Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning oktober 2016

Relevanta dokument
Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

TN 2015/ Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Uppdelningen tydliggör vilken del av verksamheten som statistiken beskriver.

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Skrymmande packning får inte tas med i bussen, som till exempel: cyklar, skidor och pulkor, stora hockeytrunkar och liknande.

Att åka. Skolbuss. norrkoping.se

Skrymmande packning får inte tas med i bussen, som till exempel: cyklar, skidor och pulkor, stora hockeytrunkar och liknande.

Att åka skolskjuts MED SKOLBUSS ELLER SKOLTAXI. norrkoping.se

Att åka. Skoltaxi. norrkoping.se

I uppföljningsarbetet har följande kvalitetskriterier beaktats: uppfyllelse: (Inom parentes 2013/2012 års siffror)

Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Götene kommun

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning november 2011

Skolskjutsregler. För- och grundskolenämnden. Dokumentnamn Skolskjutsregler för- och grundskolenämnden. Fastställd Nämndsbeslut

Ansökan skolskjuts vid särskilda skäl för 4 barn boende i Ytterklintfäboda/Stenfors

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN

I uppföljningsarbetet har följande kvalitetskriterier beaktats: Resultat/procent av uppfyllelse: (Inom parentes 2012/2011 års siffror)

Skolskjuts i Karlshamns kommun

Regler och riktlinjer

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Skolvägsplan. Näsviken skola

Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun

Skolskjuts i Karlshamns kommun

SKOLSKJUTSINFORMATION

Regler och riktlinjer

Riktlinjer för skolskjuts och andra elevresor

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

SKOLSKJUTS I ÖDESHÖGS KOMMUN. INFORMATION Till dig som bor utanför tätorten och har barn i förskoleklass och grundskola

Kommunstyrelsen. Anvisningar för skolskjuts. Kommunstyrelsen

Riktlinjer för skolskjuts. För förskoleklass, grundskola och grundsärskola.

Skolskjutsreglemente för Vindelns kommun Skolupptagningsområden och regler

Skolskjutsbestämmelser

SKOLSKJUTS I ÖDESHÖGS KOMMUN. SAMMANFATTNING Gäller för förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola, från och med

Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun

Regler för skolskjuts i Lekebergs kommun

Skolskjutsregler för grundskolan och särskolan Ovanåkers kommun

Skolskjuts inom Gällivare kommun

Skolskjutsreglemente för Hultsfreds kommun

Riktlinje för handläggning av skolskjuts, elevresor och kommunal service

Skolskjutsregler i Västerviks kommun för elever i grundskola och förskoleklass

Riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Älvsbyns kommun.

Regler för skolskjuts

Regler för skolskjuts i Lekebergs kommun

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Regler för skolskjuts

Skolskjutsregler Antagen i Lärande- och kulturnämnden 2013

Beslutat av bildningsnämnden SKOLSKJUTSREGLER FÖR ELEVER I GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA I HAMMARÖ KOMMUN

Undersökning angående barns säkra skolvägar. Vägverket. November 2006

Riktlinje för handläggning av skolskjuts, elevresor och kommunal service

Skolskjutsreglemente för Laxå Kommun

Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun

Regler för skolskjuts. Kl.öööööööööööööö-ä- ÖÖÖ Förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola

(Beslutat av barn- och utbildningsnämnden , BUN 117/11)

Skolskjuts - grundskola

Bilaga 2 tabeller och öppna svar föräldrar

INFORMATION OM SKOLSKJUTSRUTINER FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA. Läsåret 2015/2016

Innehållsförteckning

SKOLBARNS RESEKEDJOR

Min skolskjuts på webben

Riktlinjer för skolskjuts

Antagen av nämnd , 51 UTBILDNINGSKONTORET Dnr Handläggare Eric Berg 1 (7)

Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN. Fastställd av bildningsnämnden

INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige

Skolskjutsregler i Essunga kommun

Riktlinjer för elevresor och för skolskjuts för elever i gymnasiesärskola

SKOLSKJUTS INFORMATION OM SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN

Skolskjuts i Linköpings kommun. Del 1. Lagstiftning, riktlinjer och regler. Del 1. gällande skolskjutsverksamheten. Version december 2018

Dnr BSN/16/2013. Riktlinjer för SKOLSKJUTS Barn- och skolnämnden

Skolskjutsreglemente för Mörbylånga kommun

REGLER FÖR SKOLSKJUTS ORUST KOMMUN

NTF SKÅNES MARKNADSUNDERSÖKNING SKOLSKJUTS 2000

SKOLSKJUTSBESTÄMMELSER ORUST KOMMUN

Regler för skolskjuts i Lekebergs kommun

I uppföljningsarbetet har följande kvalitetskriterier beaktats: Resultat/procent av uppfyllelse: (Inom parentes 2010/2009 års siffror)

Årskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9

Reglemente för skolskjutsar. Sameskolstyrelsen

Skolskjutsreglemente Laxå kommun

Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen

SKOLSKJUTSREGLER OCH TILLÄMPNINGAR

Skolskjutsreglemente

Skolskjutsriktlinjer för förskoleklass, grundskola, grundsärskola och gymnasiesärskola i Nyköpings kommun

Skolskjutsreglemente för grundskolan samt regelverk för elevresor, gymnasieskolan.

