byggregler (BBR)

5 Sammanfattning De ändringar som behandlas i denna konsekvensutredning rör avsnitt 9, energihushållning, i Boverkets byggregler, BBR. Här följer en kort sammanfattning av de viktigaste ändringarna. För en utförligare beskrivning av ändringarna och vilka konsekvenser de får hänvisas till avsnittet Författningsändringar med konsekvenser, där varje underavsnitt inleds med en sammanfattning av ändringarna och dess konskevenser. I avsnitt 9 om energihushållning ändras energihushållningskraven för byggnader som är större än 50 m 2 och som till övervägande delen innehåller lägenheter om högst 35 m 2. Dessa byggnader får en lättnad i kraven med 10 kwh/m 2 och år för icke elvärmda byggnader och med 5 kwh/m 2 och år för elvärmda byggnader. Byggnadskategorin bostäder delas in i två underkategorier, småhus och flerbostadhus. En generell skärpning av kraven på energihushållning med ca 10 % görs för byggnadskategorierna flerbostadshus och lokaler. Det nuvarande systemet med tre klimatzoner får en kompletterande fjärde zon som omfattar kustlänen i södra Sverige inklusive Göteborg med närmast intilliggande kommuner. Effekten av den nya klimatzonen blir att kraven skärps med ytterligare ca 10 % för alla byggnader, inklusive småhus, i den nya zonen.

Inledning Denna konsekvensutredning avser ändringar i energihushållningsreglerna i Boverkets byggregler, BBR. I inledningskapitlet redogörs för bakgrunden till ändringarna. Nästa avsnitt besvarar övergripande på frågorna i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. I sista avsnittet redovisas motiv och konsekvenser för var och en av ändringarna i BBR. Bakgrund och utgångspunkter Den aktuella revideringen har sin bakgrund i två separata regeringsuppdrag till Boverket. Det första uppdraget, som syftade till att stimulera byggandet av student- och ungdomsbostäder, rapporterades till regeringen i juni 2013 1. Utredningen identifierade möjligheter att sänka produktionskostnaderna för mindre bostäder genom att göra lättnader i utformningskraven och i energihushållningskraven. Det andra uppdraget som ligger till grund för denna revidering rapporterades i juni 2014 2. Uppdraget syftade till att se över och skärpa energikraven generellt för nyproduktion av byggnader. I utredningen identifierades ett generellt utrymme för skärpning av kraven på ca 10 % för byggnadskategorierna flerbostadshus och lokaler. För småhus bedömdes utrymmet för skärpning som litet. En möjlighet att åstadkomma en justering av kravnivåerna genom att ta noggrann hänsyn till klimatet identifierades också och utredningen föreslog att ytterligare en klimatzon IV skulle införas. Regeringsuppdrag om bostäder åt unga och studenter Regeringsuppdraget om bostäder åt unga och studenter har bland annat lett fram till att Boverket den 1 juli 2014 kommer att införa lättnader i 1 S2012/8156/PBB Uppdrag att föreslå författningsändringar i syfte att stimulera byggande av student- och ungdomsbostäder 2 S2013/6492/PBB Uppdrag att se över och skärpa nivåerna för energihushållning

