Luftföroreningar i Norra korridoren

Luftföroreningar i Norra korridoren mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalten, okt-nov 2000 Jonny Andersson Jesper Lindgren Miljöförvaltningen Göteborg rapport 126 12 februari 2001

2

Innehållsförteckning 1. Förord...5 2. Sammanfattning...7 3. Bakgrund...8 EU-direktiv och miljöbalken...8 Tidigare mätningar...10 Göteborg 1987...10 Kungälv 1994...10 Stenungsund 1991...11 Stenungsund 1996...12 Uppdraget...13 4. Metodbeskrivning...14 Val av mätplatser...14 Mätparametrar...14 DOAS...14 Diffusionsmätningar...15 Beräkningsmetoder...15 Airviro...15 Beräkning av NO 2 -halter...16 Beräkning av dygnsvärden...17 5. Resultat och Diskussion...19 Tingstad till Hisings Kärra...20 DOAS...20 Diffusionsmätningar...23 Airviroberäkningar...26 Kungälv...27 Diffusionsmätningar...27 Airviroberäkningar...30 Stenungsund...31 Diffusionsmätningar...31 6. Bilagor...34 3

4

1. Förord Rapporten har tagits fram av Jonny Andersson och Jesper Lindgren, Göteborgs Miljöförvaltning, på uppdrag av Göteborgsregionens Luftvårdsprogram. I rapporten beskrivs mätningar i den sk. norra korridoren i Göteborgsregionen (kommunerna längs E6 från Göteborg till Stenungsund via Kungälv). Dessa mätningar är en del av mätprogrammet för 2000 för Luftvårdsprogrammet och skall ses som en uppföljning och fördjupning av mätkampanjerna som genomfördes under 1994-1998 i regionen (se rapporten Luftkvalitet i Göteborgsregionen, Luftvårdsprogrammets rapport nr 113). 5

6

2. Sammanfattning Sverige införde 1 januari 1999 miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, svaveldioxid och bly (SFS 1998:897). Svaveldioxid och bly underskrider sedan lång tid tillbaka normvärdena. Kvävedioxid, som har trafiken som absolut främsta källa, kan i vissa hårt trafikbelastade områden riskera att överskrida miljökvalitetsnormens värden för år, dygn eller timme. Syftet med den kartläggning av kvävedioxidhalter som Göteborgsregionens luftvårdsprogram genomfört under 2000 var att undersöka hur halterna av kväveoxider i dagsläget varierar i de kommuner inom regionen som genomkorsas av E6. För att avgöra risken för överskridande av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid krävs en prognos för 2006. I Rapporten Luftföroreningar i norra korridoren behandlas sträckan från Ringömotet i Göteborg längsmed E6 till Stenungsund via Kungälv. Två olika metoder har används vid mätning, diffusionsprov-tagning och DOAS. Mätperioden för diffusionsprovtagarna var 2000-10-16 2000-11-13. DOASmätningarna påbörjades 2000-10-16 och avslutades 2001-01-24. Förutom mätningar med timregistrerande instrument, DOAS och kampanjer med diffusionsprovtagare, har kvävedioxidkartor utarbetats. Kartorna tas fram med hjälp av beräkningar från spridningsmodelleringar över Göteborg och Kungsbacka. Mätning med diffusionsprovtagare verifierar modellens resultat av de kvävedioxidkartor som framtagits för norra korridoren. Göteborg - Hisings Kärra Vid Ringömotet registrerades de högsta halterna under mätperioden. Medelvärdet för hela mätperioden låg på 40 µg/m 3. Högsta uppmätta periodmedelvärde låg på 42 µg/m 3 vilken mättes upp under period 2. Lägsta halterna uppmättes i centrala Hisings Kärra och låg på 16 µg/m 3 som medelvärde under hela mätperioden. Kungälv I Kungälvs kommun varierade medelvärdet under mätperioden mellan 11 µg/m 3 i utkanten av staden upp till 18 µg/m 3 inne i centrala Kungälv. Det högsta värdet mättes upp under period 2 på Uddevallavägen med en halt på 19 µg/m 3. Stenungsund I Stenungsunds kommun varierade medelvärdet under hela mätperioden mellan 7 µg/m 3 i utkanten av staden till 11 µg/m 3 inne i centrala Stenungsund. Det högsta värdet mättes upp under period 2 i Stora Höga och vid Stenungs Torg i Stenungsund. Halterna på de båda mätplatserna låg på 12 µg/m 3. Modellberäkningar Enligt beräkningarna i Airviro är det i den närmaste omgivningen av Ringömotet som miljökvalitetsnormen för år överskrids, det visar både beräkningar och mätningar. Av de tre miljökvalitetsnormgränserna, år, dygn och timme visar det sig att alla värden överskrids enligt beräkningarna vid Ringömotet, dock är det bara miljökvalitetsnormen för dygnet som överskrids vid bostäderna. Det är endast den nedre utvärderingströskeln för dygn, 36 µg/m 3 som överskrids vid Hisings Kärra och Kungälv. För Stenungsund kan ingen beräkning redovisas då området 7

