Miljö- och säkerhetsredovisning 2001
Studsvik AB Studsvik Nuclear AB Studsvik Medical AB Studsvik Japan Ltd Studsvik Scandpower Group Studsvik Eco & Safety AB Studsvik RadWaste AB Studsvik, Inc. Stensand Specialserviceföretaget AB SINA Industrieservice GmbH Co KG Marieholm Stensand Industrirengöring AB Wissenschaftlich-Technische Ingenieur beratung GmbH Studsvik Rosyth Nuclear Services Ltd
Ordlista ALARA Bq Cd CIT Co Cr Cu Dos (stråldos) ECA Ekvivalent ljudnivå EP Halveringstid HCW Hg Jonbytarmassor Lågaktivt avfall m 3 norm Medelaktivt avfall Mn msv N P Pb Radioaktivt SAKAB SKI SSI SVAFO, AB As Low As Reasonably Achievable (devis för att begränsa stråldoser) Becquerel (enhet för radioaktivitet) Kadmium Chalmers Industriteknik Kobolt Krom Koppar Vardagligt namn för effektiv- och ekvivalent dos Ecotoxicity Concentration Aquatic Emission (enhet för ekotoxisk effekt) Ljudnivå mätt med ett filter som efterliknar det mänskliga örats förmåga att uppfatta ljud Eutrophication Potential (enhet för övergödning) Halveringstiden hos ett radioaktivt ämne är den tid det tar för aktiviteteten att minska till hälften av vad den var från början. Human Toxicity Concentration Water (enhet för humantoxisk effekt) Kvicksilver Används bland annat för att rena kylvattnet i kärnkraftverk Avfall som kan hanteras utan skärmning Normalkubikmeter (volym vid rumstemperatur och atmosfärtryck) Avfall som kräver skärmning vid hantering Mangan Millisievert (dosenhet) Kväve Fosfor Bly Varje ämne som på grund av kärnsönderfall har förmågan att utsända energi- och partikelstrålning Svensk Avfallskonvertering AB Statens kärnkraftinspektion Statens strålskyddsinstitut Ett av kärnkraftverken ägt bolag som hanterar äldre svenskt forskningsavfall Studsvik AB (publ) Miljöredovisning 2001. Org nr 556501-0997. Innehållet i denna miljöredovisning får inte, helt eller delvis, kopieras eller lagras på maskinläsbart medium utan tillstånd från Studsvik AB (publ). Studsvik AB (publ). Produktion: LINK Investor Relations, GreenIT. Fotograf porträttbilder: Stig Almqvist. Illustrationer: Leif Åbjörnsson. Tryck: Arkpressen, Västerås.
INNEHÅLL Innehåll Studsvik AB i korthet 2 Året i sammandrag miljö och säkerhet 2001 3 Verksamheten ur miljö- och säkerhetsperspektiv 4 Koncernchefen har ordet 6 Miljöchefen intervjuas 7 Ledningssystem och policies 8 Miljö- och säkerhetsorganisation 9 Miljöindex 10 Rening, utsläpps- och omgivningskontroll 11 Säkerhet och risker 12 Miljömål och åtgärder 14 Miljöpåverkan och utfall 15 Konventionella utsläpp 16 Utsläpp av radioaktiva ämnen 18 Resursförbrukning och avfall 19 Miljökostnader 20 MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNINGEN Av utrymmesskäl innehåller miljö- och säkerhetsredovisningen bara ett urval av koncernens miljöarbete. Saknar du någon information ber vi dig kontakta miljöchef Karin Brodén, telefon 0155-22 10 00. Förklaring till förkortningar, tekniska ord och uttryck finns i ordlistan på omslagets insida. Miljö- och säkerhetsredovisningen finns också på www.studsvik.se där du även kan beställa tidigare års miljö- respektive årsredovisningar. STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001 1
STUDSVIK AB I KORTHET Studsvik en teknologikoncern med ledande ställning inom nukleär teknik Studsvik utvecklar och marknadsför produkter och tjänster som bidrar till att lösa kunders miljö-, säkerhets- och kvalitetsproblem i samband med utnyttjande av främst nukleär teknik, men även andra industriella processer. Studsviks verksamhet är internationell och kunderna utgörs främst av kärnkraftverk och kärnbränsleproducenter, men innefattar även industriföretag och aktörer inom vårdsektorn. Koncernen består av 17 rörelsedrivande företag organiserade i de fyra affärsområdena Nuclear Technology, Waste & Decommissioning, Industrial Services och Nuclear Medicine. Studsvikaktien noterades på Stockholmsbörsens O-lista den 4 maj 2001. Koncernens omsättning uppgick under 2001 till MSEK 882,7. Hans-Bertil Håkansson tillträdde som verkställande direktör och koncernchef den 1 december 2001. 2 STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001
ÅRET I SAMMANDRAG MILJÖ OCH SÄKERHET 2001 Året i korthet Tidigt samråd har hållits med länsstyrelsen och enskilda personer som kan anses vara särskilt berörda beträffande de ansökningar om tillstånd enligt miljöbalken som Studsvik AB och AB SVAFO skall lämna in till miljödomstolen för verksamheten utanför Nyköping. Utökat samråd kommer att genomföras med myndigheter och allmänheten våren 2002. En bullerutredning har genomförts för Studsviks verksamhet utanför Nyköping och övriga verksamheter inom området. Den ekvivalenta ljudnivån har beräknats för de bostäder som ligger närmast området. Utredningen visar att det buller som verksamheterna vid Studsvik AB och AB SVAFO ger upphov till är lägre än Naturvårdsverkets riktvärden för befintliga verksamheter i områden för rörligt friluftsliv. Upptäckten att en behållare med iridium-192 som skickats från Studsvik till USA visade onormalt hög strålning vid framkomsten till kunden i New Orleans vållade stor uppmärksamhet i riksmedia. Det inträffade har föranlett Studsvik till en fortsatt översyn av arbetssätt och kvalitetssystem i samband med transporter och hantering av radioaktiva preparat. STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001 3
