Koncernkontoret Avdelning Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12 christian.lindell@skane.se LÄGESRAPPORT Datum 12-10-11 1 (23 ) Konjunktur- och arbetsmarknadsanalys Inledning Det finns några övergripande tendenser på Skånes arbetsmarknad som det är värt att fästa uppmärksamheten på: Skåne har sedan krisen i början av 90-talet tillhört de län som har lägst sysselsättningsgrad i riket. Sedan 02 har Skåne haft allra lägst sysselsättningsgrad av samtliga län. Det finns alltså goda skäl att betrakta den låga sysselsättningsgraden i Skåne som strukturellt betingad och inte som något konjunkturfenomen. En förhållandevis hög invandringen gör att Skåne, i jämförelse med många andra län, befinner sig i den privilegierade situationen att ha god tillgång på arbetskraft, däremot är sysselsättningsgraden låg bland utomnordiskt födda och instrumenten för kompetensutveckling och validering är svagt utvecklade. Även om vi tar hänsyn till utbildning, ålder och kön bland utomnordiskt födda så är sysselsättningsgraden låg jämfört med dem som är födda i Sverige. Arbetslösheten och sysselsättningsgraden varierar stort mellan olika delar av Skåne. Det senaste decenniet har det skett ett geografiskt skifte av arbetslösheten. Östra Skåne hade tidigare den högsta arbetslösheten, men efter finanskrisen hösten 08 är det norra Skåne som uppvisar de högsta arbetslöshetstalen. Sysselsättningen har utvecklats svagt i nordöstra Skåne, som nästan har haft nolltillväxt under 00-talet, samtidigt som övriga Skåne präglats av en kraftig sysselsättningstillväxt. Det finns även skäl att fästa uppmärksamheten på vilka näringsgrenar som sysselsätter stora delar av befolkningen. Mycket av de uppmärksamheten fästs ofta på viktiga men relativt smala delar av näringslivet. Det finns skäl att påminna om att till exempel tillverkningsindustrin i Skåne sysselsätter tre Postadress: Dockplatsen 26, 5 25 Malmö Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Besöksadress: Dockplatsen 26, 5 25 Malmö Telefon (växel): 040-375 34 12 Internet: www.skane.se
Datum 12-10-11 2 (23 ) gånger fler personer än telekom/ IT och sysselsättningen inom life science utgör knappt en tiondel av antalet sysselsatta inom handel. En rimlig slutsats är att det behövs tillväxt inom både det spetsiga och det breda näringslivet för att andelen sysselsatta ska öka markant. Det behövs åtgärder för att främja entreprenörskap, affärsutveckling, kompetensutveckling och innovation inom hela näringslivet. Framtiden är ovanligt svårförutsägbar just nu på grund av den ekonomiska turbulensen i omvärlden, vilken utlöstes av finanskrisen 08. Mycket talar dock för att sysselsättningen i Skåne kommer att öka, till stor del driven av en växande befolkning. Om det inte sker ett radikalt trendbrott kommer dock sysselsättningsgraden att vara fortsatt låg på grund av att sysselsättningen växter i ungefär samma takt som den förvärvsarbetande befolkningen. Kompetensförsörjningen är kanske den största utmaningen inför framtiden. Skåne har till exempel 64 000 sysselsatta inom tillverkningsindustrin, medan endast ca. 100 elever årligen utexamineras från gymnasiets industriprogram. Fram till befaras en överhängande brist på kvalificerade yrkesarbetare inom industrin, ingenjörer, vård- och omsorgspersonal och lärare. Samtidigt är det svårt att påverka eleverna att välja de utbildningar som arbetsmarknaden efterfrågar och instrumenten för att styra utbildningsdimensioneringen är svaga.
Datum 12-10-11 3 (23 ) Sysselsättning Vilka branscher sysselsätter befolkningen i Skåne? På övergripande nivå finns det stora likheter mellan branschstrukturen i Skåne och i riket. I såväl Skåne som i riket arbetar flest personer inom Vård och omsorg samt sociala tjänster, Handel, Tillverkning och utvinning och Företagstjänster. Näringsgrenen Företagstjänster är mycket brett definierad och består av såväl FoU och tekniska konsulter till städföretag. Till gruppen Företagstjänster räknas även bemanningsföretag, vilka ofta hyr ut personal till företag inom andra näringsgrenar. Tillverkningsindustrins minskade sysselsättning består till exempel delvis av att personal flyttats till bemanningsföretag där de klassas som sysselsatta inom tjänstesektorn, även om de hyrs ut som svetsare till ett företag inom verkstadsindustrin. Sysselsatta per näringsgren i Skåne och i riket år 10. Skåne - sysselsättning Riket Näringsgren Antal Andel (%) Andel (%) Q vård och omsorg; sociala tjänster 88 289 16.4% 16.3% G handel 74 703 13.9% 12.4% B+C tillverkning och utvinning 64 6 11.9% 13.5% M+N företagstjänster 63 130 11.7% 10.9% P utbildning 58 516 10.9% 10.5% F byggverksamhet 38 010 7.1% 6.8% H transport och magasinering 28 388 5.3% 5.1% O offentlig förvaltning och försvar 25 530 4.7% 5.6% R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 22 681 4.2% 4.3% J information och kommunikation 17 741 3.3% 3.8% I hotell- och restaurangverksamhet 16 152 3.0% 3.2% A jordbruk, skogsbruk och fiske 10 925 2.0% 1.8% L fastighetsverksamhet 8 833 1.6% 1.5% K finans- och försäkringsverksamhet 7 779 1.4% 2.0% 00 okänd verksamhet 7 587 1.4% 1.1% D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 5 124 1.0% 1.0% Totalt 537 594 100.0% 100.0% Källa: SCB Näringslivsstrukturen i Skåne som helhet påminner om rikets, men inom Skåne finns en tydlig specialisering på olika branscher. Sydvästra Skåne har en betydligt större andel sysselsatta inom företagstjänster (14 %) än nordöstra och nordvästra Skåne (7,3 resp. 6,5 %). Andelen sysselsatta inom byggverksamhet är störst i sydöstra Skåne (9,9 %), medan nästan 18 % av de sysselsatta i nordöstra Skåne arbetar inom tillverkningsindustrin. Information och kommunikationstjänster har en mycket stark koncentration till sydvästra Skåne, där branschen står för 4,8 procent av sysselsättningen.