ligger utanför Airviros beräkningsområden. 3. Bakgrund EU-direktiv och miljöbalken Sveriges medlemskap i EU innebär att de direktiv som EU antar måste införlivas med svensk lagstiftning. Direktiven om luftkvalitet är exempel på detta. För närvarande finns det direktiv för svaveldioxid, kvävedioxid, partiklar, bly och bensen. Naturvårdsverket har tagit fram miljökvalitetsnormer för svaveldioxid, kvävedioxid och bly i utomhusluft. Dessa infördes i svensk lagstiftning i samband med att Miljöbalken och följdlagstiftning trädde i kraft 1 januari 1999. Normerna anger högsta tillåtna halter i luft och skall i enlighet med EU:s ramdirektiv gälla för hela landet och får inte överskridas efter den 31 december 2005 (Tabell 1). Naturvårdsverket har nyligen publicerat anvisningar för övervakning och metoder för mätning av trafikrelaterade luftföroreningar (NFS 2000:12). Svaveldioxid och bly underskrider sedan lång tid tillbaka normvärdena. En miljökvalitetsnorm är en föreskrift om lägsta acceptabla miljökvalitet, i detta fall för luft. Miljökvalitetsnormen är juridiskt bindande. Den skall vara uppfylld vid angivna tidpunkter, i annat fall måste ett åtgärdsprogram utarbetas med sikt på att bristerna snarast rättas till. En miljökvalitetsnorm träder i kraft i form av en förordning. Det betyder att det vanligtvis är regeringen som fattar beslutet. Vid beslut om en miljökvalitetsnorm kan regeringen bestämma vem eller vilka som är skyldiga att utföra de mätningar och undersökningar som behövs för att normen skall kunna följas. Varje kommun skall kontrollera att miljökvalitetsnormerna angående kvävedioxid, svaveldioxid och bly uppfylls. Samtliga medelvärdestider skall vara uppfyllda. Mätning skall utföras i tätorter med fler än 250 000 invånare, samt i andra områden när det kan antas att en miljökvalitetsnorm kan komma att överskridas. För kvävedioxid skall mätning även utföras när närmast föregående mätning eller beräkning visar att timmedelvärdet eller dygnsmedelvärdet är högre än 80 % av det i tabell nedan angivna timmedelvärdet eller dygnsmedelvärdet (Tabell 2). Uppföljande mätning skall även utföras när årsmedelvärdet är högre än 70 % av det i tabellen angivna årsmedelvärdet. Syftet med dessa utvärderingströsklar är att de mest omfattande kraven på utvärdering ska ställas där risken för att gränsvärdet ska överskridas är störst. De minst omfattande kraven ska endast gälla där det praktiskt taget inte finns någon risk för överskridande. I de fall miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas 2006 måste åtgärder till för att få ner halterna under gränsvärdena. Det är redan nu viktigt att förebyggande åtgärder resulterar i att man ligger på rätt sida om gränsen. 8

Tabell 1 Gränsvärden, miljökvalitetsnormer, MKN, bedömningsgrunder och tröskelvärden Komponent 1 tim 8 tim Dygn År Anmärkningar Kvävedioxid 110-75 50 Gränsvärde 98-percentil halvår NO 2 µg/m 3 (Vinterhalvår) 90-60 40 Miljökvalitetsnorm 98-percentil helår Kväveoxid - - - 30 Miljökvalitetsnorm för vegetation NO X µg/m 3 Svaveldioxid 200-100 50 Miljökvalitetsnorm 98-percentil helår SO 2 µg/m 3 - - - 20 Miljökvalitetsnorm för vegetation Koloxid - 6 - - Gränsvärde 98-percentil halvår CO mg/m 3 Stoft 50 20 Bedömningsvärde 98-percentil halvår PM 10 µg/m 3 Ozon 180 110 65 50 Tröskelvärde sommarhalvår O 3 µg/m 3 Tabell 2 Nivåer för nedre och övre utvärderingströsklarna gällande NO 2 Utvärderingströsklar NO 2 MKN Nedre Övre Miljökvalitetsnorm Period Halt µg/m 3 Andel % Halt µg/m 3 Andel % Halt µg/m 3 1 timme 90 98-percentil 60 54 80 72 1 dygn 60 98-percentil 60 36 80 48 1 år 40 70 28 80 32 9

Tidigare mätningar Göteborg 1987 Den mobila mätvagnen var utplacerad i Göteborg för punktmätningar. Mätningen pågick under perioden 1987-09-18 1987-11-16. Mätplatsen var på P-däcket vid Brunnsbotorget, Litteraturgatan (Tabell 3). Under perioden 1987-06-11 1987-09-13 stod vagnen uppställd vid Hisings Kärra E6, idrottsplanen vid Orrekullavägen. Övre utvärderingströskeln för timme (72 µg/m 3 ) överskrids vid de båda mätplatserna (Tabell 4). Tabell 3 NO 2 halter mätplats Litteraturgatan NO 2 µg/m 3 Medelvärde Max timvärde Max dygnsvärde 98 percentil timvärde 28 - - 77 Tabell 4 NO 2 halter mätplats Hisings Kärra E6 NO 2 µg/m 3 Medelvärde Max timvärde Max dygnsvärde 98 percentil timvärde 19 - - 74 Kungälv 1994 I Kungälv stod DOAS-stationen uppställd 1994-10-03 1995-01-04. Tre sträckor mättes under den perioden. Mätstationen var placerad vid korsningen Gymnasiegatan/Konghällagatan (Figur 1). Ingen av miljökvalitetsnormerna överskrids, men övre utvärderingströskeln för timvärdet överskrids på sträcka 2 och 3. Nedre utvärderingströskeln överskrids på sträcka 1 (Tabell 5) Figur 1 Mätplats i Kungälv 1994 10