VERKSAMHETEN UR MILJÖ- OCH SÄKERHETSPERSPEKTIV Tjänster som bidrar till ökad säkerhet och bättre miljö Studsvik bedriver verksamhet såväl inom egna anläggningar som hos externa kunder. Koncernens produkter och tjänster syftar till att bidra till hög säkerhet och hög kvalitet samt att förbättra miljön i kundernas anläggningar och processer. Nedan beskrivs verksamheten vid Studsvikanläggningen utanför Nyköping i Sverige, verksamheten i Erwin, USA, samt verksamheten hos affärsområdet Industrial Services. Beskrivningen rör verksamheten ur miljöperspektiv och de verksamhetsområden som har störst miljöpåverkan lyfts fram. STUDSVIK, SVERIGE Det svenska dotterbolaget Studsvik RadWaste AB driver en anläggning för smältning av lågaktivt metallskrot samt en anläggning för förbränning av lågaktivt organiskt avfall. Anläggningarnas luftutsläpp kontrolleras. Från smältanläggningen rör det sig om stoftutsläpp och från förbränningsanläggningen utsläpp av radioaktiva ämnen och konventionella utsläpp. Studsvik RadWaste hanterar också andra typer av avfall. På AB SVAFO:s uppdrag behandlas och mellanlagras medelaktivt fast avfall. Studsvik RadWaste sköter vidare driften av en reningsanläggning för vätskeformigt avfall åt AB SVAFO. Avfallet uppkommer i Studsviks radiologiska verksamhet där huvudkällan är testreaktorn R2 som drivs av Studsvik Nuclear AB. R2-anläggningen används främst för bestrålning och testning av kärnbränsle och reaktormaterial, men även för produktion av radioisotoper som används inom industri och sjukvård. Studsvik Nuclear har också laboratorier för hantering av bestrålat bränsle och högaktivt material. Utsläpp av radioaktivitet till luft sker från reaktorverksamheten samt isotopcentralen och övrig laboratorieverksamhet. Luftutsläppen kontrolleras. Vätskeformigt avfall från verksamheten leds till den reningsanläggning som drivs av Studsvik Rad- Waste. ERWIN, USA I Erwin, Tennessee, finns en anläggning för destruktion av filter, vätskor och sönderdelat organiskt material från kärntekniska anläggningar. Slutprodukten skickas antingen tillbaka till kunden eller tas om hand av godkända amerikanska anläggningar. Verksamheten medför luftutsläpp av radioaktiva ämnen. INDUSTRIAL SERVICES Industrial Services och dess bolag Stensand Specialserviceföretaget AB och SINA Industrieservice GmbH Co KG utför sanerings- och strålskyddsinsatser på kärntekniska anläggningar. SINA utför dessutom nedmontering av anläggningar i nukleär miljö, miljöservice inom tung processindustri samt återvinner katalysatorer från fossilt eldade kraftverk. Avfall uppkommer från Industrial Services verksamhet men ansvaret för att det tas om hand på rätt sätt vilar i första hand på Studsviks kunder. Stensand har en anläggning för mekanisk rengöring av färgförorenad utrustning. Verksamheten ger upphov till färgslam som skickas till SAKAB. 4 STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001
VERKSAMHETEN UR MILJÖ- OCH SÄKERHETSPERSPEKTIV STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001 5
KONCERNCHEFEN HAR ORDET Miljö och säkerhet har alltid högsta prioritet Hans-Bertil Håkansson är ny verkställande direktör och koncernchef för Studsvik AB sedan december 2001. Han är affärsman, men också utbildad kärnfysiker. Vi är stolta över att kunna presentera ett fint resultat av det engagerade och målinriktade miljö- och säkerhetsarbetet inom Studsvikkoncernen under 2001. Våra utsläpp och persondoser ligger nu på mycket låga nivåer. Studsvik är idag ett första rangens företag vad gäller miljö- och säkerhetsarbete. Det beror främst på kunskapen och engagemanget hos de personer som driver dessa frågor, men också på att vi sysslar med nukleär teknik. Inte sällan har sådan verksamhet blivit ifrågasatt av just miljö- och säkerhetsskäl. Det blir därför extra angeläget för oss som arbetar med kärnteknik att seriöst och sakligt lyfta fram fakta. Vidare går en stor del av vår affärsverksamhet ut på att bistå kunder med miljölösningar inom avfallsområdet. Därför ligger det i sakens natur att miljötänkande måste prägla vårt agerande och således vara en integrerad del av vår affärsidé. Miljö- och säkerhetsfrågor är alltid av största vikt vid transporter av radioaktiva ämnen och preparat och vi ser fortlöpande över möjligheterna att förbättra våra rutiner vid sådana transporter. Detta arbete har ytterligare förstärkts efter den incident med en isotoptransport till USA som beskrivs på sidan 12 13. Jag har styrelsens uppdrag att aktivt arbeta för ytterligare förbättringar inom områdena miljö och säkerhet. Som nyblivet börsföretag är vi särskilt angelägna att framhålla dessa frågor inom vår verksamhet eftersom allmänhetens förtroende för Studsvik är avgörande för vår framtid. Det är min förhoppning att läsarna skall finna årets miljö- och säkerhetsredovisning upplysande och intressant. Nyköping i mars 2002 Hans-Bertil Håkansson Vertställande direktör och koncernchef 6 STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001
MILJÖCHEFEN INTERVJUAS Vidgat miljöperspektiv genom börsintroduktionen Studsviks inträde på Stockholmsbörsen och arbetet med miljötillstånd för verksamheten utanför Nyköping var de händelser som främst präglade 2001 för Studsvikkoncernens miljöchef Karin Brodén. Vi vill göra något bra av det inträffade, inte bara se det som en akut situation som måste lösas, utan som en möjlighet att ytterligare förbättra våra rutiner. Har arbetet med Studsviks tillståndsansökan enligt miljöbalken för verksamheten i Nyköping förlöpt enligt planerna? Ja, till och med bättre än ursprungsplanerna. Vi har bestämt att vi ska samordna miljötillståndsansökningarna med nya koncessionsansökningar för R2/R2-0-reaktorerna och har därför tidigarelagt pro jektet. Alla handlingar ska vara klara till årsskiftet 2002/2003. Har den miljökonsekvensbeskrivning som utförts inför tillståndsansökan gett någon ny kunskap om miljösituationen vid Studsvik? Inget revolutionerande direkt, men det har inneburit en bra genomgång av helheten. 