Datum 12-10-11 4 (23 ) Sysselsatta fördelad per näringsgren för delregioner i Skåne, 10. Näringsgren SV Skåne NV Skåne NO Skåne SO Skåne Skåne A jordbruk, skogsbruk och fiske 0.9% 2.2% 4.0% 6.2% 2.0% B+C tillverkning och utvinning 8.9% 15.2% 17.9% 11.0% 11.9% D+E energiförsörjning; miljöverksamhet 1.0% 0.9% 0.8% 0.5% 1.0% F byggverksamhet 6.2% 7.7% 7.9% 9.9% 7.1% G handel 13.7% 15.4% 12.5% 12.6% 13.9% H transport och magasinering 5.2% 6.3% 4.0% 5.1% 5.3% I hotell- och restaurangverksamhet 3.1% 3.2% 2.2% 3.5% 3.0% J information och kommunikation 4.8% 1.7% 1.3% 0.9% 3.3% K finans- och försäkringsverksamhet 1.6% 1.3% 1.2% 1.3% 1.4% L fastighetsverksamhet 1.8% 1.5% 1.3% 1.6% 1.6% M+N företagstjänster 14.4% 10.0% 7.3% 6.5% 11.7% O offentlig förvaltning och försvar 5.2% 4.2% 4.4% 4.3% 4.7% P utbildning 11.3% 9.7% 11.2% 10.7% 10.9% Q vård och omsorg; sociala tjänster 15.6% 15.6% 19.3% 19.6% 16.4% R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 4.4% 4.0% 3.8% 4.2% 4.2% 00 okänd verksamhet 1.6% 1.0% 1.2% 1.9% 1.4% Totalt andel 100.0% 100.0% 100.0% 100.0% 100.0% Totalt absolut 291 249 132 950 78 902 34 493 537 594 Källa: SCB Specialisering sysselsättning i kluster i Skåne De tre största klusterna/profilområdena i Skåne är Livsmedel, Life Science och IT/Telecom. Dessa har en påtaglig specialisering i Skåne och det finns aktiva klusterinitiativ och riktad forskning mot dessa kluster. Det är dock värt att notera att dessa kluster tillsammans står för en relativt låg andel av Skånes sysselsättning. I nedanstående tabell redovisas andelen sysselsatta år 09 och vilken andel av Skånes samlade lönesumma som dessa kluster står för. Klusterna har definierats som kärnbranscher samt parti- (men inte detalj-) handel, enligt förebild från OECD. Det kan konstateras att huvuddelen av sysselsättningen nästan 90 procent - återfinns utanför dessa utpekade kluster och att dessa ensamma sannolikt inte kommer att kunna lösa Skånes sysselsättningsproblem. Riktade insatser mot spetsarna inom näringslivet behövs, såväl som generella insatser inom kompetensförsörjning, tekniköverföring, entreprenörskap, innovation och affärsutveckling för det breda näringslivet. Skåne tre största kluster/profilområden och deras andel av sysselsättning och lönesummor år 09. Sysselsatta Andel av total sysselsättning Andel av total lönesumma De 3 största klustren 55 357 10.6% 12.7% -Livsmedel 27 103 5.2% 4.8% -Life Science 7 798 1.5% 2.1% -IT/Telecom 456 3.9% 5.8% Övriga sektorer 468 211 89.4% 87.3% Totalt 523 568 100.0% 100.0% Källa: SCB. (Notera att uppgifterna avser år 09, således innan AstraZenecas utflyttning och neddragningarna inom Sony).
