Framtidens energiförsörjning

E.ON Naturgas Framtidens energiförsörjning Globala mål - Nationella riktlinjer - Lokal optimering

Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning 4 Energi igår, idag och imorgon 5 Energi en strategisk resurs för Sverige 5 Basindustrin finns över hela landet 5 Mot en ny och mer realistisk syn på energisammansättningen 7 Dagens energisystem och utmaningarna inför framtiden 8... Effektivisering och ökad produktion 8 Ökade krav från en komplexare omvärld 8 Framtida krav på energisystemet 8 Mot en ny hållbar utveckling 13 Mot framtidens energisystem 16 Framtidens energisystem 16 Scenarier för framtidens energimix 16 Broar till ett nytt energisystem 16 Mångfald i energiförsörjningen 18 Konkurrenter eller sida vid sida? 19 Globala utmaningar och lokala optimeringar 21 Sveriges roll i en global utmaning 21 Nationella och internationella ramar 21 Ett samspel mellan kraftfält 22 Optimering måste ske lokalt 22 Dagens val skapar framtidens energiförsörjning 23 Energioptimering ett avancerat pussel 23

3 Förord Tillväxt och konkurrenskraft i svenskt näringsliv och offentlig verksamhet ger sysselsättning och finansiering av vård, skola och omsorg. Enigheten om dessa samband är idag stor i den politiska världen och hos näringslivet. Tillväxten skapas i ett samspel mellan faktorer som politisk stabilitet, utbildningsnivå, innovativt tänkande och tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser. Den ökade användningen av elenergi är en av de viktigaste faktorerna bakom 1900-talets snabba välståndsökning. Den tekniska och industriella utvecklingen som möjliggjordes av landets elektrifiering lade grunden för dagens välfärdssamhälle. Idag ger elen en enklare, tryggare och bättre vardag både i arbetet och i hemmet. Den samhällssektor som är känsligast för förändringar i energitillförsel och energipriser är basindustrin. Inom vissa delar av denna sektor svarar energikostnaden för mer än 20 procent av förädlingsvärdet. Några få procents prisförändring på elpriset kan bli den avgörande faktor som tvingar en verksamhet att flytta till andra regioner eller länder där förutsättningarna för bibehållen konkurrenskraft är mer gynnsamma. Idag står Sverige inför stora utmaningar på energiområdet. Prognoserna tyder på att energianvändningen minst kommer att ligga på dagens nivå och med all sannolikhet öka svagt och elenergianvändningen kommer att öka i betydande omfattning framöver. Läggs kraven att möta de allt påtagligare globala miljöproblemen och den globala konkurrensen därtill, blir slutsatsen tydlig: Sverige behöver ett energisystem för framtiden som hjälper oss att möta utmaningarna utan att försämra industrins förutsättningar. Det handlar om ett energisystem som balanserar behov av flexibilitet, miljöhänsyn och ekonomiska realiteter. Lösningarna måste klara av att möta såväl industrins krav som vardagliga energibehov hos hushållen. De optimala energilösningarna bygger därför på mångfald där olika energislag samverkar för att lösa olika lokala behov.

4 Denna skrift vänder sig till er som har ansvar för och arbetar med att utveckla optimala energilösningar såväl nationellt som lokalt. Syftet är att belysa energiämnet från ett framtidsorienterat perspektiv genom att svara på några centrala frågor: Vad innebär en optimal energisammansättning för framtiden? Hur ser sambandet mellan det nationella perspektivet och det lokala genomförandet ut? Energiämnet från ett framtidsorienterat perspektiv Vilken betydelse har en ökad mångfald i energisammansättningen för att skapa ett optimalt energisystem för framtiden? Sammanfattning Sverige står inför stora utmaningar och avgörande vägval inför framtiden hur energiförsörjningen utformas kommer att ha stor betydelse för utvecklingen av välfärden. Mångfald i energiförsörjningen är nödvändigt för att åstadkomma optimala lösningar vilket i sin tur krävs för att upprätthålla konkurrenskraften i en allt globalare värld. Genom mångfald skapas valmöjligheter och flexibilitet i energiförsörjningen. Mångfald ger såväl pris- som leveransstabilitet under skiftande omständigheter. Optimering av energiförsörjning behöver ske lokalt, med utgångspunkt i lokala förutsättningar och behov. Grunden för en ekologiskt hållbar utveckling av energisystemet är en ekonomiskt hållbar utveckling.

5 Energi, igår, idag och imorgon Energi en strategisk resurs för Sverige Det moderna svenska samhällets utveckling och välfärdens framväxt handlar i stor utsträckning om en ökad energianvändning. Sambandet mellan energi och tillväxt blir tydligt när man studerar efterkrigstidens ekonomiska historia (se nedan). Användningen av elenergi är en förutsättning för att det moderna tjänstesamhället ska fungera. För 25 år sedan fanns knappt några av de datorer, skrivare, kopieringsmaskiner, kommunikationssystem, övervakningsutrustning och liknande som idag är självklara delar av arbetslivet. Det skulle inte vara önskvärt, eller ens praktiskt möjligt, att minska deras användning. För industrin, särskilt den energiintensiva basindustrin, har tillgången till billig el varit basen som den kunnat bygga sin konkurrenskraft på. Energin kan sägas vara ett strategiskt konkurrensmedel. Kärnkraften utgör, tillsammans med vattenkraften, ryggraden i den svenska elförsörjningen. Genom sitt låga pris och leveransstabilitet har kärnkraften varit en bidragande faktor till att basindustrin har kunnat fortsätta att möta en allt hårdare konkurrens. I diskussionen om kärnkraftens eventuella avveckling har även basindustrins utsatthet kommit i fokus. I vissa verksamheter står energikostnaden för upp till 20 procent av det totala förädlingsvärdet. Givet industrins små marginaler innebär det att redan några få ören dyrare el/kwh kan utgöra skillnaden mellan en nyinvestering eller ett beslut att flytta från en ort till en annan region eller land, som erbjuder bättre konkurrensförutsättningar. Det är samtidigt viktigt att klargöra att industrins energibehov handlar om så mycket mer än bara tillgång till billig elenergi; exempelvis kräver många industriella processer särskilda högklassiga energislag för att kunna producera värme. Basindustrin finns över hela landet Basindustrin sysselsätter idag omkring 270 000 människor och svarar för 25 procent av Sveriges totala exportintäkter. Verksamheterna finns spridda över hela landet - ofta lokaliserade utanför storstadsregionerna. Den lokala sysselsättningen hänger intimt samman med industrins villkor. Det gör i sin tur energifrågor till lokala angelägenheter. Utvecklingen av BNP och elanvändningen från 1950 till 2002 1 Index 1980=100 BNP Elanvändning 160 140 120 100 80 60 40 20 Skogen Kemin Gruvorna Stålet Basindustrins lokalisering i Sverige Källa: SKGS 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2002 1) Källa: SCB och Energimyndigheten

