Yttrande över betänkandet Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)

Relevanta dokument
Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentligt finansierad assisterad befruktning

Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad assisterad befruktning

Remissvar: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor SOU 2014:29

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Assisterad befruktning ja men var?

Socialnämndens utredning och fastställande av föräldraskap

Motion till riksdagen: 2014/15132 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) Assisterad befruktning för alla kvinnor

11 Yttrande över betänkande Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68) HSN

SOU 2014:29 Remissvar RFSL - Delbetänkande av utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet.

Uppdrag gällande länsövergripande överenskommelse inom NLL, för kuratorsarbete som utreds inför assisterad befruktning

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) LJ 2014/719. Förvaltningsnamn Avsändare

Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap. Magdalena Wikstrand Danelius (Justitiedepartementet)

Regler för barnlöshetsbehandling

Fastställande av föräldraskap Ersätter: 2005:64

Yttrande över motion 2013:10 av Håkan Jörnehed m.fl. (V) om att tillgängliggöra rätten till abort för utländska kvinnor i Stockholms läns landsting

Riktlinjer vid assisterad befruktning hos samkönade kvinnliga par

Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor

Regeringens proposition 2014/15:127

Remissvar med förslag om ändring av Socialstyrelsens föreskrifter om vävnader och celler dnr 572/2016

Regeringskansliet (Justitiedepartementet) Stockholm. Remiss: Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Regeringens proposition 2017/18:155

Sveriges kommuner och landstings rekommendation om assisterad befruktning

Rekommendation om enhetlighet i landstingens och regionernas erbjudande av offentlig finansierad assisterad befruktning 1

Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor. Danijela Pavic (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Kommittédirektiv. Utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet. Dir. 2013:70. Beslut vid regeringssammanträde den 19 juni 2013

Yttrande över Föräldraskap vid assisterad befruktning (SOU 2007:3)

Antagande av rekommendation om offentligt finansierad assisterad befruktning

Socialnämndens utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna

MFoF informerar 2018:1 Socialnämndens utredning när barn kommit till genom assisterad befruktning av en ensamstående kvinna

Upphandling av in vitro fertilitetsbehandlingar, IVF

Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer)

Meddelandeblad. Assisterad befruktning och fastställande av föräldraskap när båda föräldrarna är kvinnor

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Olika vägar till föräldraskap SOU 2016:11

Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor

Yttrande över rapporten Assisterad befruktning uppföljningsrapport. uppföljningsrapport med definitioner, rekommendationer och utvecklingsområden

Yttrande över promemorian Ansvar för de försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41)

Remissyttrande avseende Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11) Ju2016/01712/L2

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Handlingar till hälso- och sjukvårdsutskottets sammanträde i Vänersborg den 24 september 2014

Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29)

Meddelandeblad. Barnets rätt att få kännedom om sitt ursprung efter en assisterad befruktning med donerade ägg eller spermier

Justitiedepartementet har genom remiss bjudit in landstinget att yttra sig över slutbetänkandet Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11).

Tjänsteskrivelse. Remiss från Justitiedepartementet - Betänkandet Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:6) STK ASN

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

En bättre familjepolitik lika rätt till assisterad befruktning

Assisterad befruktning etiska aspekter

Tilläggsavtal med SOS Alarm Sverige AB avseende prioritering och dirigering av prehospitala enheter

Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas ledningssystem avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad ögonsjukvård i öppenvård

Uppdaterad rekommendation för assisterad befruktning med anledning av ny lagstiftning för ensamstående

Vad gäller första punkten ovan är lagen redan verkställd och då vi saknar juridisk sakkunskap har vi inte tagit ställning till punkt 4.

Yttrande över betänkande Privata utförare Kontroll och insyn, SOU 2013:53

SKRIVELSE Yttrande över promemorian Barns rätt till vård och sociala insatser stärks (Ds 2011:5)

Assisterad befruktning etiska aspekter

Statens Medicinsk- Etiska Råd (Smer)

Yttrande över förslag till regelverk för särskild lönesatsning på specialistutbildade sjuksköterskor och biomedicinska analytiker

Yttrande över betänkande Organdonation - En livsviktig verksamhet (SOU 2015:84)

Rekommendation till landsting och regioner om deltagande i och stöd för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning

Yttrande över betänkande Med rätt att välja - flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupper

Statens Medicinsk-Etiska Råd (Smer)

Vad säger Smer om assisterad befruktning?