Datum 12-10-11 5 (23 ) (Notera att även cleantech har en stark ställning i Skåne. Dessvärre är det svårt att mäta denna sektor i sysselsättningstermer, då den inte följer de branschindelningar som är grund för branschstatistiken.) Utbildningsnivåer i näringslivet Bilden av Skåne präglas ofta av den expansiva sydvästra delen av länet, men det kan konstateras att nästan hälften av antalet sysselsatta (46 procent) finns i övriga Skåne. De sysselsatta i sydvästra Skåne har ofta hög utbildningsnivå i förhållande till riksgenomsnittet för den bransch de är sysselsatta inom, men utanför Malmö-Lund-regionen ser situationen annorlunda ut. Delas näringslivet in i 50 branscher så hade år 10 hälften av branscherna i sydvästra Skåne minst procent större andel sysselsatta med treårig högskoleutbildning eller längre än riksgenomsnittet för respektive bransch. Motsvarande värde för nordvästra Skåne var tre branscher, en bransch i nordost, medan det i sydöstra Skåne inte fanns någon bransch med påtagligt större andel högutbildade än riksgenomsnittet. Utanför sydvästra Skåne är det således få branscher som har påtagligt högre utbildning än riksgenomsnittet för respektive bransch. Tidigare studier har visat att tillverkningsindustrin utanför sydvästra Skåne dessutom har stor tyngd inom mogna branscher som konkurrerar mera med pris än med teknikhöjd och kunskapsinnehåll. Detta pekar mot att näringslivet utanför sydvästra Skåne står inför en stor utmaning som kräver omställning i termer av kompetensförsörjning, teknologisk förnyelse, entreprenörskap, innovation och affärsutveckling för att övervinnas. Sysselsättningsgraden Skåne hade år 10 den lägsta sysselsättningsgraden i landet även då pendlingen till Danmark medräknas. Den låga sysselsättningsgraden beror inte på att Skånes arbetsmarknad utvecklats dåligt. Skåne har tvärtom präglats av en relativt stark sysselsättningtillväxt det senaste decenniet. Men även befolkningen har vuxit snabbt. Andelen sysselsatta av befolkningen har därför, trots den snabba sysselsättningstillväxten, haft svårt att nå upp till de nivåer som råder i övriga delar av landet. Skåne måste som OECD uttryckte det i sin Territorial Review av Skåne springa för att stå stilla. Sysselsättningsgraden för Skånes befolkning mellan -64 år uppgick år 10 till 74,0 procent, vilket var 2,9 procentenheter under riksgenomsnittet. Ända sedan krisen i början av 90-talet har Skåne tillhört de län som haft lägst andel sysselsatta av befolkningen, vilket är en starkt bidragande orsak till Skånes låga ekonomiska tillväxt och låga skattekraft. Sysselsättningsgraden år 10 var högre för män (75,3 procent) än för kvinnor (72,0 procent).
Procentenheter Datum 12-10-11 6 (23 ) 5.0 Sysselsättningsgrad för befolkning -64 år, avvikelse från riksgenomsnitt i procentenheter år 10 (inberäknat gränspendling mot Danmark och Norge). 4.0 3.0 2.0 1.0 Jönköpings län Jämtlands län Kronobergs län Gotlands län 0.0-1.0-2.0 Hallands län -3.0-4.0 Kalmar län Dalarnas län Västernorrlands län Stockholms län Norrbottens län Västerbottens län Värmlands län Västra Götalands län Gävleborgs län Källa: SCB och Örestat, bearbetningar av Uppsala län Örebro län Södermanlands län Västmanlands län Blekinge län Östergötlands län Skåne län Sysselsättningsgraden varierar kraftigt mellan Skånes olika delregioner. Det kan synas paradoxalt att sydvästra Skåne, som haft den snabbaste tillväxten av sysselsättningen, samtidigt har den lägsta sysselsättningsgraden, men det beror på att även befolkningen vuxit kraftigt. Sysselsättningsgraden är högst i sydöstra Skåne, vilket bland annat kan förklaras med en lägre tillväxttakt i befolkningen och en förhållandevis hög medelålder, vilket innebär att en större andel av befolkningen har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. Andel sysselsatta av befolkning -64 år fördelade på regiondelar, 00-10 80.0% 78.0% 76.0% 74.0% 72.0% 70.0% 68.0% 66.0% 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 NV Skåne SV Skåne NO Skåne SÖ Skåne Skåne Källa: SCB och Örestat, bearbetningar av