Regler för grundskole- och grundsärskoleskjutsar

Antaget av skolnämnden

Skolskjutsregler fo r Ljusdals kommun

Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamheten i Götene kommun.

2. Målsättning Syftet med skolskjutsning är att se till att skolplikten kan uppfyllas för de elever, vilka har rätt till skolskjuts.

Regler för skolskjuts

Antagen av barn- och utbildningsnämnden , 77, reviderad samt ny författning antagen av kommunfullmäktige , 85

Riktlinje Skolskjuts i Karlskoga kommun

REGELVERK FÖR SKOLSKJUTS OCH ELEVRESOR

Riktlinjer för skolskjuts

Skolskjutsinformation

Skolskjutsreglemente för Svedala kommun

Riktlinjer för skolskjuts

Lokala föreskrifter för rätt till kostnadsfri skolskjuts

Transkript:

-11-18 Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun? Enkätundersökning oktober

Sammanfattning Varje år genomförs en enkätundersökning bland föräldrar som har barn som reser med skolskjuts. Syftet med undersökningen är att få en inblick i hur medborgarna uppfattar den skolskjuts som tillhandahålls. Detta behövs för att kunna utvärdera och förbättra kvaliteten i dagens skolskjuts. Denna undersökning genomfördes mellan -09-22 och -10-11. I årets undersökning skedde utskicket av enkäten främst via SMS (98 procent och 2 procent via pappersbrev) och skickades ut till totalt 1666 personer varav 956 personer svarade, vilket är en ökning med 341 personer jämförelsevis med. Detta gör resultatet av undersökningen mer tillförlitlig än föregående år. Årets undersökning visar att totalt 94 procent av respondenterna anser att skolskjutsen är mycket eller ganska bra. 58 procent av respondenterna ansåg att skolskjutsen var mycket bra. Detta resultat är jämlikt med resultatet från. Vid en uppdelning av svarsgrupperna visar det sig att 65 procent av respondenterna som åker upphandlad skolbuss anser att skolskjutsen är mycket bra, av respondenterna som åker kollektivtrafik var det 27 procent och de som åker taxi 55 procent. Detta resultat visar störst förändring i svarsgruppen som åker kollektivt där det skett en ökning med nästan 9 procentenheter. Av de svarande upplever 98 procent att eleverna känner sig trygga eller delvis trygga ombord skolskjutsen och även 98 procent upplever att de har en trafiksäker eller delvis trafiksäker skjuts ombord på fordonet. På frågan angående om respondenterna fått tillräcklig information om sitt barns skolskjuts svarade 84 procent av respondenterna att de fått tillräcklig information. Det är en försämring mot års undersökning där 88 procent upplevt att de fått tillräckligt med information. En förklaring till detta tros vara den ökade svarsfrekvensen. Överlag så skiljer sig inte resultatet av undersökningen märkvärt från resultatet, trots den ökade svarsfrekvensen. 1

Inledning I Norrköpings kommun är det många elever som åker skolskjuts och för att kontrollera hur bra skolskjutsverksamheten fungerar genomförs årligen en enkätundersökning. I denna rapport kommer årets resultat att redovisas, samt jämföras med föregående år. Syfte Enkäten genomförs för att få en inblick i hur medborgarna uppfattar den skolskjutsen som tillhandahålls. Detta behövs för att kunna utvärdera och förbättra kvaliteten i dagens skolskjuts. Avgränsningar De elever som fick enkäten var registrerade i skolskjutssystemet, enligt nedan beskrivna kriterier -09-20. I denna enkätundersökning har det gjorts ett urval av alla som åker skolskjuts idag. Mottagare av enkäten är endast de elever med grundläggande rätt till skolskjuts i anvisad kommunal skola, som inte har funktionsnedsättning eller någon form av elevomsorg. I detta urval ingår inte heller de elever som enbart har skolskjuts från sin sekundäradress, har tillfälligt personnummer eller är placerade i familjehem. Urvalet beror på att de elever som blivit beviljade skolskjuts av annan orsak än avstånd har andra förutsättningar vilket kan påverka möjligheten att uppfylla servicenivåerna. Metod Nedan följer en beskrivning om hur enkäten skapades och hur den distribuerades. Uppbyggnad av enkäten För att genomföra enkätundersökningen skapades ett projekt i det digitala verktyget Easyresearch. Frågeformuläret skapades utifrån föregående års frågor och svar som erhölls. För att underlätta genomförandet för respondenterna så anpassades enkäten till varje mottagare med hjälp av bakgrundsvariabler som varje mottagare tilldelades efter just sina förutsättningar. Dessa styr vilka frågor som skulle ställas till vilken mottagare. På så vis fick respondenterna bara svara på frågor som var aktuellt för just de. Vilka frågor som ställs beror också på hur respondenterna svarar. I resultatet finns det beskrivet under varje fråga vilka mottagare som fått svara på den. För att behålla anonymitet så avidentifierades alla svar innan redovisning. Distribution För att distribuera enkäten valdes det i år att skicka ut ett meddelande via SMS till en av elevernas vårdnadshavare, vars mobilnummer var registrerat i skolskjutsplaneringssystem. Med SMS:et följde en länk som ledde direkt till enkäten. Varje länk var unik då den var kopplad med specifika inloggningsuppgifter för respektive elev med hjälp av bakgrundsvariablerna. Totalt var det 1631 st. meddelanden som skickades (98 procent). De elever som Tekniska kontoret inte hade tillgång till någon vårdnadshavares mobilnummer fick enkäten tilldelad genom ett 2