6 En konkurrenskraftig basindustri Lars Blecko, vd för massaproducenten Rottneros Den svenska basindustrin står för 25 procent av den svenska nettoexporten och sysselsätter 270 000 människor, direkt och indirekt, i Sverige. Av den anledningen skulle jag nästan kunna påstå att det är den viktigaste industrin i Sverige. Basindustrins uppgift är att utnyttja våra råvaror och förädla dem så långt som möjligt. För såväl skogen, som gruvorna, stålet och kemin är elkraften en nödvändighet. Utan mer el kan inte industrierna växa och producera mer. Rottneros använder knappt 1 TWh om året, vilket är lite mindre än 1 procent av Sveriges totala elanvändning. Större företag som pappersproducenten Stora Enso använder 5 till 6 TWh om året. Det är lätt att förstå att ett höjt elpris slår hårt mot lönsamheten och arbetstillfällena i basindustrin. Den svenska industrin har redan hårda förutsättningar att kämpa mot, jämfört med våra utländska konkurrenter, bland annat i form av långa transporter till marknaderna. Vår komparativa fördel är den relativt sett billiga elen, tappar vi den får vi svårt att hävda oss i den internationella konkurrensen. Om man ser på Rottneros totala kostnader ligger personalkostnaderna på cirka 10 procent och elkostnaderna på cirka 20 procent av försäljningspriset. En prishöjning på energin med 1 öre skulle leda till ökade kostnader för Rottneros med 10 miljoner kronor och vi är ändå ett litet företag. Det är därför som energipolitiken måste ta hänsyn till elpriset. Billig och trygg elförsörjning är viktig för oss inom industrin. Blir elpriset för högt kommer inte den svenska basindustrin att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Det skulle ge stora konsekvenser för samhället i stort, eftersom basindustrin ofta ger arbetstillfällen i glesbygd.

7 Mot en ny och mer realistisk syn på energisammansättningen Under många år har den svenska energipolitiken och debatten handlat om kravet på en genomgripande omställning av energiförsörjningen mot ett mer ekologiskt hållbart system. Det tydligaste och mest kända exemplet är kärnkraften. Kravet på att kärnkraften skulle fasas ut ur energisystemet föddes under 1970-talets intensiva miljödebatt. Ur folkomröstningens resultat 1980 fattade riksdagen beslut om att fasa ut kärnkraften senast år 2010 och ersätta den med förnybara energikällor. Denna utveckling har åtföljts av en klassificering av energislag i goda och dåliga som än idag är förhärskande. Med tiden har det uppstått en klyfta mellan den politiska och den faktiska verklighetsbilden. De lösningar som det knöts stora förhoppningar till 1980 har lång utvecklingstid kvar innan de är kommersiellt gångbara. Samtidigt finns de närliggande kraven på att möta hotet från växthuseffekten genom minskade koldioxidutsläpp. Under det senaste året har det kommit signaler från politiskt håll som tyder på ökad förståelse för energifrågornas realitet. Riksdagsdebatten om energiförsörjningen under försommaren 2004 illustrerade tydligt den delvis nya inriktning som energipolitiken håller på att ta, liksom talet då näringsminister Leif Pagrotsky invigde naturgasledningen till Stenungsund i juni 2004. Ett tredje exempel är regeringens godkännande av en ny gasledning från Tyskland till Sverige i september 2004. I det mer öppna debattklimat som nu uppstått är det relevant att ställa ett antal frågor för att öka förståelsen för framtidens utmaningar: Hur viktiga är olika energislag i dagens svenska energisystem? Vilka är de stora utmaningarna som systemet måste klara att möta inför framtiden? Vad krävs för att behoven och utmaningarna ska kunna hanteras? Kompletterar eller konkurrerar olika energislag med varandra?

8 Dagens energisystem och utmaningarna inför framtiden Effektivisering och ökad produktion Den totala energitillförseln i Sverige år 2003 var 627 TWh varav förluster och icke-energianvändning utgjorde 180 TWh. Kärnkraften och oljan var de två största energislagen i systemet. Oljans betydelse har sedan 1970-talets oljekriser minskat från en andel på 77 procent 1970 till 30 procent 2002. Man kan konstatera att utfasningen av olja har gått långsammare än de målsättningar som sattes upp under 1970-talet. När vattenkraften byggdes ut och kärnkraften introducerades kunde elproduktionen öka i Sverige. Tillförseln av kol ökade under 1980-talet, för att sedan minska igen under 1990-talet delvis till följd av tekniska framsteg och ökat miljömedvetande. Samtidigt introducerades ny värmeproduktion i form av stora värmepumpar i fjärrvärmenäten. På västkusten och i södra Sverige byggdes ett distributionsnät för naturgas. Under andra hälften av 1990-talet började vindkraften byggas ut. Elmarknaden i Norden avreglerades och en gemensam marknad byggdes upp idag är exempelvis dansk kolkraft en viktig del av marknaden. Det har under de senaste årtiondena pågått ett löpande arbete med energieffektivisering inom svensk industri. Samtidigt har man ökat produktionen, vilket parallellt medfört en ökning av energiförbrukningen. Bostads- och servicesektorn använder nästan lika mycket energi idag som år 1970. Detta trots att den sammanlagda uppvärmda lokalytan är större och befolkningen har ökat med 10 procent sedan 70-talet. Den stora ökningen sedan 1970 står transportsektorn för som ökat sin energianvändning med hela 68 procent. Ökade krav från en komplexare omvärld De krav som energisystemet skulle svara mot var fram till 1970 relativt endimensionella. Pris och produktionskapacitet stod i fokus. Därför var det naturligt att satsa på storskaliga lösningar med kärnkraft och vattenkraft som hörnpelare i systemet. 1970-talet var miljömedvetenhetens årtionde. Kritiken mot det storskaliga produktionssamhället växte fram och därmed blev kärnkraften och vattenkraften betraktade som storskaliga energislag och Sveriges energitillförsel 2003 (totalt 627 TWh varav förluster och icke-energianvändning 180 TWh) 1 Energislag Vindkraft 0,1 % Värmepump 1,3 % Naturgas, stadsgas 1,4 % Kol och koks 5 % 2,1 % Import-exportel Vattenkraft 8,5 % 31,8 % Kärnkraft Biobränslen, 16,5 % torv mm 33,4 % Råolja och oljeprodukter 1) Källa: Energimyndigheten, Energiförsörjningen i Sverige - Läget 2003 och prognos för 2004 2006. Kortsiktsprognos 2004-08-15.

