Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument

Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning Göteborgs studenter är en heterogen grupp med vitt skilda behov och förutsättningar. Detta är mycket positivt för utbildningarna men också för samhället då det tyder på en högre utbildning öppen för många. Som student befinner man sig lite i samhällets marginaler och även om många studerar en kortare period av sitt liv så är detta inte acceptabelt. Studenter har överlag en ekonomiskt utsatt situation, dels på grund av studiemedlets låga nivå och dels på grund av ekonomiska risker såsom återbetalningskrav eller förändrad familjesituation. Studenter har därtill sämre förutsättningar på exempelvis bostadsmarknaden än arbetstagare, och studenter hamnar ofta mellan stolarna eller helt utanför de sociala trygghetssystemen. En särskilt utsatt grupp är internationella studenter. Som exempelvis kan stöta på problem under sin utbildning, såsom bristen på anpassad information. Trots att det är mycket som skiljer studenter åt finns det många frågor som förenar oss. Göteborgs Förenade Studentkårer, GFS, är en partipolitiskt och religiöst obunden samarbetsorganisation för studentkårerna i Göteborg och vi arbetar för att studenters studiesociala situation ska förbättras. Det här dokumentet presenterar GFS:s åsikter i frågor som rör Göteborgs studenter. I frågor som inte berörs av detta dokument kan GFS förmedla medlemskårernas åsikter. 1 Om Göteborg som studentstad 1.1 Samverkan för studenterna Göteborg är Sveriges näst största studentstad med två lärosäten och ca 50 000 studenter som bildar sig, engagerar sig och på flera andra sätt bidrar till stadens utveckling. Studenter är en förutsättning för framtida tillväxt och det ligger i Göteborgs intresse att villkoren för den enskilde studenten är de bästa. Studenter som grupp bör lyftas fram så att studenternas villkor och behov synliggörs och tillgodoses. För att lyckas med detta behöver de fyra parterna näringsliv, lärosäten, stad och studentorganisationer samverka. GFS har en viktig roll i arbetet med att synliggöra studenterna och det kan göras genom att sprida bilden av denna grupp och deras situation. Sida 1 av 9

att det ska finnas en väl fungerande och naturlig mötesplats mellan politikerna och stadens studentkårer. att staden, såväl politiker som näringsliv, ska intressera sig för, uppmärksamma och ta ansvar för Göteborgs studenters situation. att ett gemensamt ansvar för studenternas situation ska finnas mellan de fyra parterna näringslivet, lärosätena, Göteborgs stad och studentkårerna att de fyra parterna uppmärksammar och beaktar de internationella studenternas speciella situation. 1.2 Studenten i staden Om Göteborg vill att studenterna ska trivas i staden så behöver man öppna upp staden och göra den tillgänglig för alla. Transporter kan ha hög miljöpåverkan och är därför ett viktigt område att arbeta med ur miljösynpunkt. Det behöver finnas billiga och tillgängliga transportsätt och vid nybyggnationer i staden är det viktigt att man tar hänsyn till studentnyttan. Det är också viktigt att staden utvecklas långsiktigt och hållbart såväl vad gäller miljö som socialt. att kommunen och regionen ska tillhandahålla en väl fungerande kollektivtrafik med studentrabatt. att förbindelserna över älven ska vara goda att kommunen ska tillhandahålla och underhålla ett omfattande och trafiksäkert cykelvägnät. att kommunen underlättar för såväl anställda på lärosätena som för studenter att resa så miljövänligt som möjligt till, från och mellan campus. att studentnyttan ska beaktas vid byggnationer i staden. 2 Studenter ska kunna studera utan att behöva oroa sig över sin ekonomiska situation 2.1 Studenters ekonomi Det är viktigt att personlig ekonomi inte ska styra över möjligheten att studera. För att studenter ska våga söka en högre utbildning och sedermera lyckas med sina studier är det helt avgörande att deras ekonomiska situation är stabil. Många upplever att tillvaron som student är otrygg och stressad som en följd av ekonomisk osäkerhet. En förutsättning för att lösa problemet är att studenter ska kunna leva enbart på sitt studiemedel. Bidragssystemen ska därför vara tillfullo kompatibla med studenters speciella situation, de sociala trygghetssystemen måste fungera och studenternas kostnader i samband med den högre utbildningen måste hållas så låga som möjligt. För många internationella studenter är den ekonomiska situationen än mer problematisk då många har otillräcklig eller obefintlig finansiering för sina studier från. Det är därmed viktigt Sida 2 av 9