Tabell 5 NO 2 halter från sträcka 1, sträcka 2 och sträcka 3 under mätperioden NO 2 µg/m 3 Medelvärde Max timvärde Max dygnsvärde 98 percentil timvärde Sträcka 1 26 85 51 65 Sträcka 2 32 100 55 76 Sträcka 3 32 110 60 81 Stenungsund 1991 Mätningarna har utförts vid Stenungsunds centrum med en uppställd DOAS-container (Figur 2). Mätperioden var 1991-08-05 1991-10-06. Av de sträckor som användes låg sträcka 1 över parkeringsplatsen vid Stenungs Torg och sträcka 2 norr om köpcentrumet. De uppmätta halterna överskrider inte några miljökvalitetsnormer (Tabell 6). Mätningar under sommarens slut ger inte så mycket information om luftföroreningshalten generellt sett, då kraftiga föroreningsepisoder ofta uteblir, men man kan dock se att halterna varierar på samma sätt som i Göteborg. Figur 2 Mätplats i Stenungsund 1991 Tabell 6 NO 2 halter från sträcka 1 och sträcka 2 under mätperioden NO 2 µg/m 3 Medelvärde Max timvärde Max dygnsvärde 98 percentil timvärde Sträcka 1 & 2 14 75 33 50 11

Stenungsund 1996 Mätningarna har utförts vid Stenungsunds centrum med en uppställd DOAS-container (Figur 3). Mätperioden var 1996-02-09 1996-03-07. Av de sträckor som användes låg sträcka 1 över parkeringsplatsen vid Stenungs Torg och sträcka 2 söder om köpcentrumet. De uppmätta timvärdena överskrider miljökvalitetsnormerna på sträcka 1 (Tabell 7). Figur 3 Mätplats i Stenungsund 1996 Tabell 7 NO 2 halter, µg/m 3 från sträcka 1 och sträcka 2 under mätperioden NO 2 µg/m 3 Medelvärde Max timvärde Max dygnsvärde 98 percentil timvärde Sträcka 1 27 112 60 96 Sträcka 2 23 97 47 78 12

Uppdraget Göteborgsregionens luftvårdsprogram gav 2000 Miljöförvaltningen i uppdrag att undersöka och beskriva hur halterna av kväveoxider varierar i de kommuner inom regionen som genomkorsas av E6 från Göteborg till Stenungsund via Kungälv, den sk. norra korridoren. Mätningarna i den norra vägkorridoren påbörjades i oktober 2000, i och med att en mobil DOAS station placerades vid Dammgårdsgatan, Ringömotet. Som komplement till den kontinuerliga DOAS mätningen genomfördes en mätkampanj med passiva kväveoxidmätare under två sammanhängande delperioder i slutet av oktober och början av november. Syftet med mätkampanjerna är bland annat att validera de modellberäkningar som beskriver kväveoxidernas utbredning i norra korridoren. Vilket i sin tur ger underlag till att avgöra risken för överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i det undersökta området i anslutning till E6. 13

4. Metodbeskrivning Val av mätplatser De i projektet beräknade halterna av NO 2 har jämförts med parallellt uppmätta halter vid fasta stationer. De stationer som används i analysen är de fasta stationerna på Femmanhuset och Gårdamotet och den mobila DOAS-stationen placerad vid Dammgårdsgatan, Ringömotet. Provtagningsplatserna för kampanjmätningar med passiva provtagare har valts så att de uppmätta föroreningshalterna i respektive kommun eller kommundel ska representera: A En hårt trafikerad och dåligt ventilerad gata B En hårt trafikerad och väl ventilerad väg eller gata C Ett bostadsområde med lokaltrafik D Ett grönområde. Mätplatserna ska väljas så att de representerar den högsta exponeringen som befolkningen i allmänhet utsätts för. Enligt EU direktivet bör mätutrustning för trafikmiljöer placeras minst 25 meter från större vägkorsningar och 2 till 5 meter från närmaste delen av körbanan. Det gäller såvida det inte finns en punkt där befolkningen direkt eller indirekt kan exponeras för högre halter under en period som är signifikant i förhållande till den genomsnittliga perioden för gränsvärdena. Om stora grupper i befolkningen utsätts för låga eller måttliga halter av luftföroreningar under längre tid kan det ge större totala medicinska effekter än då ett fåtal personer exponeras för höga halter under korta uppehållstider. Gränsvärdet gäller till exempel för kollektivtrafikens terminaler och hållplatser men inte vid tillfälligt uppehåll inom eller passage av ett trafikområde som övergångsställen eller gångbroar Mätparametrar Kvävemonoxid (NO) bildas vid förbränning av luft/bränsleblandning i tex bilmotorer, pga att luften innehåller kväve och syre. All NO omvandlas sedan till NO 2. Omvandling till NO 2 är beroende av temperatur, tillgång till ozon och flera andra faktorer. I många sammanhang används summan av NO och NO 2 (NO x ) som ett mått på hur förorenad luftmiljön är, det vill säga höga NO x - halter innebär oftast höga halter av andra luftföroreningar. NO x är också en väldokumenterad luftförorening ur emissionssynpunkt och används primärt vid datorberäkning och spridningsmodelleringar. Gränsvärdet är dock definierat som NO 2 -halter eftersom NO i sig inte är hälsofarligt. Den genomförda studien i norra vägkorridoren har i sin helhet krävt mätning av både NO och NO 2. DOAS DOAS-tekniken (Differential Optical Absorbation Spectroscopy System) använder sig av ljus för att identifiera och mäta koncentrationer av olika luftföroreningar. Tekniken grundar sig på att luftföroreningars molekyler absorberar ljus av olika våglängder. DOAS-utrustningen består av en sändare som sänder ljus, en mottagare som tar emot ljuset, en spektrofotometer och en dator som analyserar mätvärdena. Miljöförvaltningens utrustning bygger på att sändare och mottagare är sammanbyggda i ett vridbart teleskop. Ljuset skickas ut från sändaren och reflekteras tillbaka till mottagaren från speglar som sätts upp i terrängen. Vid mätplatsen på 14