2001 var ett händelserikt år för Studsvik genom introduktionen på Stockholmsbörsen. Hur påverkades koncernens miljö- och säkerhetsarbete av detta? Jag tror vi har blivit intressantare för en vidare krets, vilket bland annat visat sig genom att Folksam med sitt miljöindex har ställt frågor om vårt miljöarbete. Det har i sin tur medfört att vi har fått titta närmare på vissa frågor, till exempel koncernens totala utsläpp av koldioxid. I slutet av förra året blev det känt att strålning hade läckt ut vid transport från Sverige till USA av en behållare med iridium-192. Vad har detta inneburit för Studsviks miljö- och säkerhetsarbete? I årets miljö- och säkerhetsredovisning redovisas Studsvikkoncernens miljöskyddskostnader för första gången. Varför har det inte gjorts tidigare? Vi har diskuterat att ta med det tidigare, men inte tyckt att vi har haft någon bra modell förrän nu. Vad är det för modell ni använder? Statistiska Centralbyråns modell för redovisning av industrins miljöskyddskostnader. Vilka miljöfrågor är mest aktuella det kommande året? Att ytterligare minska de redan nu låga utsläppen till luft och vatten. Vi ser bland annat över möjligheterna till bättre rening av vätskeformiga utsläpp och förbättringar av förbränningsanläggningen. STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001 7
LEDNINGSSYSTEM OCH POLICIES Strukturerat miljö- och säkerhetsarbete Flera av de svenska dotterbolagen tillämpar ett led nings system där frågor som berör säkerhet, miljö, arbetsmiljö och kvalitet samordnas. LEDNINGSSYSTEM OCH CERTIFIERING För att säkerställa en hög kvalitet på miljöarbetet har de svenska bolagen infört eller påbörjat arbete med att införa miljöledningssystem. Målet är att alla bolag i koncernen på sikt skall miljöcertifieras. De svenska bolagen arbetar enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001. Studsvik, Inc. tillämpar standarden ASME NQA-1 (Quality Assurance Requirements for Nuclear Facility Applications). Detta ledningssystem är fokuserat på säkerhet och kvalitet, men det innefattar även miljö. All kärnteknisk verksamhet är strikt reglerad av detal jerade myndighetsföreskrifter. En viktig föreskrift är Statens kärnkraftinspektions föreskrifter om säkerhet i vissa kärntekniska anläggningar, SKIFS 1998:1. Här regleras bland annat säkerheten vid drift av anläggningar samt hur säkerheten fortlöpande ska värderas och redovisas. År 2001 blev Studsvik Nuclear AB certifierat enligt ISO 14001 medan Stensand Specialserviceföretaget AB genomfört en förrevision enligt samma standard. Sten- sand väntas bli miljöcertifierat under 2002. Studs vik AB och Studsvik RadWaste AB är sedan tidigare miljöcertifierade enligt ISO 14 001 och Studsvik, Inc. är godkända enligt den amerikanska standarden ASME NQA-1. I de flesta fall sker en kvalitetscertifiering av verksamheten i samband med miljöcertifiering. KRAV PÅ LEVERANTÖRER Studsvikbolagen ställer höga krav på sina leverantörer. Kraven är extra stora på de företag som anlitas mycket. Ett exempel är att viktiga leverantörer skall ha miljöledningsprogram. KEMIKALIEKONTROLL OCH RISKHANTERING Studsvik gör en årlig översyn av risker i verksamheten. Här ingår bland annat att bedöma om de kemikalier som används motsvarar egna krav och nya krav enligt lagstiftning. MILJÖ- OCH SÄKERHETSPOLICIES Studsvikkoncernens miljö- och säkerhetspolicies är styrande för allt miljö- och säkerhetsarbete inom koncernen, till exempel mål och åtgärdsprogram. Enskilda dotterbolag har ibland verksamhetsanpassade policies. MILJÖPOLICY FÖR STUDSVIK AB Vi skall använda den bästa möjliga tekniken som är ekonomiskt försvarbar för att minimera verksamhetens miljöpåverkan. Vi skall i våra ledningssystem för kvalitet, arbetsmiljö, säkerhet och miljö systematiskt använda mål och handlingsprogram för att leda och utveckla arbetet. Vi skall föregå med gott exempel inom miljöområdet. Öppenhet och god kommunikation med kringboende, myndigheter, kunder, massmedia, anställda och övriga intressenter är en av hörnstenarna i vårt miljöarbete. Vi har utgångspunkten att allt miljöarbete lönar sig. SÄKERHETSPOLICY FÖR STUDSVIK AB Vi sätter säkerheten främst i alla led inom vår verksamhet. Genom kompetent, motiverad och rätt utbildad personal och höga krav på våra anläggningar vill vi förebygga olyckor. Vi skall i våra ledningssystem tillse att arbetet drivs på ett säkert sätt. Vi sätter upp mål och handlingsprogram för att utveckla och förbättra säkerhetsarbetet. 8 STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001
MILJÖ- OCH SÄKERHETSORGANISATION Nära samarbete mellan miljö och säkerhet Inom Studsvikkoncernen är ansvaret för miljö- och säkerhetsarbetet integrerat med affärsverksamheten. Det innebär att cheferna för koncernens bolag är huvudansvariga för miljö och säkerhet inom respektive bolag. Speciella miljösamordnare och miljöchefer driver det operativa miljöarbetet framåt och fungerar som rådgivare i miljöfrågor. Miljöarbetet utövas i bred samverkan med personalen som har den baskompetens som behövs för att klara arbetet. Svenska miljöchefer och miljösamordnare träffas regelbundet i ett nätverk där såväl miljö- som kvalitetsfrågor behandlas. Miljöorganisationen har ett nära samarbete med strålskyddsföreståndare och säkerhetschef. Dessa har en övergripande och rådgivande roll i säkerhets- och strålskyddsfrågor. Karin Brodén Miljöchef Studsvik AB/ Koncern Studsvik RadWaste AB Helena Gustafsson Miljöchef Studsvik Nuclear AB Kim Svensén Miljösamordnare Industrial Services Mariella Nilsson Miljösamordnare Studsvik Scandpower Charlotta Persson Miljösamordnare Studsvik Medical AB Jan Dahlberg Miljösamordnare Studsvik Eco & Safety AB Jeff Deeds Miljöchef Studsvik, Inc. Robert Hedvall Strålskyddsföreståndare Studsvikverksamheten Anders Pettersson Säkerhetschef och säkerhets rådgivare Studsvikverksamheten STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001 9