9 element i den politiska debatten. Energipolitiken kom så att rymma fler dimensioner än tidigare. När framtidens utmaningar studeras och därmed de krav som energisystemet måste klara att möta framträder en komplex bild som handlar om såväl makroekonomiska faktorer som förändrade behov från slutanvändaren. Det handlar lika mycket om konsumenternas ökande energibehov som de globalt allt mer ökande koldioxidutsläppen men också om flexibilitet i det lokala systemet. Framtida krav på energisystemet Krav 1: Mer energi Flera prognoser visar att energianvändningen med all sannolikhet kommer att öka kommande år. Det visar inte minst en färsk prognos från IEA, International Energy Agency. De förutspår en ökad användning av energi globalt från 2001 till 2030 med cirka 73 000 TWh, en ökning med cirka 63 procent. Detta innebär en användning på 189 600 TWh år 2030. De energislag som IEA bedömmer kommer att öka är kol, olja, naturgas och förnybara bränslen (International Energy Agency, Key World Energy Statistics 2003 ). De expanderande ekonomierna i Asien beräknas stå för en betydande mängd av denna ökning. Prognoser gjorda av Svenska Energimyndigheten visar samma tendens; energianvändningen kommer att öka. Fram till år 2010 förväntas den svenska energianvändningen öka med upp till 13 procent jämfört med idag, till cirka 661 TWh år 2010. Energimyndigheten bedömer att energianvändningen kommer att öka mest i transportsektorn, följt av industrisektorn. Mellan 2010 och 2020 ökar den totala energianvändningen med cirka 0,3 procent per år, på grund av att man i prognosen räknat med att en avveckling av kärnkraft medför ett bortfall som ersätts av kraftvärme, gaskondensel eller vindkraft (Statens Energimyndighet, Prognoser över utsläpp av växthusgaser - Delrapport 1 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2004). Den traditionella synen på energi har ofta varit att den totala användningen måste reduceras. Inför framtiden krävs en förändrad syn som handlar om att se till vilken nytta energin kan ge oss och att ställa nyttan i kontrast till hur energin framställs. Sveriges elproduktionen uppdelad på energislag (132,3 TWh) 1 Energislag Kondenskraft 0,1 % Kraftvärme 4,0 % Kraftvärme i industrin 5,7 % Vindkraft 0,5 % 49,5 % Kärnkraft Vattenkraft 39,9 % 1) Källa:Energimyndigheten, Energiförsörjningen i Sverige - Läget 2003 och prognos för 2004 2006. Kortsiktsprognos 2004-08-15.

10 Krav 2: Möt växthuseffekten Växthuseffekten ställer ett av de viktigaste kraven på energiförsörjningen. Det står allt mer klart att användningen av de energislag, som kol och olja, som står för de stora koldioxid- och partikelutsläppen måste minska. Utmaningen är att ersätta kolet och oljan med energislag som kan reducera koldioxidutsläppen samtidigt som de erbjuder stabilitet i tillförsel och pris. Men även om växthuseffekten står i fokus måste även det framtida energisystemet kunna möta de övriga utmaningarna på miljöområdet. Försurning och övergödning har varit och är fortfarande ett stort problem för svenska sjöar, skogar och åkermarker. Svavel- och kväveoxider är de främsta orsakerna till försurningen medan kväveoxider är den starkaste bidragande orsaken till övergödningen. När framtidens energisystem dimensioneras krävs det en helhetssyn, där varje energislags totala miljöpåverkan beaktas. Krav 3: Ta ansvar för globaliseringens följder Globaliseringens effekter syns på allt fler områden. Kapitalet blir allt mer lättrörligt. Om inte avkastningen är tillräcklig kommer de oundvikliga kraven att medföra flytt till platser där avkastningskraven kan mötas. För att inte Sverige ska drabbas av industriflykt återstår att säkerställa tillräckligt goda konkurrensvillkor för att näringslivet ska kunna och vilja verka i landet. Sveriges möjlighet att konkurrera på en allt mer global marknad handlar dels om att försvara de konkurrensfördelar som traditionellt skapat landets position, dels att finnas i framkant av utvecklingen. I detta sammanhang är värnandet om det svenska energisystemet en högt prioriterad fråga. Framtidens energitillförsel enligt IEA 1 Twh Annat 2 Vattenkraft Kärnkraft Naturgas Olja Kol 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 1971 2000 2010 2020 2030 1) Framtidens energitillförsel (TWh) globalt enligt Källa: Svensk Energi IEA:s framtidsprognoser i Key World Energi Statistics från 2003. 2) Biobränslen, avfall, geotermisk energi, solenergi, vindenergi, vågenergi, mm.