pappersbrev. Dessa fick enkäten i pappersform men även möjlighet att genomföra den online. En inloggningskod per tillfrågad elev skapades som vårdnadshavaren kunde logga in på Easyresearch och registrera sina svar. Totalt var det 35 st. (2 procent) som fick postutskickad enkät. I utskicket följe även ett svarskuvert med frankerat och adresserat till Tekniska kontoret, för att minska jobbet för den svarande och på så vis öka chansen till att få ta del av deras åsikter. De svar som erhölls registrerades manuellt i Easyresearch för att sedan kunna göra en total sammanställning. 3

Enkätbeskrivning Som mest ställdes 19 frågor i enkätundersökningen. Det finns specifika frågor som är återkommande varje år, exempelvis Vilken är din/ er övergripande bedömning av skolskjutsen. Andra frågor kan ändras från år till år beroende på vad som är aktuellt i dagsläget. Alla frågor utom en var obligatorisk för de som svarade på enkäten via webben. Det var en öppen fråga där det krävdes att respondenten kom med egna förslag på vad som skulle kunna göras bättre med sin hållplats. För de som svarade på pappersenkäten förekom det respondenter hade hoppat över frågor som de egentligen skulle svarat på. I metoden beskrevs det att enkäten är uppbyggd av bakgrundsvariabler. De bakgrundsvariabler som användes för att styra frågorna var årskurs och typ av skolskjuts. Resultatet kommer i vissa frågor att redovisas genom tre olika svarsgrupper som alla mottagare delades upp i efter vilken typ av skolskjuts de har. De tre svarsgrupperna inkluderar följande respondenter: De elever som åker med den särskilt upphandlad skolskjuts och som planeras av Tekniska kontoret. De elever som åker med den särskilt upphandlade skolskjutsen som planeras och samordnas av Östgötatrafikens beställningscentral. De elever som endast åker med via Östgötatrafikens allmänna kollektivtrafik. En elev kan även ha kombinerade skolskjutstyper, exempelvis att de åker taxi till skolan på morgonen och skolbuss hem på eftermiddagen, vilket innebär att respondenten i fråga kommer få frågor som rör både taxi och skolbuss samt redovisas i båda svarsgrupperna (alltså dubbelt). Felkällor Vid tolkade av resultat är det viktigt att veta om de eventuella felkällor som kan bidra till att resultatet inte helt stämmer med verkligheten. En felkälla finns som påverkar resultatet från fråga 5,6,7. Pappersenkäten saknade dessa frågor på grund av ett manuellt fel. Tillförlitligheten kring de mobilnummer som användes i SMS-utskicket är svår att veta eftersom de nummer som finns registrerat i skolskjutssystemet inte alltid är det aktuella. Det som kommit till kännedom är att 8 personer har felaktigt fått enkäten. I de diagram där svaren jämförs mellan svarsgrupperna så kan en persons svar vara med i flera svarsgrupper då det finns elever som har en blandning av skolskjutstyperna. Exempelvis att en elev åker taxi till skolan och skolbuss hem, svaren för denna elev räknas då in i både kategorin och. 4