MILJÖINDEX Indikatorer mäter miljöpåverkan För första gången har Studsvik lämnat underlag till en offentlig miljöundersökning som genomförs av Folksam. De nyckeltal som används ställer olika miljöfaktorer i relation till Studsvikkoncernens sammanlagda omsättning. För att följa upp utvecklingen av olika miljöfaktorer är det vanligt att använda miljöindikatorer. Som nyblivet börsnoterat företag har Studsvik för första gången redovisat uppgifter för Folksams miljöindex. Miljöindexet är ett redskap för att bedöma företags miljöpåverkan. För 2001 års verksamhet redovisas uppgifter om klimat, biologisk mångfald, påverkan på ozonskiktet samt vattenresurser. Folksams miljöindex möjliggör jämförelser mellan enskilda företags och olika branschers miljöpåverkan. Nedan presenteras ett urval av de uppgifter Studsvikkoncernen redovisat till miljöindex 2002. KLIMATPÅVERKAN Som indikator för påverkan på jordens klimat har Folk - sam valt utsläpp av koldioxid, CO 2. Koldioxid bildas vid förbränning av kolhaltiga bränslen men det är bara fossila bränslen som ger ett nettobidrag till växthuseffekten. STUDSVIKKONCERNENS KOLDIOXIDUTSLÄPP 2001 Egen verksamhet Inköpt bränsle, anläggningar 2 868 ton CO 2 Inköpt bränsle, transporter 723 Summa 3 591 Inköp av varor och tjänster Inköpt el 46 Inköpt värme 3 078 Inköpta godstransporter 197 Inköpta resor 362 Inköpta råmaterial 1 Summa 3 684 Summa 7 275 ton CO 2 De enskilt största källorna till koldioxidutsläpp under året var inköpt värme från Vattenfall Fastigheters anläggning i Studsvik (3 078 ton) samt naturgas som används av fabriken i Erwin (1 888 ton). Den värme som köps in från Vattenfall Fastigheter produceras med förnyelsebara energislag. Studsvikkoncernens koldioxidutsläpp i relation till omsättningen var för 2001 8,2 ton koldioxid/msek. Detta miljöindex kan jämföras med miljöindex för andra företag år 2000. Högst utsläpp år 2000 hade rederier och transport med 92 ton koldioxid/msek och skogsindustrin med 75 ton koldioxid/msek medan branschsnittet för verkstadsindustrin var 6,4 ton koldioxid/msek. BIOLOGISK MÅNGFALD För att möjliggöra en jämförelse av företagens påverkan på den biologiska mångfalden har Folksam valt att fråga om användning av virke och pappersprodukter. Studsvikkoncernen använde under 2001 papper motsvarande 42 kubikmeter virke. Det är verksamheten i Studsvik som svarar för den största användningen. Koncernens skogsförbrukning i relation till omsättningen var för 2001 0,05 m 3 virke/msek. Snittet för kraftbranschen, som var den största förbrukaren 2000, låg på 26 m 3 virke/msek medan snittet för tjänsteföretag var 0,027. PÅVERKAN PÅ OZONSKIKTET Som mått på företagens påverkan på ozonskiktet använder Folksam inköp av ozonnedbrytande ämnen. Studsvik köpte under 2001 in 0,3 kg ozonnedbrytande ämnen för påfyllning av luftkonditioneringsanläggningar. VATTENRESURSER Vatten är en bristvara i många länder och för att spegla påverkan på denna resurs frågar Folksam om företagens uttag av färskvatten i områden med vattenstress. Sverige räknas inte dit, men däremot USA. Under 2001 använde Studsvik 58 kubikmeter vatten vid verksamheten i Erwin. 10 STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001
RENING, UTSLÄPPS- OCH OMGIVNINGSKONTROLL Miljöövervakning i flera steg Studsviks miljöpåverkan från anläggningen utanför Nyköping följs upp genom utsläppskontroll och prover i omgivningen. De radioaktiva utsläppen från Studsvik är så låga att de knappt ger några spår i omgivningsproverna. I de myndighetsbeslut som reglerar driften av Studsviks anläggningar utanför Nyköping finns angivet hur stora utsläpp som högst får ske till omgivningen. Det finns också fastställda kontrollprogram för utsläppskontroll och omgivningsprovtagning. KRAV PÅ INKÖPTA VAROR, ANLÄGGNINGAR, DRIFTFÖRHÅLLANDEN OCH PERSONAL För att kunna minimera utsläppen till luft och vatten ställer Studsvik bland annat krav på inköpta varor, anläggningar, driftförhållanden och personal. RENING OCH UTSLÄPPSKONTROLL Olika reningsanordningar används för att minska utsläppen till miljön. Utsläppen till luft renas bland annat med hjälp av olika filter. Förorenat vatten behandlas i reningsverk. Utsläppen till luft och vatten av radioaktiva och icke-radioaktiva ämnen mäts vid utsläppspunkterna. OMGIVNINGSKONTROLL Kontroller görs även av aktivitetshalten i prover från närområdet. Vilka prover som skall tas regleras av Statens Strålskyddsinstitut (SSI) i ett omgivningskontrollprogram. Proverna avser såväl djur- (mjölk, kött, fisk, musslor) som växtriket (mossor, gräs, sallad, tång). Dessutom tas prov på vattensediment och slam från avloppsreningsverk. Studsviks Radiometrilaboratorium, som drivs av Studsvik Nuclear, inhämtar och analyserar flertalet omgivningsprover. Vid ett besök på laboratoriet beskriver Mari Anne Johansson, laboratorieingenjör, och Yvonne Sandell, som är ansvarig för mätverksamheten, vad laboratoriet gör med omgivningsproverna. Proverna hämtas ute i fält eller köps in från lokalbefolkningen, säger Mari Anne Johansson. Provernas gammastrålning mäts sedan med en så kallad gammaspektrometer. I stort sett är det bara isotoperna cesium-137 och naturligt kalium-40 vi hittar. Cesiumet beror till största delen på nedfallet efter Tjernobyl-katastrofen 1986. Faktum är att mängden cesium-137 som släpps ut från Studsvik, utom vatten utsläppen, är så liten att den drunknar i bidraget från Tjernobyl, förklarar Yvonne Sandell. Laboratoriet gör också radioaktivitetsanalyser för Studsviks utsläppskontroll (vatten och luft) och en del externa analyser (till exempel cesiumanalyser som krävs för exportcertifikat för livsmedel). KONTROLL AV METALLER I FISK Studsvik undersökte under 2001 halten av kvicksilver och kadmium i gös och gädda som fångats nära anläggningen utanför Nyköping. Proverna har analyserats på ackrediterat laboratorium. Halterna var låga jämfört med Livsmedelsverkets hälsogränsvärden och Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ANALYS- OCH RIKTVÄRDEN FÖR METALLER I FISK Kvicksilver, Gränsvärde, Kadmium, Riktvärde, mg/kg mg/kg mg/kg mg/kg Gös 0,09 1,0 * <0,005 ** Gädda 0,16 1,0 * <0,005 ** * = gränsvärde för försäljning av fisk. För barnmat baserad på fisk är gränsvärdet 0,05 mg/kg. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder är 0,16 mg/kg i gädda att betrakta som en låg halt. ** = riktvärde saknas, normalvärdet i sjöar är 0,1 mg/kg för gädda. STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001 11