Datum 12-10-11 7 (23 ) Mellan 00 och 10 ökade antalet sysselsatta i Skåne med ca 55 000 personer (+ 11 procent). Tillväxten var dock ojämnt fördelad. Medan sydvästra Skåne växte med 16 procent ökade nordöstra Skåne endast med 0,4 procent. I absoluta tal innebär det att nordöstra Skåne ökade sysselsättningen med 290 personer under 00-talet, medan sysselsättningen i övriga Skåne växte med 54 708 personer. Sysselsättningsförändringar i Skåne 00-10 per delregion Ökning 00-10 Regiondel Sysselsatta år 10 Absolut Andel Nordvästra Skåne 132 950 11 676 9.6% Nordöstra Skåne 78 902 290 0.4% Sydvästra Skåne 291 249 40 269 16.0% Sydöstra Skåne 34 493 2 763 8.7% Skåne totalt 537 594 54 998 11.4% Källa: SCB Tidigare har Skåne haft en stark draghjälp av den danska efterfrågan på arbetskraft. Denna draghjälp har dock avtagit i styrka och de senaste åren har kännetecknats av att pendlingen minskar och att det sker en nettoflyttning från Skåne till Danmark, till stor del bestående av återflyttande danskar. Detta är delvis en följd av att finanskrisen 08 drabbade Danmark betydlig hårdare än Sverige och av den danska fastighetsbubblan som sprack 07, vilket innebar att bostadspriserna sjönk med ca 30 procent. De sjunkande bostadspriserna tillsammans med förändrade valutakurser har gjord det ekonomisk attraktivt och möjligt för många inflyttade danskar att flytta tillbaka till Danmark. Numera ligger såväl sysselsättningsgrad som arbetslöshet på ungefär samma nivåer i Danmark och i Sverige, respektive i Skåne och på Själland. Integration på arbetsmarknaden Skånes sysselsättningsgrad ligger ca 2,9 procentenheter under riksgenomsnittet (10). För att nå upp till riksgenomsnittet skulle det behövas ytterligare ca 000 sysselsatta. Om målsättningen är att Skåne ska ha samma sysselsättningsgrad som Stockholms län skulle sysselsättningen behöva ökas med 26 000 personer. En grupp som haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden är utomnordiskt födda. År 09 var endast ca 46 procent av de utomnordiskt födda i åldern -64 år sysselsatta, medan motsvarande andel för de som var födda i Sverige var 77 procent. Om man som ett rent räkneexempel antar att invånare i Skåne som är födda i ett land utanför Norden skulle ha samma sysselsättningsgrad som de som är födda i Sverige skulle sysselsättningen i Skåne öka med 42 600 personer, dvs mer än dubbelt så mycket som krävs
Datum 12-10-11 8 (23 ) för att Skåne ska nå samma sysselsättningsgrad som genomsnittet för riket. De utomnordiska invandrarna har en annan sammansättning vad avser ålder, kön och utbildning än vad personer födda i Sverige har. Väsentligt fler har grundskola som högsta utbildningsnivå och färre har gymnasieexamen. Högsta utbildningsnivå för befolkningen i Skåne -64 år efter födelseland, år 09 60% 50% 40% 30% % 10% 0% 14% 48% 3 7% 2 0 % 37% 3 3 % 10 % 1% 1% 0% Grundskola Gymnasie Eftergymnasial Forskarutbildning Uppgift saknas Sverige Utanför norden Källa: SCB Oavsett utbildningsnivå kvarstår stora skillnader i sysselsättningsgrad mellan personer födda i Sverige och de som är födda utanför Norden. I diagrammet nedan kan konstateras att en person född utanför Norden behöver ha en forskarutbildning för att komma upp i samma sysselsättningsgrad som en person med grundskoleutbildning som är född i Sverige. Sysselsättningsgrad för befolkningen i Skåne mellan -64 år, fördelade på födelseland, 09 100% 80% 60% 6 4 % 78 % 8 1% 55% 53 % 8 8 % 6 2 % 40% 3 4 % % 13 % 15% 0% Grundskola Gymnasie Eftergymnasial Forskarutbildning Uppgift saknas Sverige Utanför norden Källa: SCB, bearbetningar av
Datum 12-10-11 9 (23 ) Skillnader i utbildning, könsfördelning och ålder gör att det är rimligt att sysselsättningsgraden mellan de som är födda i Sverige och de som är födda utanför Norden skiljer sig åt. Om den del av Skånes befolkning i förvärvsarbetande ålder som är född i ett land utanför Norden skulle haft samma chanser på arbetsmarknaden som de som är födda i Sverige, givet ålder, kön och utbildning, skulle 68 procent varit sysselsatta, vilket kan jämföras med 77 procent för de som är födda i Sverige. Även om hänsyn tages till att utomnordiskt födda har lägre utbildning och annan könsfördelning och åldersstruktur än de som är födda i Sverige, kan således endast en tredjedel av skillnaden i sysselsättningsgrad förklaras med dessa faktorer. Två tredjedelar av skillnaden i sysselsättningsgrad beror på något annat. Språkkunskaper och långa introduktionstider kan antas vara en förklaring, men även ren diskriminering är en möjlig orsak. Oförmågan att nyttiggöra invandrares kompetens är ett stort problem både på individuell och på makroekonomisk nivå.
Gävleborgs Datum 12-10-11 10 (23 ) Arbetslöshet Skåne län hade, med en arbetslöshet på 7,5 procent av befolkningen mellan 16-64 år, den sjunde högsta arbetslösheten i landet under augusti månad (med arbetslösa avses här personer som anmälda till Arbetsförmedlingen och är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd). Andelen arbetslösa var en procentenhet högre än riksgenomsnittet. En förklaring till att arbetslösheten i Skåne ligger högre än riksgenomsnittet är den att den låga arbetslösheten i Stockholms län väger tungt i riksgenomsnittet. Källa: Arbetsförmedlingen Skåne hade i september 12 den fjortonde högst ungdomsarbetslösheten i landet, mätt som andelen arbetslösa av befolkningen mellan 18-24 år.