11 Krav 4: Öka handlingsfriheten Oljekrisen 1973 visade med all önskvärd tydlighet vilka effekter en strypning av oljetillförseln innebär på samhället. Trots långtgående omställning sedan oljekrisen har Sverige fortfarande ett stort beroende av oljan. Av världens samlade oljereserver beräknas 65 procent finnas i länderna kring Persiska viken, ett politiskt instabilt område. En viktig fråga inför framtiden är därför att avgöra hur Sverige kan minska de geopolitiska riskerna i energiförsörjningen. Krav 5: Större flexibilitet och mångfald Energibranschens aktörer väljer i allt högre utsträckning att ta in mångfald som en parameter när de planerar för framtiden. Det handlar om att skapa större flexibilitet och samtidigt sprida riskerna genom att satsa på flera energislag i utbudet. Det råder enighet om att mångfald i energiförsörjningen skapar stabilitet. Därför är mångfald en nödvändig faktor för att möta framtidens föränderliga förutsättningar. Flexibilitet och mångfald är de stora utmaningarna Hans E Nilson, VD för Nässjö Affärsverk AB Dagens situation är inte enkel att hantera. Den planerade avvecklingen av kärnkraften, det omöjliga i att bygga ut vattenkraften, liksom vindkraftens otillräcklighet - allt visar på att enskilda energislag inte kan rädda framtiden. Det står helt klart för oss att vi måste diversifiera och införa flera energikällor i energisammansättningen för att klara utmaningarna inför framtiden. Naturgas kan vara ett av dessa energislag, men det behövs flera. Vi lever i en situation där politiska svängningar har stort inflytande på vår bransch. Så det är en utmaning inför framtiden att lära oss hantera oförutsedda händelser eller politiska beslut. Branschen måste helt enkelt bli mer flexibel. Flexibilitet och mångfald är alltså de två största utmaningarna inför framtiden. Tyvärr är vi mycket illa rustade för denna. Energibolag tenderar till att låsa sig vid en enda lösning, vilket blir problematiskt den dag det energislaget inte är lika ekonomiskt gynnsamt längre. Idag är det exempelvis stort fokus på sopor i vissa delar av landet, så mycket att man till och med importerar från Norge. Det är en absurd situation som inte bidrar till stabilitet i energisammansättningen. De mindre energibolagen har en svår uppgift framför sig, eftersom man ofta är starkt förankrad lokalt, vilket också betyder att man har begränsade energikällor att tillgå. Vi har själva byggt mycket på biobränslen, men ser nu naturgasen som ett välkommet alternativ i vår utveckling mot att stabilisera vårt system med flera energislag.

12 Mångfald ger riskspridning, säker energiförsörjning och handlingsfrihet Ingvar Carlsson, vice VD för Tekniska Verken i Linköping Framtidens utmaningar behöver bemötas med en mångfald av energislag. En bredd i bränslebasen kan nämligen bemöta några av de osäkerhetsfaktorer som vi har framför oss. Med många energislag kan vi sprida de ekonomiska riskerna, få en stabilare energiförsörjning, samt en ökad handlingsfrihet som företag. Vårt resonemang bygger på att vi ser att elvärmen successivt kommer att avvecklas i Sverige, och kanske i Norge. Vi ser en oerhörd efterfrågan på fjärrvärme som ersättning till och med av direktverkande el i villaområden. Man vill inte ha vare sig bergvärme, olja eller el till uppvärmning, då fjärrvärme är avsevärt billigare. Liksom andra energibolag försöker vi tillgodose denna efterfrågan, vilket innebär att vi behöver förnya vårt fjärrvärmesystem med nya anläggningar och en bredare energibas. För att kunna bygga mera kraftvärme, d v s samtidig produktion av el och värme, behöver vi ha handlingsfrihet, detta får vi med flera energislag. Fler energislag kan också lösa andra utmaningar som vi har; exempelvis skulle vi redan idag kunna ersätta den resterande oljan i vårt system med naturgas och samtidigt utvinna mer el. Övergripande tror vi också att behovet av biobränslen när flera EU-länder ska uppfylla Kyotoprotokollet framöver kommer att medföra en bristsituation. Om vi ska ha en teoretisk chans att ersätta kolet och oljan måste vi bygga på flera energislag, och tillföra såväl avfall som vissa mängder naturgas till vårt svenska system. Med en mångfald av energislag blir vi inte så beroende av vare sig pris eller tillgång. Det gör att vi får en mycket stabilare energiförsörjning.

13 Mot en ny hållbar utveckling Det svenska energisystemet har haft en avgörande betydelse för att skapa den välfärd som Sverige har idag. Men kraven som ställs på energisystemet blir allt komplexare. Många av de utmaningar som samhället idag brottas med, när svensk tillväxt och välstånd diskuteras, var knappt kända vid tiden för riksdagsbeslutet om kärnkraftens avveckling. Det är uppenbart att det krävs en bredare tolkning av begreppet hållbar utveckling. De vägar man väljer måste vara ekonomiskt och socialt hållbara. Det är enda möjligheten att kunna finansiera och skapa acceptans för den ekologiskt hållbara utvecklingen. Det svenska energisystemet behöver utvecklas för att kunna möta framtidens utmaningar.

14 Optimering av energimixen Niclas Damsgaard, doktor i nationalekonomi, konsult vid Econ Analys Det är idag svårt att ge ett entydigt svar på hur energimixen år 2020 kan komma att se ut. På EU-nivå finns ett antal trender och drivkrafter som pekar i olika riktningar. Avregleringarna av såväl den europeiska el- som gasmarknaden har inneburit en ökad integration. Samtidigt ryms många nationella särintressen under EU:s policy om security of supply, som dels handlar om att begränsa beroendet av energi från en enskild geografisk region i världen men också slå vakt om självförsörjningsprincipen inom EU. Den befintliga europeiska elinfrastrukturen sätter dessutom fortfarande begränsningar när en ökad integration av energimarknaderna diskuteras. När en optimal energimix diskuteras ur ett lokalt perspektiv är därför ett viktigt element att beslutsfattandet måste kunna hantera denna osäkerhet. Förutom frågor som geografisk belägenhet och specifika industribehov är det viktigt att kunna bygga in flexibilitet i beslutsfattandet. Ju större andel av energiförsörjningen som kommer från ett eller ett litet fåtal energislag, desto större blir risken. Flexibilitet innebär att skapa en energimix som klarar att skapa trygghet i energiförsörjningen genom att ha möjlighet att kunna göra anpassningar utifrån förändrade omständigheter. Ytterligare en aspekt av den lokala optimeringen är att skapa lokal acceptans och förståelse för den strategi avseende energiförsörjning som väljs. Den optimala energimixen måste hantera den lokala opinionsmässiga dimensionen. Detta innebär att det exempelvis vid uppförande av vindkraftverk, kan uppstå negativ opinion lokalt, eftersom placeringen kan skada den lokala miljön, medan nyttan av denna förnybara energi hamnar någon annanstans. Ett motsatt exempel är naturgasen, som skapar lokal nytta. Därför har naturgas större förutsättning att uppnå lokal acceptans vilket beslutsfattarna måste ha för att kunna genomdriva sina förslag.