att dessa studenter får stöd från samhället i form av information och hjälp att hitta inkomstkällor så att de kan få en dräglig ekonomisk situation. Vad gäller boende så kan studenter normalt endast påverka sin egen boendekostnad marginellt. Hyra och dylikt upptar generellt den största delen av studenters levnadsomkostnad. Boendekostnaderna har dessutom kontinuerligt ökat i väsentligt högre takt än studiemedlen. Alla studenter ska vara berättigade att söka bostadsbidrag. Rätten till och storleken av bostadsbidraget ska inte avgöras av studenters ålder. Rätt till bostadsbidrag bör prövas terminsvis för studenter. att det bör finnas ett bra och varierat utbud av studentförmånliga rabatter i Göteborg. att tilläggsbidraget för barn ska bevaras och höjas till en rimlig nivå. att alla studenter oavsett ålder är berättigade till bostadsbidrag. att en så kallad examenspremie för snabbt genomförda studier inte ska införas. 2.2 Studiemedel Studiemedelssystemet ska ge alla, oavsett ekonomisk situation, en chans till utbildning. Alla ska kunna studera på heltid utan extrajobb eller ekonomiskt stöd, från exempelvis familjemedlemmar, och en förutsättning för det är ett tillräckligt studiemedel. Att arbeta extra innebär att nedprioritera studierna. Studiemedelssystemet ska därför ge en ekonomisk trygg studietid och innefatta ett realistiskt, stabilt och överskådligt återbetalningssystem. Studiemedelssystemet behöver utvecklas. Sommarmånaderna innebär ofta problem för studenter då man måste lägga undan pengar för att klara den tid som går mellan sista studiemedelsutbetalningen och den första lönen från ett eventuellt sommarjobb. Likaså är det ett problem att den lön som studenter tjänar under sommarmånaderna, då studiemedlet uteblir, räknas in i höstterminens fribelopp. att studiemedlet ska möjliggöra studier på heltid och arbete vid sidan om studierna ska ses som en möjlighet till extra inkomst, inte kännas som ett måste. att studiemedlet även fortsättningsvis ska knytas till prisbasbeloppet. att nivån på studiemedlet ska vara på en nivå att studenterna garanteras, en enligt konsumentverket, skälig levnadsstandard. att studiemedlet ska bestå av hälften lån, hälften bidrag. att inga avgifter ska tas ut för att erhålla studiemedel. att återbetalning av studielånet inte ska behöva ske de första två åren efter avslutade studier. att ett generöst dispensförfarande ska garanteras för att studenter ska kunna färdigställa sina studier. Sida 3 av 9