SÄKERHET OCH RISKER Låga stråldoser till personalen Flertalet anställda i Studsvikkoncernen utsätts överhuvudtaget inte för någon förhöjd strålning. Verksamheten i Studsvik medför att en del personalgrupper utsätts för viss joniserande strålning i sitt arbete. Medelstråldosen för personal som arbetar med joniserande strålning är ca 1 msv/år. Driftpersonalen vid R2-reaktorn utsätts för högst stråldos, i snitt 5 msv/år. Det högsta värdet för en enskild person var under 2001 16,9 msv/år, vilket är lägre än den internationellt satta gränsen 50 msv/år. Stråldoserna kan jämföras med den stråldos som normalsvensken får, ca 4,5 msv/år. Ca 2 msv/år av stråldosen kommer från radon i bostäder medan ca 1 msv/år beror på kosmisk strålning och strålning från naturligt radioaktiva ämnen i vår omgivning. För att minska stråldoserna vid den radiologiska verksamheten finns så kallade dosbegränsningsprogram. Resultaten av dessa program granskas i en kommitté, ALARA-kommittén (ALARA betyder As Low As Reasonably Achievable). STRIKTA REGLER OCH MYNDIGHETSKONTROLL Verksamhet med joniserande strålning är reglerad av detaljerade myndighetsföreskrifter. De ansvariga tillsyns myndigheterna, SSI och SKI, kontrollerar regelbundet att alla strålskydds- och säkerhetsföreskrifter följs vid anläggningen i Studsvik. Motsvarande kontroll sker vid koncernens utlandsägda bolag. SÄKERHETSGRANSKNING Vid Studsvikanläggningen granskas frågor som berör säkerheten i två steg först en egengranskning och därefter en fristående granskning av en säkerhetskommitté. En säkerhetsanalys görs före varje större för ändring som kan påverka säkerheten. Vid större förändringar upprättas särskilda säkerhetsrapporter. Arbetet har bland annat sin grund i föreskrifter från SKI om säkerhet i vissa kärntekniska anläggningar. SÄKERHETSARBETET I ERWIN Säkerhetsprogrammet vid Erwin-anläggningen överensstämmer med de krav som Tennessees miljö- och arbetsmiljömyndigheter ställer. Alla anställda går igenom radiologisk och säkerhetsteknisk utbildning innan de börjar arbeta på anläggningen. Därutöver hålls en årlig fortbildning. Radiologiska säkerhetstekniker övervakar säkerheten vid fabriksdrift och underhåll. Före varje arbetspass hålls säkerhetsgenomgångar för att meddela eventuell ny säkerhetsinformation och för att säkerställa att alla känner till de säkerhetskrav som gäller för aktuella arbetsmoment. NY RISKBEDÖMNING FÖR OMGIVNINGEN I arbetet med miljötillståndsansökningar för verksamheten utanför Nyköping redovisas olika riskbedömningar. Sannolikheten för olyckstillbud bedöms vara liten. Konsekvenserna för liv och hälsa skulle bli störst vid en olycka med en transport av aktivt material och för miljön vid en tankbilsolycka. En beräkning har också gjorts över vilka doser närboende skulle riskera utsättas för vid ett haveri i R2-reaktorn. Den visar att dostillskotten skulle bli små, om man inte vistades alldeles i närheten av reaktorn. FÖRHÖJD STRÅLNIVÅ VID ISOTOPTRANSPORT En försändelse innehållande det radioaktiva preparatet iridium-192 som skickades iväg från Studsvik den 27 december 2001 i intakt och godkänt transportemballage visade vid mätningar hos mottagaren i New Orleans, USA, onormalt hög strålning. Iridium-192 används av Studsviks kund Source Production & Equipment (SPEC) i instrument för kontroll av byggnadskonstruktioner. Iridium är en silvervit och hård metall som normalt inte är radioaktiv. Den kan dock göras radioaktiv genom bestrålning. Detta sker bland annat vid Studsviks anläggning utanför Nyköping. Här bestrålas inaktivt iridium-191 i form av små korn med neutroner i Studsviks R2-reaktor. Iridium-192 har en halveringstid på drygt två månader. Den aktuella försändelsen skickades iväg från Studsvik med bil och senare med flyg, och uppvisade vid avsändandet normala värden. Efter landning i Memphis, 12 STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001
SÄKERHET OCH RISKER USA, den 31 december lastades behållaren om till lastbil. Efter fem timmars körning kom behållaren till flygplatsen i New Orleans. Där hämtades den två dagar senare av företaget SPEC. Först då visade det sig att behållaren avgav för höga strålningsnivåer. Behållaren förseglades hos SPEC i avvaktan på fortsatt undersökning. När behållaren öppnades visade det sig att två av de tre innerbehållarna med iridium var öppna. Därmed hade strålning kunnat tränga igenom ytterbehållarens strålskydd. Det inträffade har föranlett Studsvik till en fortsatt översyn av arbetssätt och kvalitetssystem i samband med transporter och hantering av radioaktiva preparat. Det finns idag inget som tyder på att någon som kommit i kontakt med behållaren har fått några strålskador. Efter ett uppehåll för översyn av rutiner har SSI gett Studsvik tillstånd att återuppta isotoptransporterna. SSI har också anmält Studsvik till åklagarmyndigheten då man anser att företaget brutit mot strålskyddslagen och mot lagen om transport av farligt gods. Iridiumbehållaren körs från Norrköping till Stockholm. Transporten av iridium-192 lämnar Studsvik i lastbil. I Stockholm lastas behållaren om på nytt. Planet landar i Memphis på nyårsafton 2001. Vid mellanlandning i Paris uppmäts normala värden. Behållaren körs i lastbil till Studsviks kund i New Orleans. Kapslarna placeras i en hållare med tre hål som sedan placeras i ett strålskydd av massiv metall, omgiven av ett rostfritt stålhölje. Iridiumkornen, 3 mm i diameter, förpackas i tre innerkapslar av stål, cirka 300 korn/kapsel. STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001 13