15 Klara spelregler och flexibilitet behövs Anders Wigh, chef Fjärrvärme Mjölby-Svartådalens Energi Det vi i dagsläget eftersöker mest är politisk stabilitet i form av klara spelregler, eftersom bristen på detta hindrar investeringar. För oss här på MSE är det påtagligt när det gäller till exempel industribeskattningen av oljan. Våra leveranser bygger på att vi har många industrier knutna till oss och om vi riskerar att förlora industrikunderna så slår det mot vår ekonomi. Det vi ser framöver är att man måste satsa på flexibilitet och en mångfald av energislag för att inte vara så beroende. Det gör att vi ska sikta på att bygga bort oljan, så att vi inte är beroende av skattemedel eller kostnadsläget. Vi vill ha flexibilitet för att kunna använda fler sorters bränslen; energigrödor, GROT (hyggesavfall), och alternativ till oljan, som naturgas. Det sistnämnda är en god möjlighet för oss att bli av med oljeproduktionen och naturgas har många fördelar som just oljeersättare.

16 Mot framtidens energisystem Framtidens energisystem Inget energisystem är statiskt; det sker en ständig utveckling genom produktivitetsökningar och effektiviseringsåtgärder. Men då tidsrymderna är långa, ofta flera årtionden, kan det vara svårt att tydligt se utvecklingen. Denna insikt är väsentlig när man diskuterar hur framtidens energisystem ska se ut. Hur lång tid kommer det till exempel att ta innan det finns ett system som är fullständigt annorlunda än det som finns idag? Ett system där produktionskostnaden är minimal och miljöpåverkan likaså? Med den kunskap som existerar idag ligger ett sådant system sannolikt minst 50 år in i framtiden. I ett kortare framtidsperspektiv, kanske två årtionden, ligger möjligheten att i större skala kommersialisera energirelaterade tekniker som solenergi, geotermisk energi, bränsleceller eller koldioxidinkapsling. Kraven på utveckling och förändring av dagens situation blir samtidigt allt starkare. Scenarier för framtidens energimix E.ON Sverige har sedan 2003 bedrivit ett omfattande forskningsprojekt kring den möjliga utvecklingen av framtidens energimix. Visionen för år 2020 har analyserats och beskrivits i två parallella studier. I den ena har E.ON:s egna experter arbetat fram fyra möjliga scenarier. De olika scenarierna utgår ifrån att samhället rör sig i en matris på en skala mellan mer eller mindre styrande miljöfaktorer samt en starkare geopolitik eller en global fri marknad. Ett scenario utgår ifrån att marknadslösningar och globalt samarbete löser många problem, inte minst koldioxidutsläppen. Nya energilösningar som gasfordon drivna på vätgas, införs. Ett annat scenario återspeglar en slags grön våg där elanvändningen minskar, oljan fasas ut och inga stora energiinvesteringar görs i Sverige. Integrationen och utvecklingen inom EU är stark. Sveriges energianvändning utveckling till år 2020 1 Solvärme Bio Kol Naturgas Syntetolja Mineralolja Fjärrvärme El 450 400 350 300 250 200 150 100 50 1) Källa: E.ON Sverige 2002 Scenario Scenario Scenario Scenario Visa Hänsyn Grön väg Fri fart Ojämn väg

17 I ett tredje scenario ser vi hur vi går mot en värld med stark ekonomisk tillväxt och stor valfrihet; här används mycket olja, kol, kärnkraft, vattenkraft och vindkraft men intresset för växthuseffekten har svalnat. Slutligen finns ett scenario som vittnar om en ojämn väg där miljön inte styr tänkandet och där länderna strävar efter självförsörjning och globala konflikter skapar svårigheter. Grafen till höger illustrerar energianvändningen i de fyra scenarierna. Energianvändningen avser i vilken form som energin levereras till slutanvändaren. Överföringsförluster, värmeförluster i kärnkraftverken, energi som används för utrikes sjöfart och energiråvaror (främst olja) som används för andra ändamål än energiframställning är inte med i grafen. Den olja, naturgas, kol, biomassa, etc, som används för att framställa el eller fjärrvärme, ligger inbakade i el och fjärrvärmesiffrorna. Från dessa utvecklingsmöjligheter har även tecknats en sammanfattande bild. Den ger vid handen att dagens system med en mix av olika produktionssätt kommer att kvarstå, med en svag utveckling mot mer förnybar energiproduktion och till viss del distribuerande system. Broar till ett nytt energisystem En viktig fråga att ställa sig när omställningen av energisystemet diskuteras är det praktiska genomförandet. Teoretiskt går det att gå från ett system till ett annat över en natt, men i ett mer pragmatiskt perspektiv blir det snart tydligt att omställningen kräver lång tid. Tid krävs för att klara att möta alla de utmaningar, som tidigare har beskrivits, och som samhället redan idag står inför. Vid Chalmers Tekniska Högskola har projektet Nordleden pågått sedan 1996. Syftet har varit att identifiera den effektivaste utvecklingen av Sveriges och övriga Nordens energisystem under åren 1995 till 2050, anpassat till utsläppsreduktioner av koldioxid och en avveckling av den svenska kärnkraften till senast år 2030. En av slutsatserna från projektet är att det krävs en bro över flera årtionden mellan det nuvarande och ett framtida energisystem. Studien visar att på kort och medellång sikt kan naturgas, biobränslen och vindkraft tillsammans vara de alternativ som gör att man kan reducera koldioxidutsläppen. På lång sikt kan ett energisystem etableras dominerat av förnybara energislag. Studien slår fast att inga av alternativen kan klara omställningen ensamt; mångfald krävs för att det ska lyckas. Bron mellan dagens och framtidens energisystem Användning över tid Kol + Olja + Kärnbränsle Naturgas Biobränsle + Vindkraft Idag 2050 1) Källa: www.nordleden.nu