Resultat Nedan kommer varje fråga presenteras tillsammans med resultat samt en kommentar som beskriver frågan och en kortare förklaring till resultatet. Vissa frågor har utelämnats att ur denna rapport, se nedan: Fråga 4 och 19, I vilket format önskar du att få enkäten kommande år? Kommer att utvärderas och ligga till grund för nästa års distribution av enkät. Fråga 5, Vilket bolag reser du med? Ställdes endast till de som åker skolbuss och kommer inte redovisas i rapporten. Svaren på denna fråga kommer endast användas vid utformning av specifika rapporter till de olika bolagen. Svarsstatistik Nedan syns svarsstatistiken uppdelad efter skolskjutstyp och en jämförelse från föregående år Mottagare Ej kontaktbara Svarande Svarsfrekvens 1306 0 761 58,3 % 246 0 147 59,8 % 141 0 67 47,4 % Totalt 1666* 0 956 57,4 % * 8 personer med fel telefonnummer. Mottagare Ej kontaktbara Svarande Svarsfrekvens 1277 25 504 40,3 % 238 3 74 31,5 % 128 2 42 33,3 % Totalt 1619 30 615 39 % Kommentar Svarsstatistik: Det är 341 fler personer som har svarat på enkäten jämförelsevis med. Svarsfrekvensen har främst ökat bland de som har busskort. Av de som fick pappersenkäten erhölls 4 svar efter -10-11, dessa räknas inte med i resultatet som redovisas i denna rapport. 5

Fråga 1. Hur ofta reser ditt barn med skolskjutsen? Varje dag 53,1% 58,7% 89,1% 87,8% 47,8% 69% Några gånger 23% 23,4% 3,4% 5,4% 31,3% 14,3% i veckan Mer sällan 6,3% 9,5% 2% 1,4% 3% 7,1% Aldrig 17,6% 8,3% 5,4% 5,4% 17,9% 9,5% Svarande 761 504 147 74 67 42 Kommentar till fråga 1. Resultatet i denna fråga stämmer inte helt med verkligheten på grund av feltolkning av ordet skolskjuts. I fråga 2 framgår det att många av respondenterna som svarat åker kollektivtrafik. Det innebär att andelen som aldrig åker skulle minskas i svarsgruppen. I svarsgruppen åker de inte lika ofta som de gjorde förra året. Detta resultat kan bero på att fler elever har blandade skolskjutstyper i år ex. taxi på morgonen och skolbuss hem. Vi kan även se skillnad mellan åren i svarsgruppen vilket troligen beror på den ökade svarsfrekvensen. 6

Fråga 2. Av vilken anledning utnyttjar ni inte skolskjutsen i högre grad? Totalt resultat : Procent Antal Jag/vi skjutsar vårt barn till och från skolan 35 % 71 Jag/vi hämtar och/eller lämnar vårt barn på frita. 49,8 % 101 Mitt barn cyklar eller går till/från skolan 3 % 6 Annat 12,3 % 25 Svarande 203 Totalt resultat, per svarsgrupp: 7

Kommentar till fråga 2: Endast tillfrågade som svarat Mer sällan eller Aldrig på föregående fråga har kunnat besvara fråga 2 (205 st.). För respondenter som svarat Aldrig var detta sista frågan som gällde skolskjutsen. Svarsalternativen har förändrats i denna fråga från föregående år för att skapa mer tydlighet. Svarsalternativet Jag/ vi skjutsar vårt barn till skolan ersatte tidigare alternativ som handlade om hur de skjutsade sina barn. De som svarat Jag/ vi skjutsar vårt barn till skolan fick sedan en följdfråga där de borttagna alternativen finns. I svarsgruppen var det 60 % (7 st.) som svarat Annat. Dessa fick även ange ett eget alternativ och då var det vanligast förekommande att de åker med kollektivtrafik. Övriga kommentarer handlar ofta om specifika anledningar till varför skjutsen inte utnyttjas. Vanligt förekommande var att tiderna inte passar eller att eleven anses för ung och att det kommer bli aktuellt med skolskjuts i framtiden. 8

Fråga 3. Vilken är den främsta anledningen till varför ni skjutsar till och från skolan? Procent Antal Jag/vi kör förbi skolan på väg till/från jobbet. 48,6% 34 Jag/vi anser att resan med skolskjuts tar för lång tid för vårt barn 11,4% 8 Vägen till/från hållplatsen känns inte trafiksäker för mitt barn. 15,7% 11 Jag/vi anser att hållplatsen inte är en säker plats att stå och vänta på. 2,9% 2 Jag/vi anser att skolskjutsen inte är trygg för vårt barn 2,9% 2 Annat 18,6% 13 Svarande 70 Kommentar till fråga 3. Denna fråga ställdes endast till de som svarat Jag/vi skjutsar vårt barn till och från skolan, vilket var 71 personer. Detta är en fråga som tillkommit i enkäten. För att tydliggöra fråga 2 och ta reda på orsaken till varför respondenterna väljer att skjutsa sina barn lades denna fråga till och svarsalternativen utformades efter det som var vanligast förekommande i kommentarerna till frågan Av vilken anledning nyttjar ni inte skolskjutsen i högre grad? (). Nästan hälften av respondenterna svarade Jag/ vi kör förbi skolan på väg till/från jobbet. Den anledning som är näst vanligast var att de anser att vägen till/från hållplatsen inte är trafiksäker för barnet. Av de som svarade Annat så var deras egna alternativ ofta att de skjutsar annat syskon, att barn är för ungt eller att busstiderna inte passar arbetstiderna. 9