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad hudsjukvård i öppenvård

Patientnämndsärende gällande att remiss skickas till privat vårdgivare som inte debiterar enligt offentlig taxa

Yttrande över motion 2017:34 av Susanne Nordling (MP) om att ta bort systemet med hörselcheckar/fritt val Hjälpmedel

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Remiss - Betänkandet Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68)

Ofrivillig barnlöshet Möjligheter: medicinska/juridiska

Olika vägar till föräldraskap (SOU 2016:11) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 23 juni 2016

Yttrande över Departementspromemoria Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel DS 2017:29

25 Svar på skrivelse från Jonas Lindberg (V) om mobil radiologi HSN

FÖRSLAG 2017:96 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Patientavgifter för distanskontakter

Yttrande över remiss från Sveriges kommuner och landsting om Förslag angående former och inriktning av nationellt samarbete inom ehälsa

29 Yttrande över motion 2017:68 av Gunilla Roxby-Cromvall (V) om mammografi för kvinnor över 74 år HSN

Assisterad befruktning. Gemensamma regler och grundkrav för IVF i Sydöstra sjukvårdsregionen

godkänna hälso- och sjukvårdsdirektörens föreslag till huvudinriktning i utredningen om hur Vårdval seniorvård ska utformas

Modernare regler om assisterad befruktning och föräldraskap

Mellanlänsavtal med Region Uppsala

Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m.

15 Yttrande över motion 2019:27 av Jonas Lindberg (V) om att inrätta utbildning till avancerad klinisk sjuksköterska HSN

Nya regler om faderskap och föräldraskap (SOU 2018:68)

23 Yttrande över motion 2019:11 av Simon Solberg (SD) om att utreda vidareutveckling av Origo HSN

Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33

Slutlig budget för 2014 och planering för för

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

att att Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanfattning av departementspromemorian, bilaga 1

28 Yttrande över motion 2017:65 av Håkan Jörnehed (V) om införande av garanti för en barnmorska per födande i Stockholms läns landsting HSN

Revidering av förfrågningsunderlag för vårdvalsområdet specialiserad gynekologi

Yttrande över motion 2017:11 av Petra Larsson (S) m.fl. om att möjliggöra kostnadsfri resa för asylsökande med SL för att genomgå hälsoundersökning

Utvecklingsplan för dialysvården

Stockholms läns landsting 1 (2)

15 Yttrande över motion 2018:33 av Jonas Lindberg (V) om betald vidareutbildning till specialistsjuksköterska inom samtliga områden HSN

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 29 oktober 2015 T KLAGANDE KB. Ombud: Advokat UB MOTPARTER 1. EB 2.

Förfrågningsunderlag för vårdval av tjänster inom klinisk neurofysiologi

Yttrande över patientnämndsärende gällande bristande informationsöverföring

Tjänsteskrivelse Ls ( /z. Yttrande till socialdepartementet över promemoria om åldersgränser för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster

9 Yttrande över motion 2018:23 av Birgitta Sevefjord (V) med flera om att göra utbildning om våld i nära relationer obligatorisk för chefer inom

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m.

Transkript:

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Isis Amer Wåhlin Eva Lestner TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-09-17 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, P 8 1 (5) HSN 1406-0766 Yttrande över betänkandet Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen har begärt att Hälso- och sjukvårdsnämnden ska yttra sig över delbetänkandet av utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet. I delbetänkandet lämnas förslag som ger ensamstående kvinnor möjlighet till assisterad befruktning i motsvarande utsträckning som gifta par och sambor. Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-09-17 Sammanfattning av betänkande Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att att överlämna hälso- och sjukvårdsdirektörens yttrande över betänkandet Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29) omedelbart justera beslutet. Förvaltningens motivering till förslaget Betänkandet Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor, SOU 2012:29 är ett delbetänkande som är avgränsat till frågan om assisterad befruktning för ensamstående kvinnor och de juridiska konsekvenserna för i första hand det blivande barnet. I delbetänkandet lämnas förslag som ger ensamstående kvinnor möjlighet till assisterad befruktning i motsvarande utsträckning som gifta par och samboende par. I delbetänkandet föreslås nödvändiga följdändringar i den föräldraskapsrättsliga regleringen och i annan lagstiftning. Utredningens utgångspunkter är bland annat människovärdesprincipen,