18 Mångfald i energiförsörjningen Oavsett hur man ser på frågan, framstår det tydligt att det finns ett stort behov av en ökad mångfald i energiförsörjningen under de kommande årtiondenas omställnings- eller överbryggningsfas. Mångfald bidrar till; Leveranssäkerhet Uttrycket att inte lägga alla ägggen i en korg är i högsta grad relevant. Stabiliteten i leveranserna är idag en absolut förutsättning för i stort sett alla de situationer där energi används i samhället. Frågan om leveranssäkerheten måste kopplas samman med geopolitisk utveckling i de regioner som förser Sverige med sin energi. Ett allt för högt beroende från en enskild region utgör en ökad riskexponering ur ett leveransperspektiv. Prisstabilitet Mångfald innebär utveckling och priskonkurrens och i förlängningen en bibehållen prisstabilitet. Eftersom det inte kommer att finnas ett enda energislag som klarar av att lösa den komplexa ekvationen under överskådlig framtid är det ur ett prisstabilitetsperspektiv nödvändigt att främja mångfalden. Effektivitet Alla energislag kan inte användas för alla ändamål. I vissa industriella processer är kraven på renhet och reglerbarhet mycket stora. Renhet betyder att den använda energin inte lämnar efter sig några föroreningar i de tillverkade produkterna. Reglerbarhet innebär att kunna justera energitillförseln med mycket stor exakthet för att till exempel kunna hålla en given temperatur. Denna typ av krav är vanliga inom en stor mängd industrisektorer, bland annat stål, gummi, plast, papper, kemi, men även inom livsmedel. Miljöanpassning Kraven på miljöanpassning är större än någonsin. Under lång tid har försurning och övergödning varit reella problem i den svenska naturen. De utsläpp som orsakar dessa negativa miljöeffekter måste därför minskas. Under de senaste åren har frågan om växthuseffekten blivit allt mer påtaglig. Sverige, liksom övriga världen, står inför en hotande miljökatastrof. De energislag som väljs för framtiden måste bidra till att de växthuspåverkande utsläppen minskas. Vi behöver bryggor till framtidens hållbara energisystem Håkan Stigmarker, VD för Jönköpings Energi Det finns olika perspektiv som måste tas i beaktande vid ett resonemang kring framtidens energiförsörjning. Det ena är klimatfrågan och det andra är kärnkraftens vara eller icke-vara. Dessa stora, och delvis motstridiga utmaningar som skapar en slags paradox, som vi ännu inte tagit oss an på riktigt. Från vår horisont tror vi att den svenska paradoxen kan lösas genom någon typ av brygga; en brygga som kan ta oss från dagens energisammansättning med energislag som olja, kol, kärnkraft till ett hållbart energisystem i framtiden. Vi tror att naturgas kan fungera som ett sådant övergångsenergislag. Naturligtvis bör även satsningen på biobränslen fortsätta eftersom de är koldioxidneutrala och bra, och vi ser ju att användningen ökar hela tiden. Biobränslen och naturgas fungerar väl sida vid sida, båda har sina segment och sin roll i energisystemet. I Jönköping håller vi på, i en etapp 1, att bygga ett avfallseldat kraftvärmeverk och planerar nu den andra etappen; här har vi chansen att välja naturgas som ett energislag i systemet. Därför ser vi gärna en utbyggnad av naturgasnätet till Jönköping. Utmaningarna vi står inför är så pass stora att vi måste använda oss av de energislag som är tillgängliga idag för att klara en övergång till ett hållbart system.

19 Konkurrenter eller sida vid sida? Mångfald måste också innebära en förnyad syn på de olika energislagen i relation till varandra. För att energimixen ska verka optimalt bör man fokusera på hur olika energislag kan kan komplettera, inte konkurrera. I den svenska energidebatten har exempelvis naturgas och biobränsle ofta kommit att ställas mot varandra. Naturgas och biobränslen har olika egenskaper och har därför också delvis olika användningsområden. Naturgasen används framför allt inom industrin och för kraft- och fjärrvärmeproduktion, men har även en ökande avsättning som fordonsbränsle. Naturgas innebär en radikalt minskad miljöpåverkan, bättre reglerbarhet och därtill ökad energieffektivitet. Dessutom kompletterar naturgasen de förnybara energi slagen, samtidigt som den ersätter andra, mindre lämpliga bränslen. Kommunernas fjärrvärmesystem tjänar som bra exempel i detta fall eftersom de vanligtvis utnyttjar en bred blandning av bränslen. Malmö, Landskrona, Helsingborg, Halmstad och Göteborg är fem kommuner i vilka fjärrvärmeproduktionen grundar sig på en kombination av bränslen där både biobränsle och naturgas ingår. En förändrad syn på förhållandet mellan naturgas och biobränslen är nödvändigt. Genom att ge de två energislagen en plats sida vid sida ökar mångfalden i energiutbudet. Därmed når Sverige längre i en strävan att åstadkomma ett konkurrenskraftigt och optimerat energisystem. Möjligheterna för framtiden finns redan idag Bo Rydén, energikonsult vid Profu, tidigare forskare vid Chalmers Tekniska Högskola och forskare i Nordleden-projektet Bryggresonemanget föddes under början av 1990-talet. Det hade blivit uppenbart att de politiska kraven på kärnkraftens avveckling parallellt med reducering av koldioxidutsläppen och introduktionen av förnybara energislag blivit allt svårare att få att hänga ihop, till rimliga kostnader och i snabb takt. De förnybara energislagen har en lång resa kvar att göra innan de kan nå den marknadsdominans som förväntats. Den lösning som kom att förespråkas av allt fler tunga företrädare för energibranschen och övriga aktörer var en bro som kunde brygga över från det nuvarande energisystemet till ett nytt mer hållbart. Det nordiska forskningsprojektet Nordleden fick till uppgift att analysera de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna för olika alternativ, där en expansion av naturgasen i Norden var en av flera analyserade strategier. En viktig slutsats var att den övergångsperiod som bron eller bryggan representerade med all sannolikhet skulle vara så lång som 30 till 40 år. Så lång tid kommer det att ta innan de förnybara energislagen har blivit så kostnadseffektiva att de skulle kunna dominera på marknaderna; trots att de hela tiden visar på en positiv utveckling och expansion. Nordleden-projektet kunde också visa att de viktigaste energiteknikerna/energialternativen för det framtida energisystemet, under bryggperioden, redan finns idag. Men att det handlar om utveckling och förbättring av dessa tekniker och alternativ. Modern kraftvärmeteknik med gaskombiteknik är ett sådant exempel.