Fråga 6. Vilken är din/ er övergripande bedömning av skolskjutsen? Mycket bra 65,5% 65,6% 27,4% 18,8% 54,7% 60,5% Ganska bra 31% 28,6% 55,6% 69,6% 37,7% 31,6% Ganska bristfällig 2,1% 4,8% 12,6% 11,6% 7,5% 5,3% Mycket bristfällig 1,3% 1,1% 4,4% 0% 0% 2,6% Medel 3,61 3,59 3,06 3,07 3,47 3,5 Svarande 606 462 135 69 53 38 Mycket bra 58,1% 59,2% Ganska bra 35,9% 34% Ganska bristfällig 4,4% 5,7% Mycket bristfällig 1,7% 1,1% Medel 3,5 3,51 Svarande 781 564 10

Urval ur erhållna kommentarer: Känner stort förtroende för chauffören. Långa resor hem ibland. Jättetrevliga och bra chaufförer Busstiderna stämmer bra med skolstart/slut Chauffören är kanon, ger merservice och ser alla barn! Bussen går för tidigt på morgonen. Annars mycket bra Trångt på bussen på morgnarna Önskar att kompisar kunde åka med efter skolan, i mån av plats. Kommentar fråga 6. Resultatet tyder på att de som åker med kollektivtrafiken inte tycker att skolskjutsen är lika bra som de som åker skolbuss. Vilket kan förklaras med att skolskjuts med taxi eller skolbuss är mer anpassade efter skoltiderna och att upphämtnings- och avlämningsplatserna är speciellt utsedda för att ta elever till och från skolan. Totalt sett är det ingen större skillnad från föregående år. Av kommentarerna som erhölls handlar de flesta om att många föräldrar och deras barn tycker att föraren som kör skolbussen är bra. I och med att det oftast är samma förare som kör samma barn så skapas en personlig relation, vilket ökar tillförlitligheten och tryggheten. Genom andra kommentarer visar det sig att några tycker att restiden är för lång och några enstaka tycker inte att busstiderna passar med skolans tider. 11

Fråga 7 a) Upplever du att ditt barn lämnar hemmet innan kl. 07:00? Nej, 83,3% 86,7% 91,1% 88,2% 96,2% 94,7% aldrig Ja, ibland 9 % 7,3% 7,4% 8,8% 3,8% 5,3% Ja, alltid 7,7 % 6% 1,5% 2,9% 0% 0% Svarande 600 451 135 68 53 38 Kommentar fråga 7 a). I svarsgruppen är det 7,7 % av respondenterna som upplever att de alltid lämnar hemmet innan kl. 07:00. Detta är fler än Tekniska kontoret har kännedom av och en förklaring till detta är att skolskjutssystemet räknar med att det tar 13 minuter för en elev att gå 1 km, vilket är en generalisering och oftast så har eleverna några minuter till godo när de väntar på bussen. 12

Fråga 7 b) Upplever du att ditt barn har längre än 60 minuters enkel resa i bussen när han/ hon reser till respektive från skolan? Nej, 89,1% 90,1% 93,3% 95,7% 100% 100% aldrig Ja, 8,5% 8,6% 5,2% 4,3% 0% 0% ibland Ja, alltid 2,3% 1,3% 1,5% 0% 0% 0% Svarande 597 454 135 69 52 38 Kommentar 7 b) Resultatet visar ingen markant skillnad från. Det är fortfarande resenärerna inom svarsgruppen som oftast upplever att de längre än 60 minuters enkel resa till/ från skolan. Den marginella skillnad som skedde till i år kan bero på det sena beskedet om Dagsbergsskolans evakuering och att Kättingeskolans mellanstadieelever flyttades till Vikbolandsskolan, vilket påverkade planeringen. I svarsgruppen syns också en försämring vilket Tekniska kontoret tror beror på förändringar i kollektivtrafikens turlistor. 13

Fråga 7 c) Upplever du att ditt barn har längre väntetid än totalt 5 timmar per vecka? Nej, 95% 96,1% 77,8% 74,6% 98% 100% aldrig Ja, ibland 3,4% 2,8% 17,5% 23,9% 2% 0% Ja, alltid 1,6% 1,1% 4,8% 1,5% 0% 0% Svarande 560 436 126 67 51 37 Kommentar 7 c) Skolskjutssystemet visar att endast elever som själva valt att åka med en senare än anvisad rutt hem från skolan har mer än 5 timmars väntetid per vecka. Skolskjutssystemets resultat överensstämmer således inte med enkätsvaren. Detta kan bero på att vissa elever slutar tidigare än de ramtider som skolskjutsen är planerad utifrån. Det är då möjligt att eleven får en väntan som överskrider 5 timmar per vecka. Detta gäller även de i svarsgruppen kollektivtrafik där det dessutom kan uppstå längre väntetider vissa dagar på grund av att linjetrafiken inte är helt anpassad efter skolgången på samma vis som skolbuss eller taxi. 14