2 (5) försiktighetsprincipen, icke-diskriminering, vård på lika villkor och principen om barns bästa. Huvudregeln att barn ska ha rätt till två föräldrar och dessutom garanteras två rättsliga föräldrar kvarstår. Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor bör betraktas som ett undantag från den regleringen. De centrala reglerna om assisterad befruktning finns i lagen (2006:351) om genetisk integritet. Utredningen föreslår att ett nytt begrepp ensamstående kvinna införs i lagen. Definitionen innefattar varje kvinna som inte är gift, registrerad partner eller sambo. Med kvinnor inkluderas också de som ändrat sin könstillhörighet från kvinna till man och som har behållit sin fortplantningsförmåga (KtM-personer). Förvaltningen framhåller fyra frågeställningar i sitt yttrande till Justitiedepartementet. o Behandling med donerade spermier både gällande insemination och vid befruktning utanför kroppen bör kunna ske vid de fertilitetskliniker som är godkända vävnadsinrättningar utanför universitetsklinikerna. o Embryodonation bör vara möjligt även till ensamstående kvinna. o Socialnämndens medverkan vid psykosocial bedömning inför assisterad befruktning med donerade könsceller bör ytterligare utredas. o Resursfrågan, både vad gäller tillgången på donerad sperma och utförande på klinik, bör utredas ytterligare. Behandling utanför universitetsklinikerna Behandling med donerade spermier, både gällande insemination och vid befruktning utanför kroppen, bör kunna ske vid de fertilitetskliniker som är godkända vävnadsinrättningar utanför universitetsklinikerna. Sannolikt kommer den ökade efterfrågan att innebära långa köer särskilt om man vidhåller att behandling med donerade spermier endast skall ske vid universitetsklinik. Insemination med donerade spermier får inte utan tillstånd utföras annat än vid offentligt finansierade sjukhus. Inte heller befruktning utanför kroppen med parets egna könsceller får utan tillstånd utföras annat än vid offentligt finansierade sjukhus. Befruktning utanför

3 (5) kroppen med donerade ägg eller spermier får bara utföras vid så kallade universitetssjukhus, det vill säga sådana sjukhus som upplåtit en enhet för utbildning av läkare enligt avtal mellan de universitet som bedriver läkarutbildning och berörda landsting. Kravet i fråga om universitetssjukhus har motiverats med att sådana sjukhus kan tillgodose kraven på tillförlitlig kontroll, uppföljning och utvärdering samt kraven på särskild kompetens och forskning (prop.2001/02:89 s 50-51). Det bör påpekas att kraven på tillförlitlig kontroll, uppföljning och utvärdering bör vara mycket höga på alla verksamma fertilitetskliniker. Dessa bör uppfylla gängse krav på verksamheten (certifiering) och ha rapporteringsskyldighet för att möjliggöra systematisk utvärdering och forskning. En fertilitetsklinik som inte har tillförlitliga kontroller gällande de behandlingar som utförs bör ej ges tillstånd att utföra sådana behandlingar oavsett om det gäller donerade eller egna könsceller. Således finns inget skäl att begränsa verksamheten till enbart universitetssjukhus. Embryodonation Utredningen föreslår att vid behandling av ensamstående kvinna skall endast användning av kvinnans eget ägg tillåtas. I utredningen tar man inte ställning till embryodonation utan föreslår tillsvidare ett tillägg i 7 kap. 3 andra stycket. Här bör påpekas att många embryon destrueras idag därför att de par som genomgått behandling uppnått önskat antal barn. Önskan om att få donera dessa embryon uttrycks ofta. Embryodonation skulle innebära en möjlighet att donera sina embryon för att hjälpa andra som inte har möjlighet att uppnå graviditet med egna könsceller. Embryodonation bör därför vara möjligt även till ensamstående kvinna. Inför behandling med donerade könsceller skall en särskild prövning (6 kap. 3 och 7 kap.5 lagen) göras. Utredningen diskuterar huruvida en ändring av reglerna behöver göras eller inte och kommer fram till att några sakliga ändringar inte är nödvändiga utan bestämmelserna skrivs istället om så att de också blir tillämpliga vid behandling av också ensamstående kvinnor. Särskild prövning I frågan om vem som skall göra den särskilda prövningen har det i utredningen lagts förslag om att socialnämnden skulle kunna utföra den