20 Forskardrömmen om el till nollkostnad avlägsen Nicklas Lundblad, doktorand i informatik vid Göteborgs Universitet samt vd för Stockholms e-handelskammare. Energi och energianvändning har en tendens att bli baktalad. Ändå är det tack vare den ökade energianvändningen som en så stor del av det moderna samhällets utveckling har kunnat komma till stånd. När vi talar om tredje världens möjligheter till utveckling och förbättrad levnadsstandard, då talar vi till stor del om att utveckla energiförsörjningen. Därför är det av avgörande betydelse att stötta dessa länders utveckling av sina energisystem. Någon gång i framtiden kommer vi säkert att kunna förverkliga forskardrömmen att kunna producera el till en nollkostnad. Idag är fortfarande den drömmen mycket avlägsen. Det är viktigt att investera i såväl forskning mot nya energisystem som använder konkreta energislag som gör att gapet mellan det nuvarande energisystemet och ett framtida kan överbryggas. Här krävs samförstånd och helhetssyn på alla nivåer, såväl lokalt som på nationell och på global nivå. En del av detta samförstånd måste handla om en förståelse för att det inte är möjligt att gå mellan ett system som är bristfälligt till ett som är mycket bra. En utfasning av energislag ställer stora krav på resterande. De som blir kvar måste klara att bära såväl produktionseffektivitet som miljökrav för att förutsättningarna inte radikalt ska försämras under en transitionsfas som sannolikt kan bli flera årtionden lång. I detta sammanhang är frågan om självförsörjning viktig. Ibland hörs i debatten krav på att Sverige måste slå vakt om och prioritera inhemska bränslen av strategiska skäl. Den viktiga frågan att ställa sig är vilket som är det strategiskt relevanta området för Sverige idag och inför framtiden. Är det nationalstaten som sätter gränserna eller större geografiska områden? Vilket strategiskt område tillhör idag Sverige ur en energiförsörjningssynpunkt? Ska Sverige lita till ett större områdes synergier och kraft, som EU, eller ska försvaret av en nationell självförsörjningsprincip upprätthållas? Det är viktiga frågor att beakta när framtidens energisystem ska utformas och optimeras.

21 Globala utmaningar och lokala optimeringar Sveriges roll i en global utmaning Sverige har en viktig roll att spela när de globala energi- och miljöfrågorna diskuteras. På flera områden har Sverige varit ett föregångsland och inom miljötänkande och energieffektivisering är svensk industri i världsklass. De globala utmaningarna är en följd av en hög befolkningstillväxt, framför allt i Asien, i regioner som samtidigt har en snabb förbättring av levnadsnivåerna genom en allt snabbare industrialisering. Vilka energislag som dessa länder satsar på för att möta sitt ökande energibehov får stor inverkan på hur kampen mot växthuseffekten utvecklas. I detta sammanhang är Sverige, vad gäller utsläpp, inte någon avgörande aktör. Vi har internationellt sett bland de lägsta CO 2 -utsläppen per månad. Sverige har ändå en viktig roll att spela genom att fortsätta att följa internationella åtaganden och aktivt arbeta för ett bättre system. Det ideala målet stakades för länge sedan ut av forskare inom energisystem. Genom en omfattande omställning skulle vi uppnå ett nytt ekologiskt hållbart energisystem med minimal omställningskostnad och miljöpåverkan. Det senaste kvartsseklet har visat oss att det tar lång tid att förverkliga dessa drömmar. Som vi sett ställer framtiden obevekliga krav på energisystemet. Likaså har ett antal konkreta åtgärder presenterats. Emellertid återstår ansvarsfrågan; var ligger ansvaret för omställningen? Och hur ska det göras utan att försämra industrins konkurrensförutsättningar och medborgarnas livskvalitet? För den som arbetar med att utveckla ett hållbart och optimalt system för framtiden är detta en fråga som man måste kunna svara på. Nationella och internationella ramar Energifrågorna är mycket komplexa. De politiska besluten blir avvägningar mellan ren partipolitik och ambitionen att skapa långsiktigt hållbara lösningar. Svensk energipolitik har under lång tid kännetecknats av politiska låsningar som hämmat utvecklingen. Sedan beslutet om kärnkraftens avveckling fattades för snart ett kvartssekel sedan har det långsiktiga och stabila perspektivet saknats. Den energipolitiska debatten i riksdagen i slutet av maj 2004 sände samtidigt signaler om att det nu finns en ökad vilja att finna bredare samförståndslösningar på energiområdet. Det är ett första steg i rätt riktning mot en energipolitik som utgår ifrån landets behov och förutsättningar och tar hänsyn till industrin som ekonomins drivkraft. Det är på nationell nivå som ramarna för den framtida energiförsörjningen sätts, genom skattemekanismer, stöd till olika energislag och övriga regleringar. Därför är det nödvändigt att besluten fattas utifrån en så grundläggande helhetssyn som möjligt för att skapa bred acceptans för de lösningar som väljs. Sverige påverkas dessutom i stor utsträckning av de beslut som fattas och lagar som stiftas på EU-nivå. Ett av de viktiga policybeslut som fattats är principen om security of supply. Tanken bakom principen är att minska beroendet av enskilda geografiska regioner för energiförsörjningen av geopolitiska skäl. Det handlar också om att säkerställa en tillfredställande självförsörjningsgrad genom en mångfald av energikällor.