Inledning 7 reglerna om bostadsutformning för studentbostäder 3 och ändringar i energiavsnittet för små byggnader. Förutom utformningsreglerna för studentbostäder och ändringar i energiavsnittet för små byggnader föreslog Boverket i sin rapport även ändringar i energiavsnittet för byggnader som till övervägande delen innehåller smålägenheter. Regeringsuppdrag om bygglovsbefriade åtgärder Boverket fick i november 2013 regeringsuppdraget att överväga ytterligare åtgärder som skulle kunna undantas från bygglovsplikt. Med anledning av detta presenterade Boverket i december 2013 ett antal förslag i en rapport 4. Boverket föreslog bygglovsbefrielse för byggnader på upp till 25 m 2 som uppförs i anslutning till befintliga en- och tvåbostadshus och som skulle kunna användas som självständiga bostäder. Detta genomförs genom ändringar i PBL (SFS 2014:477) den 2 juli 2014 enligt prop. 2013/14:127 och genom ändringar i BBR den 1 juli 2014. För att klara bostadsutformningskraven på en så liten byggnad måste även energikraven ändras. Boverket utredde frågan och fann att detta behov redan var tillgodosett genom de ändringar som redan föreslagits i studentbostadsuppdraget. Utifrån de gränser som EPBD anger kan byggnader om högst 50 m 2 (EPBD Art 4, 2 p. e) undantas från hur man beräknar en byggnads energiprestanda. Boverket valde därför denna areagräns. Byggnader om högst 50 m 2 behöver bara uppfylla kraven på U-värde och täthet. Regeringsuppdrag om att skärpa kraven för energihushållning i Boverkets byggregler EU:s Energiprestandadirektiv EPBD 5 och Energieffektiviseringsdirektivet, EED 6, ställer höga krav på medlemsländerna att åstadkomma ett energieffektivt byggnadsbestånd. Artikel 4 i EED innehåller krav på medlemsländerna att anta nationella handlingsplaner för energieffektivisering i befintlig bebyggelse. Sverige rapporterade sin nationella handlingsplan till kommissionen i april 2014. Artikel 9 i EPBD behandlar nära-nollenergibyggnader. En näranollenergibyggnad definieras i direktivet som en byggnad som använder mycket lite energi och att den energi som tillförs till stor del ska vara förnybar. Formuleringarna i artikel 9 avspeglar en mycket hög ambitionsnivå när det gäller energiprestanda i byggnader. Energifrågorna har behandlats i ett flertal regeringsuppdrag både till Boverket och till Energimyndigheten. När det gäller nära-nollenergibyggnader gav regeringen uttryck för sin bedömning av hur antalet näranollenergibyggnader ska öka i Sverige i skrivelsen 2011/12:131 Vägen till nära-nollenergibyggnader. För närvarande handlägger Boverket, som en följd av skrivelsen, två regeringsuppdrag om nära-nollenergibyggna- 3 Rapport 2013:20 Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter 4 Rapport 2013:35 Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. 5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. 6 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet

8 Konsekvensutredning BBR 2014 Ändring av Boverkets byggregler (BBR) der. Ett av dem syftar till att fastställa en definition för nära-nollenergibyggnader 7 och det andra är inriktat på mätning och uppföljning av nya och ombyggda lågenergibyggnader i olika delar av landet 8. Båda dessa uppdrag ska redovisas den 15 juni 2015. Av remissvaren till Byggkravsutredningens delbetänkande, Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav - genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86) och remissvaren till Promemoria II: Förslag och bedömningar avseende näranollenergibyggnader (N2011/7477/E) framgick att branschen uppfattar att det finns ett utrymme för att skärpa energikraven vid nybyggnad. Uppdraget att skärpa nivåerna för energi ska ses som ett led på väg mot nära-nollenergibyggnader. Tidigare förslag till regeländringar för avsnitt 9 Hösten 2013 gick en remiss ut från Boverket med förslag till ändringar i avsnitt 1, 3, 5, 6, 7, 8 och 9. När det gäller avsnitt 9 innehöll remissen förslag till: lättnader i energikraven för vissa byggnader, förslag till uppdelningar i flera byggnadskategorier och förslag till införande av geografiska justeringsfaktorer. Av remissvaren kan utläsas en farhåga för att införa lättnader för vissa byggnader när det övergripande målet är att minska energianvändningen. Trots denna farhåga framgick det att remissinstanserna ansåg det förenligt att göra lättnader för vissa kategorier av byggnader samtidigt som framtida generella skärpningar är väntade. Remissinstansernas reaktion på att dela in byggnadskategorierna i flera underkategorier var i huvudsak positiv. Den främsta kritiken riktades mot att de nya lokalkategorierna, trots uppdelning, ändå skulle bli för grova för att på ett trovärdigt sätt spegla den stora variation som finns inom gruppen lokalbyggander. När det gäller de geografiska justeringsfaktorerna framfördes i remissvaren en generellt sett positiv syn men med förslag till förändring av utformningen av faktorerna. Av konsekvensutredningen framgår att effekten av övergången till geografiska justeringsfaktorer kommer att medföra en skärpning av kraven i vissa kommuner med upp till 26 %. För elvärmda byggnader blir effekten en skärpning i hela zon I (Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands län) och hela zon II (Västernorrlands, Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län). Regelrådet ansåg i sitt yttrande över konsekvensutredningen 9 att effekterna av de geografiska justeringsfaktorerna var bristfälligt redovisade och att effekterna därför inte kunde bedömas. De förslag till förändringar i avsnitt 9 som gick ut på remiss hösten 2013 var en förberedelse för de skärpta energikrav som förväntades 7 N2014/75/E Uppdrag att föreslå definition och kvantitativ riktlinje avseende energihushållningskrav för nära-nollenergibyggnader 8 N2014/74/E Uppdrag att utarbeta underlag till kontrollstation avseende näranollenergibyggnader 9 Regelrådets yttrande