Blekinge Gävleborgs Datum 12-10-11 11 (23 ) Källa: Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens förändring inom Skåne I början av 00-talet var arbetslösheten högst i nordvästra och sydvästra Skåne. I båda dessa delregioner var runt åtta procent av befolkningen mellan -64 år antingen öppet arbetslösa eller placerade i arbetsmarknadspolitiska program. Fram till 07 sjönk arbetslöshetsnivåerna i delregionerna samtidigt som de närmade sig varandra. Perioden 06-08 präglades av en snabb sysselsättningstillväxt och sjunkande arbetslöshetstal. Från andra halvan av år 07 till slutet av 08 låg alla fyra delregioner på arbetslöshetsnivåer runt fyra procent av befolkningen. Efter finanskrisen i slutet av år 08 har nivåerna stigit till nästan samma nivå som rådde i början av 00-talet, men nu är det istället nordvästra och nordöstra Skåne som har de högsta arbetslöshetsnivåerna, medan den sydvästra och den sydöstra regiondelen ligger under genomsnittet för länet som helhet.
Datum 12-10-11 12 (23 ) 10.0% 8.0% 6.0% 4.0% 2.0% 0.0% Andel personer som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd av befolkning -64 år, fördelat på delregion och riket, kvartal 1 00 - kvartal 2 12 00k1 00k4 01k3 02k2 03k1 03k4 04k3 05k2 06k1 06k4 07k3 08k2 09k1 09k4 10k3 11k2 12k1 Sydvästra Skåne Nordvästra Skåne Nordöstra Skåne Sydöstra Skåne Skåne Riket Källa: Arbetsförmedlingen, SCB, bearbetat av Arbetslöshet i Skånes kommuner I absoluta tal uppgick arbetslösheten i Skåne i augusti till 59 612 personer, vilket motsvarade 7,5 procent av befolkningen. Mellan augusti och september ökade arbetslösheten med 50 personer. Arbetslösheten var högre för män (8,1 procent) än för kvinnor (6,9 procent). Landskrona, Bromölla, Malmö och Åstorp har den högsta arbetslösheten i Skåne. Lägst arbetslöshet har ett antal kommuner i sydvästra Skåne med omfattande utpendling till Malmö och Lund (till exempel Lomma, Vellinge, Svedala, Kävlinge och Staffanstorp). Även Lund har som enda större kommun i Skåne relativt låg arbetslöshet. Andel öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd, 16-64 år, september 12 samt förändring mellan september 11 och september 12
Datum 12-10-11 13 (23 ) Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. sept 11 - sept 12, proc.enh. Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. sept 11 - sept 12, proc.enh. Landskrona 11.0% 0.0 Ängelholm 6.4% 0.2 Bromölla 9.6% 1.6 Örkelljunga 6.3% 0.3 Malmö 9.6% 0.5 Ystad 6.2% 0.5 Åstorp 8.9% 0.7 Eslöv 6.1% 0.9 Helsingborg 8.8% 0.3 Skurup 6.1% -0.1 Kristianstad 8.8% 1.5 Höganäs 5.7% 0.2 Östra Göinge 8.6% 0.5 Simrishamn 5.7% 0.3 Hässleholm 8.5% 1.4 Hörby 5.6% 0.6 Perstorp 8.2% 0.9 Höör 5.5% 0.2 Bjuv 8.1% 0.2 Sjöbo 5.2% 0.2 Tomelilla 8.0% 0.2 Båstad 4.8% 0.2 Burlöv 7.7% 0.5 Staffanstorp 4.6% 0.3 Osby 7.7% 0.7 Kävlinge 4.5% 0.7 Trelleborg 7.6% 1.1 Svedala 4.2% 0.4 Skåne län 7.5% 0.6 Vellinge 4.1% 0.4 Klippan 7.0% 0.3 Lund 4.0% 0.0 Svalöv 7.0% 0.2 Lomma 3.1% 0.3 Riket 6.5% 0.4 Källa: Arbetsförmedlingen Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) uppgick i september till 12,1 procent, vilket var 1 procentenheter högre än i riket. I absoluta tal uppgår ungdomsarbetslösheten till 14 817 personer, vilket var en minskning med 255 personer sedan i augusti. Andel öppet arbetslösa samt personer i program med aktivitetsstöd, 18-24 år, september 12 samt förändring mellan september 11 och september 12 Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. sept 11 - sept 12, proc.enh. Öppet arbetslösa samt i program med akt.stöd Förändr. sept 11 - sept 12, proc.enh. Bromölla 25.8% 3.8 Malmö 12.4% 1.2 Tomelilla 17.6% 0.7 Höganäs 12.2% 0.0 Landskrona 16.8% 0.8 Simrishamn 12.2% 0.3 Östra Göinge 16.8% 0.9 Skåne län 12.1% 1.1 Hässleholm 16.0% 2.1 Örkelljunga 11.6% 2.3 Kristianstad 16.0% 2.1 Höör 11.4% 0.6 Osby 15.8% 3.0 Staffanstorp 11.4% 1.1 Trelleborg 15.5% 3.0 Perstorp 11.3% -1.1 Ystad 14.5% 1.6 Riket 11.1% 0.9 Åstorp 13.9% 1.8 Svedala 11.1% 2.4 Skurup 13.8% -0.1 Sjöbo 10.6% 0.4 Bjuv 13.6% -0.2 Hörby 10.5% 0.7 Eslöv 13.4% 2.2 Kävlinge 10.3% 3.0 Burlöv 13.2% 0.2 Båstad 10.1% 1.1 Helsingborg 13.2% 0.6 Vellinge 8.6% 1.3 Klippan 13.0% 0.3 Lomma 7.5% 1.5 Svalöv 13.0% -0.5 Lund 4.0% 0.1 Ängelholm 12.6% 0 Källa: Arbetsförmedlingen Andelen av befolkningen i Skåne som är öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd var i september 0,5 procentenheter högre än den var under september 11 och 0,4 procentenheter högre än i september 10.