4 (5) särskilda prövningen vid behandlingar som rör assisterad befruktning med donerade könsceller. Socialnämndens medverkan vid psykosocial bedömning inför assisterad befruktning med donerade könsceller bör ytterligare utredas. Lämplighetsbedömning är bristfälligt belyst. Det är angeläget att lämplighetsbedömningen tydliggörs och att utrymme ges för att överklaga det vill säga söka annan bedömning. Liksom par som blivit nekade behandling har möjlighet att begära prövning hos Socialstyrelsen skall också ensamstående kvinnor få denna möjlighet vilket i så fall föranleder ändringar i 6 kap 3 andra stycket och 7 kap 5 andra stycket i lagen. Ekonomiska konsekvenser Det är svårt att bedöma hur många kvinnor som kommer att söka offentligt finansierad assisterad befruktning om tillfälle ges och vilka ekonomiska konsekvenser detta får för landstingen. Betänkandets bedömning är dock att antalet ensamstående kvinnor som vill genomgå en assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård under det första året efter de nya reglernas ikraftträdande kan uppskattas till 1 500 2 000. Om den ökade efterfrågan på behandlingar tillgodoses fullt ut, kan ökningen av det totala antalet behandlingar under samma tid uppskattas till 3 700 5 000. Av de tillkommande behandlingarna torde 3 000 4 000 vara inseminationsbehandlingar och 750 1 000 vara IVF-behandlingar. Den sammantagna bedömningen blir således att förslagen kommer att innebära en ökad efterfrågan på assisterad befruktning med donerade spermier och om hälso- och sjukvården fullt ut ska tillgodose den ökade efterfrågan uppskattas kostnaden till 60 80 miljoner kronor. Den nya patientlagen (SFS 2014:821) ger patienter rätt att välja utförare av öppen specialiserad vård utanför det egna hemlandstinget. Assisterad befruktning sker som regel i denna vårdform och omfattas således av de nya rättigheterna. En konsekvens av lagen kan alltså bli att patienter som söker assisterad befruktning med hjälp av tredjepartsdonatorer söker sig till de landsting som idag har bättre tillgång till donatorer och därmed kortast väntelista. Vidare kan inte uteslutas att denna vård kan uppfattas ske under en högre grad av anonymitet i storstadslandstingen än i ett mindre landsting där personkännedomen är större. Det kan därmed med fog antas att Stockholms läns landsting kommer att få ett nettotillskott av patienter från andra landsting, vilket kommer att öka behovet av insatser för att öka tillgången på donatorer.

5 (5) Rätt till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor kan antas understryka behovet av spermadonatorer i mångfaldigad grad jämfört med dagens nivå. Ersättningen för donation ska enligt svensk lag och internationella överenskommelser vara frivillig och oavlönad vilket gör att höjda ersättningsnivåer skall baseras på faktiska kostnader och inte utgöra incitament för donation, varför behov av omfattande nationella och regionala informations- och rekryteringskampanjer kan förutses för att inte väntetiderna för assisterad befruktning skall öka kraftigt. I utredningen beskrivs inte huruvida spermierna måste vara donerade i Sverige eller i andra länder. Däremot föreslår man åtgärder för att öka antalet donatorer. Det är lovvärt att vidta åtgärder som ökar antalet donatorer i Sverige men möjligheten att importera spermier från andra länder där tillgången på spermiedonatorer är stor borde finnas (till exempel från Danmark). Samma strikta regler bör gälla även då spermier importeras. En gemensam nationell spermabank har diskuterats i Sverige, för att ytterligare öka chansen till att finna en matchande donator men också minska risken att två personer från samma donator bildar familj. Resursfrågan, både vad gäller tillgången på donerad sperma och utförande på klinik, bör utredas ytterligare. Det finns även behov av att fastställa regelverk för assisterad befruktning och syskonbehandlingar. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Leif Karnström Avdelningschef