Inledning 9 införas till följd av Boverkets regeringsuppdrag 10 om skärpta kravnivåer för energi. Det förslag som nu skickas ut på remiss har bearbetats och skiljer sig åt från det tidigare förslaget. Detta ska inte tolkas som att Boverket ser negativt på, eller vill avvika från, de ansatser som gjorts i tidigare förslag till revideringar. Det åligger oss dock att först fullt ut redovisa konsekvenserna av samtliga ändringar innan de genomförs. Genomförande Arbetet med att ta fram förslaget till föreskrifter och allmänna råd samt denna konsekvensutredning har drivits i ett projekt. I projektet har civilingenjörer, systemvetare, ekonomer, arkitekt, jurist och administratör varit delaktiga. Samråd under projektet I arbete med regeringsuppdraget om student- och ungdomsbostäder hade Boverket kontakt med ett stort antal myndigheter och organisationer. I arbetet med regeringsuppdraget om skärpta energikrav genomfördes ett seminarium om reviderade energikrav i BBR i november 2013 med ett drygt 40-tal deltagare. En hearing genomfördes den 27 maj 2014 i Stockholm där utredningsresultatet av Boverkets regeringsuppdrag presenterades. Hearingen var ett sätt att förbereda intressenterna på den kommande remissen. Vid hearingen framkom att man, generellt sett, uppfattade nivån på skärpningen som rimlig. I övrigt har konsulter anlitats som gjort utredningar kring energiprestandan i lågenergihus och för de geografiska justeringsfaktorerna. Remissförfarande Förslagen till ändringar i BBR skickas ut på remiss till ett stort antal instanser inom Sverige samt till byggmyndigheterna i de övriga nordiska länderna. Remissen kommer att vara öppen för alla att svara på mellan den 24 juni och den 5 september 2014. Boverket informerar bl.a. på www.boverket.se om remissen. Efter remissen kommer svaren att bearbetas och eventuella justeringar att göras. Förslaget till ändrad BBR anmäls sedan till EU-kommissionen enligt EU:s anmälningsdirektiv. 11 Inriktningen är att kraven ska träda i kraft den 1 februari 2015. 10 S2013/6492/PBB, Uppdrag att se över och skärpa nivåerna för energihushållning. 11 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter.

Beskrivning av förändringar I detta avsnitt svarar Boverket övergripande på frågorna i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning samt sammanfattar de viktigaste konsekvenserna av ändringarna. Andringarna görs enbart i avsnitt 9. Bakgrund och motiv för varje ändring redovisas i avsnittet Författningsändringar med konsekvenser. Ändrade föreskrifter Det görs flera ändringar i energiavsnittet och de görs av olika anledningar som beskrivs ovan i avsnittet Bakgrund och utgångspunkter. Ändringarna i avsnitt 9 innebär: att byggnadskategorin bostäder delas upp i två nya kategorier, småhus och flerbostadshus. Kategorin lokalbyggnader behålls intakt. en generell skärpning av kraven med ca 10 % för flerbostadshus och lokalbyggnader. För småhus föreslås inte någon skärpning. de geografiska justeringsfaktorerna införs inte fullt ut men en fjärde klimatzon införs som kompletterar de tre nu gällande klimatzonerna. Effekten av den fjärde klimatzonen blir att kraven skärps med i storleksordningen 10 % för samtliga byggnaders i klimatzon IV. En översikt över de nya kravnivåerna med en redovisning av procentuell skärpning visas i översikten nedan. byggnader som är större än 50 m 2 och till mer än hälften innehåller bostäder om högst 35m 2 får en lättnad med 10 kwh/m 2 och år för icke elvärmda byggnader och 5 kwh/m 2 och år för elvärmda byggnader. Lättnaden är lika stor i alla fyra klimatzoner.