Datum 12-10-11 14 (23 ) Källa: Arbetsförmedlingen Antalet nyanmälda platser uppvisar en sjunkande trend jämfört med 11. Statistiken från Arbetsförmedlingen över nyanmälda platser indikerar att konjunkturen fortsätter att vika och sedan februari ligger månadsvärdena för antalet nyanmälda platser under nivån för föregående år. Källa: Arbetsförmedlingen Varslen i Skåne under september uppgick till 764 personer, vilket var en minskning från föregående månad på 69 personer. Varsel om uppsägning till Arbetsförmedlingen, fördelad på län och period.
19 19 19 19 19 19 19 19 19 Datum 12-10-11 15 (23 ) LÄN 12-09 12-08 11-09 Stockholms Län 1 645 707 1 151 Uppsala Län 111 250 45 Södermanlands Län 162 163 168 Östergötlands Län 551 138 246 Jönköpings Län 351 190 242 Kronobergs Län 429 70 335 Kalmar Län 294 8 142 Gotlands Län 38 24 22 Blekinge Län 117 176 30 Skåne Län 764 833 341 Hallands Län 213 123 96 Västra Götalands Län 1 176 727 578 Värmlands Län 272 93 197 Örebro Län 222 217 121 Västmanlands Län 321 27 5 Dalarnas Län 129 92 142 Gävleborgs Län 102 137 136 Västernorrlands Län 163 28 86 Jämtlands Län 11 23 63 Västerbottens Län 118 87 130 Norrbottens Län 140 114 64 Riket 7 329 4 227 4 540 Källa: Arbetsförmedlingen När utvecklingen av varsel betraktas över en längre period framgår att nivåerna i Skåne och i riket är avsevärt högre än de var under högkonjunkturens topp 06-07, men ligger långt under de nivåer som rådde i början av 90-talet eller under finanskrisens topp under hösten 08. De 764 varsel som skedde i Skåne under september kan jämföras med toppnoteringen i november 08 på 2290 varslade. Trenden är dock uppgående, vilket är ytterligare tecken på att konjunkturen viker och att även den svenska ekonomin påverkas av oron i omvärlden. Källa: Arbetsförmedlingen Konkurser
Datum 12-10-11 16 (23 ) I augusti 12 gick 66 företag i konkurs, vilket var en minskning med 5 företag jämfört med både föregående månad och september 11. Efter en påtaglig nedgång i antalet konkurser i mitten av 00-talet är nu konkurserna tillbaka på samma nivå som de var i under lågkonjunkturen 02-03. Källa: SCB, bearbetat av Effekter av Skåne låga sysselsättningsgrad Skånes andel av rikets befolkning har ökat mellan 1980 till 09. I periodens början fanns 12,3 procent av rikets befolkning i Skåne, medan andelen år 09 var 13,2 procent. Men under samma tid minskade Skåne sin andel av rikets BNP, från ca 12 procent till 11,5 procent. Skåne andel av rikets befolkning växer således, medan Skåne betyder allt mindre för rikets ekonomiska utveckling.
Datum 12-10-11 17 (23 ) 14.0% 13.0% 12.0% 11.0% 10.0% 9.0% 8.0% 7.0% 6.0% 5.0% 4.0% 3.0% 2.0% 1.0% 0.0% Skånes andel av rikets befolkningen och av BNP, 1980-09 1980 1990 1995 1996 1997 1998 1999 00 01 Skånes andel av bef. 02 03 04 05 06 Skånes andel av BNP 07 08 09 Källa: SCB och OECD, notera att uppgifterna om andel av BNP före 1993 är mycket osäkra. En effekt av Skånes låga sysselsättningsgrad och den svaga tillväxten av ekonomin är att även skattekraften i Skåne är låg. Av Sveriges 21 län har Skåne den sjätte lägsta skattekraften i riket. En annan bidragande orsak till Skånes låga skattekraft är att de drygt 17 000 personer som är bosatta i Skåne men arbetar i Danmark inte betalar skatt i Sverige utan i Danmark. Öresundspendlarnas inkomster syns inte i den svenska statistiken. Skatteutjämningssystemet utjämnar relativt effektivt skillnaderna i skattekraft mellan länen, men detta innebär samtidigt att Skåne är sårbart för centralt bestämda regelförändringar inom skatteutjämningssystemet. Skattekraft per region år 12 Region Skattekraft (kr) Andel av riket Region Skattekraft (kr) Andel av riket Stockholm 6 327 1.17 Jönköping 165 381 0.94 Riket 176 054 1.00 Östergötland 165 305 0.94 Uppsala 175 452 1.00 Kronoberg 164 831 0.94 Norrbotten 174 768 0.99 Örebro 164 419 0.93 Halland 174 105 0.99 Dalarna 164 1 0.93 V Götaland 172 692 0.98 Skåne 163 600 0.93 Västmanland 171 310 0.97 Blekinge 163 458 0.93 Västernorrland 171 148 0.97 Kalmar 162 529 0.92 Södermanland 166 254 0.94 Värmland 159 606 0.91 Gävleborg 166 006 0.94 Jämtland 159 176 0.90 Västerbotten 165 881 0.94 Gotland 153 647 0.87 Källa: SCB