Dammgårdsgatan har DOAS-tekniken används. Datorn beräknar halterna av luftföroreningar som timmedelvärden över den uppställda mätsträckan. Diffusionsmätningar Diffusionsprovtagning har använts för mätning av NO 2. Det är en passiv mätmetod där man inte är bunden till elektrisk ström. Provtagning sker genom anrikning på ett impregnerat filter med efterföljande analys i en gaskromatograf och möjliggör mätning av ett antal vanliga ämnen som ingår i förorenad tätortsluft. Principen bakom metoden är enkel och bygger på att föroreningen (gasen) diffunderar in i en provhållare med det impregnerade filtret i botten. Vid lagring och transport är provet förslutet, mätningen startar så fort som förslutningen öppnas. Luftföroreningen reagerar med impregneringen och bildar en fast vattenlöslig förening som efter avslutad mätning tvättas ur och analyseras på laboratorium. På varje provplats mäts både NO och NO x /NO 2. Mätning av NO x är viktigt för att säkrare kunna validera spridningsberäkningarna. Av proverna har ca. 25 % varit dubbelprover. Dubbelproverna ger en möjlighet till kvalitetskontroll i mätningen. Resultaten från dubbelprovtagningarna i norra korridoren visar på små avvikelser mellan de enskilda proven. Beräkningsmetoder Gränsvärden för luftföroreningar är baserade på årsvisa mätningar. Många gånger är det inte möjligt eller kostnadseffektivt att mäta under så långa tidsserier på en och samma mätplats. Man är då hänvisad till att göra uppskattningar baserade på jämförelser mellan den begränsade mätserien och de i regionen centralt belägna kontinuerligt registrerande trendstationerna. Ett annat sätt att beskriva luftkvaliteten är att med hjälp av modeller beräkna halten av luftföroreningar över ett större område eller för ett flertal förutbestämda platser. Detta kan bland annat göras i dataprogrammet Airviro. Airviro I miljöförvaltningens Airviro-system kan simuleringar och prognoser göras utifrån en databas med utsläpp från såväl vägar som industri- och uppvärmningsanläggningar. Databasen uppdateras årligen, dock inte fullständigt och för hela regionen. Årligen uppdateras de större punktutsläppen i regionen och från riksvägarna i hela regionen, men det är bara Göteborg som årligen uppdaterar hela vägnätets utsläpp. Andra typer av utsläppskällor och trafiksituationen i kranskommunerna runt Göteborg kan vara av äldre datum. Vissa typer av källor som t.ex arbetsfordon och arbetsmaskiner uppdateras relativt sällan. Detta kan få stor betydelse för beräkningsresultatet. En möjlighet att kompensera för detta är att justera det beräknade resultatet så att det stämmer bättre i de punkter där det finns uppmätta koncentrationer av kväveoxid. En fullständig anpassning mot alla mätpunkter låter sig sällan göras. Vid en jämförelse med de uppmätta mätpunkterna kan en stor avvikelse mellan uppmätt och beräknad halt tyda på en gammal eller felaktig beskrivning av utsläppsförhållandena i den närmaste omgivningen av mätplatsen. Luftföroreningshalterna i ett visst område beror främst på utsläppen av föroreningar samt avståndet till den plats där utsläppet har skett. Simuleringarna i Airvirosystemet har utförts med en för systemet anpassad Gauss modell (SH). Viss hänsyn i beräkningarna tas till topografi och bebyggelse. Det är dock inte möjligt att med den valda modellen både beräkna halten över 15

öppna ytor och i trånga gaturum. I de flesta fall ligger projektets mätplatser i en omgivning av öppen karaktär som överensstämmer med de krav som kan ställas på beräkningspunkterna i Airviomodelleringarna. Simuleringar i Airvirosystemet kan göras för att beräkna halter vid antingen valfri vädersituation eller för sommar-, vinterhalvår eller kalenderår. Medelvärden alternativt valfri percentil kan beräknas. Det måste beaktas att dessa simuleringar endast ger en bild av hur halterna kan spridas vid de vädersituationer som har förekommit de senaste åren. Som bekant karaktäriserades första hälften av 1990-talet av mycket milda vinterperioder, luftföroreningarna har inte heller varit så höga som under 80-talet, vilket dock framförallt beror på minskade utsläpp. Den förbättrade avgasreningen torde vara anledning till detta. Halterna som simuleras av systemet skall betraktas som bakgrundshalter i taknivå, det vill säga halterna är som regel något högre vid gatunivå. Beräkning av NO 2 -halter En svårighet i att beräkna kvävedioxidhalten är den atmosfäriska omvandlingen av NO till NO 2. Det finns inget enkelt samband mellan NO 2 och NO x utan andelen varierar ganska mycket från den ena episoden till den andra. Vid låga halter kväveoxider är andelen kvävedioxid mycket hög, 80-90%, och minskar sedan till 10-20% vid tillfällen med höga halter av kväveoxider. I rapportens spridningsberäkningar hanteras sambandet mellan NO 2 och NO med hjälp av en empirisk formel framtagen med hjälp av den långa mätserien av NO 2 och NO mätningar vid station Femman. Denna empiriska formel stämmer relativt väl för storstadsregionen Göteborg, Mölndal och Partille men mindre väl för ytterområden (Tabell 8). Relationen mellan NO 2 och NO x framgår av Figur 4. Den preliminära formeln har i de olika spridningssimuleringarna anpassats så att beräknade halter ska stämma överens med uppmätta halter vid fasta eller mobila stationer inom beräkningsområdet. NO x simuleringarna har utifrån nedanstående formler räknats om till kvävedioxid och presenterats som årsmedelvärden och 98 percentil av dygn och timma. Tabell 8 Empiriskt framtagen relation mellan NO 2 och NO Göteborg, Femman NO 2 =8.5*(NO x **0.44-NO x **0.22)-3.3 16