Beskrivning av förändringar 11 Bild 1 Översikt över den generella ändringen i kravnivåerna i BBR[kWh/m 2 och år] med angivande av procentuell skärpning för varje kategori och zon. Tabellen visar de föreslagna nya kravnivåerna fördelade på byggnadskategori och klimatzon. De gröna fälten redovisar kravnivåerna för icke elvärmda byggnader och de vita kravnivåerna för elvärmda byggnader. Siffrorna inom parentes anger den nu gällande kravnivån. Den nedersta siffran i varje fält visar hur stor den procentuella skärpningen blir per kategori, per klimatzon och per uppvärmningssätt. Utöver dessa generella nivåer tillkommer lättnaderna i kravnivå för bostäder över 50 m 2 som innehåller smålägenheter. Genomförda utredningar Ekonomiska beräkningar Enligt direktivet om byggnaders energiprestanda 12 ska medlemsstaterna fastställa minimikrav på byggnaders eller byggnadsenheters energiprestanda för att uppnå kostnadsoptimala nivåer för byggnadernas energiprestanda. Den kostnadsoptimala nivån för en byggnads energiprestanda definieras i direktivet som den energiprestanda som ger den lägsta kostnaden för byggnadens energiförsörjning under den beräknade ekonomiska livslängden. Utgångspunkten i det här uppdraget har varit att översynen och skärpningen ska ha kostnadsoptimala nivåer som riktmärke. Syftet är att skärpa kraven på energihushållning utan att reglerna systematiskt tvingar fram olönsamma investeringar. För att undersöka om skärpningen är kostnadsoptimal har vi utfört beräkningar på sex referenshus och utgått 12 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Byggnaders energiprestanda motsvaras i Boverkets byggregler av begreppet specifik energianvändning.

12 Konsekvensutredning BBR 2014 Ändring av Boverkets byggregler (BBR) från att en skärpning runt 10 % skulle kunna vara rimlig 13. Det antagandet är gjort mot bakgrund av tidigare skärpningar i BBR och resultaten av Boverkets utredning Lägsta möjliga energianvändning i nya byggnader och kostnadskonsekvenser 14 och Optimala kostnader för energieffektivisering 15. De sex referenshusen representerar olika byggnadskategorier och är konstruerade så att de i utgångsläget har samma energiprestanda som de nu gällande energihushållningskraven. Från detta utgångsläge har vi lagt till investeringar i form av ytterligare isolering eller ändrade installationer. Kostnaden för investeringarna har ställts mot de minskade kostnaderna för tillförd energi under byggnadens ekonomiska livslängd. Syftet med dessa beräkningar har varit att få en bild av var gränserna går mellan åtgärder vars investeringskostnad kan bäras av minskade energikostnader över livslängden och sådana åtgärder där detta inte är fallet. Samma metod har använts för att göra beräkningar på två verkliga byggprojekt. Utöver de fastighetsekonomiska beräkningarna har beräkningar också gjorts på makroekonomisk nivå där utsläpp till luft av växthusgaser, kväveoxider, svaveldioxid samt flyktiga organiska ämnen är inkluderade. Miljöeffekterna av minskade utsläpp ingår också i kalkylen. Energideklarationsregistret De teoretiska beräkningarna har kompletterats med en undersökning av nya byggnaders uppmätta energianvändning med uppgifter hämtade från Boverkets energideklarationsregister. Information om energiprestandan har hämtats för byggnader uppförda mellan 2002 och 2012. Erfarenheter från lågenergihus Ytterligare stöd för bedömningen av vilken nivå som är lämplig för skärpningen har tillförts från studier av lågenergibyggnader hämtade ur Lågans register 16. Sammantaget ger dessa undersökningar en bild av hur mycket energihushållningskraven kan skärpas utan att skapa oönskade effekter. Alternativa lösningar samt effekten om ingen reglering görs Alternativa lösningar Allmänt gäller att regelgivaren är skyldig att anpassa samhällets regler så att de är uppdaterade utifrån nya vetenskapliga och tekniska rön. Bover- 13 Rapport 2014:19 Skärpta energihushållningskrav redovisning av regeringens uppdrag att se över och skärpa energireglerna i Boverkets byggregler. 14 Rapport 2011:3, Lägsta möjliga energianvändning i nya byggnader och kostnadskonsekvenser. 15 Optimala kostnader för energieffektivisering underlag enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. 16 Lågan är ett samarbete mellan Energimyndigheten, Boverket, Sveriges byggindustrier, Västra Götalandsregionen, Formas, byggherrar, entreprenörer och konsulter och syftet är att öka byggtakten av lågenergibyggnader.