Datum 12-10-11 18 (23 ) Framtiden Ekonomisk utveckling Det saknas aktuella prognoser för Skånes ekonomiska utveckling under de närmaste åren, men eftersom Skånes utveckling tenderar att starkt samvariera med konjunkturläget i riket, går det att hämta stöd i nationella prognoser. I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppt av större prognosinstitut och banker sedan juni 06. Som framgår av sammanställningen vändes den dystra framtidstron i början av sommaren till viss optimism i slutet av sommaren. Sveriges tillväxt visade sig vara god när statistiken över BNP-tillväxt för kvartal 2 släpptes och det fanns tecken på en viss avmattning av den akuta krisen inom euro-området. Men under hösten finns tydliga tecken på att konjunkturen har avmattats och krisen i sydeuropa har förvärrats, vilket innebär att de prognoser som släppt under oktober är relativt dystra. Spännvidden är stor mellan de prognoser som släppts sedan september. Finansdepartementet är mest positiv och tror att BNP kommer att växa 1,6 procent 12 och 2,7 procent 13, medan Danske Bank har den dystraste tillväxtprognosen (+ 0,8 procent 12 och +1,6 procent 13). Den stora spännvidden mellan prognoserna som framgår av diagrammet betonar hur instabilt och svårprognostiserat det ekonomiska läget är. 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 Prognoser över BNP-tillväxt för 12-14, vilka presenterats sedan juni 12, sorterade efter publiceringsdatum 0.0 12 13 14 NO 12-06-07 AF 12-06-12 SBAB 12-06-14 SN 12-06-19 ESV 12-06-19 KI 12-06- DB 12-06-28 RB 12-07-04 SKL 12-08-16 SB 12-08-16 SBAB 12-08-24 FiD 12-08-24 SEB 12-08-28 KI 12-08-29 HB 12-08-30 NO 12-09-04 ESV 12-09-05 RB 12-09-06 FiD 12-09- SN 12-09-24 DB 12-10 -02 SB 12-10 -02 Sysselsättning
Datum 12-10-11 19 (23 ) Även sysselsättningsprognoserna varierar stort över tid och mellan olika prognosmakare. Flertalet prognosinstitut tror att sysselsättningen kommer att växa med ca. 0,4 procent under 12. Prognoserna för 13 och 14 är betydligt mindre samstämmiga. Sedan i september har prognoserna varierat mellan en prognostiserad tillväxt på -0,2 procent under 13 (Nordea och Svenskt Näringsliv), till +0,4 procent (Finansdepartementet och Riksbanken). De senaste månadernas prognoser för 14 varierar än mer, från +0,2 procent (Handelsbanken) till +1,3 procent (Finansdepartementet) Sysselsättningsprognoser för 12-14 vilka presenterats sedan juni 12, förändring av antal sysselsatta 15-74 år (AKU), procent 1.5 1.0 0.5 0.0 12 13 14-0.5 NO 12-06-07 AF 12-06-12 SBAB 12-06-14 ESV 12-06-19 SN 12-06-19 KI 12-06- DB 12-06-28 RB 12-07-04 SKL 12-08-16 SB 12-08-16 FiD 12-08-24 SBAB 12-08-24 SEB 12-08-28 KI 12-08-29 HB 12-08-30 NO 12-09-04 ESV 12-09-05 RB 12-09-06 FiD 12-09- SN 12-09-24 SB 12-10-02 DB 12-10-02 Sysselsättningsutveckling per bransch 09-11 tog fram en utbildningsprognos i samverkan med Västra Götalandsregionen, länsstyrelsen i Stockholm, Tillväxtverket och Tillväxtanalys. I prognosen antas Företagstjänster, Handel, Vård och omsorg, Utbildning och forskning samt Byggnadsindustrin stå för merparten av sysselsättningstillväxten fram till år. Det kan noteras att det, med undantag av Företagstjänster, är branscher som är starkt beroende av den demografiska utvecklingen som växer. Det är till stor del den växande befolkningen i Skåne som genererar sysselsättningstillväxten, snarare än tvärtom. Trots en tillväxt på nästan 44 000 personer förväntas Skånes låga sysselsättningsgrad finnas kvar även år beroende på att även
Datum 12-10-11 (23 ) befolkningen i förvärvsarbetande ålder antas växa kraftigt. Sysselsättningsförändringar per bransch mellan 09- enligt Region Skånes Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 09 Förändring abs. Förändring proc. Företagstjänster 113 681 124 975 11 294 9.9% Handel 72 301 82 678 10 378 14.4% Vård och omsorg 87 807 95 272 7 465 8.5% Utbildning och forskning 67 590 74 088 6 498 9.6% Bygg 33 809 39 537 5 728 16.9% Hotell och restaurang 14 819 17 191 2 372 16.0% Offentlig förvaltning 25 6 27 722 2 102 8.2% Energi, vatten, avfall 5 100 5 409 309 6.1% Övriga tjänster 21 622 21 485-137 -0.6% Jordbruk, skogsbruk, fiske 11 235 10 241-994 -8.8% Tillverkning och utvinning 70 127 67 997-2 130-3.0% Totalt 523 712 566 596 42 884 8.2% Källa: SCB I prognosen konstateras att kompetensutmaningen i Skåne kommer att vara störst inom Vård och omsorg; Teknik och industri samt Pedagogik och utbildning. Enligt prognosen finns det år en