300 NO 2 =8.5*(No x **0.44-No x **0.22)-3.33 250 NO2 Figur 4 200 150 100 50 0 0 100 200 300400 500 600 700800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 2100 NOx Relation NO 2 och NO x halter vid station Femman 2200 2300 2400 2500 2600 2700 2800 2900 3000 3100 3200 3300 3400 3500 3600 3700 3800 3900 4000 Beräkning av dygnsvärden Av de tre miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid har det i tidigare mät- och beräkningsprojekt (Rapport Östra korridoren) visat sig att dygnsvärdet blir svårast att klara på de flesta ställen utmed E6. Av studier framkommer också att 98 percentilen för dygnsvärdet kan beräknas med hjälp av 95 percentilen av timmedelvärdet i Airvirosystemet beräknade värden. I Tabell 9 och Figur 5 redovisas uppmätta och beräknade värden. Tabell 9 Uppmätta och beräknade NO 2 -halter i µg/m 3 Station Metod Medel år (1999) 98-percentil dygn Femman Kontinuerlig mätning 27 59 78 Airviro simulering 29 58 (95%) 94 Gårda Kontinuerlig mätning 48 86 106 Airviro simulering 40 85 (95%9 109 98-percentil timme Gränsvärde 40 60 90 Utvärderingströskel Övre 32 48 72 Nedre 28 36 54 17

120 100 Medel år 98 precentil dygn 98 prercentil timme 80 µg/m3 60 40 20 0 Femman mätt Femman Airviro Gårda mätt Gårda Airviro Figur 5 Uppmätta och beräknade NO 2 halter (µg/m 3 ) vid fasta mätstationer i Göteborg,. 18

5. Resultat och Diskussion Mätning med diffusionsprovtagare är en viktig del i kartläggningen av kvävedioxidhalterna i norra korridoren. Vid mätningarna som genomförts i sammanhängande mätperioder från 16 oktober till 13 november, kan man konstatera att årsmedelvärdet för kvävedioxid kan överskridas. Det är främst i den närmaste omgivningen av E6 intill Ringömotet som periodmedelvärdena ligger runt 40 µg/m 3. Större delen av mätområdet vid Tingstad ligger över nedre utvärderingströskeln och några platser ligger strax över övre utvärderingströskeln. Övriga platser längsmed norra korridoren klarar sig under nedre utvärderingströskeln Om man ser till hur mätperioden under perioden 10-16 - - 11-13 ser ut i förhållande till året i helhet så ligger mätperioden mellan 0 och 17 % under årsmedelvärdet de senaste 5 åren. För 2000 så ligger periodmedelvärdet (2000-10-16 2000 11-31) cirka 15 % under årsmedelvärdet (Figur 6). Detta gör att man kan anta att man bör räkna upp halten som är mätt med de passiva provtagarna med 0-17 % för att få fram ett värde som kan jämföras med årsmedelvärdet i de punkterna. Att mätperiodens medelvärde ligger en bit under årsmedelvärdet för år 2000 kan bero på den blåsiga och regniga hösten vi har haft vilket lett till att toppvärden har uteblivit. De extra låga värdena har också uteblivit, det kan bero på en intransport av NO 2 söderifrån. 31 29 Halt NO2 (µg/m3) 27 25 23 21 19 17 Periodmedelvärde -10-16 - -11-13 Årsmedelvärde 15 1996 1997 1998 1999 2000 Figur 6 Förhållande periodmedelvärde -10-16 -11-31 och årsmedelvärde 1996-2000 vid station Femman i Göteborg Förutom mätningar med timregistrerande instrument och kampanjer med diffusionsprovtagare har kvävedioxidkartor utarbetats med hjälp av detaljerade beräkningar av kvävedioxidhalter med spridningsmodelleringar i Göteborg miljöförvaltnings Airvirosystem. Mätningarna med diffusionsprovtagare, som genomförts i oktober och november 2000, verifierar de kvävedioxidkartor i Airviro som framtagits för norra korridoren. 19

Tingstad till Hisings Kärra DOAS Mätplatsen vid Tingstad utgörs av ett hårt trafikerat väl ventilerat vägområde intill en lugn lokalgata. Mätningen sker mellan Dammgårdsgatan och Ringömotet (Figur 7). Luftföroreningarna utgörs till största delen av trafikavgaser. Mätsträckan är från slutet av Dammgårdsgatan till avfarten vid Tingstadsplatsen från E6. Den sträcker sig över hustaken från Dammgårdsgatan 1a till en lyktstolpe vid avfarten. Mätsträckans höjd ligger på ca 3 meter över marken vid Dammgårdsgatan och ca 10 meter över marken vid avfarten. Figur 7 Mätsträckan vid Ringömotet. Resultaten visar att under mätperioden och fram till 2001-01-24 överskrids inte miljökvalitetsnormen för dygn eller timme. Däremot överskrids övre utvärderingströskeln för timme, vilken hade en 98-percentil på 76 µg/m 3 och övre utvärderingströskeln för dygn, vilken hade en 98- percentil på 52 µg/m 3 (Figur 8, Figur 9, Tabell 10). Halterna som registrerats vid mätstationen Dammgårdsgatan/Ringömotet stämmer bra överens med mätningarna vid Gårda. Båda utgör en mätning vid väg och visar hur halterna varierar med trafikflödet under dagen (Figur 10, Figur 11, Figur 12). 20