MILJÖMÅL OCH ÅTGÄRDER Fortsatt fokus på minskade utsläpp Studsvik klarade alla miljömål som satts upp för 2001 som har med verksam hetens miljöpåverkan att göra. För 2002 planeras bland annat nya åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten från verksamheten i Studsvik. MILJÖMÅL Inom Studsvikkoncernen finns såväl övergripande som detaljerade miljömål, bland annat för att minska utsläppen till luft, vatten och mark. Varje år görs en översyn av verksamhetens miljöaspekter. Under 2001 har formerna för översynen förändrats för att göra personalen mer delaktig i arbetet genom att personalen i huvudsak inriktar sig på den egna verksamhetens miljöaspekter. Resultaten från översynen ger underlag för nya eller reviderade miljömål. Denna process är ett led i koncernens systematiska arbete för ständiga förbättringar. Förutom de mål som direkt påverkar verksamhetens inverkan på miljön finns det också ett flertal administrativa mål. MÅLUPPFYLLNAD UNDER 2001 De mål som har med verksamhetens miljöpåverkan att göra har samtliga uppfyllts. Det har inte förekommit några överskridanden av tillståndsvillkor under året. På grund av omprioriteringar i den totala verksamheten har vissa planerade miljöåtgärder inte genomförts, bland annat sådana som involverat partners/leverantörer till Studsvik, däribland ett projekt för återvinning av hushållsavfall. Ett annat mål är att bättre än tidigare kunna redovisa Studsvikkoncernens miljöpåverkan av transporter, och då framförallt verksamhetens påverkan på växthuseffekten. Därför inhämtas uppgifter om utsläpp av koldioxid från koncernens bolag och från berörda leverantörer. MILJÖPÅVERKAN, MÅL OCH UTFALL På nästa sida redovisas miljöpåverkan, mål och utfall för aktuella miljöprojekt. Av tabellen kan man utläsa hur utfallet blivit jämfört med gräns- och riktvärden samt Studsviks egna mål. Utsläppen till luft och vatten av radioaktivitet låg, liksom under de senaste åren, med god marginal under gällande riktvärden. Att utsläppen från Erwin-anläggningen ökat beror på att produktionen ökat jämfört med 2000. Utsläppen till vatten av tungmetaller, fosfor och kväve från verksamheten i Studsvik var betydligt lägre 2001 än föregående år. Variationerna mellan åren beror i första hand på variationer i verksamheten. MILJÖMÅL FÖR 2002 På några års sikt är målet fortsatt minskade utsläpp till vatten och luft från verksamheten i Studsvik. För att nå detta mål planeras förbättringar av förbränningsanläggningen och åtgärder för att minska utsläppen till vatten från rening av vätskeformigt avfall. 14 STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001
MILJÖPÅVERKAN OCH UTFALL Miljöpåverkan, mål och utfall MILJÖPÅVERKAN GRÄNS- OCH RIKTVÄRDEN STUDSVIKS MÅL UTFALL 2001 UTFALL TIDIGARE ÅR Utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten från verksamheten i Studsvik 0,1 msv/år (vatten och luft) Understiga en hundradel av riktvärdet 2001: 0,0002 msv 2000: 0,0001 msv 1999: 0,0002 1998: 0,0004 1997: 0,0004 1996: 0,0005 1995: 0,0003 Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft från verksamheten i Studsvik 0,1 msv/år (vatten och luft) Understiga en tusendel av riktvärdet 2001: 0,00002 msv 2000: 0,00002 msv 1999: 0,00002 1998: 0,00002 1997: 0,00002 1996: 0,00003 1995: 0,00003 Utsläpp av tung metaller, fosfor och kväve till vatten från verk samheten i Studsvik Från och med år 2000 få ned utsläppen till lägre nivåer än de senaste åren Utsläpp 2001 (kg/år) Mn 0,6 Cr 0,1 Cu 0,9 Pb 0,1 Co 0,02 Cd 0,01 Hg 0,002 P 16 N tot 33 Utsläpp (kg/år) 2000 1999 1998 Mn 4,5 0,4 0,2 Cr 0,2 0,1 0,2 Cu 1,5 1,1 1,0 Pb 0,6 0,4 0,2 Co 0,06 0,04 0,02 Cd 0,3 0,1 0,03 Hg 0,001 0,001 0,002 P 19 57 53 N tot 47 45 47 Utsläpp av kvicksilver till luft från förbränningsanläggningen i Studsvik 30 µg/m 3 norm (riktvärde) Understiga villkors gränsen Max uppmätt 2001: 4 µg/m 3 norm Max uppmätt 2000: 5 µg/m 3 norm 1999: 2 1998: 642 Utsläpp av stoft till luft från smält - anläggningen i Studsvik 12 g/ton smält metall och 2 mg/ m 3 norm (riktvärden) De specifika utsläppen av stoft ska inte öka trots att verksamheten har ökat 2001: cirka 5 6 g/ton smält metall 2000: cirka 5 6 g/ton smält metall 1999: cirka 20 g/ton smält metall 1998: cirka 20 g/ton smält metall Förbrukning av energi för radiometri verksamheten vid Studsvik Nuclear Minska värme- och elförbrukningen från verksamheten 2001 (MWh) Värme: 0,48 El: 0,12 (MWh) 2000 1999 Värme: 0,47 0,49 El: 0,17 0,23 Utsläpp av radio aktiva ämnen till luft från verksamheten i Erwin 0,1 msv/år Med god marginal understiga riktvärdet 2001: 0,0002 msv 2000: 0,00006 msv 1999: 0,00002 Uppkomst av färg - slam vid verksamheten vid Stensand i Göteborg Minska mängden färgslam som uppkommer (i relation till omsättningen) 2000 2001: 3510 kg 1999: 1 720 kg 1998: 7 300 1997: 9 040 STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001 15