att återbetalningsreglerna för studielån ska underlätta övergång mellan studier och arbete samt vara rimliga vid studieuppehåll, arbetslöshet eller låg inkomst. att avskrivning av studiemedel ska ske vid pensionen. att fribeloppet endast baseras på de månader som studenter studerar med studiemedel. att det ska återinföras samverkansgrupper bestående av handläggare, lärosäten och studentkårer för bedömning av rätt till studiemedel i enskilda fall att möjliga lösningar ska tas fram för hur studenternas situation under sommarmånaderna ska kunna tryggas. 3 Studenter ska vara socialt, rättsligt och fysiskt trygga under hela sin studietid 3.1 Trygghetssystem Idag kränker de sociala trygghetssystemen studenterna. Detta beror till stor del på att systemen generellt bygger på den så kallade inkomstbortfallsprincipen. Eftersom studenters inkomst sker i bidragsform blir ersättningsnivåerna ohållbart låga eller obefintliga vid stunder av arbetslöshet, sjukdom eller föräldraledighet. Studenter ska omfattas av samma trygghetssystem som arbetstagare. Detta innebär dels att studenterna kan ta del av de arbetsbaserade förmånerna i socialförsäkringssystemet och dels att de omfattas av samma skydd genom arbetsskade- och olycksfallsförsäkringar som arbetstagare. År 2007 tog man bort studerandevillkoret i a-kassan och det kom att slå hårt mot vissa av landets studenter. Studerandevillkoret innebar i korthet att studenter kunde erhålla arbetslöshetsersättning som grundades på om man hade läst en heltidsutbildning under minst ett år. Trygghetssystemen är ofta svåra att förstå och då systemet hanterar studenterna annorlunda blir det ännu svårare för studenterna att förstå vilka rättigheter de har. Detta gäller även för de internationella studenterna. Systemen behöver därför göras tydligare och informationen till studenterna behöver bli bättre. Alla studenter ska ha rätt till en social trygghet i lika stor utsträckning som arbetstagare och omfattas av ett fullgott trygghetssystem. Studenters goda sociala situation bidrar till ett större välbefinnande och koncentrerade studier. Studenter som blir sjuka eller arbetslösa ska aldrig tvingas in i fattigdom. Ett fullgott trygghetssystem som är anpassat efter den heterogena studentgruppen bidrar också till att alla, oavsett bakgrund, vågar ta steget in i den högre utbildningen. Studenter ska inte komma i andra hand inom socialförsäkringssystemet. Fullgoda alternativa lösningar ska införas där det inte är möjligt eller rimligt att låta studenter omfattas av de ordinarie socialförsäkringssystemen. Studenter ska få tillgång till information, om de sociala trygghetssystemen, som ska vara både flexibel och transparent. Sida 4 av 9

3.2 Sjukdom att informationen om trygghetssystemen, både för nationella och internationella studenter, ska vara lättillgänglig och god. att studerandevillkoret i a-kassan antingen ska återinföras, eller ersättas med ett omställningsstöd, möjlighet till arbetslöshetsförsäkring eller liknande. att studenter ska exkluderas från åldersbegränsningar inom tandvården och få tillgång till den högsta ersättningsnivån att studiemedel ska klassas som en inkomst i trygghetssystemen Om man som student blir sjukskriven idag så får man ingen sjukpenning, men väl möjligheten att behålla studiemedlen. Om man är sjuk mer än 30 dagar skrivs lånedelen av och meritkraven från CSN ska minska i förhållande till sjukskrivningens längd. Det innebär i praktiken en månads karenstid för studenter, vilket inte är acceptabelt. Idag har studenter inte möjlighet att sjukskriva sig på annat än heltid. att studenter ska ha samma karenstid som en tillsvidareanställd förvärvsarbetare. att studenter, liksom tillsvidareanställd förvärvsarbetare, som insjuknar flera gånger per år helt befrias från karens. att studenter ska ha möjlighet att sjukskriva sig på deltid. att lärosätet ska ansvara för studenters rehabilitering, tillbaka in i studierna, efter en längre tids sjukdom. att studerande ska få behålla sin sjukpenningsgrundande inkomst oavsett hur de väljer att finansiera sina studier. att studenter ska kunna få sjukersättning även över sommaren. 3.3 Föräldraskap Det måste vara möjligt att studera som förälder. Det ska också vara möjligt att som student vara föräldraledig utan att de ekonomiska villkoren försämras. Studerande med försörjningsplikt för barn ska ha rätt till extra bidrag som ej är kopplade till studiemedlen. Studiemedelssystemet ska vara renodlat så att de sociala förmåner som alla medborgare med försörjningsplikt för barn har rätt till, inte betraktas som studiemedel. Vård av sjukt barn ska kunna ske på samma villkor som för förvärvsarbetande. Som student har man inte möjlighet att vara föräldraledig på deltid eller att överlåta rätten till vård av sjukt barn på andra, vilket man kan då man arbetar. Självklart ska även studenter ha dessa rättigheter. att studerande föräldrar ska ha rätt till ett tilläggsbidrag som ej är kopplat till studiemedlen. Sida 5 av 9