Figur 8 Frekvensfördelning av Figur 9 Frekvensfördelning av timmedelvärde NO 2 under perioden dygnsmedelvärde NO 2 undre perioden 2000-10-16 2001-01-24. 2000-10-16 2001-01-24. Tabell 10 Uppmätta halter viddamgårdsgatan/ringömotet. NO 2 (µg/m 3 ) Medelvärde Max timvärde Max dygnsvärde 98 percentil timvärde 98 percentil dygnsvärde 2000-10-16 30 86 45 67 44 2000-11-13 2000-10-16 2001-01-24 31 122 82 76 52 Figur 10 NO 2 halter (µg/m 3 ) vid Ringömotet/Dammgårdsgatan och Gårda under period 1, 21

2000-10-16 2000-10-31 Figur 11 NO 2 halter (µg/m 3 ) vid Ringömotet/Dammgårdsgatan och Gårda under period 2, 2000-10-31 2000-11-13 Figur 12 NO 2 haltens variation (µg/m 3 ) under dygnet vid Ringömotet/Dammgårdagatan och Gårda under perioden 2000-10-16 2001-01-24 22

Diffusionsmätningar Diffusionsmätningar av NO 2 och NO genomfördes under sammantaget två mätperioder om vardera 15 respektive 13 dagar. Första perioden var 2000-10-16-2000-10-31, andra perioden var 2000-10-31-2000-11-13. Fyra av mätplatserna var placerade från Ringömotet till Dammgårdsgatan, två vid Friedländersgatan och två vid Hisings Kärra (Tabell 11, Figur 13, även bilaga Figur 21). Resultaten visar att hela området runt Ringömotet och in mot Tingstad är påverkat av trafiken. Vid Ringömotet mättes ett medelvärde upp under period 2 till 42 µg/m 3. Ett avtagande av NO 2 halten kan följas in mot Dammgårdsgatan. Vid mätpunkt 1, cykelbana, uppmättes ett medelvärde under period 1 och 2 till 28 µg/m 3 (Tabell 12). Tabell 11 Mätplatser Tingstad Hisings Kärra Nr Plats Typ av område Enkel/Dubbelprov 1 Cykelbana D Grönområde Enkel 2 Dammgårdsgatan (1) C Bostadsområde Dubbel 3 Dammgårdsgatan (2) C Bostadsområde Dubbel 4 Tingstad avfart B Hårt trafikerad gata Dubbel 5 Friedländersgatan. (1) C Bostadsområde Enkel 6 Friedländersgatan. (2) C Bostadsområde Enkel 7 Orrekullagatan C Bostadsområde Enkel 8 Centrala Kärra C Bostadsområde Enkel Mätplats 1 Cykelbana Dammgårdsgatan Lilla Postgårdsgatan Figur 13 Mätplatser 1 och 2 Mätplats 2 Dammgårdsgatan (1) 23

Mätplats 3 Dammgårdsgatan (2) Mätplats 4 Avfart Tingstadsplatsen Mätplats 5 Friedländersgatan (1) Mätplats 6 Friedländersgatan (2) Mätplats 7 Orrekullagatan Mätplats 8 Centrala Kärra Figur 13 Mätplatser 3-8 Tingstad till Hisings Kärra 24

Tabell 12 Uppmätta och beräknade NO 2 -halter,( µg/m 3 ) Nr Plats Uppmätta NO 2 -halter Beräknade NO 2 - halter Period 1 Period 2 medel årsmedel 1 Cykelbana 27 28 28 26 2 Dammgårdsgatan (1) 26 32 29 34 28 32 30 3 Dammgårdsgatan (2) 25 29 27 28 26 28 27 4 Tingstad avfart 40 42 40 42 40 40 40 5 Friedländersgatan. (1) 23 26 25 21 6 Friedländersgatan. (2) 23 19 21 18 7 Orrekullagatan 19 23 21 20 8 Centrala Kärra 15 16 16 14 25

Airviroberäkningar Beräkningarna enligt Airviro över Ringömotet visar på att miljökvalitetsnormerna överskrids. Det gäller års-, dygns- likväl som timvärdena. Störst utbredning har dygnsvärdet 98 percentil, vilket ligger över 60 µg/m 3 längsmed en sträcka utmed E6 och in över bostadsområdet. Även timvärdets 98 percentil på 90 µg/m 3 och årsvärdet på 40 µg/m 3 överskrids på några områden. Dock ligger dessa områden inte bland bostäder utan vid trafikpunkter (Figur 14). För samtliga mätpunkter har NO 2 -medelvärdet beräknats med normalväderlek baserat på 1990-talets väderobservationer. Figur 14 Isolinje för årsmedelvärde Isolinje för 98-percentil Isolinje för 98-percentil 40 µg/m 3 dygnsvärde, 60 µg/m 3 timvärde, 90 µg/m 3 Beräkningarna enligt Airviro över Hisings Kärra visar på att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Det gäller års-, dygns- likväl som timvärdena. Störst utbredning har dygnsvärdet 98 percentil, vilket ligger över 36 µg/m 3 (nedre utvärderingströskeln) längsmed en sträcka utmed E6 och in över bostadsområdet. Timvärdets 98 percentil på 54 µg/m 3 (nedre utvärderingströskeln) överskrids bara på ett litet område vid Kärra motet. Årsvärdet på 40 µg/m 3 överskrids inte (Figur 15). För samtliga mätpunkter har NO 2 -medelvärdet beräknats med normalväderlek baserat på 1990-talets väderobservationer. Figur 15 Årsmedelvärdet på Dygnsvärdets nedre utvärd- Timvärdets nedre utvärd- 26