22 Ett samspel mellan kraftfält Att enbart se utvecklingen av energisystemen som en politisk fråga blir alltför endimensionellt. Politiska beslut fattas inte i ett vakuum utan sker i ständig interaktion med övriga påverkande krafter. Bilden nedan illustrerar de kraftfält som tillsammans utövar påverkan på hur framtidens energisystem kommer att se ut. På vilken nivå ska kraftfälten betraktas globalt, nationellt eller lokalt? Hur ser till exempel det lokala samspelet ut? Vilka krav ställer den lokala marknaden och hur ser de lokala opinionskraven ut? När man betraktar frågorna blir det snart tydligt att dessa frågor har en lika stor relevans på lokal som global nivå, fast på olika sätt. I vilken utsträckning har allmänheten en reell vilja att agera miljövänligt? Hur stor är villigheten att betala för mer miljöanpassade energival? Det finns ett flertal exempel som tydligt pekar på att bekvämlighet och den egna plånboken styr valen. Att förvänta sig att privatpersoner är de som tar de första stegen mot en förändrad användning av olika energislag är heller inte särskilt troligt. Därför blir offentliga förvaltningar särskilt viktiga, både som provbänkar men också för att skapa kritisk massa kring nya lösningar, exempelvis naturgasdrivna fordon som används inom förvaltningen eller i kollektivtrafiken. Optimering måste ske lokalt När tillväxtens förutsättningar betraktas blir det tydligt att dess spelregler är en nationell fråga men att den faktiska produktionen, eller förverkligandet av tillväxten, till stor del även är lokal. Energifrågor är därför i stor utsträckning lokala frågor. Där fattas besluten om vilka energislag som bäst kan tjäna den lokala marknadens behov. Optimeringsarbetet måste ta hänsyn till ett antal faktorer; Specifika behov i området och kunna svara mot förändringar i dessa Flexibilitet kunna anpassa sig efter förändrade förutsättningar Stabilitet - avseende leveranssäkerhet och pris Miljö- och hälsohänsyn - vilka negativa effekter på närmiljön ger den lokala energiförsörjningen upphov till och vilka möjligheter finns för att minimera denna påverkan? Den spelplan de politiska systemen skapar för branschens aktörer 1 Marknadsutbytet mellan producenter och konsumenter Marknaden Allmänheten Politiska system Allmänhetens politiska agerande och de politiska systemens påverkan på allmänheten 1) Samspelet mellan marknaden, politiska system och allmänheten. Källa: E.ON Sverige.

23 Dagens val skapar framtidens energiförsörjning Energioptimering ett avancerat pussel Sverige har idag ett väl fungerande energisystem. Men dimensionerat efter gårdagens behov är det inte rustat att möta varken dagens, och framför allt inte morgondagens, utmaningar. Dessutom är en energiförsörjning i absolut världsklass en mer kritisk fråga för Sverige än för många av de länder Sverige konkurrerar med. I takt med att globaliseringens effekter blir allt mer påtagliga ökar också konkurrensen. Globaliseringen är inte längre ett begrepp utan innehåll. För alla som satt sig in i vad som händer i många av de asiatiska länderna som Kina och Indien, vad gäller tillväxt och förbättrade levnadsvillkor, blir det snart uppenbart att konkurrenstrycket kommer att öka även på Sverige i framtiden. Vad krävs det då för åtgärder om man vill behålla nuvarande levnadsstandard? Välfärden i form av skola, sjukvård och äldreomsorg är bräcklig och kräver en ekonomisk grund. Vill man bevara välfärdsnivån, krävs det åtgärder för att slå vakt om de resurser som ligger till grund för Sveriges konkurrenskraft. Det är ur detta resonemang som utvecklingen och förändringen av det svenska energisystemet måste betraktas. Men för att skapa en förståelse för utmaningarna som energisystemet står inför behöver dessa samtidigt konkretiseras ytterligare: Sannolikt ökat energibehov Såväl internationella som svenska prognoser och studier visar på att det i framtiden kommer att behövas mer energi, inte mindre. Leveranssäkerhet Olja står fortfarande för en stor del av den svenska energitillförseln. Den största delen av denna olja importeras från länder som klassificeras som geopolitiskt instabila. Genom att bredda utbudet och använda energi från andra områden ökar stabiliteten i det svenska energisystemet. Det innebär i sin tur att det krävs en större flexibilitet för att kunna skifta från ett energislag till ett annat om förutsättningarna skulle förändras. Allt mer krävande behov Inom framför allt olika industriella processer blir kraven på högre kvalitet på energin allt mer påtaglig. Det innebär till exempel att det i processer för uppvärmning krävs att bränslet har en både hög och jämn kvalitet så att exakta temperaturer kan hållas. Det innebär också att bränslet måste ha en hög renhetsgrad för att inte några föroreningar ska störa produktionen. Flexibilitet Genom att låsa sig vid ett litet fåtal storskaliga lösningar riskerar Sverige att stänga dörren för nya energilösningar som kan bli verklighet under de kommande åren. Utmaningarna inför framtiden är stora och Sverige står inför en rad vägval. Energiförsörjningen kommer att ha en stor betydelse för hur väl man kommer att klara att möta dessa utmaningar. Genom mångfalden skapas valmöjligheter och flexibilitet i energiförsörjning, och därmed förutsättningar för bibehållen konkurrenskraft. Reducering av växthuseffekten Vid tiden för folkomröstningen var växthuseffekten ett i stort sett okänt begrepp. Idag är det tydligt att hotet i högsta grad är reellt och att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att minska koldioxidutsläppen, där kol och olja utan jämförelse utgör de största utsläppskällorna. Prisstabilitet Industrin bygger sina produktionskalkyler på prisstabilitet i elenergileveranserna. Givet de små marginaler som de flesta verksamheter lever under kan störningar i prisbilden på energi få förödande konsekvenser. Energioptimering - ett avancerat pussel Källa: E.ON Sverige

E.ON Gas Sverige Nobelvägen 66 205 09 Malmö T 040-25 50 00 F 040-24 40 11 www.eon.se www.eon.com