att studenter som är berättigade till föräldrapenning ska få ut ett belopp, som efter skatt, motsvarar minst fullt studiemedel samt att gravida studenter ska ha lika rätt till samma havandeskapspenning som förvärvsarbetare. att studenter ska ha möjlighet att vara föräldralediga på deltid. att studenter ska ha möjlighet att överlåta rätten till vård av sjukt barn till annan person. 3.4 Arbetslöshet Studier ska ge rätt till arbetslöshetsersättning på samma sätt som förvärvsarbete. Idag är karenstiden för arbetslöshetsersättning 90 dagar för en person som precis fullgjort sina studier. Förutsatt att studenten står till arbetsmarknadens förfogande ska man ha rätt till a- kassa från sysselsättningsuppehållets första dag, vilket i praktiken innebär att ersättning utgår från och med den sjätte dagen. Vidare betalas ersättning ut enbart om det kan garanteras att man har fullgjort sina studier, något som kan leda till krav på återbetalning om man väljer att påbörja en annan utbildning senare. Det är ett orimligt krav. 3.5 Pension att studier ska berättiga till arbetslöshetsersättning från första dagen av sysselsättningsuppehåll. Pensioner grundas på livsinkomst. Då man som student lägger flera år av sitt arbetsföra liv med att utbilda sig bör studietiden tillgodoräknas även i pensionssammanhang. Att vidareutbilda sig ska inte vara en förlustaffär för den enskilde. Vidare får man idag inga pensionspoäng om man inte uppbär studiemedel, vilket är något som inte kan godtas. att studier ska vara pensionsgrundande, oavsett om studenten tar studiemedel eller ej. 4 Studenter ska ha tillgång till bostad med rimlig hyra under hela sin studietid. 4.1 Studenters boende Det behöver bli betydligt enklare att hitta en bostad med rimlig hyra, såväl för nyinflyttade studenter som för studenter med förändrade bostadsbehov. Ingen ska tvingas välja bort studier på grund av bostadsbrist. Vid nybyggnationer av bostäder är det viktigt att fastighetsbolagen tar hänsyn till att studenter utgör en heterogen grupp medborgare vars största gemensamma nämnare är en låg inkomst. Utbudet av bostäder, både gällande storlek och pris, ska vara varierat så att exempelvis studenter med barn kan finna ett lämpligt boende anpassat för deras situation. Sida 6 av 9

Avskaffandet av räntebidraget och investeringsstödet, kombinerat med införandet av en fastighetsavgift, riskerar att skapa en problematisk situation för studentbostadsbolagen. För att studenter fortsatt ska kunna ha tillgång till bostäder till ett rimligt pris bör studentbostäder beskattas rättvist. De som är på väg att avsluta sina studier har idag svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Det är viktigt att problemen med att få en bostad inte leder till att man måste fortsätta att studera trots avslutad utbildning eller att man tvingas flytta från staden. att ingen student ska behöva tacka nej till sin utbildningsplats i Göteborg på grund av att bostad saknas. att studentbostadsbeståndet ska vara varierat vad gäller storlek och pris. att studentbostäder ska beskattas rättvist vad gäller fastighetsavgiften. att studentbostadsbolagen inte ska drivas av vinstintresse. att övergången från studentbostad till den ordinarie bostadsmarknaden ska vara enkel. att boverkets byggregler ska förenklas för studentbostäder 4.2 Statens och kommunens ansvar Staten, som ytterst ansvarig för den högre utbildningen, måste också ta det övergripande ansvaret för studenters studiesituation och i det ingår ett ansvar för studenters boende. Frågan om kostnader för, och tillgång till, studentbostäder ska därmed betraktas som en del av utbildningspolitiken. Det ska vara möjligt att få en studentlägenhet som inte kostar mer än en tredjedel av studiemedlets maxbelopp. Bidrag för byggande av studentbostäder ska inte vara lägre än för byggande av övriga bostäder. Kommunen ska ta sitt ansvar i bostadsfrågan och underlätta för bostadsbolagen, exempelvis genom att upplåta centrala tomter vid nybyggnation av studentbostäder. att bidrag vid byggande av studentbostäder skall vara minst lika högt som det bidrag som utges för byggande av övriga bostäder. att kommunen ska underlätta för nybyggnation av studentbostäder. 5 Studenter ska må bra under hela sin studietid 5.1 Studenters hälsa Studentlivet innebär en stor otrygghet och det leder till en negativ stress som är ohållbar. Stressen beror ofta på studiemiljön och den pressade ekonomin. Den negativa stressen leder till sämre studieresultat som till slut kan innebära både ett individuellt misslyckande och en ekonomisk förlust för studenten och lärosätet. Sida 7 av 9