Fråga 8. Upplever du att vägen till och från hållplatsen är ett problem? Nej 72,7% 73,2% 87,5% 76,8% 83,6% 73,7% Delvis 18,1% 16,2% 10,3% 20,3% 9,1% 15,8% Ja 9,2% 10,6% 2,2% 2,9% 7,3% 10,5% Svarande 618 462 136 69 55 38 Kommentar fråga 8. Resultatet visar en generell förbättring från, inom alla svarsgrupper men framförallt för och taxi. 15

Fråga 9. Vilka problem upplever du med ditt barns väg till hållplatsen? Tungt trafikerad väg 32,3% 40% Mörk väg 49,5% 55,9% Väg med dålig sikt 39,1% 40,7% För lång väg till hållplats 26,6% 26,9% Annat 26,6% 26,2% Svarande 192 145 Urval ur erhållna kommentarer: 70-väg utan någon gatubelysning. Barnen har ingen säker plats vid på eller avstigning. 80 km/h hastighetsväg, med dålig sikt samt sluttande väg Ingen direkt hållplats Kommentar fråga 9. Denna fråga ställdes till de som svarade Ja eller Delvis på fråga 8. Vid en jämförelse från föregående år kan man se att andelen som har problem med tung trafik, mörk väg och att vägen har dålig sikt har minskat och resten av svaren är jämlika med. Det största problemet är dock fortfarande Mörk väg. Av svaren som erhölls av de som svarat Annat förekom svar som avsaknad av trottoar, hög hastighet, järnvägsövergång. 16

Fråga 10 a) Upplever du hållplatsen vid hemmet som trafiksäker? Ja 48% 46,3% 62,2% 55,1% 61,8% 48,6% Delvis 36,5% 37,7% 25,9% 31,9% 29,1% 32,4% Nej 15,5% 16,1% 11,9% 13% 9,1% 18,9% Svarande 614 454 135 69 55 37 Kommentar fråga 10 a) Resultatet visar en total förbättring och framförallt inom svarsgrupperna och. Ett sätt att förbättra trafiksäkerheten vid hållplatsen som Tekniska kontoret kontinuerligt arbetar med är att sätta upp hållplatsskyltar och mobila plattformar m.m. Bland svaren framkom det problem med specifika hållplatser, vilket Tekniska kontoret redan i höst jobbar med att se över. 17

Fråga 10 b) Upplever du hållplatsen vid skolan som trafiksäker? Ja 78,4% 79,1% 56,3% 58,5% 73,6% 64,9% Delvis 18,4% 18,3% 39,1% 38,5% 26,4% 29,7% Nej 3,2% 2,7% 4,7% 3,1% 0% 5,4% Svarande 598 449 128 65 53 37 Kommentar 10 b) Vid analys av svaren i denna fråga är det viktigt att ha i åtanke att även de föräldrar som aldrig skjutsar sina barn till skolan har svarat. Resultatet visar att inom svarsgruppen har en förbättring skett i då andelen som svarat Ja har ökat med 8,7 procentenheter och andelen som svarat Nej helt har försvunnit. Gällande trafiksituationen vid skolor till följd av skjutsande föräldrar så är detta ett välkänt problem. Tekniska kontoret arbetar ständigt med att förbättra den. 18

Fråga 11. Vilka problem upplever du med hållplatsen vid hemmet? Urval ur erhållna kommentarer: Hög hastighet Hon får gå över vägen där linjebussar, lastbilar och övriga fordon håller hög hastighet, betydligt högre än tillåten. Men inte när hon åker från skolan då släpps hon av på rätt sida. Folk som kör för fort Önskvärt med skyltning skolbarn vistas vid vägkant. Kommentar fråga 11. Denna fråga ställdes till de som svarat Nej eller Delvis på fråga 10 a) (383st.). På denna fråga hade respondenterna möjlighet att välja fler alternativ och resulterade i en i jämn fördelning mellan samtliga. Många av kommentarerna och bland svaren som erhölls av alternativet Annat tyder på att många tycker att trafiken är ett problem (hög hastighet, lastbilar) och skulle passa in på alternativ ett Tung trafikerad väg. Andra orsaker som angavs var att det inte finns någon yta att uppehålla sig på i väntan på bussen. 19