Beskrivning av förändringar 13 ket föreslår regeländringar när vi bedömer att det inte är tillräckligt att informera om de nya vetenskapliga och tekniska rönen, utan föreskrifterna och de allmänna råden måste korrigeras för att få en förändring till stånd. Exempel på när det inte finns någon alternativ lösning är när ett EUdirektiv ska implementeras som kräver regelgivning, när myndigheten får direkta uppdrag att reglera och när effekten av det man vill åstadkomma inte kan uppnås på annat sätt än genom det administrativa styrmedlet BBR. Regeländringarna som avser att stimulera byggandet av mindre bostäder är ett exempel på det sistnämnda. Där har Boverket i några fall funnit skäl att mildra kraven i regelverket. Sådana lättnader kan inte åstadkommas på annat sätt än genom att ändra BBR. Att driva på utvecklingen mot mer energieffektiva byggnader vid nyproduktion kan delvis åstadkoms på frivillig väg. Förbättringar av byggnaders energiprestanda kan komma till stånd genom ett brett användande av t ex något av de certifieringssystem 17 som finns på marknaden. Ett annat sätt är att det ställs högre krav mellan olika parter genom avtal. Certifieringssystemen framstår som framgångsrika men används framförallt på kontorslokaler och i mindre utsträckning på bostäder. Effekter om inte regleringen görs De ändringar i avsnitt 3:2 om bostadsutformning som görs i juli 2014 och i avsnitt 9 i denna revidering syftar till att möjliggöra för byggherrar att uppföra bostäder som är mindre än vad som nu är tillåtet. Det görs för att stimulera ett ökat bostadsbyggande som det finns ett behov av. Ändringarna i avsnitt 9 som gäller byggnader som framförallt innehåller små lägenheter understödjer de regler om bostadsutformning som träder i kraft den 1 juli 2014. Möjligheten att bygga mindre bostäder i flerfamiljshus försvåras om ändringarna inte genomförs. Effekterna, om inte en generell skärpning görs av kravnivåerna för energi, blir att den kraftiga signal till marknaden som en regeländring innebär uteblir. Utöver de krav som ställs i BBR kan inga skärpta krav ställas på byggnader. Olika särkrav kan både leda till en extra arbetsbörda för företagen och skapa osäkerhet kring vilka regler som egentligen gäller. Berörda aktörer Ändringarna kommer att beröra samtliga bygg- och entreprenadföretag som åtar sig bygg-, installations- och konstruktionsarbeten, tillverkare, byggprodukttillverkare, byggherrar, projektörer och andra aktörer som är verksamma i byggsektorn. Även myndigheter, kommuner och länsstyrelser, domstolar, utbildnings- och informationsföretag samt SIS Standardiseringen i Sverige berörs. Se vidare under rubriken Information om berörda företag. 17 Miljöbyggnad, BREEAM, LEED, GreenBuilding m fl