40 µg/m 3 överskrids ej eringströskel, 36 µg/m 3 eringströskel, 54 µg/m 3 Kungälv Diffusionsmätningar Diffusionsmätningar av NO 2 och NO genomfördes i Kungälv under sammantaget två mätperioder. Period 1 var 2000-10-16-2000-10-31, period 2 var 2000-10-31-2000-11-13. På nio platser i Kungälvs kommun var diffusionsprovtagarna uppsatta (Tabell 12, Figur 16, även bilaga Figur 21) Mätningarna visar att miljökvalitetsnormens nivå för år på 40 µg/m 3 klaras i centrala Kungälv. Miljökvalitetsnormens nedre tröskelvärde för året på 28 µg/m 3 överskrids inte heller. De högsta värdena under mätperioderna uppmättes under period 2 inne i centrala Kungälv, (Uddevallavägen) där halten låg på 19 µg/m 3 och vid Kongahällagymnasiet där ett periodmedelvärde på 17 µg/m 3 uppmättes (Tabell 13). Tabell 12 Mätplatser och beräkningspunkter, Kungälv Nr Plats Typ av område Enkel/Dubbelprov 9 Uddevallavägen C Bostad Enkel 10 Fredriksbergsgatan C Bostad Enkel 11 Vetegången C Bostad Enkel 12 Ytterbyvägen C Bostad Enkel 13 Kongahällagymnasiet C Bostad Enkel 14 Ulvedalsgatan C Bostad Enkel 15 Slånbärsvägen D Grönområde Enkel 16 Kilmansgatan C Bostad Enkel 17 Kode C Bostad Dubbel Mätplats 9 Uddevallavägen Figur 16 Mätplatser 9, 10 i Kungälv och Kode Mätplats 10 Fredriksbergsgatan 27

Mätplats 11 Vetegången Mätplats 12 Ytterbyvägen Mätplats 13 Kongahällagymnasiet Mätplats 14 Ulvedalsgatan Mätplats 15 Slånbärsvägen Mätplats 16 Kilmansgatan Figur 16 Mätplatser 11-16 i Kungälv och Kode 28

Mätplats 17 Kode Figur 16 Mätplats 17 i Kungälv och Kode Tabell 13 Uppmätta och beräknade NO 2 -halter, µg/m 3 Nr Plats Uppmätta NO 2 -halter Beräknade NO 2 - halter Period 1 Period 2 medel Årsmedel 9 Uddevallavägen 17 19 18 17 10 Fredriksbergsgatan 12 14 13 18 11 Vetegången 12 16 14 18 12 Ytterbyvägen 15 16 16 24 13 Kongahällagymnasiet 15 17 16 20 14 Ulvedalsgatan 15 16 16 18 15 Slånbärsvägen 10 12 11 14 16 Kilmansgatan 12 15 14 22 17 Kode 11 11 13 14 12 13-29

Airviroberäkningar Beräkningarna enligt Airviro visar på att miljökvalitetsnormerna inte överskrids vid Kungälv. Det gäller års-, dygns- likväl som timvärdena. Miljökvalitetsnormens nedre gränsvärde för året överskrids inte heller (Figur 17), dock överskrids miljökvalitetsnormens nedre gränsvärde för dygn respektive timma (Figur 18, Figur 19). Det är dygnsvärdets utbredning som är störst till ytan. För samtliga mätpunkter har NO 2 -medelvärdet beräknats med normalväderlek baserat på 1990-talets väderobservationer. Figur 17 MKN för året och dess utvärderingströsklar överskrids inte. Figur 18 MKN för dygnet överskrids inte. Nedre utvärderingströskeln på 36 µg/m 3 är utritad i figuren. Figur 19 MKN för timme överskrids inte. Nedre utvärderingströskeln på 54 µg/m 3 är utritad i figuren. 30

Stenungsund Diffusionsmätningar Diffusionsmätningar av NO och NO 2 genomfördes i Stenungsund under sammanlagt två mätperioder. Mätperiod 1 var 2000-10-16 2000-10-31, period 2 var 2000-10-31 2000-11-13. Det var sju mätplatser utplacerade varav en var i Jörlanda och en i Stora Höga (Tabell 14 Figur 20, även bilaga Figur 21). Mätresultaten visar att miljökvalitetsnormerna ligger under gränsvärdena för Stenungsund och för E6. Nedre utvärderingströsklarna överskrids inte heller. Det högsta värdet under hela perioden mättes upp på Stenungs Torg, 11 µg/m 3. Högsta värdet som mättes upp var under period 2 på Stenungs Torg och i Stora Höga. Medelvärdet för period 2 låg där på 12 µg/m 3 (Tabell 15). Tabell 14 Mätplatser, Stenungsund Nr Plats Typ av område Enkel/Dubbelprov 18 Jörlanda B Bostadsområde Dubbel 19 Stora Höga B Bostadsområde Dubbel 20 Doterödsvägen B Bostadsområde Enkel 21 Stenungs Torg B Bostadsområde Enkel 22 Högenorumsvägen B Bostadsområde Enkel 23 Braskevägen B Bostadsområde Enkel 24 Lilla Kvarnbergsvägen B Bostadsområde Enkel Mätplats 18 Jörlanda Mätplats 19 Stora Höga Figur 20 Mätplatser 18, 19 i Stenungsund, Jörlanda och Stora Höga 31

Mätplats 20 Doterödsvägen Mätplats 21 Stenungs Torg Mätplats 22 Högenorumsvägen Mätplats 23 Braskevägen Mätplats 24 Lilla Kvarnbergsvägen Figur 20 Mätplatser20-24 i Stenungsund, Jörlanda och Stora Höga 32

Tabell 15 Uppmätta respektive beräknade värden för Stenungsund, (µg/m 3 ). Nr Plats Uppmätta NO 2 -halter Beräknade NO 2 - halter Period 1 Period 2 medel Årsmedel 18 Jörlanda 9 10 9-8 10 9 19 Stora Höga 9 12 10-9 11 10 20 Doterödsvägen 10 9 10-21 Stenungs Torg 11 12 11-22 Högenorumsvägen 9 10 9-23 Braskevägen 7 7 7-24 Lilla Kvarnbergsvägen 8 9 8-33