KONVENTIONELLA UTSLÄPP Obetydlig påverkan från konventionella utsläpp Verksamheten vid anläggningen i Studsvik medför vissa utsläpp av konventionella ämnen till luft och vatten. Under 2001 var utsläppen till vatten lägre än året innan medan luftutsläppen var ungefär oförändrade. UTSLÄPP TILL LUFT De konventionella luftutsläppen i Studsvik är låga eftersom anläggningarna är små och har effektiv teknik för rening. UTSLÄPP TILL VATTEN De konventionella utsläppen till vatten är låga från verksamheten i Studsvik. Det är främst fosfor, kväve och metaller som släpps ut. Utsläppen var lägre under 2001 än föregående år, vilket i huvudsak beror på förändringar i verksamheten. Nedan redovisas utsläpp av metaller till Östersjön från Studsvik år 2001 jämfört med de metallmängder som släpps ut via Trosaån. PÅVERKAN PÅ OMGIVNINGEN MARGINELL Studsvik har med hjälp av underlag från CIT Ekologik, Chalmers Industriteknik, beräknat i vilken utsträckning vattenutsläppen är skadliga för miljö och hälsa. Utifrån underlaget har utsläppens potentiella bidrag till övergödning och potentiella giftighet för människa (humantoxicitet) respektive ekosystemet (ekotoxicitet) beräknats. Med potentiellt bidrag avses det bidrag som maximalt är möjligt. Av diagrammen på nästa sida framgår dels hur stora effekter Studsviks utsläpp har i ett nationellt perspektiv, dels hur utsläppens möjliga effekter varierat från år till år. Sammanfattningsvis kan sägas att utsläppen är låga och att påverkan på omgivningen i närområdet är marginell. UTSLÄPP I ÖSTERSJÖN FRÅN STUDSVIK 2001 JÄMFÖRT MED TROSAÅN, KILOGRAM/ÅR 140 170,000 120 100 80 60 40 20 0 0,010 1,900 0,900 0,150 43,000 Kadmium Koppar Bly Studsvik Trosaån 0,020 9,500 0,120 38,000 0,640 0 * 0,002 0 * Kobolt Krom Mangan Kvicksilver *Uppgifter saknas för Trosaån Källa: Statistiska Centralbyrån, Miljötillståndet i sjöar och vattendrag, 1998 16 STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001
KONVENTIONELLA UTSLÄPP ÖVERGÖDNINGSEFFEKT, EKOTOXISK OCH HUMAN- TOXISK EFFEKT FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN 2001 POTENTIELLT BIDRAG TILL ÖVERGÖDNING FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN 0,000006 Andelar av uppskattade totala effekter för hela Sverige 0,000006 160 EP jämfört med 1995 års nivåer (%) 0,000004 120 80 0,000002 0,0000009 40 0,000000 Övergödning Ekotoxisk effekt 0,0000000006 Humantoxisk effekt 0 95 96 97 98 99 00 01 Sammanlagda potentiella bidrag till övergödnings-, ekotoxisk och humantoxisk effekt av utsläpp till vatten 2001 från verksamheten i Studsvik jämförda med uppskattade totala effekter för Sverige. Som framgår av staplarna är Studsviks potentiella bidrag till miljöeffekterna i Sverige mycket små (mindre än 6 miljondelar). Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till övergödning från Studsvikanläggningens utsläpp till vatten åren 1995 till 2001. Variationerna mellan åren beror på variationer i verksamheten. Jämförelsen är baserad på utsläpp av fosfor och kväve samt ämnenas specifika övergödningspotential, EP. POTENTIELLT BIDRAG TILL EKOTOXISK EFFEKT FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN 700 600 500 400 300 200 100 ECA jämfört med 1995 års nivåer (%) POTENTIELLT BIDRAG TILL HUMANTOXISK EFFEKT FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN 100 80 60 40 20 HCW jämfört med 1995 års nivåer (%) 0 95 96 97 98 99 00 01 0 95 96 97 98 99 00 01 Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till ekotoxisk effekt från Studsvikanläggningens utsläpp till vatten åren 1995 till 2001. Jämförelsen är baserad på utsläpp av krom, koppar och bly (från och med 1997 även kadmium och kvicksilver) samt de olika ämnenas specifika ekotoxiska egenskaper, ECA. Staplarna avspeglar variationer i verksamheten till exempel större användning av kalium permanganat år 2000. Små absoluta förändringar i avfallets metallinnehåll ger stor påverkan på tabellens värden. Diagrammet visar den relativa förändringen av det årliga potentiella bidraget till humantoxisk effekt från Studsvikanläggningens utsläpp till vatten åren 1995 till 2001. Jämförelsen är baserad på utsläpp av krom, koppar, bly och kobolt (från och med 1997 även kadmium och kvicksilver) samt de olika ämnenas specifika humantoxiska egenskaper, HCW. Staplarna avspeglar variationer i verksamheten. STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001 17
UTSLÄPP AV RADIOAKTIVA ÄMNEN Låga stråldoser till omgivningen Utsläppen av radioaktiva ämnen till luft och vatten från Studsvikanläggningen låg under 2001 på en stabilt låg nivå jämfört med tidigare år. I Erwin ökade utsläppen till luft eftersom anläggningens drifttid ökade. Utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten och luft kontrolleras vid utsläppspunkterna. Den uppmätta radioaktiviteten i utsläpp från Studsvik, vilken mäts i becquerel (Bq), räknas om till den stråldos (mätt i millisievert per år, msv/år) som en tänkt person i Studsviks närhet skulle utsättas för. DOSER LÅNGT UNDER GÄLLANDE RIKTVÄRDEN Av diagrammen nedan framgår att 2001 års utsläpp till luft och vatten från Studsvikanläggningen ger upphov till stråldoser som med mycket stor marginal understiger det gällande riktvärdet på 0,1 msv/år. Utsläppen under 2001 från Studsvik motsvarar en stråldos på totalt 0,00019 msv, varav 0,00017 till vatten. Som jämförelse kan nämnas att den naturliga bakgrundsstrålningen från rymden varje år ger oss en stråldos som är mer än 1000 gånger större (0,3 msv/år) än det hypotetiskt beräknade utsläppet. Även i Erwinanläggningen underskred utsläppen till luft med stor marginal gällande riktvärde. De ökade utsläppen jämfört med fjolåret förklaras av en ökad drifttid under 2001. STRÅLKÄLLA Dos (msv/år) Radon i bostäder (medelvärde) 2 Naturlig bakgrundsstrålning (medelvärde) 1 Röntgenundersökningar (medelvärde) 0,7 Jordenruntresa med flyg 0,2 Armbandsklocka med självlysande boett 0,1 Biobränsleeldat fjärrvärmeverk (luftutsläpp) <0,001 Studsvik (totalutsläpp) <0,001 Erwin (totalutsläpp) <0,001 RIKTVÄRDEN FÖR STRÅLDOS Utsläppen av radioaktiva ämnen till vatten och luft begränsas genom ett riktvärde på 0,1 msv/år till en hypotetisk grupp. Det vill säga effekten av utsläppen får inte ge en stråldos på mer än 0,1 msv/år till någon person. DOSER FRÅN UTSLÄPP TILL VATTEN DOSER FRÅN UTSLÄPP TILL LUFT 0,01 0,01 0,001 0,001 0,0001 0,0001 0,00001 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 0,00001 80 82 Studsvik 84 86 88 Erwin 90 92 94 96 98 00 Doser i millisievert (msv) från utsläpp till vatten 1980-2001 från Studsvikanläggningen. Doser i millisievert (msv) från utsläpp till luft 1980-2001 från Studsvikanläggningen (röda staplar) och Erwin-anläggningen (grå staplar). 18 STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001