beräknad brist på: Ingenjörer totalt (- 4 800) Omvårdnadsutbildade, gymn. (- 4 500) Lärare totalt (- 4 500) Industriutbildade, gymn. (- 3 0) Transportutbildade, gymn. (- 00) Handel & administration, gymn. (- 2 000) Civilingenjörer totalt (- 1 0) Barn- & fritidsutbildade, gymn. (- 700) Tandsköterskor (- 600) Läkare (- 300) Samtidigt finns det en beräknad risk för överskott inom: humaniora, media, samhällsvetare och ekonomer samt naturbruksutbildade och bygg Utmaningar inom kompetensförsörjningsområdet Den kanske allra största utmaningen inom kompetensförsörjningsområdet är den framtida prognostiserade bristen inom teknik och industri. I Region Skånes utbildningsprognos konstateras ett framtida befarat underskott på 4 800 ingenjörsutbildade och 3 0 industriutbildade. Som tidigare noterats sysselsätter tillverkningsindustrin drygt 60 000 personer i Skåne, men endast ca.100 elever utexamineras varje år från gymnasieskolans industriprogram. Det behövs således fler elever som väljer en teknisk utbildning på gymnasial nivå. Detta kompliceras dock av att medelåldern
Datum 12-10-11 21 (23 ) bland yrkeslärare är hög, ca hälften av alla yrkeslärare som är nu är verksamma förväntas vara pensionerade år, vilket innebär att Skåne riskerar en stor framtida brist på yrkeslärare. I prognosen befaras även en stor brist på personal med en högre teknisk utbildning.. Detta beror på generellt stigande utbildningskrav för att överleva i den globala konkurrensen, men även på att en stor del av de gamla gymnasieingenjörerna kommer att utpensioneras till år. Dessa kommer sannolikt att behöva ersättas med högskoleingenjörer samt till viss del av de som läst det fjärde året på gymnasieskolans tekniska program. Problemet är relativt få högskoleingenjörer utbildas och att söktrycket på dessa utbildningar är lågt. Även bland civilingjengörer finns det en överhängande risk för en framtida bristsituation. Även inom för utbildning inriktade mot teknik och naturvetenskap finns det tecken på att det är svårt att få tag i lärare med rätt kompetens. Nedanstående diagram pekar på det vikande intresset för naturvetenskap bland dem som utexamineras från lärarutbildningar i Skåne. Läsåret 01/02 hade 45 procent av de utexaminerade lärarna matematik, teknik eller NO i sina ämneskombinationer. 10/11 hade andelen sjunkit till 24 procent. Utexaminerade lärare från lärarutbildningarna i Malmö och Kristianstad med matematik, teknik eller NO i utbildningen, 01/02 10/11. 60% 50% 40% 30% % 10% 0% Läsår 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 Källa: SCB Även bland gymnasieeleverna kan det konstateras att intresset är lågt för utbildningar inom teknik och industri. 02 kom drygt 18 procent av alla gymnasister som fullföljt utbildningen från det naturvetenskapliga programmet. År 10 hade denna andel sjunkigt till 12 procent. Ett motsvarande fall kan även ses inom det tekniska programmet som gått från att svara för nästan 6 till knappt 4 procent av de utexaminerande eleverna. Andelen utexaminerade från industriprogrammet ligger konstant lågt på ca en procent av eleverna.
Datum 12-10-11 22 (23 ) Andelen elever som slutfört gymnasiet i Skåne med inriktning mot Naturvetenskapliga programmet (NV), Industriprogrammet (IP) och Teknikprogrammet (TE), 02-10. % 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Källa: SCB NV IP TE En ytterligare utmaning är att andelen elever i nionde klass med gymnasiebehörighet i Skåne ligger under riksgenomsnittet och genomsnittet för Stockholm och Västra Götaland. Trenden är dessutom sjunkande. Bland dem som fullföljt gymnasieutbildningen är det dock en något större andel än i riket som går vidare till högre utbildning i Skåne än i riket. Andel elever som avslutat grundskolan med gymnasiebehörighet. Källa: Skolverket Inom vård och omsorgsområdet är det framför allt personal med en gymnasial omvårdnadsutbildning som det befaras bli brist på, vilket framför
Datum 12-10-11 23 (23 ) allt är en följd av en ökande andel äldre i befolkningen. För sjuksköterskor och läkare förväntas ingen kraftig bristsituation på övergripande nivå, men det finns specialiseringar inom yrkesgrupperna som det kan råda kraftig brist på, till exempel erfarna distriktsköterskor, narkossköterskor och vissa specialistinriktningar bland läkare. Hans Henecke Näringslivschef