Fråga 12. Har du några förslag på vad som skulle kunna göra hållplatsen bättre? Det erhölls 105 svar och de vanligaste förslagen innehöll: Förslag på andra platser där hållplatsen skulle passa bättre. Att det behövs belysning. Att hastigheten på vägen borde sänkas. Att det borde byggas trottoarer/cykelvägar till hållplatsen. Kommentar fråga 12. Detta var en öppen fråga som inte var obligatorisk. Den ställdes till de som svarat Nej eller Delvis på fråga 10 a) (383 st.). Denna fråga är tillagd i undersökningen för att för att få in förslag på vad som skulle kunna göras bättre vid just deras hållplats. Tekniska kontoret ser över svaren och tar till sig förslagen och undersöker möjligheterna att förbättra vissa hållplatser. 20

Fråga 13 a) Upplever du att ditt barn har en trafiksäker skolskjuts ombord på fordonet? Ja 87,9% 88,6% Delvis 10% 8,8% Nej 2,1% 2,6% Svarande 751 535 Ja 92,6% 92,7% 65% 65,1% 86% 81,1% Delvis 6,8% 5,5% 26% 28,6% 10% 13,5% Nej 0,7% 1,8% 8,9% 6,3% 4% 5,4% Svarande 591 440 123 63 50 37 Kommentar 13 a). Årets resultat visar liknande som föregående. En skillnad finns i svarsgruppen där det skett en förbättring på nästan 5 procentenheter. 21

Många har kommenterat att de är väldigt nöjda med föraren men skulle uppskatta mer disciplin och kontroll av säkerhetsbälten och bråk på bussen. Några har kommenterat att man har en känsla av att bussarna körs för fort. 22

Fråga 13 b) Upplever du att chauffören har ett bra bemötande? Ja 92,6% 92,7% 65% 65,1% 86% 81,1% Delvis 6,8% 5,5% 26% 28,6% 10% 13,5% Nej 0,7% 1,8% 8,9% 6,3% 4% 5,4% Svaran de 591 440 123 63 50 37 Kommentar 13 b). Resultatet är snarlikt från bortsett från andelen som svarat Nej Inom svarsgruppen kollektivtrafik har ökat. Detta tror Tekniska kontoret beror på den ökade svarsfrekvensen. Fråga 13 c) Upplever du att ditt barn känner sig trygg i skolskjutsen? Ja 85,6% 86,3% Delvis 12,6% 11,7% Nej 1,8% 2% Svarande 780 554 23

Ja 88,2 % 88,6% 73,8 % 75 % 85,5 % 75,7 % Delvis 11,2 % 9,6 % 20,8 % 23,4 % 9,1 % 18,9 % Nej 0,7 % 1,7 % 5,4 % 1,6 % 5,5 % 5,4 % Svarand e 608 458 130 64 55 37 Kommentar 13 c): Resultatet är väldigt likt mellan åren och 98,2 procent av respondenterna upplever att sitt barn känner sig trygg eller delvis trygg i skolskjutsen, främst inom svarsgrupperna och. I svarsgruppen har det ökat med nästan 10 procentenheter. 24

Fråga 14. Finns det personal på skolan när ditt barn stiger av/på skolbussen? Kommentar fråga 14. Denna fråga ställdes endast till de som går på lågstadiet eftersom det är främst den gruppen som behöver extra uppsikt. Enligt resultatet så har det blivit en förbättring från föregående år. Andelen som alltid har personal på skolan har ökat med 4,5 procentenheter, de som ibland har det har ökat med 12,7 procentenheter och de som aldrig har det har minskat med 17,3 procentenheter. Denna fråga har diskuterats med utbildningskontoret där det framkom att olika skolor har olika rutiner kring detta, vilket kan vara en förklaring till förbättringen. 25

Fråga 15. Har du/ ni använt er av skolskjutsportalen Min skolskjuts? Ja 18,4% 38,2% 56,6% Ja, men informationen var inte tillräcklig 1,5% 7,3% 4,9% Nej, jag visste inte om att den fanns 74,3% 47,3% 25,7% Nej, jag kunde inte logga in 5,9% 7,3% 12,8% Svarande 136 55 615 Ja 48,9% 49,8% Ja, men informationen var inte tillräcklig 4,5% 4,1% Nej, jag visste inte om att den fanns 35,4% 33,9% Nej, jag kunde inte logga in 11,2% 12,2% Svarande 792 564 Kommentar fråga 15. Totalt sett är resultatet snarlikt mellan åren och det framgår att det fortfarande är många som inte vet att skolskjutsportalen finns, framförallt inom svarsgruppen kollektivtrafik. Orsaken är att Skolskjutsportalen är riktad främst mot de som åker skolbuss för att de som åker kollektivt eller taxi får information på annat håll. Från och med slutet av maj fanns det möjlighet att logga in på Min skola för att bekräfta behovet av skolskjuts kommande termin. Det var 437 personer som hade loggat in och svarade på formuläret. 26