6. Bilagor Tabell 16 Uppmätta och beräknade halter( µg/m 3 ) i projekt norra korridoren Nr. Område Period 1 16/10 31/10 Period 2 31/10 13/11 Medel NO 2 period 1 & 2 Beräknat NO 2 årsmedel NO 2 NO NO x NO 2 NO NO x NO 2 NO 2 34 1 Cykelbana 27 22 49 28,2 17 45 27,6 25,8 2 Dammgårdsgatan 26 28 54 3 32 64 29 34 (1) 28 30 58 32 33 65 30 3 Dammgårdsgatan 25 18 43 29 18 47 27 28 (2) 26 17 43 28 21 49 27 4 Tingstad avfart 37 73 110 42 83 125 40 42 40 80 120 40 89 129 40 5 Friedländersg. (1) 23 14 37 26 26 52 25 18 6 Friedländersg. (2) 23 24 47 19 6 25 21 21 7 Orrekullagatan 19 15 34 23 12 35 21 20 8 Centrala Kärra 15 8 23 16 5 21 16 14 9 Uddevallavägen 17 18 35 19 15 34 18 17 10 Fredriksbergsgatan 12 7 19 14 5 19 13 20 11 Vetegången 12 11 23 16 8 24 14 18 12 Ytterbyvägen 15 9 24 16 4 20 16 24 13 Kongahällagymnasiet 15 10 25 17 7 24 16 20 14 Ulvedalsgatan 15 10 25 16 8 24 16 18 15 Slånbärsvägen 10 5 15 12 2 24 11 14 16 Kilmansgatan 12 10 22 15 5 20 14 21 17 Kode 11 12 23 13 9 22 12-11 13 24 14 9 23 13 18 Jörlanda 9 7 16 10 4 14 9-8 6 14 10 3 13 9 19 Stora Höga 9 9 18 12 7 18 10-9 9 18 11 6 17 10 20 Doterödsvägen 10 10 20 9 5 14 10-21 Stenungs Torg 11 10 21 12 10 22 11-22 Högenorumsvägen 9 7 16 10 4 13 9-23 Braskevägen 7 4 11 7 2 9 7-24 Lilla Kvarnbergsvägen 8 6 14 8,8 3 12 8 - Tabell 17 Beräkningspunkter och beräkningar Nr Kommundel X-koordinat* Y-koordinat* 1 Cykelbana 1272006 6406692 2 Dammgårdsgatan 1272199 6406778 3 Dammgårdsgatan 1272103 6406733 4 Tingstad avfart 1272250 6406800 5 Friedländersg. 1 1272763 6409752 6 Friedländersg. 1 1272948 6409798 7 Orrekullagatan 1273642 6413546 8 Centrala Kärra 1273260 6413945 9 Uddevallavägen 1273026 6422845 10 Fredriksbergsgatan 1272884 6422890

11 Vetegången 1271928 6423067 12 Ytterbyvägen 1272480 6422712 13 Kongahällagymnasiet 1272395 6423131 14 Ulvedalsgatan 1271460 6424110 15 Slånbärsvägen 1272914 6424167 16 Kilmansgatan 1272506 6422339 17 Kode 1266094 6431051 18 Jörlanda 1264939 6436072 19 Stora Höga 1265198 6439321 20 Doterödsvägen 1265020 6445296 21 Stenungs Torg 1264789 6445198 22 Högenorumsvägen 1267786 6443892 23 Braskevägen 1266632 6444355 24 Lilla Kvarnbergsvägen 1264947 6444312 Tabell 18 Mätplatser och beräkningspunkter Nr Plats Typ av område Enkel/Dubbelprov 1 Cykelbana D Grönområde Enkel 2 Dammgårdsgatan (1) C Bostadsområde Dubbel 3 Dammgårdsgatan (2) C Bostadsområde Dubbel 4 Tingstad avfart B Hårt trafikerad gata Dubbel 5 Friedländersg. (1) C Bostadsområde Enkel 6 Friedländersg. (2) C Bostadsområde Enkel 7 Orrekullagatan C Bostadsområde Enkel 8 Centrala Kärra C Bostadsområde Enkel 9 Uddevallavägen C Bostad Enkel 10 Fredriksbergsgatan C Bostad Enkel 11 Vetegången C Bostad Enkel 12 Ytterbyvägen C Bostad Enkel 13 Kongahällagymnasiet C Bostad Enkel 14 Ulvedalsgatan C Bostad Enkel 15 Slånbärsvägen D Grönområde Enkel 16 Kilmansgatan C Bostad Enkel 17 Kode C Bostad Dubbel 18 Jörlanda B Bostadsområde Dubbel 19 Stora Höga B Bostadsområde Dubbel 20 Doterödsvägen B Bostadsområde Enkel 21 Stenungs Torg B Bostadsområde Enkel 22 Högenorumsvägen B Bostadsområde Enkel 23 Braskevägen B Bostadsområde Enkel 24 Lilla Kvarnbergsvägen B Bostadsområde Enkel A. En hårt trafikerad och dåligt ventilerad gata B. En hårt trafikerad och väl ventilerad väg eller gata C. Ett bostadsområde med lokaltrafik D. Ett grönområde 35

Figur 21 Mätpunkter diffusionsprovtagning 1-13 och 16 36

Figur 21 Mätpunkter diffusionsprovtagning 14, 15 och 17, 18 37

Figur 21 Mätpunkter diffusionsprovtagning 19-24 38