att det i Göteborg ska finnas friskvård och träningsverksamhet till studentpriser. att det i Göteborg ska finnas en studentmottagning dit studenterna alltid kan vända sig oberoende av fysiska och psykiska problem. att stadens primärvård skall vara lättillgänglig för studenter. 6 Studenter ska ha god tillgång till ett rikt studiesocialt liv vid sidan om studierna. 6.1 Studiesocialt Göteborg har en stor bredd av studenter och det är därför viktigt att det finns en stor variation av aktiviteter och fritidssysselsättningar som tillfredsställer studenternas olika behov. De fyra parterna - kommunen, lärosätena, näringslivet och studentorganisationerna - bör tillsammans använda och utveckla de möjligheter som Göteborg har för att vidga studenternas studiesociala yta. Välkomstarrangemanget StudentGöteborg är ett utmärkt exempel på ett sådant samarbete. De bör också vara enkelt att arrangera studentfester/aktiviteter genom att exempelvis rutinerna för att ansöka om alkoholtillstånd sker smidigt för studentorganisationer. Det är även viktigt med olika mötesplatser för studenterna under deras studietid. Mötesplatserna ska skapa gemenskap mellan stadens studenter samt öppna upp det svenska samhället för de internationella studenterna. att de fyra parterna, kommunen, lärosätena, näringslivet och studentorganisationerna, ska fortsätta satsningen på att knyta ihop studenterna med staden. att det ska vara enkelt att arrangera studentaktiviteter. att det ska finnas fler mötesplatser för stadens studenter. att studentorganisationerna borde, vid nyttjande av idrottsanläggningar i Göteborg, behandlas på samma villkor som bidragsberättigande ungdomsverksamhet. 7 Studenter ska efter sina studier vara väl förberedda för arbetslivet. 7.1 Arbetslivsintegrerat lärande Lärosätena har ett ansvar för att de studenter som utbildas i Göteborg får en konkurrenskraftig utbildning för framtida arbetsliv. Det är viktigt att lärosätena upprättar ett dynamiskt kontaktnät mellan lärosätet och arbetslivet för en kontinuerlig dialog och för att aktivt marknadsföra utbildningarna. Arbetslivsintegrerat lärande innebär bland annat att gästföreläsare och företrädare från arbetslivet med jämna mellanrum deltar i undervisningen. Detta fördjupar kontakterna med Sida 8 av 9

arbetslivet och ökar motivationen för ämnet. Kursrelaterade studiebesök bör också genomföras. Det anses som positivt att under studietiden göra praktik. Det utförda arbetet ska kopplas till målet med utbildningen och dess praktikmål att arbetslivsintegrering är en naturlig del av utbildningen. att kvalificerad praktik blir en reell möjlighet för studenterna. 7.2 Utbildningens användbarhet En utbildning av hög kvalitet där studenten utvecklar generella färdigheter och kompetenser i kombination med ämneskunskaper ger en användbar utbildning, något som ska ses som en viktig kvalitetsaspekt. En tydlig koppling mellan utbildning och arbetslivet är en viktig faktor för att skapa en användbar utbildning. Vissa utbildningar svarar mot väl kända behov på arbetsmarknaden medan andra istället skapar förutsättningar att skapa nya näringar. Förmågan att bidra till nya näringar samt att identifiera möjligheter och skapa resurser, för att tillvarata dessa möjligheter, är något det ska finnas stöd för inom högskolan. Studenter med intresse för entreprenörskap ska därför erbjudas möjligheten att få information och stöd från lärosätet och relevanta aktörer från arbetsmarknaden om entreprenörskap. Lärosäten bör ha funktioner som informerar om och stöttar entreprenörskap. att lärosätena ska erbjuda stöd till sina studenter i deras förberedelser för arbetslivet. att övergången från studier till arbetsliv ska underlättas genom god arbetslivsanknytning under studierna. att lärosätena i samarbete med arbetsmarknaden ska erbjuda alla studenter grundläggande kunskap om entreprenörskap. Sida 9 av 9