Fråga 16. Upplever du/ ni att ni fått tillräckligt med information om ert barns skolskjuts? Urval ur erhållna kommentarer: Tycker det år synd att inte linjetrafiken används! Ja, men fått söka viss info själva. Det har varit mycket letande i Östgötatrafikens tidtabeller. Inte lätt att hitta rätt linje framför allt för hemfärd. Ja, eftersom att jag hittade tiderna på "min skolskjuts. Kommentar fråga 16. Resultatet på denna fråga visar att det är totalt sett fler som svarat nej i år än föregående år. Det gäller främst svarsgruppen som har störst andel som svarat Nej, vilket troligtvis beror på att de själva måste leta upp sina restider och vilka linjer de ska åka med. Det är fler som svarat nej i år tror tekniska kontoret beror på den ökade svarsfrekvensen. 27

Fråga 17. Vilken information upplever du att du inte fått tillräckligt av? Att vi måste bekräfta behovet av skolskjuts inför 30,6% 25% 36,4% varje läsår, till tekniska kontoret Hur skolskjutsen för mitt barn skulle ske 36,1% 51,2% 45,5% Avgångstider från hemmet och skolan 41,7% 56% 90,9% Annat 16,7% 14,3% 9,1% Svarande 36 84 11 28

Kommentar fråga 17. Denna fråga ställdes till de 16 % (127 st.) som svarat att de inte fått tillräckligt med information. Det skiljer sig mellan svarsgrupperna hur de får information tilldelad eller måste leta upp på egen hand. Svarsalternativet Avgångstider från hemmet och skolan sticker ut i svarsgruppen vilket kan bero på att denna information inte finns att leta upp på samma vis som för de andra svarsgrupperna. De måste ta kontakt med Östgötatrafikens beställningscentral 2 veckor innan skolstart för att få sina tider. Svaren tyder på att Tekniska kontoret måste bli ännu tydligare med informationen, främst ang. hur skolskjutsen skulle ske och vilka avgångstider som gäller. 29

Fråga 18. Har du/ ni diskuterar med ert barn om vilka ordningsregler som gäller i skolskjutsen? Kommentar fråga 18. Resultatet är likartat resultatet från. De respondenterna som svarade Nej, jag hittar inte ordningsreglerna, fick i nästa steg information om var broschyren med ordningsregler finns. Det uppmanas även att broschyren ska läsas och diskuteras tillsammans med sitt barn. 30

Slutsats Årets enkätundersökning av skolskjutsen i Norrköpings kommun skickades ut till vårdnadshavare till elever som åker skolskjuts och i år distribuerades den främst via SMS vilket resulterade i 341 fler respondenter än. Trots det ökade antalet respondenter var resultatet snarlikt resultatet från och svaren är fortfarande övervägande positiva. Detta gör att resultatet speglar verkligheten med stor sannolikhet. På vissa frågor är det stor skillnad i hur de olika svarsgrupperna har svarat. Det genomgående är att svarsgruppen pekar på ett sämre resultat än de övriga svarsgrupperna. Det är tydligt ibland annat i fråga 13b) där frågan om hur chaufförens bemötande upplevs. Det visar sig att svarande inom gruppen tycker att bemötandet generellt är sämre i jämförelse med svaren från svarsgruppen. En anledning till detta tror Tekniska kontoret beror på att föraren som kör skolbussen oftast är samma varje dag och det skapas personliga relationer mellan föräldrar, deras barn och föraren. Detta är också en av de faktorer som bidrar till det positiva resultatet av frågan om de upplever att sitt barn känner sig trygg i skolskjutsen, i svarsgruppen. I frågan gällande om hållplatsen vid hemmet upplevs som trafiksäker blev det en total förbättring. Det ser Tekniska kontoret som ett resultat av de satsningar som gjorts med trafiksäkerhetsutredningar och busshållplatsprojekt som pågått under en tid. Bland de som inte tyckte att hållplatsen var trafiksäker tyder svaren i fråga 11 på vilka problem som finns. Det är relativt jämnt mellan alla svarsalternativen Tungt trafikerad väg, Väg med dålig sikt och Mörk plats men kommentarerna tyder på att det är främst trafiken och hastigheten på vägen som är det största problemet. Tekniska kontoret kommer framöver jobba för att öka uppmärksamheten hos trafikanter på vägarna samt att de ska sänka hastigheten vid passering av hållplatsen. I höst har ett projekt startas med att förse vissa hållplatser med ett varningssystem i form av blinkande ljus, som genom tester gjorda av Trafikverket visar på mycket goda resultat. Något som Tekniska kontoret också kommer lägga stor tyngd på framöver är informationsspridningen, oavsett vilken svarsgrupp som eleven tillhör. Tekniska kontoret kommer bland annat fokusera på att tydliggöra kommunikationsvägar och jobba mer med förtydliga skolskjutsportalen Min skolskjuts. Under 2017 kommer även arbetet med avtalsuppföljning fortsätta och utvärdera skolskjutsen inför framtida upphandlingar. 31