RESURSFÖRBRUKNING OCH AVFALL Biobränsle bidrar till uppvärmning Såväl vid verksamheten i Studsvik som vid anläggningen i Erwin förbrukas el, värme, olja, drivmedel, vatten och kemikalier. Dessutom uppkommer olika former av avfall. Förbrukningen av råvaror och energi mäts och följs upp kontinuerligt. I mån av behov upprättas åtgärdsprogram för att minimera användningen. ENERGI För uppvärmning av Studsvikanläggningens lokaler används värme från Vattenfall Fastigheters biobränsleeldade panna i Studsvik samt återvunnen värme från Studsviks förbränningsanläggning. Vid drift bidrar förbränningsanläggningen med cirka 1 megawatt. Under 2001 bidrog anläggningen med 3 600 megawattimmar, vilket motsvarar 32 procent av Studsviks värmebehov. För att få en effektivare för bränning används olja som stödeldning. Se tabell nedan. Vid anläggningen i Erwin förbrukades ca 5 000 megawattimmar el, 944 000 kubikmeter naturgas, 58 kubikmeter vatten och 600 liter dieselolja. KEMIKALIER VID VATTENRENING OCH TVÄTT Vid Studsvikanläggningen åtgår kemikalier bland annat vid rening av avfallsvatten och tvätt av skyddskläder. Mindre mängder förbrukas i olika laboratorier samt vid driften av R2-reaktorn. Dessutom används kalk för rökgasrening i förbränningsanläggningen samt tillsatskemikalier i smältanläggningen. Se tabell nedan. Vid anläggningen i Erwin förbrukades 33 500 liter natriumhydroxid, 3 733 000 liter flytande kväve och 445 000 liter flytande syre. AVFALL Restprodukter från behandling av utländskt radioaktivt avfall i Studsvik skickas tillbaka till ursprungslandet. Det svenska radioaktiva avfallet (såväl aska som andra typer av avfall) anpassas till det svenska systemet för slutförvaring. En del avfallskollin mellanlagras i Studsvik i väntan på slutförvaring. I övrigt uppkommer endast konventionellt avfall inom Studsvikanläggningen. Det radioaktiva avfall som uppstår i Erwin omhändertas på motsvarande sätt i USA. FÖRBRUKNING AV EL, VÄRME, OLJA OCH VATTEN (Studsvikanläggningen) 2001 2000 1999 1998 El, MWh 14 300 13 800 14 700 13 000 Värme, MWh 11 400 10 000 10 500 9 000 Olja (Eldningsolja, klass 1), m 3 315 280 400 360 Vatten, m 3 16 300 14 000 19 700 14 000 Avjoniserat vatten, m 3 2 900 2 900 2 900 2 600 FÖRBRUKNING AV KEMIKALIER (Studsvikanläggningen) 2001 2000 1999 1998 Järnsulfat, kg 78 57 83 110 Kaliumhexacyanoferrat, kg 35 26 33 90 Kopparsulfat, kg 12 9 10 24 Koncentrerad svavelsyra, liter 240 270 300 250 Natriumhydroxid, liter 1) 950 1 100 700 1 000 Järnklorid, kg 595 500 440 - Tvättmedel, kg 900 1 700 1 900 2 700 Sköljmedel, kg 170 240 360 400 1) Som natronlut, i vattenlösning. STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001 19
MILJÖKOSTNADER Löpande kostnader och miljöskyddsinvesteringar Tillsynsavgifter och kostnader för kontroll utgjorde drygt hälften av Studsvikkoncernens miljörelaterade kostnader i Sverige under 2001. För första gången har en sammanställning gjorts av miljörelaterade kostnader i Sverige. Redovisningen följer den modell som Statistiska Centralbyrån följer när man begär in uppgifter om industrins miljöskyddskostnader (se faktaruta). LÖPANDE KOSTNADER OCH MILJÖSKYDDS- INVESTERINGAR 2001 I diagrammet nedan redovisas löpande kostnader för miljöskydd samt miljöskyddsinvesteringar under 2001. Uppgifterna avser den Sverigebaserade verksamheten. Totalt uppgick miljökostnaderna till 6,2 miljoner kronor. Det motsvarar 0,7 procent av koncernomsättningen för 2001. Tillsynsavgifter är den dominerande kostnaden. Avgifterna går till SKI, SSI samt Länsstyrelsen i Södermanland. Kostnaderna för kontroll avser personaltid samt analyskostnader för utsläpps- och omgivningskontroll. Miljöadministration omfattar Studsviks övriga personalkostnader för miljöarbetet. I konsulter ingår kostnader för certifiering, miljöutbildning samt miljökonsekvensbeskrivning och upprättande av ansökan till miljödomstolen. Investering avser utbyte av ett filter till skärhallen i smältanläggningen (där man sönderdelar metallskrot). Avfallsavgifter slutligen inbegriper kostnaden för kalk till förbränningsanläggningen samt deponerings avgifter. LAGSTADGAD UPPGIFTSSKYLDIGHET Statistiska Centralbyrån (SCB) samlar regelbundet in uppgifter om industrins miljöskyddskostnader. Uppgifterna används bland annat av EU-kommissionen. Sedan 2001 är det obligatoriskt för industriföretag att redovisa miljöskyddskostnader till SCB. De uppgifter som begärs in är uppdelade på miljöskyddsinvesteringar och löpande kostnader för miljöskydd. Miljöskyddsinvesteringar delas in i behandlingsinvesteringar (där investeringen avser ett tillägg till produktionsprocessen) och förebyggande investeringar (där investeringen avser en integrerad del av produktionsprocessen). Avskrivningar ingår inte i underlaget och inte heller lagstadgade miljöskatter och avgifter. MILJÖKOSTNADER, PROCENTUELL FÖRDELNING Avfallsavgifter 3% Investeringar 7% Konsulter 15% Miljöadministration 16% Tillsynsavgifter 32% Kontroll 27% 20 STUDSVIK MILJÖ- OCH SÄKERHETSREDOVISNING 2001
Studsvik AB (publ) 611 82 Nyköping Tfn 0155-22 10 00 Fax 0155-26 30 00 e-post studsvik@studsvik.se www.studsvik.se